Webbkarta

Centerns Program inför valet den 19 september 1982

31.txttxt 31.htmlhtml

Centerns Program inför valet den 19 september 1982 


GEMENSKAP DÄR ALLA BEHÖVS


Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för centerns politik för en gemenskap där alla behövs. Centerns människosyn har sin grund i den kristna livsåskådningen och i humanismens krav på respekt för de enskilda människornas frihet och rätt till självförverkligande. Centern slår vakt om dessa värden i ett samhälle som skall präglas av öppenhet och tolerans, jämlikhet, solidaritet och medansvar.


Vårt arbete bygger på en ekologisk helhetssyn beträffande människans roll på jorden.


Övergripande för samhällsarbetet skall därmed vara jämlikheten och den ekologiska grundsynen. Detta skapar förutsättningar för god livskvalitet.


De mål som centern vill förverkliga utgår från de enskilda människornas grundläggande behov och det nödvändiga samspelet mellan människan och miljön.


Kvinnor och män skall ha lika möjligheter i samhället, liksom de skall ha samma skyldigheter och rättigheter t ex i arbetslivet, i samhällsarbetet och beträffande ansvaret för hem och barn.


Kraven på trygghet i en god livsmiljö för alla och ansvaret för kommande generationer skall bestämma inriktningen av det politiska handlandet. I ett decentraliserat samhälle kan kraven på resurshushållning och god livsmiljö bäst tillgodoses. Det är också genom decentralisering av ägande, inflytande, utbildning, sysselsättning och service som det enskilda ansvarstagandet kan stärkas.


Ansvaret för kommande generationer gäller i hög grad också beträffande ekonomin. För en fortsatt välståndsutveckling krävs en långsiktig ekonomisk politik inriktad på att uppfylla de samhällsekonomiska målen.


FRED OCH ÖVERLEVNAD


Fred är den viktigaste frågan för hela mänskligheten. Den svenska utrikespolitiken skall främja en utveckling i frihet och fred för världens folk. Den bygger på alliansfrihetens grund. Sveriges insatser bör i första hand ske genom FN och andra mellanfolkliga organ. Principen om alla människors lika värde och rätt till politisk och kulturell frihet ligger till grund för denna politik. Kampen för avspänning och nedrustning skall vara huvudinslag i Sveriges utrikespolitik. Fredsarbetet bygger på en bred folklig grund med enskilda människors och folkrörelsers engagemang.


Kampen mot kärnvapen och kärnvapenspridning måste intensifieras. Sambandet mellan spridning av kärnkraftsteknologi till allt fler länder och risken för ökad spridning av kärnvapen blir allt mer uppenbart. Sverige skall arbeta för en kärnvapenfri zon i Norden som ett led i arbetet för ett kärnvapenfritt Europa. Sverige skall lämna sitt aktiva bidrag till att stabiliteten i det nordiska området upprätthålles.


Vårt land skall ha ett totalförsvar som tryggar vår frihet och vårt oberoende. Försvaret skall bygga på allmän värnplikt. Frivilligorganisationerna inom totalförsvaret är med sin breda folkliga förankring en stor tillgång för det fredsbevarande arbete som bedrivs inom totalförsvaret.


Samhällets sårbarhet måste minska och våra möjligheter att möta fredskriser och avspärrning öka. Detta sker bäst genom en decentraliserad samhällsuppbyggnad och en hög försörjningsberedskap av livsviktiga förnödenheter.


Sverige skall solidariskt verka för en global resurshushållningspolitik. Världens centrala problem, som överbefolkning, svält och nöd, överkonsumtion, de militära rustningarna, miljöförstöring och resursutarmning, är gemensamma för hela mänskligheten och kan endast lösas genom samlade insatser. Sverige bör aktivt stödja kraven på en ny ekonomisk världsordning med rättvisare fördelning av världens resurser.


Det svenska u-landssamarbetet skall främst inriktas projekt och insatser som möter de fattigaste människornas grundläggande behov.


ARBETE ÅT ALLA


Alla har rätt till ett arbete. Arbetet har ett stort egenvärde för individen. Arbete åt alla uppnås enbart genom en konsekvent ekonomisk politik.


Ekonomisk stabilitet för full sysselsättning


Den ekonomiska politiken skall utvecklas i och slå vakt om en marknadsekonomi med sociala och miljömässiga ramar. Den skall syfta till full sysselsättning, jämlikhet i standard och inkomst, regional balans, prisstabilitet och balans i de utrikes affärerna. En god ekonomisk tillväxt behövs för att värna om välfärdsutvecklingen. Grunden för en sådan utveckling är att det svenska näringslivet har en god internationell konkurrenskraft.


En stabil ekonomisk utveckling med fortgående förnyelse av produktionsmedlen ställer stora krav på sparande. En stark samhällsekonomi förutsätter att det enskilda sparandet stimuleras.


Den offentliga sektorn är en av hörnpelarna i vårt välfärdssamhälle och tar en väsentlig del av de samlade resurserna i anspråk. Den samhällsekonomiska situationen kräver att alla effektiviseringar och omprioriteringar inom den offentliga verksamheten tillvaratas. Vårt kunnande inom den offentliga sektorn utgör exportmöjligheter som skall utnyttjas.


Vägen ur de ekonomiska problemen bygger på en kombination av återhållsamhet med privat och offentlig konsumtion och satsningar för att få fart på produktion och tillväxt. Sverige skall både arbeta och spara sig ur krisen.


En återhållsam utgiftspolitik skall utformas så att bördorna delas rättvist. Åtgärder skall vidtas för att förbättra situationen för särskilt utsatta grupper.


De handelspolitiska ansträngningarna skall intensifieras. Norden framstår som vår största hemmamarknad och det ekonomiska samarbetet bör utökas. Inom ramen för internationella handelsåtaganden skall den offentliga upphandlingen så långt möjligt inriktas för svensk produktion. Internationella överenskommelser bör eftersträvas syftande till handel på lika villkor.


Nej till löntagarfonder


Centern säger nej till kollektiva löntagarfonder. Om de införs tas snabba steg mot ett socialistiskt samhälle. Det innebär ett övergivande av det ekonomiska system, som har gett oss en levnadsstandard som har få motsvarigheter i världen.


Centern slår vakt om och vill utveckla vår nuvarande socialt och miljömässigt reglerade marknadsekonomi. Den har gett och ger utrymme för medborgarna att enskilt eller i samverkan satsa sitt kunnande, sitt sparande och sin arbetsinsats för att i konkurrens med andra erbjuda varor, tjänster och sysselsättning.


Centern arbetar för att förstärka och förbättra marknadsekonomins funktionsförmåga. Det är viktigt att stimulera flera människor till personligt delägande i produktionskapitalet. Maktkoncentration i näringslivet skall motverkas. Särskilda satsningar skall göras på små och medelstora företag. Regionalpolitiken skall byggas


Kooperation och löntagarägda företag, skall ges bättre villkor. Det är en konkret väg att stimulera företagsformer som ger ökat personligt inflytande. De innebär en utveckling mot ett decentraliserat näringsliv.


Sysselsättning och regional balans


Tillgången på arbete kan längsiktigt tryggas främst genom en ökad sysselsättning inom den konkurrensutsatta sektorn. Näringslivets investeringar måste stimuleras för att trygga utveckling och konkurrensförmåga. En ekonomisk politik där stabiliseringspolitiken fullföljes, inflationen bekämpas och investeringsviljan stimuleras utgör en viktig grund för ett framgångsrikt näringsliv.


Rätten till arbete gäller i alla delar av landet. Män och kvinnor har lika rätt att genom egen försörjning trygga sin utkomst. Människor som tillåtits invandra till Sverige har samma rättigheter och skyldigheter som övriga på svensk arbetsmarknad.


Det är av stort värde för individ och samhälle att den enskilde också utanför sitt förvärvsarbete tar ansvar i vård, omsorg, skötsel och förvaltning.


Regionalpolitiken skall syfta till att skapa likvärdig tillgång till arbete, service och god miljö i alla delar av landet. En fortsatt aktiv politik, med bl a differentierade arbetsgivaravgifter till förmån för de mest utsatta regionerna, skall föras. Glesbygdsstödet och den offentliga sektorns medverkan är av central betydelse i det regionala utvecklingsarbetet.


Centrala verks arbetsuppgifter måste decentraliseras till regionala och kommunala enheter. Motsvarande utflyttning inom län och i kommuner bör ske.


Det är särskilt viktigt att satsa på mindre företag hantverk och på utveckling av nya företag och företagsformer. Detta ökar möjligheten att genom nyföretagande ta till vara uppfinningar. Länens utvecklingsfonder skall ha resurser att medverka i nyföretagande, företagsutveckling och i regionalpolitiskt motiverade projekt.


Alla delar av landet skall tillförsäkras en väl utbyggd kollektivtrafik. Bilen är av stor betydelse som transportmedel. Detta gäller särskilt för glesbygden. Upprustningen av vägväsendet behöver inriktas på de mindre och medelstora vägarna. Statsbidragsgivningen till de enskilda vägarna måste ligga fast.


Den långväga godstrafiken bör i ökad utsträckning ske på järnväg och båt. Upprustningen av järnvägsnätet skall fortsätta liksom satsningen på kustsjöfarten.


Skillnader i arbetsvillkor och löner för likvärdiga arbetsuppgifter inom statlig, kommunal och privat sektor måste utjämnas. Därmed ökar möjligheterna för yrkesrörlighet mellan olika arbetssektorer medan påtvingad geografisk rörlighet reduceras. Kroppsarbetets nödvändighet och betydelse för välståndsutvecklingen måste klargöras.


Ytterligare åtgärder skall vidtas för att underlätta ungdomarnas inträde arbetsmarknaden. Samhällets ansvar för de ungas möjlighet till arbete är centralt men förutsätter aktiv medverkan från arbetsmarknadens parter. Åtgärder måste vidtas inom såväl skola som arbetsliv. Alta ungdomar upp till 21 år skall erbjudas arbete, utbildning eller praktik. Syftet måste vara att skapa bestående jobb. Företagsförlagd utbildning inom gymnasieskolan och lärlingsutbildning bör ytterligare stimuleras.


Arbetsplatserna skall anpassas efter människans fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsmiljön bör genom aktiv medverkan från de anställda utformas så att hälsorisker och yrkesskador förebyggs och stress, monotoni och vantrivsel motverkas.


Samhälle, näringsliv och fackliga organisationer skall samverka i utvecklingen av det svenska näringslivet. Detta gäller inte minst för den snabba datoriseringen av produktionsprocessen.


Handikappade skall så långt möjligt beredas sysselsättning inom det ordinarie arbetslivet. Samhällsföretags verksamhet inriktas i ökad utsträckning mot detta mål.


Skattepolitiken skall främja arbetsvilja och rättvisa



Skattepolitiken skall utformas så att den med bibehållande av den fördelningspolitiska målsättningen om skatt efter bärkraft, stimulerar till ökade arbetsinsatser. Den beslutade marginalskattereformen, som är av stor betydelse för denna målsättning och är ett viktigt led i kampen mot inflationen, skall fullföljas. Den kommunala skatteutjämningen skall vidmakthållas.


Ytterligare reformer av inkomstbeskattningen bör övervägas. Det är angeläget att se över de marginaleffekter som uppstår på grund av inkomstgränser för avgifter och socialt betingade bidrag.


I ett längre perspektiv bör ett system med utgiftsbeskattning prövas. Det innebär att skatt betalas endast på den del av inkomsten som konsumeras. Skatteflykt skall med kraft motverkas. Den ekonomiska brottsligheten skall bekämpas. Datatekniken är ofta ett värdefullt instrument för att bekämpa ekonomisk brottslighet.


0

RESURSHUSHÅLLANDE SAMHÄLLE


Miljöfrågorna berör oss alla. Natur, bostäder, arbetsplatser, trafik, kulturliv och fritidsaktiviteter är betydelsefulla delar i det som formar människans miljö Ett decentraliserat samhälle ger de bästa förutsättningarna för en god livsmiljö byggd på en ekologisk grundsyn.


Miljöpolitik för framtiden


Naturresurserna och miljön måste hanteras på et effektivt och varsamt sätt. Det gäller de icke förnybara naturresurserna liksom de biologiska systemen och de ekologiska processerna. Ett system för naturresursräkenskaper bör införas, som bl a möjliggör att tillgången på naturresurser tas med i samhällets övergripande ekonomiska långtidsplanering.


Det militära våldet är ett dramatiskt hot mot miljö och människa. Vapenrustningarna tär på knappa resurser. Ett globalt kärnvapenkrig är det allt överskuggand hotet mot mänsklig överlevnad. Det är angeläget al uppmärksamma sambandet mellan krig och miljö och att föra in naturresurs- och miljöaspekter i nedrustningsdebatten.

Försurningen är det mest akuta miljöproblemet. Det är av största vikt att internationella överenskommelser on utsläppsbegränsningar för försurade ämnen kommer till stånd. Användningen av fossila bränslen måste minska, och högsta möjliga krav på rening av rökgaser från fossileldade anläggningar måste ställas.


Det är nödvändigt att minska kemikalieanvändningen inom samhället och att förbättra produktkontrollverksamheten. Denna bör kompletteras med en särskild ansvarsförsäkring för miljöfarliga kemikalier. Industrin måste i sin verksamhet i högre grad ta hänsyn till naturresursfrågor och miljöskydd.


Det är viktigt att i högre grad än hittills främja återvinning av avfall och sopor. En så långt gående återvinning som möjligt skall eftersträvas.


Energiförsörjningen skall i ökad utsträckning baseras på inhemska förnybara energikällor, oljeberoendet systematiskt minskas och kärnkraften avvecklas. Detta kräver ökade insatser för forskning och teknisk utveckling och ett fullföljande av satsningarna på hushållning med energi.


Enligt riksdagens energipolitiska beslut skall kärnkraften vara avvecklad senast ar 2010. Om säkerheten vid drift av kärnkraftverk inte kan upprätthållas skall avvecklingen genomföras tidigare.


Svensk uranbrytning skall inte tillåtas och inte heller upparbetning av svenskt kärnbränsle. Export av reaktorer och reaktorteknologi skall förbjudas i lag.


Jordbrukspolitiken skall främja familjelantbruket


De mål som fastlagts för jordbrukspolitiken genom 1977 års beslut måste ligga fast. Det innebär att all åker skall brukas, familjelantbruket skall främjas, konsumenterna skall ha säker tillgång till bra livsmedel till rimlig kostnad och lantbrukarna skall ha en inkomst i nivå med andra jämförbara grupper.


Genom etableringskontroll förhindras etablerandet av sk djurfabriker och tryggas jordbruk med mindre och medelstora besättningar. Denna åtgärd kan också ses som ett led i strävan att nå inkomstmålet i jordbruk politiken och en balans mellan produktion och konsumtion av animalieprodukter.


Bekämpningsmedlens risker - ofta otillräckligt kända - gör att vi måste satsa på en omfattande och allsidig forsknings-, undervisnings- och försöksverksamhet för att utveckla alternativ teknik, t ex på områden so växtförädling, resistensforskning, biologisk kontroll och bättre anpassad odlingsteknik.


Det är angeläget att skogsbruket bedrivs så att produktionen av skogsråvara långsiktigt kan hållas på en hög och jämn nivå. Miljökraven måste samtidigt tillgodoses. Det mera manuellt inriktade småskogsbruket använder en miljövänligare teknik än storskogsbruket. Arbetet på att överföra skogsmark från storskogsbruket t bondeskogsbruket skall fortsätta.


Principförbudet mot kemisk bekämpning av lövsly skall bibehållas och möjligheten till dispenser tillämpas med stor restriktivitet.


Det är viktigt att ökade satsningar görs för att tillvarata skogs- och jordbrukets möjligheter till energiproduktion.


Jord- och skogsbruket måste tillförsäkras större utrymme på kapitalmarknaden. Därvid bör inte minst jon brukets stora betydelse ur regionalpolitisk synpunkt beaktas.


Fiskeri- och trädgårdsnäringarna skall ges sådana villkor att de som arbetar inom näringarna får en med jämförbara grupper likvärdig standard.


Av bla regionalpolitiska skäl är det angeläget med kombination av olika näringsverksamheter med de sk areella näringarna.


LIVSKVALITET - FÖR EN DJUPARE VÄLFÄRD


God livskvalitet måste vara ett övergripande mål i samhällsarbetet. Häri inbegrips rätt till arbete, social grundtrygghet och trygghet i miljön. Centern arbetar för en teknik och ett levnadsmönster som tar vara på naturresurser och tillgodoser meningsfulla skapande arbetsuppgifter. Det är viktigt med ett personligt ansvar för en livsmiljö utformad för gemenskap, solidaritet och jämställdhet. Det är av stort värde för individ och samhälle att den enskilde också utanför sitt förvärvsarbete tar ansvar i vård, omsorg, skötsel och förvaltning.


Den enskilda människans frihet, rättssäkerhet och integritet och hennes rätt till insyn och medbestämmande skall värnas. Ett decentraliserat samhälle ger bättre förutsättningar för vakthållningen kring demokratin och för människornas samhällsansvar. Arbetet med att förbättra den kommunala demokratin skall fortsätta. Det gäller kommundelningar, inrättande av kommundelsorgan och förbättrad länsdemokrati.


Planera för mänsklig gemenskap och omtanke


Det decentraliserade samhället ger mer utrymme för medmänsklighet och omtanke människor emellan. Närhet mellan arbetsplatser, bostäder och service ger de enskilda individerna de bästa möjligheterna till över blick och engagemang i det samhälle de lever i.


Tillgången till en god bostad är en grundläggande social rättighet. Bostadsområdets miljö, liksom bostadens utformning är av största betydelse för den enskildes situation och levnadsvillkor. Rättvisa vad gäller boendekostnader för olika upplåtelseformer skall upprätthållas.


En social uppdelning på olika kategorier av människor i boendet måste motverkas. Miljön skall medverka till kontaktskapande och samverkan i aktiviteter och gemenskap mellan olika grupper. Åkermark skall skyddas mot exploatering.


Social- och familjepolitik för jämlikhet och trygghet


Socialpolitiken skall vara ett instrument för jämlikhet och trygghet. Den skall ge en god grundtrygghet och utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan olika grupper i samhället.


I tider av ekonomiska svårigheter är det nödvändigt att samhällets ekonomiska stöd utformas så att de ekononomiskt sämst ställda grupperna skyddas. Omfördelning och sanering av ekonomin är förutsättningar för en framtida social välfärd.


En ökad samordning mellan olika stödformer och försäkringar är nödvändig för att undvika byråkrati och felaktigt utnyttjande. Grundtrygghetssystemet skall utformas så att det bidrar till en utjämning mellan familjer med och familjer utan barn. Trygghetssystemet bör på sikt kompletteras med en allmän arbetslöshetsförsäkring.


De äldre har rätt till en tryggad ålderdom och en rättvis del av standarden. Rätten till pensionstillskott skall också gälla pensionärer som en gång begärt undantagande från ATP. De äldre bör ges möjlighet att i ökad utsträckning bo kvar i det egna hemmet. ökade insatser är därför nödvändiga inom hemsjukvård och social hemhjälpsservice.


Samhällets familjepolitik skall utgå från barnens bästa och främja familjernas valfrihet mellan olika omsorgs former. Det är angeläget att i samhällsplaneringen ta ökad hänsyn till barnens behov, skapa goda och trygga uppväxtmiljöer och främja gemenskapen mellan generationerna. Närhet mellan arbete, skola, barnomsorg och bostad ökar tiden för föräldrar och barn att umgås med varandra. I centerns familjepolitik är valfriheten en hörnsten, ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljerna en annan. Det allmänna barnbidraget är stommen i det familjepolitiska stödsystemet. Det nyligen beslutade flerbarnsstödet, som är ett värdefullt tillskott för att stärka flerbarnsfamiljernas -ekonomiska situation, bör byggas ut.


För att öka valfriheten inom barnomsorgen måste vårdnadsersättningens utbyggnad ges hög prioritet. Vårdnadsersättningen är ersättning för utförd vårdinsats i hemmet. Den är beskattad och ATP-grundande. Valfrihet innebär vidare att barnomsorg i daghem, familjedaghem, fritidshem och öppen förskola skall finnas i tillräcklig omfattning.


Hälso- och sjukvården måste i ökad omfattning inriktas på friskvård. Förebyggande insatser och bättre kost och motionsvanor främjas.


Det är viktigt att vården kan tillgodoses så nära människorna som möjligt. Utbyggnaden av den öppna sjukvården skall ske i form av små vårdcentraler. Samtidigt måste de högspecialiserade vårdbehoven tillgodoses. Handikappade skall beredas möjligheter att leva och fungera i samhället under, med övriga grupper, så likvärdiga förhållanden som möjligt. Samhällsmiljön skall utformas utifrån kravet på allas delaktighet.


Alkoholskadorna är ett av vårt lands stora folkhälsoproblem. Alkoholkonsumtionen medför stora sociala och personliga problem för den enskilde missbrukaren och dennes familj, samtidigt som samhället har miljardkostnader för alkoholskadorna. Under de senaste åren har en klar minskning av alkoholförsäljningen skett. Det är ändock nödvändigt att effektiva åtgärder vidtas för att ytterligare nedbringa den totala alkoholkonsumtionen.


Allt missbruk av narkotika skall bekämpas på bred front. Arbetet mot drogmissbruk bör baseras på förebyggande insatser, vård och rehabilitering. Hemmen, skolan och vuxengenerationen har ett stort och gemensamt ansvar för att förhindra drogmissbruk hos barn och ungdomar.


Kraftfulla och samordnade åtgärder skall vidtas mot narkotikabrottsligheten.


KUNSKAP ÄR GRUNDEN


Utbildning och kunskapsinhämtande är av avgörande betydelse för den enskilde. Det ger personlig tillfredsställelse och grundläggande förutsättningar för insatser i samhälle och arbetsliv och för ett meningsfullt utnyttjande av fritiden. Utbildningens utformning och inriktning har stor betydelse för samhällsutvecklingen.


Utbildningsmöjligheterna måste stå alla till buds


Grundskolan skall lära eleverna att läsa, skriva och räkna och ge goda kunskaper om världen omkring oss. Kunskap om historien och nutiden motverkar rotlöshet och ger perspektiv på framtiden.


Genom att byråkratiska hinder nu tagits bort, under lättar man för kommunerna att behålla och skapa mindre skolenheter både i glesbygder och i tätorter. Betyg behövs som ett av urvalsinstrumenten vid ansökan till högre utbildning och som en samlad information till elever och föräldrar. Samtliga invandrarbarn bör ges möjlighet till undervisning i sitt hemspråk Skolan måste stimulera till icke-könsbundna studie- och yrkesval.


Ansvaret för elevernas skolsituation måste bäras gemensamt av föräldrar, elever och skolans personal. En nära samverkan är därför nödvändig.


Centern arbetar för en förbättring av den nuvarande gymnasieskolan för att erbjuda meningsfull gymnasieutbildning till alla ungdomar som slutar grundskolan


Samverkan mellan skola och arbetsliv måste intensifieras för att öka utbildningens verklighetsanknytning samt för att höja elevernas motivation. Varvad utbildning skall härvidlag prövas. Ökade möjligheter att anordna gymnasieutbildning på arbetsplatser och i närheten av elevernas bostadsorter bör stimuleras och stödjas.


Det personliga ansvarets betydelse och respekten för krav och normer skall framhävas i utbildningen. Eleverna måste lära sig att samarbeta och visa hänsyn.


Återkommande utbildning och folkbildning genom studieförbunden och andra folkrörelser är viktig för att främja individens, samhällslivets och arbetslivets utveckling i demokratisk riktning.


En geografisk spridning av den högre utbildningen är angelägen, bl a ur rättvisesynpunkt. Den grundläggande högskoleutbildningen måste få en starkare anknytning till arbetslivet för att bättre kunna fungera som yrkesutbildning. En ökad satsning bör ske på utbildning av typen yrkesteknisk högskola, som vänder sig till nya grupper av människor och knyter an till deras arbetslivserfarenheter.


Forskning för ett bättre framtidssamhälle


Forskningen är en nödvändig del av det som betingar vår materiella och andliga välfärd och som berikar vårt kulturarv.


Stora satsningar på forskning är en nödvändig grund för att kunna bibehålla och höja vårt lands höga utvecklingsnivå. Angelägna områden för forskning är t ex arbetsmiljön, alternativa produktionsmetoder, kollektivtrafik samt energi- och råvaruhushållning. Sambandet mellan forskning och grundutbildning måste tryggas också vid de mindre högskolorna. Etiska, sociala och ekologiska aspekter sätter gränser för hur långt försök med att förändra levande organismers egenskaper kan tillåtas.


Kulturpolitik för kvalitet och mångfald


En ökad decentralisering inom kulturpolitiken bör eftersträvas. Folkrörelserna har inte minst inom detta område, en mycket viktig uppgift som spridare av god kultur till landets alla delar.


Det är angeläget att motverka likriktning och kommersialism, att främja kvalitet och mångfald. En hotande teknisk kommersiell dominans med negativa verkningar för särskilt barn och ungdom kan motverkas genom förbättrade förutsättningar för lokala aktiviteter.


För att möjliggöra en öppen folkkyrka skall sambandet mellan kyrka och stat bevaras. Detta garanteras genom den reformering av kyrkolagstiftningen som nyligen genomförts. Kyrkan har samtidigt fått stor frihet att själv forma den inomkyrkliga verksamheten. Kvinnor och män skall ha lika villkor inom den svenska kyrkan.


De fria trossamfunden bör av samhället beredas goda förutsättningar och stöd för sin verksamhet.

Till sidans topp

Finansierat av

 
 

© SND, Göteborgs universitet, Box 330, 405 30 Göteborg
Telefon vx: 031-786 0000, Kontakt

Om webbplatsen