Frågor angående religiösa föreställningar och kyrklig sed

SND-ID: snd0923-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/001677

Citering

Skapare/primärforskare

Lunds universitet, Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv

Forskningshuvudman

Lunds universitet - Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv rorId

Beskrivning

När denna studie började genomföras på 1940-talet utgick forskarna från uppfattningen att en kyrklig enhetskultur som tidigare varit mer eller mindre enarådande i Sverige var på väg att lösas upp. Det tidiga 1800-talets socioekonomiska förändringar antogs ha lett till att de religiösa föreställningarna differentierats och seder och bruk blivit mindre självklara. Man menade att bara rester återstod av en tidigare självklar och enhetlig kyrklig kultur.
Med utgångspunkt i denna föreställning utförde forskarna ett omfattande projekt för att samla in uppgifter om de rester av detta tidigare kyrkoliv som ännu fanns kvar, på samma sätt som den allmänna folklivsforskningen utforskade seder och bruk inom andra livsområden. Man menade att den andliga sidan av folklivet förbisetts i tidigare forskning och att detta var problematiskt eftersom man då missade en viktig del av befolkningens vardagsliv och tankesätt som var djupt förankrade i kristendomen.

Syfte:

Att dokumentera de kyrkliga seder och bruk som vid studiens genomförande uppfattades som försvinnande rester av en tidigare "kyrklig enhetskultur

... Visa mer..
När denna studie började genomföras på 1940-talet utgick forskarna från uppfattningen att en kyrklig enhetskultur som tidigare varit mer eller mindre enarådande i Sverige var på väg att lösas upp. Det tidiga 1800-talets socioekonomiska förändringar antogs ha lett till att de religiösa föreställningarna differentierats och seder och bruk blivit mindre självklara. Man menade att bara rester återstod av en tidigare självklar och enhetlig kyrklig kultur.
Med utgångspunkt i denna föreställning utförde forskarna ett omfattande projekt för att samla in uppgifter om de rester av detta tidigare kyrkoliv som ännu fanns kvar, på samma sätt som den allmänna folklivsforskningen utforskade seder och bruk inom andra livsområden. Man menade att den andliga sidan av folklivet förbisetts i tidigare forskning och att detta var problematiskt eftersom man då missade en viktig del av befolkningens vardagsliv och tankesätt som var djupt förankrade i kristendomen.

Syfte:

Att dokumentera de kyrkliga seder och bruk som vid studiens genomförande uppfattades som försvinnande rester av en tidigare "kyrklig enhetskultur".

Ca 5 600 textfiler med svar i fritext på studiens frågor från respondenter i hela Sverige. Filerna är ordnade efter stift och socken. I setet ingår också en accessionskatalog i Excel-format.OBS! Notera att textfilerna är kodade i UTF-8. Om å, ä och ö visas som andra tecken behöver du byta programmets teckenkodning till UTF-8. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Personer födda mellan 1820 och 1935 från hela Sverige

Tidsperiod(er) som undersökts

1942 – 1984

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Studien täcker Sveriges 13 stift.

Lägsta geografiska enhet

Socken

Högsta geografiska enhet

Land

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Historia (CESSDA Topic Classification)

Historia (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Religionsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Religionshistoria (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Musik (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Etnologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Gymnasial och högre utbildning (CESSDA Topic Classification)

Religion och värderingar (CESSDA Topic Classification)

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Bringéus, N.-A. (2004). Frågelistorna och den kyrkliga seden. I,: Arkiv, fakultet, kyrka: festskrift till Ingmar Brohed, p. 413-422.
Libris

Fredriksson, U. (2010). Att kultivera ett folk ; att leda det i rätt riktning; att stå emot. 2-year Master Thesis. Malmö: Malmö högskola/Lärarutbildningen.
Malmö University Electronic Publishing

Bringéus, N-A. (1995). Hilding Pleijels frågelista "Kyrklig folklivsforskning". In: Hilding Pleijel symposium (1995). Hilding Pleijel symposium: 19 oktober 1893-19 oktober 1993 : ett hundraårsjubileum. Lund: Lund Univ. Press, p. 13-28.
Libris

Pleijel, H. (1942). Kyrklig folklivsforskning : frågelista, 1. Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund. Lund.
Libris

Gustavsson, A. (1972). Kyrktagningsseden i Sverige. Diss. Lund: Lund University.
Libris

Gustavsson, A. (1975). En källkritisk granskning av folklivsuppteckningar. Lund: Gleerupska univ.-bokh.
Libris
ISBN: 91-7060-004-X

Larsson, A. (2009). "Gå i frid och synda icke härefter". En undersökning om gifta och ogifta kvinnors barnafödande under 1800-talet. Bachelor Thesis. Högskolan i Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
DiVA

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2014-03-25
Senast uppdaterad: 2020-02-07