En kartläggning av stabilitet och förändring i medievanor

(Publicerad 2012-09-27)
– Alla föreställer sig att det har hänt så mycket när det gäller människors medieanvändning. Journalister är alltid intresserade av förändring och av allt det nya. Men vi ändrar oss inte så mycket som man kan tro, det man i stället kan se och förvånas över är att det är en sådan kontinuitet över tid.
Olle Findahl är professor emeritus i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. Han har i sin forskning använt data från bland andra Mediebarometern, en undersökning som sedan slutet av 1970-talet kartlagt svenskarnas medievanor.

Mediebarometern genomförs årligen under ledning av NORDICOM vid Göteborgs universitet. Serien är en av de längsta som finns tillgängliga via SND och internationellt finns ingen motsvarighet på medieanvändningsområdet när det gäller omfattning och antal undersökningsår. Enligt Karin Hellingwerf-Björkqvist på NORDICOM används data från undersökningarna av forskare från flera discipliner, till exempel inom media och kommunikationsvetenskap samt inom ungdoms-, spel- och konsumentforskning.

– Det är ganska lätt att beskriva mediesamhället med hjälp av Mediebarometern, vilket gör att den är användbar för många, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist.

Olle Findahl lyfter fram ytterligare en av undersökningens stora fördelar:

– Det som man har lyckats med under alla år är att ställa samma frågor, så att man kan följa utvecklingen över tid. Samtidigt har man varit bra på att förnya sig och föra in nya frågor.

Han nämner utvecklingen av Internet som ett sådant exempel. När han själv satt med i Mediebarometerns vetenskapliga kommitté på 1990-talet fördes diskussioner om frågor kring Internet skulle föras in i undersökningen eller inte.

– Mediebarometern var inte först med att ta med Internet, det finns en viss konservatism i undersökningen, och det tycker jag är bra. Då, när jag satt med i vetenskapliga kommittén, tyckte jag kanske det var lite dumt att avvakta istället för att bara plocka in frågorna om Internet direkt. Men nu i efterhand ser jag att det verkligen finns en poäng med att tänka efter och vara noga med vad man använder sina frågor till, säger han.

Internet är förstås en av de riktigt stora förändringarna som skett på medieområdet under den senaste tioårsperioden och särskilt sedan bredbandsutvecklingen tog fart. I början användes mediet bara då och då, idag är det en mycket stor andel av befolkningen som använder Internet dagligen (74 procent i Mediebarometern 2011). I denna siffra ingår all användning, det vill säga både den arbets- eller studierelaterade och den privata.

– Sverige ligger högt internationellt sett, särskilt bland pensionärer. I många andra länder som har en genomsnittligt hög Internetanvändning, som exempelvis Sydkorea, är det betydligt större skillnader i användning mellan de äldre och övriga befolkningen, berättar Olle Findahl.

Enligt Findahl finns det flera troliga förklaringar till att äldre personer i Sverige i så mycket större utsträckning än i övriga länder använder Internet (44 procent av svenska 65-79-åringar använde Internet en genomsnittlig dag 2011). Förklaringarna är relaterade till både ekonomi och värderingar.

– Även om svenska pensionärer inte har det så fett så har många av dem ändå råd att skaffa Internet, inkomstskillnaderna här är inte lika stora som i de flesta andra länder. Svenska pensionärer är generellt inte heller så konservativa. De ser inte allt nytt som dåligt utan har en vilja att hänga med i samhällsutvecklingen, säger han.

Men även om användningen av Internet har inneburit stora förändringar står sig många av de mer traditionella medierna väl i konkurrensen. TV-tittandet utgör fortfarande en dominerande del i medieanvändningen och läsningen av böcker och tidningar är relativt stabil över tid.

– Internet kompletterar fortfarande i stor utsträckning andra medier. Det är därför intressant att även framöver följa samspelet mellan Internet och övriga, mer traditionella medier. Det skulle också vara intressant att fördjupa forskningen när det gäller det vi kallar biaktiviteter och huvudaktiviteter. Detta är i stor utsträckning en metodutvecklingsfråga. Hur ska vi bättre komma åt att mäta hur aktivt människor använder medierna? Är de aktivt fokuserade på TV-n till exempel eller är den bara igång medan de i huvudsak ägnar sig åt något annat?

Vill du veta mer om användningen av traditionella och sociala medier på Internet kan du ladda ner Nordicoms rapport Sveriges Internetbarometer 2011.

 

Se figuren i större format »

En årlig räckviddsundersökning sedan 1979

Mediebarometern är en räckviddsundersökning som belyser hur stor andel av befolkningen i Sverige som en genomsnittlig dag tar del av ett antal enskilda medier. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess återkommit varje år. Bland de medier som studeras finns radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, cd-skiva, mp3, morgon-, kvälls-, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok och reklam. Vilken distributionsteknik som används spelar ingen roll, exempelvis inkluderas radio och tv via webb och mobiltelefon liksom nättidningar och ljudböcker.

Syftet med Mediebarometern är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Med hjälp av undersökningen går det att till exempel kartlägga hur mycket tid människor sammanlagt ägnar åt medier under en dag och att jämföra detta mellan olika befolkningsgrupper och olika år. Det går också att få detaljerad information om användningen av enskilda medier, som till exempel hur stor andel av svenskarna som läser en morgontidning, ser på TV eller tar del av direktreklam under en vanlig dag.

Mediebarometern bygger på telefonintervjuer gjorda med ett obundet slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9 och 79 år. Huvudansvaret för undersökningen ligger hos NORDICOM. NORDICOM är en institution inom Nordiska Ministerrådet och dess syfte är att vara ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01