LNU81 - Swedish level of living survey 1981
LNU81 - Levnadsnivåundersökningen 1981
The first level of living survey started within the framework of a governmental commission set up to study the prevalence and problems of low incomes. Their task was broadly defined, so beside a range of studies on income and income distributions they also commissioned a group of sociologists, headed by Sten Johansson, to study the distribution of welfare in Sweden more generally. The study by Johansson and his colleagues, undertaken in 1968, came to be known as the Level of Living Survey. From the beginning it was not the longitudinal aspect that was the novelty, but rather the fact that a wide spectrum of living conditions was studied with the survey method as such.
The division of level of living into different components, inspired by the work within the UN, resulted in the following list of components included in the Swedish Level of Living Surveys: Health and access to care; Employment and working conditions; Economic resources; Educational resources; Family and social integration; Housing and neighbourhood facilities; Security of life and property; Recreation and culture; Political resources.
The first survey was based on a 0.0001 random sample of the Swedish population aged 15 to 75 years of age. The interviews were made face-to-face according to a structured questionnaire covering all areas listed above. A large number of questions were asked dealing with a variety of aspects within each area.
The 1968 survey was to be repeated in 1974, and the decision was made to stick to the original sample but also include new cohorts of young people and immigrants arriving to Sweden in between the survey periods. Dropped from the sample was those above 75 years of age and those who had either emigrated or died. In 1981 the third Level of Living Survey was conducted with the same sample design and by and large with the same questionnaire. When Johansson left the project in 1982 Robert Erikson became the project leader. Erikson was project leader for the fourth level of living survey, conducted in 1991. During the project period Jan O. Jonsson and Johan Fritzell also were directors of the survey work. The 1991 survey was conducted with basically the same design, except for the fact that the youngest age bracket now became 18 instead of 15. The 1991 survey was enlarged in several respects. An obvious drawback of the panel design in the Level of Living Surveys is the relatively large time-span between each survey. Partly in order to fill in these missing years the 1991 questionnaire includes a work-life history section, and educational and family histories as well, thereby broadening the longitudinal aspects of the study. A second novelty was a specific survey to all individuals previously within the sample but excluded in the 1991 survey, due to the upper age limit. The sample included all persons older than 75 in 1991 who had previously been included in the Level of Living Survey sample and had been interviewed at least once. The interviews included most of the welfare components, with the exception of work related questions and education. Instead, more detailed data on health status and functional abilities was collected, partly by means of simple test performed during the interview. The third major extension was a separate work-place study consisting of interviews with managers at the work-places of all individuals who were employed at a work-place with at least ten employees.
År 1968 genomfördes på låginkomstutredningens initiativ den första levnadsnivåundersökningen (LNU), en undersökning som blivit stilbildande. Såväl i den löpande svenska statistikproduktionen genom SCB:s ULF-undersökningar som i andra länder har undersökningar etablerats som bygger på LNU:s koncept. Grunden är att ett riksrepresentativt urval av den vuxna svenska befolkningen intervjuas om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden som är centrala för människors liv, t.ex. hälsa, ekonomi, fritid, boende, politiskt deltagande och sysselsättning/arbetsförhållanden. År 1974 och 1981 ställde Riksdagen medel till förfogande för ytterligare två levnadsnivåundersökningar. År 1991 genomfördes återigen en replikation, då finansierad av åtta olika forskningsråd. Vid alla dessa tidpunkter har i huvudsak samma frågor om levnadsvillkor ställts, men i LNU91 skedde en metodutveckling med ett inslag av fler frågor av retrospektiv natur (fr a om intervjupersonernas sysselsättningar genom åren).Dessutom utfördes 1991 en intervjuundersökning med de högsta cheferna på de arbetsplatser där intervjupersonerna i LNU 91 var anställda (se Arbetsplatsundersökningen 1991). År 2000 genomfördes en ny levnadsnivåundersökning (LNU2000), för femte decenniet i rad. Den finansieras av Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning. Kopplat till denna nya LNU gjordes också en separat studie av barn och ungdomar (10-18 år) som bodde i samma hushåll som intervjupersonen i LNU (Barn-LNU). Även denna gång adderades en Arbetsplatsundersökning (APU 2000).
I de tidigare undersökningarna har frågorna till stor del ställts till samma personer, vilket innebär att en betydande "panel" - nästan 3.000 individer - har intervjuats vid samtliga fyra tillfällen. Även år 2000 återkom man i stor utsträckning till dessa tidigare intervjuade individer. Panelansatsen gör att man får större möjligheter att svara på centrala frågor om människors levnadsnivå. Bara genom att följa enskilda individer över tid kan man avgöra t.ex. uppväxtvillkorens betydelse för senare livsvillkor, vilken betydelse arbetsförhållandena har för människors hälsa senare i livet, vilka konsekvenser förändrade familjeförhållanden har eller vad vuxenutbildning betyder för vilket arbete man får. I de fall de intervjuade samtyckt, har intervjuerna i levnadsnivåmaterialet, kompletterats med uppgifter om bland annat inkomster. Den därigenom skapade databasen har möjliggjort omfattande beskrivningar och analyser av välfärden i Sverige från sent 1960-tal fram till början av 1990-talet, bland annat av hur välfärden utvecklats för män och kvinnor, hur den fördelas mellan olika ålders- och socialgrupper och mellan boende i olika ortstyper. Resultaten har publicerats i ett trettiotal avhandlingar, många rapporter och hundratals publicerade artiklar, främst skrivna av forskare knutna till Institutet för social forskning (SOFI), som sedan 1972 haft ansvaret för LNU.
2023-04-12T12:41:50.553878Z
1999-01-01T00:00:00Z
Sten Johansson
Robert Erikson
Jan O. Jonsson
Michael Tåhlin
Social Sciences
Samhällsvetenskap
Sociology
Sociologi
housing
boende
employment
anställning
health
hälsa
social welfare
social välfärd
residential mobility
flyttningsbenägenhet
family environment
familjemiljö
wages
löner
housework
hushållsarbete
political action
politisk handling
unemployment
arbetslöshet
living conditions
levnadsförhållanden
membership
medlemskap
drinking behaviour
alkoholvanor
travel
resor
trade union membership
medlemskap i fackförening
medical care
sjukvård
political influence
medborgarinflytande
economic conditions
ekonomiska villkor
international travel
internationella resor
income
inkomst
social security benefits
socialförsäkringsförmåner
self-employed
egenföretagare
supervisory status
arbetsledande ställning
housing facilities
bostadskomfort
housing economics
bostadsekonomi
medicinal drugs
läkemedel
diseases
sjukdomar
dental health
tandhälsa
hospitalization
sjukhusvistelser
smoking
rökning
labour and employment
arbete och sysselsättning
fringe benefits
tjänsteförmåner
farmers
jordbrukare
care of dependants
anhörigvård
holiday leave
semester
assets
tillgångar
holidays
semesterresor
educational background
utbildningsbakgrund
inheritance
arv
theft
stöld
criminal damage
uppsåtlig skadegörelse
crime victims
brottsoffer
political participation
politiskt deltagande
standard of living
levnadsstandard
autonomy at work
autonomi i arbetet
nationality
nationalitet
employment history
anställningshistorik
social life
socialt liv
industrial injuries
arbetsskador
family members
familjemedlemmar
working conditions
arbetsförhållanden
households
hushåll
leisure time activities
fritidsaktiviteter
organizations
organisationer
hours of work
arbetstid
social protest
social protest
diet and exercise
motion och matvanor
assault
våld
exercise (physical activity)
motion (fysisk aktivitet)
population migration
migration
politics
politik
economics
ekonomi
leisure time
fritid
domestic responsibilities
hushållsansvar
quality of life
livskvalitet
political behaviour
politiskt beteende
conditions of employment
anställningsvillkor
social security
social trygghet
education
utbildning
property, ownership and tenure
egendom, ägande och besittning
oral health
munhälsa
human environment
mänsklig miljö
tourism
turism
medical sciences
medicinsk vetenskap
crimes against persons
brott mot individer
crimes against property
egendomsbrott
workers by profession
yrkesbeteckningar
status in employment
tjänsteställning
leave
ledighet
hospital services
sjukhusvård
social disadvantage
socialt underläge
medical treatment methods
medicinska behandlingsmetoder
social behaviour
socialt beteende
injuries
personskador
time
tid
facilities
faciliteter
life histories
levnadshistoria
public health risks
hälsorisker
informal care
anhörigvårdare
arrangement of working time
disposition av arbetstid
alcohol use
alkoholanvändning
disadvantaged groups
utsatta grupper
lifestyle and health
hälsobeteende
environment
miljö
social problems
sociala problem
human behaviour
mänskligt beteende
groups
grupper
economic activity
ekonomisk aktivitet
public health
folkhälsa
offences
lagöverträdelser
health services
hälsovård
well-being (society)
välbefinnande (socialt)
substance use
substansanvändning
social care
omsorg
well-being (health)
välbefinnande (hälsa)
nutrition
nutrition
CORS
CORS
REWHARD
REWHARD
1981-04-02
1981-12-18
Stockholm University
Stockholms universitet
Sweden
Sverige