Inledning

 PDF | TXT
Inledning Folkpartiet liberalernas partiprogram sammanfattar den liberala värdegrund som är utgångspunkten för våra idéer. I partiprogrammet finns också en bred beskrivning av vår samhällssyn och hur vi vill förändra samhället till det bättre – i Sverige, i Europa och globalt. Detta är det sjunde partiprogram som antagits sedan Folkpartiet bildades 1934. Det nu gällande programmet har också uppdaterats fortlöpande sedan det antogs första gången 1997. Mycket har förändrats sedan det första partiprogrammet, men en sak löper som en röd tråd genom alla programtexterna – idén om friheten och varje människas rätt att forma sitt eget liv. Sverige behöver mer liberalism Vi i Folkpartiet liberalerna är stolta över vår ideologi. Socialliberala lösningar har vunnit gehör under 1900-talet. I den in- ternationella lågkonjunktur som de se- naste åren drabbat Sverige har det varit uppenbart att det är klassisk socialliberal ekonomisk politik som är en del av lös- ningen. Staten och det offentliga behöver ta ett ansvar för att dämpa effekterna av konjunkturnedgången. Samtidigt är en fri ekonomi grunden för långsiktigt välstånd. Den internationella krisen sedan 2008 har slagit hårt mot Sverige. Aldrig någonsin har vår exportberoende industri drabbats av en lika brant nedgång. Men tack vare Alliansregeringens insatser pe- kar åtskilligt på att Sverige kan klara kri- sen bättre än många andra länder. Vi har satt arbetslinjen och jobben främst även under krisen. Tack vare en ansvarsfull finanspolitik har vi kunnat föra den kanske mest expansiva politiken i hela OECD-området utan att äventyra de offentliga finanserna. Utan välskötta statsfinanser hade de senaste årens ned- gång nu resulterat i nedskärningar i väl- färden och höjda skatter. Utsikterna har ljusnat efter lågkon- junkturens värsta fas. För nästa mandat- period är chanserna goda för en ekono- misk tillväxt i Sverige. Men kraften i vår inhemska återhämtning är beroende dels av vad som sker i vår omvärld, dels av vil- ken politik vi för på hemmaplan.  Avgörande för välståndet i vårt land är att fler kommer i arbete. Stora krafter måste sättas in för att se till att fler kom- mer i arbete, men det räcker inte som ambition. Jobbskatteavdraget har med- fört att det är mer lönsamt att arbeta än att få bidrag, men det behövs fler skat- ter och regeländringar som premierar ar- bete, kunskap, ansvarstagande och entre- prenörskap. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb, men också att jobba några extra timmar. Det ska löna sig att skaffa en ut- bildning. Det måste löna sig att ta risken att starta eget företag. Det ska bli enklare att anställa. Sverige ska vara ett spjutspets- land som kan locka till sig forskning och innovationsverksamhet från andra länder. Vårt land är beroende av en energiin- tensiv industri. Ny kärnkraft som ersätter de reaktorer som tas ur bruk av åldersskäl gör att Sverige kan få koldioxidfri elek- tricitet till våra basindustrier. En politik som innebär att gamla kärnkraftverk kan ersättas av nya är därför angelägen för att se till att Sverige kan växa. För att det ska löna sig att arbeta och utbilda sig samt ta ansvar och risker ska Sverige återgå till ”hälften kvar” av en in- komstökning – ingen ska behöva betala mer än 50 procent i skatt på den sist in- tjänade hundralappen. Dagens marginal- skatter är i hög grad en skadlig straffskatt på utbildning. Företagande måste också löna sig bättre. Det behövs en rad åtgärder för att komma åt arbetslösheten bland unga.  Unga ska kunna erbjudas lärlingsanställ- ningar med lägre lön och särskilda an- ställningsvillkor. Kompetens bör också väga tyngre vid personalneddragningar. Eftersom vi värnar den svenska modellen hoppas vi att parterna kan komma över- ens om en mer modern arbetsrätt, om så inte sker är vi öppna för att ändra lag- stiftningen. Årtionden av misslyckad integra- tionspolitik har gjort att den bristande integrationen är ett av våra största sam- hällsproblem. Nycklarna till en lyck- ad integration är jobb och kunskaper i svenska. På dem som vill bli medborgare i Sverige är det rimligt att ställa krav på vissa kunskaper i svenska språket. För den som förlorar jobbet är det av- görande att det finns en fungerande ar- betslöshetsförsäkring. En allmän arbets- löshetsförsäkring ska därför införas. En utbildning i världsklass Skolan är vårt bästa verktyg för att ge alla människor samma chanser i livet. Kär- nan i det liberala uppdraget är att varje individ ska få komma till sin rätt. All ta- lang och hela potentialen ska tas tillvara. Med en riktig skolpolitik kan alla elever få chansen att lyckas. Den nystart som nu genomförs för svensk skola är en huvuduppgift för Folk- partiet och Alliansregeringen. Den ut- bildningspolitiska agendan måste fullföl- jas och utvecklas vidare. Betyg ska införas från årskurs sex och en ny lärarutbild- ning har sjösatts. De nationella proven i  årskurs tre som nu införts ska följas upp med insatser gentemot de elever som inte klarar målen. Staten bör ta över huvud- mannaskapet för skolan. Ett sätt att möta globaliseringen är goda kunskaper i främ- mande språk – därför bör det bland an- nat bli möjligt att läsa kinesiska på gym- nasiet. Människorna i det glömda Sverige Utsatta barn som hamnar i samhällets vård får inte alltid det stöd och trygghet de behöver. De tusentals hemlösa som le- ver i Sverige har ofta svikits av psykiatrin. Äldre måste få chansen till en ålderdom där de själva kan påverka sin vardag. Det återstår mycket att göra. De senaste åren har Alliansregeringen gjort stora och nödvändiga satsningar för människor med psykisk ohälsa. Men psy- kiatrins brister har varit så pass stora att mycket återstår. Fortsatta satsningar bör ske på psykiatrin – kunskapen om psykis- ka sjukdomar måste öka i den allmänna vården. Och den som söker psykiatrisk hjälp akut måste få det – direkt. Fortsatt fokus på en fungerande rätts- stat handlar också om att hålla ihop Sve- rige. Fler närvarande poliser förebygger brott och snabba reaktioner från samhäl- let när en ung människa hamnar i kri- minalitet är nödvändiga för att se till att bryta ett destruktivt beteende. Det är inte anständigt att ett välfärds- land tvingar människor som levt ett liv tillsammans att skiljas åt när den ena per- sonen inte klarar av att bo hemma. En  lagstadgad parboendegaranti behövs för att värna äldre pars rätt att bo tillsam- mans – också den sista tiden. Personer med funktionsnedsättning drabbas fortfarande av att handikappas därför att samhället inte är tillgängligt. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska ses som diskri- minering. Kraftsamling för jämställdhet Jämställdhet är en frihetsfråga. Under Folkpartiets ledning har Alliansregering- en gjort en nystart för svensk jämställd- hetspolitik. Vi måste fortsatt fokusera på ekonomisk självständighet för kvinnor. Ofrivilligt deltidsarbete ska motverkas och möjligheten till karriärutveckling i kvinnodominerade yrken öka. Jämställd- hetsbonusen behöver förenklas och byg- gas ut. Andelen kvinnor i företagsledningar och styrelser är låg, trots att kvinnor är bättre utbildade än män. Näringslivet har varit alldeles för passivt när det gäller att ta intryck av den breda kritik som finns mot ojämställdheten i bolagen. Mäns våld mot kvinnor är ett av de grövsta uttrycken för bristande jäm- ställdhet. Det våld som kvinnor utsätts för, just för att de är kvinnor, är en akut jämställdhetsfråga eftersom det äventyrar kvinnors liv och säkerhet. Kampen mot sexualbrotten måste fördjupas och mer fokus läggas på förövarna.  Klimatet vår tids ödesfråga Klimatfrågan är den enskilt största glo- bala utmaning vi står inför i dagsläget. Om vi inte begränsar jordens tempera- turökning kommer det få katastrofala konsekvenser för många av jordens in- vånare. Detta är främst en internatio- nell utmaning som kräver internationella lösningar. Sverige och EU måste fortsät- ta ansträngningarna för att bidra till ett globalt och bindande klimatavtal. Sverige och EU ska också gå före med högt upp- satta klimatmål. Ny kärnkraft ska byggas så att de kan ersätta dagens reaktorer när de tjänat ut. Sveriges produktion av elektricitet ska vara koldioxidfri – det uppnås genom en kombination av ny kärnkraft och sats- ningar på förnybar energi. Vi behöver investera i energieffektivitet och energi- forskning. I arbetet är det centralt att vär- na den biologiska mångfalden – den är också ett viktigt skydd mot följderna av klimatförändringar – och inte tappa bort andra angelägna miljömål som havsmil- jöarbetet. De energieffektiviseringsprogram som regeringen påbörjat ska fullföljas. En ut- veckling av elbilen skulle kraftigt kunna minska transportsektorns utsläpp. En kli- matbilspremie ska införas. Samarbete i globaliseringens tid Den internationella finanskrisen visar också på behovet av gemensamma regel- verk. Sverige ska medverka till globala spelregler för den internationella finans-  marknaden. Samtidigt är det avgöran- de att Sverige står upp för frihandel och motverkar den vilja till protektionism som följer i kölvattnet av den internatio- nella krisen. Genom framför allt EU har Sverige möjlighet att vara med och påverka ut- vecklingen i världen. Vi vill fördjupa Eu- ropasamarbetet och euron ska införas som valuta i Sverige. Tillsammans med andra demokratier ska vi vara ett land som arbetar för fred, mänskliga rättigheter och frihet över hela vår jord. Det viktigaste för en fredligare värld är att fler länder demokratiseras. Den rika världen har också ett moraliskt ansvar att stödja fattigdomsbekämpning och demokrati. Enprocentsmålet i bi- ståndet ska upprätthållas och Sverige ska fortsätta att delta i internationella militä- ra och civila operationer som världssam- fundet står bakom. Sverige ska ha öppna dörrar mot världen – inte stängda murar. För Folkpartiet liberalernas partiledning Erik Ullenhag Partisekreterare  Liberalismen Liberalismens grunder Den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet är hennes frihet och livschanser. Respekten för den enskilde Vi har alla vår egen personlighet och våra drömmar om framtiden. Vi är utrustade med förnuft, känsla, samvete, förmåga att ta ansvar och att utvecklas. Oavsett bakgrund, begåvning, fysisk och men- tal styrka måste alla människor få många livschanser, många möjligheter att växa och utvecklas. Även om varje människa är unik, så förenas vi av vissa gemensamma andliga och materiella behov. Vi har alla rätt till liv, frihet och sökande efter lycka. Sam- tidigt har vi ansvar för att dessa rättighe- ter omfattar alla. Liberal individualism är därför oförenlig med en egoism där man bara ser till sig själv. Liberalismen betrak- tar alla människor som jämlikar - men inte som lika. Kraven på jämlikhet bety- der inte att alla skall leva likadant, utan  att alla skall ha möjligheter att utvecklas som självständiga människor. Den enskildes värdighet och integri- tet får inte kränkas. Staten skall behand- la alla människor med lika hänsyn och respekt och skydda den enskildes rätt så länge hon inte kränker andra människors lika rätt. Detta skydd skall gälla mot of- fentliga och privata makthavare lika väl som mot fördomar och intolerans. Frihet och förankringar Den enskilda människans livschanser bygger på personliga valmöjligheter och på förankringar i olika gemenskaper. Det liberala samhällsbygget vilar därför på tre pelare: andlig frihet, materiell frihet och solidaritet. Andlig frihet innebär rätten att hysa och uttrycka politiska, religiösa och an- dra övertygelser. Demokratin bygger på politisk frihet, allmän rösträtt och rättssä- kerhet. Medborgarna deltar i och utövar kontroll över politiken. Demokratin är det enda politiska system som kan trygga den andliga friheten. Materiell frihet innebär rätten att väl- ja yrke, konsumtion, bosättning och livs- stil. Marknadsekonomin bygger på en- skilt ägande, närings- och avtalsfrihet. Konsumenternas val styr produktionen. Marknadsekonomin är det ekonomiska system som mest gagnar den materiella friheten och det enda ekonomiska system som går att förena med demokrati. Solidaritet är människors omsorg om andra människors välbefinnande och livs-  chanser. En viktig grund för ett solidariskt samhälle är medborgarnas förtroende för andra och förmåga till samverkan. Denna grund skapas främst genom familjen och andra nätverk av frivilliga gemenskaper som ger människor förankringar i tillva- ron. Om detta sociala samspel inte vårdas och förnyas uppstår en brist på tillit. Vi riskerar att få en ständigt stegrad spiral av destruktiva och våldsamma krafter. Människor föds med olika förutsätt- ningar och vissa människor har av olika skäl mött större svårigheter i livet än an- dra. Insikten om de sämst ställdas vill- kor är alltid en utgångspunkt för liberalt samhällsarbete. I ett liberalt välfärdssam- hälle bidrar stat, kommuner och frivilliga gemenskaper till alla människors trygg- het och förankringar. Välfärdspolitikens viktigaste uppgifter är att bidra till män- niskors rätt till självbestämmande, till att deras grundläggande behov tillgodoses och till att nya möjligheter ges till dem som annars skulle ha få livschanser. Liberaler är världsmedborgare. Män- niskors rätt till grundläggande fri- och rättigheter måste värnas oavsett var på jorden de befinner sig. Välståndsklyftan i världen utmanar grundläggande libera- la värden. Hunger och fattigdom måste bekämpas. Viktiga verktyg är marknads- ekonomi, handel och bistånd från an- dra länder. Möjligheterna för människor, idéer, information, varor och tjänster att röra sig mellan länder ökar människors livschanser och stärker förutsättningarna för demokrati.  Den liberala visionen är att fri rörlig- het för individen skall vara en mänsk- lig fri- och rättighet. Envar skall tillåtas leva och verka där i världen som hon själv vill. En fortsättning på EU-ländernas, och därmed Sveriges, successivt allt fria- re rörlighet mellan grannländerna är den naturliga vägen att gå för att förverkliga denna vision. För Folkpartiet liberalerna är det dessutom viktigt att Sverige inte lå- ter EU:s minst ambitiösa medlemsländer styra. Liberal feminism handlar om att se strukturer som lägger hinder i vägen för kvinnor kopplat med en vilja att åtgärda detta med lösningar som utgår från den enskilda individen. All politik måste utformas så att vi som lever i dag inte inkräktar på fram- tida generationers livschanser. Ingen ge- neration har rätt att förstöra oersättliga kulturvärden, tillfoga miljön obotliga skador, förslösa ekonomiskt eller socialt kapital. Varje människa skall ges möjlig- het att ta ekonomiskt, ekologiskt och so- cialt ansvar för sin egen livsstil. Det öppna samhället All kulturell, vetenskaplig, social och ekonomisk utveckling bygger på enskilda människors skaparkraft och initiativför- måga. Om politiker betraktar människor som offer för opåverkbara krafter, riskerar kraften att förtvina både hos den enskilde och samhället. Om politiken i stället strä- var efter ett samhälle med aktiva medbor- gare som kan och vill ta ansvar, växer en-  gagemanget och solidariteten. En viktig politisk uppgift är att skapa och stödja mötesplatser där människor gemensamt kan lösa problem. Politiken skall bidra till att ge varje människa de redskap som behövs för att ta makten över sitt eget liv. Kunskap och kreativitet är avgörande för mänsklig och samhällelig utveckling. Vetenskap och kultur måste vara tillgäng- liga för alla. Människor skall ha möjlig- heter att ständigt inhämta kunskap och utveckla sina kompetenser. Vi kan all- tid nå fram till bättre kunskap och mer genomtänkta idéer. Men vi kan aldrig nå någon slutgiltig sanning. Mänskliga framsteg och samhällelig utveckling byg- ger på kritisk granskning och öppenhet för nya idéer. Liberalismen avvisar alla idéer om ett slutgiltigt idealtillstånd som politi- kens mål. Ett samhälle av fria medborga- re kommer ständigt att erbjuda överrask- ningar och nya utvecklingsmöjligheter. Någon slutlig harmoni mellan alla öns- kemål och intressen kan aldrig uppnås. Färdiga och detaljerade lösningar för samhällets organisation leder till förtryck av oliktänkande när de skall genomföras. Varje koncentration av makt - till stat, företag eller organisationer - kan leda till att individens rättigheter och integritet förtrampas. Dessutom hindras nya idéer, nya produkter och nya lösningar på gam- la problem. Fri konkurrens mellan idéer, information, varor och tjänster är grun- den för den västerländska vetenskapen, kulturen, demokratin och marknads-  ekonomin. Den är ett kraftfullt redskap för att bekämpa maktkoncentration och stimulera utveckling. Fri konkurrens är också den bästa jordmånen för att främja fredligt samarbete över nationsgränserna och för att avvärja hoten mot natur och miljö. Liberalismens rötter Liberalismen är en frihetsrörelse med djupa historiska rötter i humanistisk och judisk-kristen idétradition. Protester mot kungligt envälde, religiös intolerans, ståndsprivilegier och ekonomisk ofrihet förenade människor ur olika samhälls- grupper till gemensamt arbete för en ny samhällsordning. Liberaler hävdade att all politisk makt måste utgå från folket och att var och en har rätt att söka sin egen lycka så länge hon inte kränker an- dras lika rätt. Under de förödande religionsstrider- na i Europa under 1600-talet publicerade liberaler de första mer utvecklade tankar- na om toleransens betydelse. De demo- kratiska revolutionerna från 1700-talet och framåt, liksom de ekonomiska och sociala reformperioderna i många länder, har inspirerats av liberalismens idéer. Liberalismen är inget slutet system av lärosatser som entydigt anvisar den rätta åsikten i varje fråga. Liberalismen har på- verkat och påverkats av människor långt utanför det politiska livet. Kraven på to- lerans har drivits också av religiösa fri- tänkare. Tilltron till människans förnuft,  som inspirerade upplysningstidens libe- raler, var en förutsättning för den veten- skapliga revolutionen. Den ekonomiska liberalismen har utvecklats i nära sam- spel med de nationalekonomiska teorier- na. Liberalismens krav på medborgerliga rättigheter har inspirerat författare och publicister. Många ideella folkrörelser har känt samhörighet med liberalismens människosyn och sociala engagemang. Den svenska liberalismen Svensk liberalism är en förening av två historiska traditioner; stadsliberalismen, påverkad av engelsk och fransk upplys- ning, och folkrörelsefrisinnet, påverkad av tysk pietism och anglosaxiska väck- else- och nykterhetsrörelser. Ur kampen för religionsfrihet i mitten av 1800-talet uppstod den allians mellan stadslibera- lism och folkfrisinne som in i vår tid ut- gör ett styrkebälte för svensk liberalism. Redan under 1700-talet arbetade libe- rala opinionsbildare och politiker i Sveri- ge för tryckfrihet, frihandel och folkbild- ning och för att också de fattiga skall ha lagens skydd mot överheten. De svenska liberalerna genomdrev under 1800-ta- let reformer som kraftigt ökade männis- kors möjligheter till personlig utveckling. Tryckfriheten säkrades, folkskolan inför- des, ståndsriksdagen och skråväsendet upphävdes, frihandeln vidgades, kvin- nans ställning stärktes och fler fick till- träde till högre utbildning. Under liberal ledning fördes demo- kratin till seger i början av 1900-talet. Li-  beraler var bland dem som under mellan- krigstiden visade hur demokratierna med en aktiv socialpolitik och ekonomisk po- litik kunde möta depressionen och ho- tet från de totalitära rörelserna. Denna förnyelse av liberalismen gavs i vårt land namnet socialliberalism. Under efterkrigstiden har liberaler verkat för demokrati, marknadsekonomi, frihandel, internationell solidaritet, väl- färdsreformer, jämställdhet och Europa- samverkan. Svenska liberaler har, liksom liberaler i andra länder, gått i spetsen för kampen mot totalitära rörelser och auk- toritära strömningar. Liberaler har alltid bekämpat alla former av förtryck, dis- kriminering, främlingsfientlighet och ra- sism. Ett idéparti Liberala partier är idépartier. Den enskil- des rätt är alltid viktigare än nationali- tets-, klass- och gruppintressen. Liberaler ser inte som sin uppgift att företräda vissa grupper. I stället står de upp för medbor- garen i kontrast till dem som i första hand ser sig som företrädare för en viss sam- hällsklass, livsåskådning eller uppfattning om hur livet skall levas. För att hävda detta medborgarintresse fordras personlig idealism och ibland mod för att gå emot makteliter, särintressen och fördomar.  Utmaningar för liberalismen Efter de totalitära systemens fall i Europa har förutsättningarna för en liberal sam- hällsutveckling i vår del av världen för- bättrats radikalt. Individualiseringen, internationaliseringen och informations- revolutionen ger nya livschanser för fler människor. Samtidigt uppstår nya hot och problem. Även om friheten tycks segra i dag, kan nya hot mot den vänta i morgon. Därför behöver vi skapa en ny liberal dagordning. Demokratin Under senare årtionden har många län- der blivit demokratier eller utvecklats i demokratisk riktning. Men fortfarande finns många förtryckarregimer kvar. Na- tionella, religiösa och etniska motsätt- ningar kan utnyttjas och bidra till att skapa våldsamma konflikter som under- gräver en demokratisk utveckling. I de etablerade demokratierna utgör likgiltig- heten inför det politiska arbetet ett hot mot en levande demokrati. Medborgarna måste vinnas åter för demokratin. Välståndet I delar av tredje världen ökar välståndet för fler människor och i snabbare takt än någonsin tidigare i världshistorien. I Central- och Östeuropa hänger detta samman med kommunismens fall och införandet av marknadsekonomi. Samti- digt lever hundratals miljoner människor  kvar i absolut fattigdom. Den internatio- nella ekonomiska utvecklingen och den tekniska utvecklingen skapar goda eko- nomiska förutsättningar även för Sverige. Men det fordras nya spelregler, anpassa- de till kunskapssamhället, för att vi skall kunna utnyttja de nya möjligheterna. Jobben Många hundra miljoner människor är ar- betslösa eller undersysselsatta. Även i Sve- rige är arbetslösheten ett problem. Den hotar såväl samhällsekonomin som soli- dariteten. Vägen till arbete för alla som önskar det måste gå genom fler arbetstill- fällen i privata företag. Hög arbetslöshet är inget ödesbestämt. En liberal ekono- misk politik kan bryta den globala mass- arbetslösheten. Miljön Människan har i årtusenden starkt påver- kat den miljö hon lever i. Dagens sam- hällen påverkar dock miljön i mycket större utsträckning än tidigare. Hoten om globala ekologiska katastrofer ökar vårt ansvar. Den ekonomiska utveckling- en i alla länder måste länkas in i ekolo- giskt hållbara banor. De rika länderna står för en betydande del av flera globa- la miljöhot. Även om många lokala och regionala miljöproblem har bemästrats i Sverige och andra utvecklade länder åter- står allvarliga problem. Förankringarna Samhällsutvecklingen ger många möjlig- heter men skapar också otrygghet och en- samhet när människor förlorar traditio-  nella förankringar. Detta gäller inte minst i Sverige som omvandlats från en etniskt nästan enhetlig nation till ett månget- niskt samhälle. Mitt i välståndssamhället upplever många människor ökad fattig- dom, utanförskap och vanmakt. Klyftor skapas och konfliktnivån ökar. Vi behö- ver nya sociala strukturer som ger män- niskor förankring i det nya samhället. Människan och politiken De nya utmaningarna kan bara bemäs- tras genom att människor får större möjligheter och motivation att, enskilt eller tillsammans, lösa problemen. Vi måste överge mycket av de storskaliga och standardiserade lösningarna till för- mån för de småskaliga och varierade. Den andliga och materiella frihe- ten, liksom solidariteten, utgör omistli- ga värden även i framtiden. Demokratin, marknadsekonomin och välfärdssamhäl- let skall stärkas. Liberalismen ger möjlig- heterna.  Den växande människan Alla människor skall ha många livschanser. Den enskilda människan har det yttersta ansvaret för att skapa och ta tillvara utvecklingsmöjligheter för sig själv och sin omgivning. Politiken kan aktivt bidra till att människors makt över sin tillvaro ökar och att möjligheterna ständigt förnyas. Viktiga uppgifter är: • att ge alla människor möjlig­ heter att utveckla kunskap, • att främja människors hälsa och att skapa fler livschanser för dem som drabbas av ohälsa eller funktionsnedsättning, • att bekämpa fördomar och diskriminering och bidra till ett samhälle som visar respekt för den enskilde, • att svara för ett rättsligt och ekonomiskt skydd.  Kunskap Kunskap och kreativitet har alltid haft en avgörande betydelse för den enskil- da människans och samhällets utveck- ling. Den tekniska och ekonomiska ut- vecklingen gör kunskap och kompetens än mer betydelsefullt. Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än en skola där alla har goda möjlighe- ter att utvecklas. Det ligger ingen mot- sättning i att främja teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och kreativa talang- er. Tvärtom måste ett samhälle som vill ha mänsklig växt ge hela människan goda utvecklingsmöjligheter. Utbildningsnivån i Sverige är läg- re än i flera jämförbara länder. En skola i världsklass är nödvändig för att Sveri- ge skall bli en ledande kunskapsnation. Detta kräver att barn, ungdomar, för- äldrar, arbetsgivare, fackliga organisatio- ner och politiskt förtroendevalda har en positiv inställning till kunskap och kom- petens. Utbildning måste bli uppskattad och mer lönsam för den enskilde. Det måste finnas många möjligheter för män- niskor i alla åldrar att individuellt eller i grupp utveckla kunskap, kreativitet och kompetens. För att stimulera kvalitet och peda- gogisk utveckling behövs mer mång- fald inom utbildningsväsendet. Det ökar också valfriheten för den enskilde. För- äldrar och elever skall kunna välja mel- lan offentliga och enskilda förskolor, skolor och högskolor. De enskilda alter- nativen behöver bli betydligt fler och de  skall kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika villkor. Of- fentligt finansierade enskilda grund- och gymnasieskolor skall inte ha rätt att ta ut avgifter för den ordinarie undervisning- en. Skolor med särskild pedagogisk pro- fil skall kunna ta ut mycket begränsade avgifter. Staten skall se till att alla skolor uppfyller grundläggande krav på kun- skap och demokratiska värderingar. Sedan det svenska skolväsendet kom- munaliserades har resultaten försva- gats och kravet på likvärdighet i un- dervisningens kvalitet kan inte alltid tillgodoses. I Folkpartiets skolpolitik in- går många inslag som skall förstärka den statliga styrningen, till exempel fler och tydligare nationella kunskapskrav i oli- ka årskurser, nationella prov, distinktare betygssystem och vassare statlig inspek- tion. Men frågan om skolans framtida huvudmannaskap bör också diskuteras. Folkpartiet liberalerna vill se ett modernt statligt huvudmannaskap för det svenska skolväsendet. Lärarna har en nyckelroll i utveck- lingen av kunskapssamhället. Deras in- satser måste värderas högre. Fler karriär- vägar, förbättrad fortbildning, införande av en legitimation för behöriga lärare samt ökad konkurrens mellan skolor och pedagogiska inriktningar kan stärka lä- raryrket. Aktiva insatser behövs för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i lärarutbildningen.  Utbildning för alla För att ge alla bästa förutsättningar för personlig växt måste utbildningen i grund- och gymnasieskolan anpassas ef- ter den enskilda elevens förutsättningar. Skolan skall ge utmaningar och stimulans åt alla så att lusten att lära hålls levande. De mest studiemotiverade eleverna mås- te få ökade utmaningar. Därför kan skol- systemet inte bygga på att alla elever skall lära sig samma saker under samma tid. Nya pedagogiska metoder för individu- aliserad undervisning behöver utvecklas. Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller so- ciala skäl. Insatserna för de elever som har det svårt i skolan måste öka. Det är ange- läget att skolan har kunskap om elevens hela situation för att kunna ge varje in- divid det stöd han eller hon behöver. Alla elever måste ha rätt till undervisning som ger möjlighet att nå baskraven i viktiga ämnen. Allmänna standardkrav kan ib- land få stå tillbaka för insatser riktade till barn med särskilda behov. Skolan skall ta ställning för humanis- tiska och demokratiska värderingar. Den skall stimulera elever att fritt utforma sina liv utan att låsas i traditionella könsroller. Den skall förbereda eleverna för ett liv i ett mångetniskt samhälle. Skolledningen är skyldig att, i samverkan med personal, föräldrar och elever, på alla sätt motverka mobbning och annat våld.  Förskolan Barnens medfödda nyfikenhet och kun- skapstörst måste tidigt tas till vara. Alla barn skall från tre års ålder erbjudas plats i förskolan, som skall ha mer av skolför- beredande inslag. Skolförberedelserna skall utgå från det enskilda barnets behov och förmåga att lära. Grundskolan Ingen skall lämna grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna. Under de första åren är det allra viktigast att varje elev lär sig läsa. Elever med läs- och skriv- svårigheter måste få extra stöd. Också förmågan att uttrycka sig muntligt skall tränas i skolan. Eleverna måste ha goda möjligheter att lära sig främmande språk. Den nya tidens krav på ökade kunska- per och större förmåga att lära fordrar en tioårig grundskola. Skolstarten bör nor- malt ske vid sex års ålder genom att för- skoleklassen görs obligatorisk. Det för- sta året i skolan skall präglas av en mjuk övergång från förskola till skola. Att sätta målen för undervisningen och att utvärdera dem är en uppgift för såväl staten som kommunerna. Hur må- len nås skall däremot vara en fråga för den enskilda skolan tillsammans med elever och föräldrar. Utvärderingens hu- vudsyfte är att bedöma hur väl den en- skilde eleven har nått målen, så att de elever som behöver mer tid och stöd kan få det. Betyg ska ges senast från årskurs 6. Nationella utvärderingar skall användas som en del i en kvalitetssäkring av skolan.  Gymnasieskolan Alla som har de baskunskaper som krävs för att lämna grundskolan skall ha möj- lighet att genomgå en gymnasieutbild- ning under ungdomsåren eller senare i livet. Om alla elever inte kan få sina öns- kemål tillgodosedda, bör platserna förde- las med hjälp av grundskolebetyg eller in- trädesprov. Gymnasieskolan ska ha tre varianter. De studieförberedande programmen som ger högskolebehörighet och avslutas med en studentexamen, yrkesutbildningar som ger en yrkesexamen och en modern lärlingsutbildning som varieras med lär- lingspraktik på arbetsplatser. Fler lärare i gymnasieskolan skall ha forskarexamen. Utbildningen måste in- ternationaliseras. Det skall finnas möjlig- het att läsa delar av programmen i ett an- nat land. Kontakterna med skolor i andra länder skall stärkas med hjälp av modern informationsteknik. Lärlingsutbildning, som innebär att huvuddelen av utbildningen förläggs till arbetsplatser, är ett bra alternativ inom gymnasieskolans yrkesinriktade program. Inom dessa program skall karaktärsäm- nena få en starkare ställning Högskolan Den fria akademin är sinnebilden för den liberala visionen om högskolan. I den fria akademin har kunskap ett egenvär- de, den akademiska friheten värnas och kvalitet sätts framför kvantitet. När fram- tidens utbildningsväsende formas måste  studenter och forskare sättas i centrum. Studenten har rätt till god kvali- tet i sin utbildning. Standarden på lan- dets högskoleutbildningar, program och kurser ska utvärderas noggrant. I kvali- tetsbegreppet ingår utbildningarnas ut- formning men också aspekter såsom studenternas anställningsbarhet och kar- riärmöjligheter. För att främja den socia- la rörlighet som den högre utbildningen skapar måste information om dessa fak- torer spridas bättre till blivande studen- ter. Den enskildes fallenhet och intresse för högre studier, inte den privata ekono- min, skall vara avgörande för möjligheten att studera. Därför behövs ett offentligt studiestöd. Studiestödet skall inte redu- ceras på grund av att den enskilde upp- bär sidoinkomst. Fribeloppet för studen- ter ska därför avskaffas. Den fria forskningen måste värnas. Det fria kunskapssökandet har ett värde i sig. Var det går att nå goda forsknings- resultat är inte möjligt att förutse på för- hand. Därför måste utrymmet för fri och oberoende grundforskning stärkas. De statliga anslag som ges direkt till univer- sitet och högskolor måste öka. Beslut om tilldelning av forskningsanslag till olika lärosäten skall ta sin utgångspunkt i en vetenskaplig utvärdering av deras forsk- ningsresultat. Forskarutbildningens roll är central. Fler doktorander bör erbju- das doktorandtjänster. Däremot skall det inte finnas ett krav på fullständig finan- siering för att kunna bli antagen till fors-  karutbildningen. Rätten att fritt dispute- ra skall återinföras. Mer än hälften av studenterna är kvinnor. Ändå återfinns relativt få kvin- nor på högre nivåer i den akademiska världen. Kvinnor och män skall ha sam- ma möjligheter att göra vetenskaplig kar- riär. Kriterier vid tjänstetillsättningar skall vara tydliga och formellt reglerade. De nämnder som svarar för tillsättningar inom högskolan bör ha en jämställd re- presentation av kvinnor och män. Systemet för högre utbildning och forskning skall kännetecknas av diffe- rentiering och pluralism. Det behövs en mångfald av olika läroanstalter som är framgångsrika och starkt profilerade med sin speciella inriktning. Det skall finnas utrymme för universitet med bred forsk- nings- och grundutbildningsverksamhet, högskolor som bedriver avancerad spets- forskning inom ett visst område och an- dra lärosäten som koncentrerar sig på god grundutbildning. Den kvalificerade yr- kesutbildningens status måste höjas. Yr- keshögskolan har här en viktig roll. Mer om Folkpartiet liberalernas politik för kunskap och bildning finns i det utbild­ ningspolitiska programmet ”Dags att sikta ännu högre” som antogs av landsmötet 2009.  Hälsa Den svenska folkhälsan är i dag god sedd i ett internationellt perspektiv. Medellivs- längden fortsätter att öka för båda könen och fler friska år läggs till livet. Samtidigt ökar skillnaderna mellan olika befolk- ningsgruppers hälsotillstånd. Det ökande antalet äldre medför större krav på vård, omsorg och rehabilitering. Välfärdspoli- tiken skall dels där så är möjligt förebyg- ga ohälsa och funktionsnedsättning dels genom en väl fungerande vård, omsorg och rehabilitering ge människor möjlig- heter till ett värdigt liv. Förebyggande insatser Den enskildes ansvar, kunskap och öns- kan att förebygga ohälsa är den bästa grunden för en god folkhälsa. Politiken kan främja hälsoupplysning och minska eller undanröja många orsaker till olyck- or och sjukdomar. Det är särskilt viktigt att minska bruket av alkohol, tobak och andra droger. Sverige ska fortsätta att ha en restrik- tiv alkoholpolitik där vi är restriktiva mot tobak och alkohol. Vi ska påverka EU att i högre grad se alkoholens hälsoskadliga effekter. Vi vill begränsa införselkvoter- na. Om gårdsförsäljning av vin visar sig förenligt med ett bibehållande av Sys- tembolagets nuvarande försäljningsmo- nopol, kan Folkpartiet liberalerna öppna för att gårdsförsäljning av vin ska tillåtas i Sverige. Tobaksbruket skall motverkas genom höga tobaksskatter, upplysning, opini-  onsbildning och genom att värna rätt- ten att slippa tobaksrök. Särskilt viktigt är att så få ungdomar som möjligt bör- jar använda tobak. Direkt tobaksreklam skall vara förbjuden och indirekt tobaks- reklam skall motverkas. Kampen mot narkotikan måste skär- pas. Alla elever skall tidigt i grundskolan få förebyggande droginformation. Där- till fordras föräldrainsatser och samar- bete mellan föreningsliv och myndighe- ter för att begränsa tillgången på alkohol och droger bland ungdomar. Det är vik- tigt att också involvera föräldrar, fören- ingsliv och andra som arbetar med unga i de drogförebyggande insatserna. All trafik på land, till sjöss och i luf- ten skall hållas fri från alkohol och andra droger. Försäkringskassan skall få rätt till ersättning av trafikförsäkringen för sjuk- fall och pensioner förorsakade genom trafikskada. Avgifterna till arbetsskadeförsäkring- en bör variera mellan olika arbetsplatser, beroende på hur vanligt förekommande arbetsskador är. På detta sätt ökar arbets- givarens motiv att verka för en god ar- betsmiljö. Bostadsmiljöerna skall förbättras så att ohälsa, orsakad av till exempel radon eller allergier, väsentligt minskar. Vård och omsorg Alla har rätt till god vård och omsorg oavsett ekonomi, ålder och bostadsort. Finansieringen skall i huvudsak ske med skatter.  Patientens möjligheter att påverka sin vård och service måste förbättras. Patien- trättigheter bör i högre grad lagstiftas och ifall de inte uppfylls ska detta kunna be- rättiga till ersättning. Detta skall gälla all vård och omsorg, även hemvård och hemtjänst. Exempel på rättigheter som bör garanteras är rätt till husläkare, rätt att vända sig till annan vårdgivare om väntetiderna är långa och rätt till infor- mation om olika behandlingsalternativ. En stark vårdgaranti är viktig för att sä- kerställa att vård ges i rätt tid. Patienten skall ha möjlighet att välja mellan olika vårdgivare. Privat vård och omsorg skall kunna konkurrera med den offentligt bedrivna vården på ekonomiskt lika villkor. Staten skall se till att offent- liga och privata vårdgivare bedriver kvali- tetssäkring av den vård och omsorg som de erbjuder. Ju snabbare människor får vård de- sto mindre blir lidandet, samtidigt som kostnaderna för samhället blir lägre. Med ett närmare samarbete och en finansiell samordning mellan försäkringskassorna och sjukvården kan ansvaret för ohälsans kostnader samordnas, samtidigt som det blir lättare att se till helheten i en enskild vårdtagares situation. På så sätt möjlig- görs en effektivare rehabilitering och ett bättre resursutnyttjande. Många människor tvingas på grund av bristande samordning att vänta alltför länge på vård eller omsorg. Det kan bero på att de har behov som berör flera speci-  aliteter. Därför behövs fungerande vård- kedjor. God sjukvård förutsätter välutbildad personal som klarar kvalificerad diagnos- tik, behandling, omvårdnad och rehabi- litering. Vikten av professionell omvård- nad skall betonas även i de utbildningar som inte har omvårdnaden som sitt hu- vudämne. Sjukhusvård bör alltmer ersättas av hemsjukvård, primärvård och andra öpp- na vårdformer. En sådan utveckling kan öka patientens integritet, värdighet och självbestämmande och göra det möjligt att klara större vårdbehov till lägre kost- nad. Distriktssköterskornas rätt att själva skriva ut vissa mediciner skall byggas ut. De bör i ökad utsträckning kunna bedri- va egen verksamhet främst inom det fö- rebyggande området. Trots att kvinnor i genomsnitt lever längre än män har de ofta sämre hälsa. Kvinnor bemöts och behandlas i vården efter manliga normer vilket kan leda till sämre resultat. Mycket av forskningen tar sin utgångspunkt i männens problem. Större hänsyn måste tas till forskning som rör kvinnors ohälsa. Antalet oönskade graviditeter bör minskas bland annat genom information och sex- och samlevnadsundervisning. Den nuvarande abortlagstiftningen skall bibehållas. Alla skall erbjudas kurators- samtal både före och efter abort. Tandvården skall ges ett ekonomiskt stöd av det offentliga bland annat genom  en allmän tandvårdsförsäkring som sti- mulerar förebyggande tandvård. Tand- vård för barn och ungdomar skall vara avgiftsfri. Särskilt stöd behövs för utsat- ta grupper. Uppsökande verksamhet till hemmaboende patienter och till vissa grupper med funktionsnedsättning bör utvecklas. Vård och omsorg för äldre Människors önskemål att få vård i hem- met skall tillgodoses i så stor utsträck- ning som möjligt. En väl fungerande hemtjänst och hemsjukvård är då nöd- vändig. Det måste även finnas möjlig- het att erhålla korttidsvård för konva- lescens för de människor som upplever stor ensamhet eller otrygghet efter en skada eller sjukdom. Platsbristen inom äldrevården skall byggas bort. De äldres önskemål om bo- ende skall i största mån kunna tillgodo- ses. De som bor på ålderdomshem eller sjukhem skall ha rätt till eget rum. Om- flyttningar vid förändrade behov bör undvikas, vilket fordrar flexibla lösning- ar. Människor som bor på sjukhem och ålderdomshem skall ha samma möjlighet som alla andra att flytta inom landet. En parboendegaranti som garanterar äldre par att fortsätta bo ihop ska införas. En kommunal äldreombudsman skall vara en länk till äldre och anhöriga och bevaka kvaliteten i äldreomsorgen. Geri- atriken måste utvecklas till en trygg vård för äldre som har många medicinska pro- blem men som inte behöver akutsjukvår-  dens resurser. Genom gruppboende och dagverksamhet kan omsorgen för de de- menta förbättras. Många anhöriga lägger ner omfattan- de arbete och tid på vård och omsorg. Deras behov av avlastning måste tillgo- doses. Närstående som gör betydande vårdinsatser bör dessutom få ekonomiskt stöd av det allmänna. Detta skall också kunna gälla anhöriga som är pensionärer. Yrkesverksamma som vårdar svårt sjuka anhöriga skall ha rätt till ledighet och er- sättning från sjukförsäkringen. En över- syn och utveckling av övriga villkor för anhörigvårdarna är nödvändig. Mer om Folkpartiet liberalernas äldrepo­ litik finns i programmet ”Leva livet hela li­ vet” som antogs av landsmötet 2009. Möjligheterna till smärtlindring måste förbättras. I livets slutskede är det särskilt viktigt att sjukdomstiden blir så smärtfri som möjligt. Döendet måste ske under värdiga former med allt det medicinska och psykologiska stöd som den döende önskar. Psykiatri och personer med särskilda behov Stödet till och omsorgen om psykiskt sju- ka människor som lever ute i samhället måste förstärkas. De skall kunna leva sitt liv självständigt och värdigt. Fler boende- och sysselsättningsformer måste utvecklas. Utbyggt stöd måste ges till männis- kor som försökt eller visat vilja att begå  självmord. Varje sjukvårdshuvudman bör upprätta handlingsprogram för att före- bygga självmord. Många barn som riskerar att senare i livet få problem kan upptäckas redan på mödra- och barnavårdscentral. Det är därför viktigt att vidta tidiga förebyg- gande insatser för att minska risken att barnet kommer snett i livet. Mer måste göras för att hjälpa barn och ungdomar som far illa. Unga människor på väg in i missbruk måste uppmärksammas tidigt. Skola, po- lis och barn- och ungdomspsykologiska mottagningar måste samordna sina in- satser. Alla missbrukare skall erbjudas be- handling. Den goda vård som bedrivs av ideella organisationer måste tas tillvara. Vård av missbrukare skall bygga på fri- villighet. För att inledningsvis bryta det kemiska beroendet och motivera till fort- satt behandling kan dock tvångsåtgärder ibland vara motiverade. Funktionalitet Människor med fysisk eller psykisk funk- tionsnedsättning skall kunna leva ett självständigt liv. Handikappolitiken skall utgå från FN-konventionen om rättighe- ter för personer med funktionsnedsätt- ning. Tillgängligheten måste öka genom att lokaler, kommunikationer och ute- miljöer handikappanpassas. De som till följd av funktionsnedsätt- ning har väsentligt högre levnadsomkost- nader måste få ekonomiskt stöd. Män- niskor med svår funktionsnedsättning  måste ha rätt till en personlig assistent som de själva har valt. Folkpartiet libe- ralerna värnar om LSS som en rättighets- lag och vill återställa den i enlighet med de intentioner som fanns vid införandet. Respekt Var och en har rätt att bli bemött med respekt för den hon är. Det finns dock i mänsklighetens historia en mörk under- ström, en tendens att bedöma och för- döma människor, inte på grund av de- ras egna förtjänster eller brister, utan på grund av till exempel deras kön, etniska tillhörighet eller sexuella läggning. Alla former av fördomar och diskriminering måste bekämpas. Jämställdhet Utgångspunkten för liberala jämställd- hetssträvanden är att var och en skall respekteras som fri individ och ha möj- lighet att forma sitt liv. De traditionella könsrollerna, fördomar och den ojämna maktfördelningen skapar problem för in- divider därför att de är just kvinnor eller män. Orättvisor drabbar människor på grund av deras tillhörighet till ett kollek- tiv. Jämställdhetspolitiken måste aktivt undanröja dessa orättvisor. Sverige är fortfarande i allt för stor utsträckning ett manssamhälle när det gäller makt och inflytande i näringsliv, offentlig förvaltning och politik. De tra- ditionella könsrollerna lever kvar och ut- gör ett hinder mot människors rätt att  bestämma över sitt eget liv. En aktiv jämställdhetspolitik måste innehålla både attitydförändrande arbete och lagstiftning. Så länge inte män och kvinnor tar lika stort ansvar för hem och barn, kommer bristen på jämställdhet i såväl privatliv som arbetsliv och politik att bestå. Ansvaret för att ändra på detta vilar på individerna. Men politiken kan stödja jämställdhetssträvandena bland annat genom en individuell anknytning i föräldraförsäkringen och en rätt till barn- omsorg. Arbetsgivare skall underlätta för människor att förena förvärvsarbete med ansvar för familjen. Grunden för ett jämställt samhälle läggs i unga år. För att ge pojkar och flick- or en uppväxt som lägger en trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga identitet är det viktigt att både män och kvinnor ingår i deras vardagliga omgiv- ning. Inte minst inom förskolan och sko- lan är det viktigt med både manliga och kvinnliga förebilder. De offentliga arbetsgivarna måste vara föregångare på jämställdhetsområdet. Detta gäller lönepolitik, men också till ex- empel flexibla arbetstider och inställning till familjeansvar och föräldraledighet. Den offentliga dominansen inom vård, omsorg och utbildning måste bry- tas. Om dessa områden öppnas för pri- vat näringsverksamhet får många kvinnor möjlighet att välja arbetsgivare och driva egna företag. Då kan orättvisa löneskill- nader bekämpas samtidigt som valfrihe- ten blir större.  Alla människor i ett civiliserat sam- hälle måste kunna röra sig fritt utom- hus. Ingen skall bli utsatt för våld eller trakasserier på sin arbetsplats. Alla skall kunna leva tryggt i sitt eget hem. Kvin- nor som misshandlas skall erbjudas hjälp i form av larm, polisbeskydd eller per- sonliga livvakter. Omvänd kommunar- rest ska kunna dömas ut i grova fall av kvinnofridskränkning. Kvinnojourer gör ett ovärderligt arbete och bör därför få of- fentligt stöd. Utländska kvinnor som be- handlas illa av sina män skall inte riske- ra utvisning när de lämnar förhållandet. Samhället skall aktivt visa sin negativa in- ställning till prostitution. Mer om Folkpartiet liberalernas jämställd­ hetspolitik finns i programmet ”En liberal offensiv för ökad jämställhet” som antogs av landsmötet 2009. Mångfald och tolerans Varje människa skall oavsett etnisk tillhö- righet ha samma rättigheter och skyldig- heter. Intolerans och fördomar skall be- kämpas. Rättsstaten måste reagera med full kraft mot handlingar som innebär hets, hot, diskriminering eller våld. Lag- stiftningen och tillämpningen av de lagar som skall skydda etniska och andra mi- noriteter måste skärpas. Integrationen är en av våra stora ut- maningar. Utanförskapet, arbetslöshe- ten och bidragsberoendet bland många invandrare är ett politiskt och samhälle- ligt misslyckande. Vi har gjort upp med  decennier av socialdemokratisk politik präglad av passiviserande, ”klientifie- ring” och bidragsberoende. Liberal in- tegrationspolitik består i att riva hinder och stimulera förmågan och initiativkraf- ten hos den enskilde människan. Bristande kunskaper i det svenska språket är en avgörande orsak till svårig- heter att etablera sig i det svenska sam- hället. Rätten och skyldigheten att delta i svenskundervisning bör förstärkas. Kun- skaper i svenska ska vara ett krav för med- borgarskap. Samtidigt måste kunskaper i främmande språk och kulturer tas till vara bättre och värderas högre i denna globaliserade värld. Utländska betyg skall snabbt kunna översättas och värderas. Kvotering eller andra ingrepp i män- niskors frihet att välja bostad skall inte tillgripas mot bostadssegregationen. Människor måste i stället få makt att för- ändra sin egen tillvaro. I ett mångkul- turellt samhälle där ingen utesluts från inflytande kan olikheten bli samhällets styrka. Det viktigaste för att bryta ut- anförskap är att skapa fler arbetstillfäl- len. Att försörja sig själv ger självrespekt, kontaktnät, sammanhang och identitet. Integrationen ökar därför om eget före- tagande stimuleras och diskriminering i arbetslivet motverkas. Utanförskap förs lätt vidare till näs- ta generation. Förskolor och skolor i ut- satta områden måste ge extra stöd till barn med stökiga hemmiljöer och till barn med bristfälliga kunskaper i svens- ka. Skolorna måste erbjuda särskilt hög  kvalitet både för barnen i området och för att kunna locka andra att söka sig dit. Skolan har en viktig roll att fylla när bo- stadsområdet skall förvandlas till levande hembygd. Diskrimineringslagen ska vara stark och omfatta hela samhällslivet. Påföljder- na ska ligga på en nivå som har avskräck- ande effekt. Alla arbetsgivare har ansvar för att underlätta för människor med ut- ländsk bakgrund att få arbete som pas- sar den enskildes förutsättningar. Den offentliga sektorn är en mycket stor ar- betsgivare och bör vara ett föredöme. Mer om Folkpartiet liberalernas integra­ tionspolitik finns i programmet ”Egen­ makt för ett öppnare samhälle” som an­ togs av landsmötet 2009. De nationella minoriteterna Folkpartiet liberalerna värnar starkt om de nationella minoriteternas ställning och rättigheter i Sverige. Samerna har en unik ställning som ur- befolkning. Deras kultur och språk skall stödjas. Rennäringen skall kunna ver- ka under goda villkor. Samerna skall ha ett stort inflytande i frågor som rör deras rennäring, jakt och fiske. Den finska kulturen och språket utgör ursprungliga delar av det svenska samhäl- let och har därmed en särskild ställning. HBT-frågor Folkpartiet liberalerna har en lång histo- ria av att slåss för hbt-rättigheter. Hbt-  personer drabbas fortfarande av diskri- minering, trakasserier, våld och förakt. Detta måste motverkas både genom per- sonligt ansvarstagande och politiska åt- gärder. Människor som förtrycks på grund av sin sexuella läggning eller kön- sidentitet skall ha rätt till asyl i Sverige. Sverige ska också verka aktivt internatio- nellt för HBT-rättigheter. Skydd Samhället skall skydda medborgarna mot brott och myndighetsövergrepp. Solida- riteten fordrar att alla människor har ett ekonomiskt skydd. Ett sådant skydd be- hövs också för att den enskilde skall våga ta risker, pröva sina gränser och göra långsiktiga satsningar. Rättstrygghet och rättssäkerhet Människors oro och rädsla för att drab- bas av brott måste tas på allvar. Rätts- tryggheten skall upprätthållas genom att orsaker till att brott begås undanröjs, brottsbekämpningen blir effektivare och brottsoffrens ställning ytterligare stärks. Rättssäkerheten skall upprätthållas ge- nom mycket höga beviskrav så att inte oskyldiga straffas. Vålds- och narkotika- brottslighet liksom ekonomisk brottslig- het skall med kraft bekämpas. Stärk brottsoffrens ställning Brottsoffrens ställning måste förbättras bland annat genom att de får bättre stöd av polisen. Även möjligheterna till ska-  destånd måste förbättras. Den allmänna rättshjälpen bör förstärkas och möjlighe- terna till offentlig försvarare skall bibe- hållas. Skyddet för vittnen och brottsof- fer måste förbättras. Tufft mot brottslighetens orsaker En stor del av alla brott sker under infly- tande av alkohol och andra droger. Där- för motverkas brottslighet effektivt med en restriktiv alkoholpolitik och kamp mot droger. Internationell narkotikahan- del är också en viktig orsak till den orga- niserade, internationella brottsligheten. Det internationella arbetet mot narkotika bör intensifieras. Förslag om legalisering av narkotika skall motarbetas kraftfullt. Vässa kampen mot grov organiserad brottslighet Kampen mot barnpornografi och sexuel- la övergrepp mot barn måste intensifieras både i Sverige och internationellt. Fram- ställning, spridning, förvärv, innehav, överlåtelse, import och export av barn- pornografi skall vara förbjudet i lag. Narkotika- och vapensmugglare, kri- minella MC-gäng, de som begår sexuel- la övergrepp på barn, ekonomiska brotts- lingar och andra grova lagöverträdare skall veta att de löper samma risk att gri- pas i vilket land de än befinner sig. Det europeiska polissamarbetet, Europol, bör utvecklas till ett överstatligt samarbe- te. Gemensamma brottsregister och ge- mensamma utrednings- och insatsstyrkor mot vissa brottstyper bör upprättas.  En närvarande och synlig polis Polisen ska vara närvarande och syn- lig i samhället. Polisens arbetsuppgifter behöver därför renodlas. Stödfunktio- ner för administration, men också ex- pertfunktioner måste byggas ut i mot- svarande omfattning för att fler poliser ska ge avsedd effekt. Kriminalvården Kriminalvården måste präglas av fast- het och humanitet. Straffsystemet skall bygga på klarhet och förutsägbarhet och alla fängelsestraff skall vara tidsbestämda av domstol. Samhällstjänst, elektronisk övervakning och kontraktsvård bör ut- formas som självständiga straff. Genom att satsa mer på frivård kan antalet fäng- elsestraff minskas. Förhållandena för de psykiskt störda intagna skall förbättras. Narkotikakontrollen på anstalterna mås- te skärpas. Myndigheterna måste reagera snabbt och bestämt då ungdomar begår brott. För unga lagöverträdare kan fängelse bli inkörsporten till livslång kriminalitet. De bör därför som regel tas om hand inom socialtjänsten. För svåra fall skall sär- skilda ungdomshem inrättas, som både innebär effektivt frihetsberövande och behandling. Mer om Folkpartiet liberalernas rätts­ politik finns i programmet ”Tidigt, tufft, tryggt” som antogs av landsmötet 2009.  Skyddet för fri- och rättigheter Skyddet för medborgarnas fri- och rät- tigheter behöver förstärkas. Europakon- ventionen om de mänskliga rättigheterna skall få grundlagsstatus. Dödsstraff skall inte få förekomma. Föreningsfriheten måste skyddas, inklusive rätten att slippa kollektivanslutning. Den enskildes möjligheter att hävda sina rättigheter och sin integritet gente- mot myndigheterna måste öka. Rätten till skadestånd vid myndigheters misstag eller övergrepp måste förbättras. Datain- spektionen bör omvandlas till en heltäck- ande integritetsinspektion. I alla direktiv till utredningar om ny lagstiftning ska obligatoriskt ingå ett uppdrag att bedö- ma regelförändringars effekter för män- niskors personliga integritet, på samma sätt som det i dag görs en bedömning av effekterna för t.ex. jämställdheten, mil- jön och regionala utvecklingen. Rättsreglerna skall utformas så att de blir tydliga och begripliga för medbor- garna. Oklara ramlagar äventyrar rättssä- kerheten och bör inte förekomma. Barns skydd och rättigheter I de flesta roller i livet är vi utbytbara, men nästan aldrig som föräldrar. Därför är för- äldraansvaret det största och viktigaste uppdraget i livet. Under lång tid har det talats för lite om den betydelse och det an- svar föräldrar har för sina barn. Problem som rör våra barn kan inte lösas utan ett starkt föräldraengagemang. Barn och ung- domar behöver föräldrar som tar ansvar.  Folkpartiet vill stärka barns rättighe- ter genom att införliva FN:s barnkonven- tion i svensk lag. Föräldrar ska kunna erbjudas föräld- rastöd under hela barnets uppväxt. Sär- skilt viktigt är att nå föräldrar till barn som riskerar att fara illa. Ansvaret för fö- rebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar är för splittrat. Barn fal- ler mellan stolarna eller bollas fram och tillbaka. Vi vill ha en samlad barn- och ungdomshälsa. Skolan och föräldrarna måste ha ett nära samarbete kring barnen. En del pro- blem kan skolan inte lösa själva, utan be- höver föräldrarnas aktiva medverkan. Mer om Folkpartiet liberalernas barnpoli­ tik finns i programmet ”Se till mig som li­ ten är” som antogs av landsmötet 2009. Ekonomisk trygghet Alla människor har ett ansvar för att, ef- ter förmåga, sörja för sin egen och sin familjs försörjning. Alla har också ett ansvar för att, efter förmåga, genom spa- rande och försäkringar skaffa sig skydd mot ekonomiska påfrestningar. Staten bör inom skattesystemet underlätta för människor att avsätta pengar för långsik- tigt sparande. Välfärdspolitiken syfte är att ge alla människor möjlighet att leva ett själv- ständigt och aktivt liv samt att mins- ka otryggheten. Alla skall ha rätt till ett grundläggande ekonomiskt skydd om de på annat sätt inte kan klara sin försörj-  ning. Det skall dessutom finnas socialför- säkringar som till betydande del täcker inkomstförluster vid sjukdom, olyckor, arbetslöshet och ålderdom. Välfärdspolitiken skall omfatta alla och alla skall behandlas efter samma principer. Inkomstprövade stöd bör und- vikas eftersom de gör arbete mindre lön- samt, innebär dyrare administration och ökade risker för fusk och intrång i pri- vatlivet. Välfärdspolitiken skall uppmuntra fö- rebyggande åtgärder och att de som kan, så snart som möjligt, återgår till arbete. Systemen måste utformas så att de inte uppmuntrar bidragstrixande eller beteen- den som varken är till nytta för den en- skilde eller samhället. Socialförsäkringar- na bör innehålla en viss självrisk. Välfärdspolitiken måste bättre an- passas till den enskilde. De ekonomiska och sociala förhållandena för människor blir allt mer varierande. En större andel av de förvärvsarbetande får sin inkomst på annat sätt än genom fast lön och fast anställning. En del människor vill göra längre eller kortare avbrott i arbetslivet. Andra vill välja tidpunkt och takt i pen- sioneringen. Socialförsäkringarna bör vara över- skådliga och stabila. Ett tydligare sam- band mellan förmåner och inbetalda av- gifter bör finnas. Där inga förmåner finns skall heller inga avgifter tas ut. För den övervägande delen av alla inkomsttaga- re bör hela inkomsten vara förmåns- och avgiftsgrundande. Den enskilde måste få  tydlig information om inbetalda avgif- ter och intjänade förmåner. Socialförsäk- ringarna bör lyftas ut ur statsbudgeten. Fördelningspolitiska inslag skall finansie- ras genom statsbidrag. Trygghet vid sjukdom Sjukförsäkringen skall omfatta ersättning för sjukdom och sjukpensionering. Den skall, efter en kort karensperiod, ge en er- sättning som gör det möjligt att upprätt- hålla en standard som ligger i närheten av den nivå som den ordinarie inkom- sten gav. Sjukförsäkringen ska ha en bor- tre gräns när det inte längre handlar om frånvaro från arbetsmarknaden av medi- cinska skäl. Alla ska erbjudas god rehabi- litering och uppmuntras att återgå till ar- bete så snart det medges. Då medicinska skäl motiverar, skall sjukpension eller motsvarande utbeta- las och utgöra grund för ålderspension. Sjukpensionering skall omprövas om för- utsättningarna förändras. Sjukförsäkring- en utformas på ett sådant sätt att även förtidspensionärer ges möjlighet att delta i ideellt arbete. Trygghet vid arbetslöshet Arbetslöshetsförsäkringen skall göras om till en statlig och obligatorisk omställ- ningsförsäkring som omfattar alla som arbetat tillräckligt länge för att kvalificera sig. Försäkringen skall i stor utsträckning betalas av de försäkrade. Särskilda regler för småföretagare bör finnas.  Utveckla pensionssystemet Sverige har genom Folkpartiet liberaler- nas hårda arbete infört ett av världens mest robusta pensionssystem. Vi slår vakt om pensionsöverenskommelsen, men ser samtidigt ett behov av att utveckla det i takt med att samhället utvecklas. Den enskilde bör kunna arbeta längre tid och därmed få högre pension. För pensionärer med låga pensio- ner och höga boendekostnader bör ett särskilt bostadsstöd finnas. Rättigheter inom det gamla änkepensionssystemet skall bibehållas. Ekonomisk trygghet för föräldrar Skatter och bidrag får inte utformas så att människor förlorar ekonomiskt på att bilda familj eller vinner ekonomiskt på separation eller skilsmässa. För att kom- pensera barnfamiljerna för deras extra försörjningsansvar skall de få barnbidrag, lika för alla oavsett inkomst. Ett behovs- prövat bostadsbidrag bör finnas. Föräldraförsäkringen ska utformas så att den gör det möjligt för föräldrarna att vara hemma under en period när barnen är små. Den bör uppmuntra till ett mer lika uttag mellan båda föräldrarna. Barn- omsorg skall erbjudas alla barn från ett år. Underhållsansvaret för barn skall lig- ga hos båda föräldrarna även om de inte bor tillsammans. Endast om särlevande föräldrar gemensamt inte klarar barnets försörjning skall staten träda in med ett särskilt stöd.  Unga på arbetsmarknaden Många unga människor drabbas hårt av ekonomiska kriser, främst genom att de inte får jobb och tillhörande socialför- säkringsförmåner. Genom detta hamnar många ungdomar i ett passiviserande bi- dragsberoende. Lösningen ligger främst i en politik som leder till fler nya jobb. Därutöver behövs ett bättre utbildnings- system, en förnyad arbetsmarknadslag- stiftning och stöd till ungdomars en- treprenörskap. Lärlingsjobb, där unga anställs under en läroperiod till lägre lön, kan minska ungdomsarbetslösheten. Försörjningsstöd Socialbidrag behövs som ett yttersta grundskydd för medborgarna. Rätten till socialbidrag skall vara behovsprövad. Utbetalningarna skall kunna förknippas med krav på återbetalning eller andra motprestationer. Det bör finnas en läg- sta, statligt fastställd nivå för socialbidra- gen. De skall finansieras gemensamt av stat och kommun.  Frihet i gemenskap Varje människa har en självklar rätt att sätta upp egna livsmål och välja vägar för att nå dem. Många livsmål kan bara uppnås i samverkan med andra. I ett liberalt samhälle präglas denna samverkan av andlig och materiell frihet. För att en civiliserad samverkan skall kunna utvecklas fordras dessutom nätverk som ger människor förankringar i tillvaron. Ingen mänsklig samverkan kan heller överleva om den inte tar hänsyn till de yttre begränsningar som natur och miljö sätter. Politikens uppgift är att skapa goda villkor och spelregler för en samverkan som ger människor frihet att växa. Det handlar om: • att främja odlingen av de idéer och övertygelser, kunskaper och känslor som bildar vår kultur,  • att stärka de nätverk som ger människor förankringar i tillvaron, • att skapa goda spelregler för vår ekonomi, • att värna luften, vattnet, marken, växterna och djuren i vår miljö. Kultur Ett liberalt samhälle överlever inte utan en kulturell och moralisk tradition som präglas av tilltro till den enskilda män- niskans möjligheter, medkänsla med de svaga och beredskap att ta strid för öp- penhet, mångfald och tolerans. Huma- nismens och demokratins ideal kan bara hållas levande genom att ständigt hävdas i en öppen kamp om människornas över- tygelser. En sådan tradition behöver ofta lång tid för att växa sig stark. Samtidigt lär oss historien att det som vuxit fram un- der mycket lång tid snabbt kan förloras. Kulturpolitikens uppgift är att stärka för- utsättningarna för humanismens ideal att leva vidare och utvecklas. Våra moralis- ka val kan aldrig göras i ett tomrum. De förutsätter en bakgrund av erfarenheter, tolkningsmönster och problemställning- ar som kulturen gör levande. Kulturarvet får aldrig betraktas som något statiskt el- ler musealt. Grunden för idé- och normbildning- en måste vara en omfattande andlig fri- het. Rätten att fritt skildra verkligheten  och fritt uttrycka åsikter, erfarenheter och värderingar skall ha starkt grundlags- skydd. Endast då kan människor i fred- liga former påverka och låta sig påverkas av andra. Ett utbyte av tankar, idéer och argument är grunden för varje samhälle som präglas av växande. En levande kultur förutsätter många fria kulturskapare. Idag är medier, organi- sationer, konstnärer och forskare ofta di- rekt beroende av bidrag från den offent- liga sektorn. För att minska beroendet av den offentliga makten bör kulturlivet i större utsträckning stimuleras genom ge- nerella metoder som avdragsrätt för gå- vor till kulturella ändamål och gynnsam- ma skattevillkor för kulturutövare. Kristendomen har i tusen år varit den dominerande religionen i Sverige. Kun- skapen om och förståelsen för detta arv och humanismens betydelse för vår kul- tur är en viktig grund i det svenska sam- hällets utveckling. Staten har ett ansvar för att säkra en fri religionsutövning, men skall inte ta ställning för en viss re- ligion eller ett visst samfund. Politiken måste respektera den religiösa mångfal- den i dagens Sverige. Återstående lagstift- ning som ger Svenska kyrkan en särställ- ning skall avskaffas. Staten har ett ansvar för att kulturhistoriskt värdefulla kyrko- byggnader bevaras. Vetenskapen och den humanistiska kulturtraditionen bygger ytterst på sam- ma grundvärden - respekt för den enskil- de och tilltro till fritt skapande och fritt sökande efter sanningen. Våra kunskaper  kan alltid öka och vårt synsätt alltid för- ändras genom att var och en fritt får prö- va olika lösningar på gamla och nya pro- blem. Forskningens frihet är en omistlig del av den andliga friheten. Genom sko- la, folkbildning och ett rikt kulturliv skall vårt kulturella och vetenskapliga arv vara tillgängligt för alla. Det liberala samhäl- let skall vara en kunskapens demokrati. Internationella kontakter berikar och förnyar kulturen. Världen i all sin mång- fald erbjuder ständigt nya möjligheter till nytänkande och utveckling som vi kan ta tillvara genom internationella kontak- ter och den etniska mångfald som i dag präglar Sverige. Medierna Yttrandefriheten kräver fria, oberoende, medier. Mediernas frihet är en förutsätt- ning för att de skall kunna fullgöra sin demokratiska granskningsfunktion. Det fria ordet är navet i en liberal kul- turpolitik. Litteraturen är en unik källa till kunskap, förståelse och fördjupning. Det är viktigt att alla människor har god tillgång till böcker, bland annat genom kostnadsfria boklån ur ett rikt bestånd på biblioteken. Dagstidningarna är en omistlig till- gång för demokratin. Det nuvaran- de presstödet bör upphöra eftersom det konserverar en viss mediastruktur och snedvrider konkurrensen. I gengäld bör reklamskatten avskaffas. Mångfalden i etermedierna har ökat. Utvecklingen av informationstekniken  kommer att ge ytterligare möjligheter. Yttrandefriheten i elektroniska medier skall skyddas i grundlagen. Vi vill värna om public service-uppdraget. Ett fortsatt stöd till en stark och oberoende förmed- ling av nyheter, samhällsinformation och debatt är självklart. Censur av filmer skall inte förekom- ma. Förhandsgranskning får bara före- komma i syfte att sätta åldersgränser. Biofilm som inte har granskats skall vara förbjuden för barn och ungdom. En ny åldersgräns på 18 år bör införas. Konsterna Konsten i form av texter, bilder, ljud, fö- remål och gestaltningar är en stark sam- hällsförändrande kraft. I tider av politiskt förtryck har frihetskampen ofta hållits le- vande genom konsten. Politiker kan inte skapa kreativitet eller kommendera fram nyskapande konst. Men politiken kan underlätta för människor som har nya idéer eller vill försöka gå nya vägar. Politiken skall understödja konstnär- lig mångfald och utveckling samtidigt som äldre tiders skapande hålls levande. Ytterst handlar det om att öka den enskil- des möjligheter till personlig utveckling, att ständigt ge möjligheter till nya upple- velser och ny förståelse av sig själv och sin omgivning. Kulturen är en källa till glädje, un- derhållning och förströelse. En engage- rad och kritisk publik är konstens vikti- gaste stöd. Men konstens värde kan inte mätas enbart i marknadstermer eller pu-  bliksiffror. Utan ett offentligt kulturstöd skulle många konstyttringar inte överle- va och färre människor skulle få möjlig- het att möta konsten. Stödet till konsten skall ske i former som garanterar mång- fald och oberoende av den politiska mak- ten. Konststödet skall främja kvalitet. Ett aktivt kulturliv förutsätter både professionella yrkesutövare och amatö- rer, både djup och bredd. Ett rikt konst- liv måste vara tillgängligt för alla med- borgare, oavsett bostadsort, utbildning, ekonomi och etnisk tillhörighet. Ett brett regionalt kulturutbud utanför storstads- regionerna behövs. Verksamheter med nationellt ansvar som till exempel våra nationalscener skall garanteras ett ekono- miskt stöd av staten. Kultur för barn och ungdom bör ha särskilt stöd. Förskolan och skolan skall ge alla barn tillgång till kulturupplevel- ser. Musik- och kulturskolorna är vikti- ga för barns och ungdomars möjligheter till kulturutövande. Högskolor med kul- turell utbildning, liksom de ideella folk- rörelserna och folkbildningen bidrar till ett omfattande och mångsidigt kulturliv. Kvaliteten inom kulturpolitiken mås- te prioriteras. De professionella konst- närerna förtjänar stor uppmärksamhet och bättre ekonomiska villkor. Förnyelse inom kulturlivet bör stödjas. Kulturarvet Att vårda kulturarvet innebär att bevara kunskap, idéer, föremål och miljöer som speglar äldre tiders liv- och samhällsfor-  mer. Sverige har länge brustit i vården av detta arv och en förbättring måste ske. Dessutom måste väsentliga delar av kul- turarvet göras tillgängliga på elektroniska nätverk. Museerna är en del av vårt gemen- samma minne. Museerna utvecklar och förmedlar kunskap, bjuder upplevelser för alla sinnen och levandegör historien. Denna skatt måste bli mera synlig och utvecklingsmöjligheterna förbättras. Arkitektur och stadsbyggnad vittnar inför framtiden om tidens estetiska vär- deringar. Det är därför viktigt att ställa krav på den offentliga arkitekturen, på stadsrummets gestaltning, på den estetis- ka utformningen av infrastrukturen och andra anläggningar. Nätverk Den bästa garantin för ett civiliserat sam- hälles fortbestånd är de sociala nätverk som skapar tillit och förmåga till fred- lig samverkan. I ett samhälle utan såda- na sociala gemenskaper hotas grundva- larna för demokrati, marknadsekonomi och välfärd. Det moderna samhället har gett den enskilde ett oöverträffat utbud av roller och valmöjligheter. Men det har också brutit sönder gamla mönster och sam- manhang, vilket har lett till en ny ensam- het och osäkerhet. Internationaliseringen och det snabba informationsflödet har fått omfattande konsekvenser för våra levnadsvillkor. En  ökad social och geografisk rörlighet har brutit upp gamla familjemönster. Den förlängda tiden från barndom till vuxen- tillvaro gör att många ungdomar känner sig osäkra i övergången till vuxenvärlden. Kyrkan och andra traditionella auktori- teter har fått mindre betydelse för norm- bildningen. Den fasta, ibland livslånga anställningen har för många ersatts med ett snabbt föränderligt arbetsliv. Många saknar överhuvudtaget en förankring i arbetslivet - de är arbetslösa. Vi måste slå vakt om den ökade fri- heten och mångfalden. Samtidigt måste människan ha förankringar, fasta punk- ter i livet, sammanhang där hon känner sig hemma, där hon har möjligheter till ansvarstagande och samarbete. Familjen Familjen är för de flesta människor den viktigaste gemenskapen. Det gäller också i vår tid, även om begreppet familj fått en vidare innebörd. Barnens fostran är i för- sta hand föräldrarnas ansvar. Familjepoli- tiken skall utgå från barnens behov. Familjer ser i dag olika ut, alla lever inte i kärnfamilj. Det är viktigt att sam- hället inte skapar regler som missgynnar vissa familjekonstellationer. Det civila samhället Människors engagemang och arbete i det civila samhällets organisationer, fören- ingar och samfund är en omistlig kraft för ett gott samhälle och en levande de- mokrati. Politiken bör bidra till att för-  eningslivet får goda förutsättningar. En jämnare fördelning av hemarbetet är en förutsättning för att både kvinnor och män skall ha goda möjligheter till fören- ingsaktiviteter. Politiken bör uppmuntra människor till ett ökat medborgerligt ansvarstagan- de genom att överföra verksamheter från centrala till lokala nivåer, från offentliga förvaltningar till frivilliga sammanslut- ningar. Stat och kommun bör överföra driften av en del verksamheter till exem- pelvis ideella föreningar. Utrymmet för ideella insatser i vård och omsorg, utbild- ning och kultur, bistånd och totalförsvar måste öka. Det kan ge människor ökad makt över sin vardag men också stimu- lera till det aktiva medborgarskap som är demokratins livsluft. Boendet Vårt boende tar en stor del av hushålls- ekonomin, men boendet handlar fram- förallt om livsval och vardagslivets möj- ligheter. Bostadspolitiken måste inriktas på att ge alla människor möjlighet till ett värdigt boende med eget inflytande i en god miljö. De stora samhällsförändringar som har ägt rum de senaste decennierna har skapat en ökad segregering mellan män- niskor. Det är naturligt att människor vill bo nära släkt, vänner och andra som man känner nära samhörighet med. Den bo- stadssegregation vi har i dag är dock del- vis av en annan karaktär. Klyftorna växer mellan de människor som har makt över  sin egen tillvaro och dem som upplever utanförskap och vanmakt. De maktlösa finns i alla grupper, men många har in- vandrarbakgrund. Frihet att välja förskola och skola, självstyrande skolor, lokalt företagande, möjlighet till eget ansvar och makt i bo- stadsområdet samt ett engagemang i för- eningsliv kan bryta människors maktlös- het och i stället skapa lokal utveckling. Arbetsplatser och attraktiva institutioner bör också lokaliseras till utsatta områden. Utveckling av den lokala demokratin ge- nom t ex personval och direktvalda stads- delsnämnder är också viktiga delar i en politik för lokal utveckling. Den viktigas- te kraften kommer alltid från människor- na själva. Den enskildes kraft att förändra tillsammans med andra måste släppas fri. En del av miljonprogrammets bo- stadsområden har byggts på ett sätt som bidrar till isolering och rotlöshet. De bör rustas upp och byggas om i samråd med de boende. Hyresrätter kan omvandlas till bostadsrätter och självförvaltningen kan öka även för hyresgäster. Kommu- nerna avgör omfattningen av kommunalt ägda hyresrätter utifrån de lokala förut- sättningarna. Nya bostadsområden bör byggas med blandade upplåtelseformer. Stora delar av de kommunala bostadsföretagen bör säljas till de boende eller andra lämpliga fastighetsägare. Kommunerna har ett an- svar för människor med behov av socialt anpassat boende och för sociala förturer. Samhällsplaneringen måste inriktas på  att se den bebyggda miljön och boendet i ett helhetsperspektiv. Den stora uppgif- ten är att förvalta och utveckla den re- dan exploaterade miljön på ett ekologiskt hållbart sätt. Det är ofta bättre att förnya bebyggda områden än att exploatera na- turmiljöer. Utvecklingen av sunda hus och god inomhusmiljö bör prioriteras. Ekonomi Marknadsekonomin är överlägsen alla andra ekonomiska system. Den frihet och mångfald som den bygger på är den enda etiskt försvarbara grunden för sam- hället. Marknadsekonomin är den säkras- te vägen till välstånd och det enda eko- nomiska system som går att förena med demokrati. Marknadsekonomin måste dock kompletteras med politiska beslut som överbryggar klyftor och skapar ökad rättvisa. Den moderna ekonomin rymmer löf- ten om ökat välstånd, spännande jobb och större frihet. En politisk huvudupp- gift är att skapa ett ekonomiskt klimat som gör att Sverige kan bli ledande i den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Det skall åstadkommas genom ökad fri- handel, bättre konkurrens, gott företags- klimat, flexiblare arbetsmarknad, stabilt penningvärde och lägre skatter. De nya jobben måste i huvudsak skapas i den privata sektorn. Det måste löna sig att arbeta. Om fler kommer i arbete ökar möjligheterna att klara angelägna välfärdsuppgifter. Då blir  också färre svenskar beroende av bidrag från det allmänna. Om svensk ekonomi utvecklas väl stiger lönerna. Målet är att alla skall kunna leva på sin lön. Internationalisering och försämrade offentliga finanser har minskat den natio- nella politikens handlingsutrymme. Det- ta innebär inte att politikens roll i den ekonomiska utvecklingen har blivit min- dre. Minskat handlingsutrymme ställer tvärtom större krav på politiskt ledarskap. Spelreglerna Marknadsekonomin kan bara fungera i samhällen som präglas av tillit, hederlig- het och ansvarstagande. Politiken har en viktig roll för att skapa och upprätthålla goda spelregler. De skall möjliggöra för människor att nå sina livsmål samtidigt som reglerna motiverar människor att handla så att de främjar även andra män- niskors intressen. Politiskt bestämda spelregler skall skydda ägande-, närings- och avtalsfri- heten samt stimulera konkurrensen. De skall motivera människor att arbeta, spa- ra, förkovra sig, ta på sig mer kvalificera- de uppgifter, driva företag och investera. Särskilt viktigt är att de stimulerar lång- siktigt agerande. Därför måste spelregler- na vara stabila, generella och tydliga. En viktig politisk uppgift är att värna penningvärdet. Inflationen hämmar till- växten och skapar godtyckliga omfördel- ningar som ofta drabbar de svaga hårdast. Ett stabilt penningvärde förutsätter sun- da offentliga finanser. Detta får dock inte  åstadkommas genom ett uppdrivet skat- tetryck. Konsumenterna Utgångspunkten för marknadsekonomin är konsumenternas önskemål och behov. De tillgodoses bäst om många producen- ter och distributörer fritt konkurrerar om köparnas gunst. Människors behov för- ändras ständigt, liksom de tekniska och ekonomiska villkor som styr produk- tionen. Förmågan till förändring efter konsumenternas önskemål är en viktig egenskap i marknadsekonomin. Etable- ringsfrihet och konkurrens är det effek- tivaste sättet att skapa förändringstryck. Konsumenternas ställning skall skyd- das genom lagar som motverkar mono- pol och konkurrensbegränsningar, samt konsumentlagar som främjar en god pro- duktinformation och skydd mot oseriö- sa producenter och produkter som hotar hälsa eller miljö. Ofta är det politiska reg- leringar och subventioner som minskar eller snedvrider konkurrensen. Jordbruk, bostäder, byggande och kommunikatio- ner är exempel på sektorer där politiken måste bli mer marknadsinriktad. Kon- kurrenslagstiftningen bör skärpas. Världsmarknaden Frihandel är det bästa sättet att åstad- komma konkurrens. När länder blir ömsesidigt beroende av varandra ökar förståelsen och riskerna för väpnade kon- flikter minskar. Kvarvarande handelshin- der, främst för livsmedel, tjänster och  upphovsrätter, måste avvecklas. Världs- handelsorganisationen (WTO) skall ges vidgade befogenheter att motverka han- delshinder. EU och andra regionala or- ganisationer får aldrig bli slutna handels- block. Frihandel är också nödvändigt för att häva fattigdomen i världen. Om den rika världen inte avvecklar sina handelshinder gentemot de fattiga länderna och accep- terar de ekonomiska omställningar som följer av de fattiga ländernas utveckling, kommer fattigdomen aldrig att kunna brytas. Ett utvecklingsbistånd som stödjer de fattiga ländernas strävan att skapa mark- nadsekonomiska spelregler och institu- tioner kan underlätta för dem att delta i och dra nytta av det internationella han- delsutbytet. Världsbanken och den Inter- nationella valutafonden (IMF) bör stödja länder som driver en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Skulder bör i större utsträckning skrivas av. Internationaliseringen medför att grundläggande ekonomiska spelreg- ler måste läggas fast internationellt. EU har därvid en viktig roll. EU skall, un- der hänsynstagande till hälsa och miljö, eliminera handelshinder inom unionen, samt söka harmonisera sådana regler som har betydelse för den internationella rör- ligheten. Två uppgifter är särskilt ange- lägna: att fortsätta integrera de central- och östeuropeiska ekonomier som ännu inte blivit en del av unionen samt att av- reglera jordbrukspolitiken.  Företagaren Det är den enskilda människans skapan- de som utgör grunden för ekonomisk ut- veckling. Företagaren är central för sam- hällets utveckling. Att uppmuntra de välståndsbildande krafterna och skapa förutsättningar för en entreprenörskul- tur är viktiga politiska uppgifter. Entre- prenören ser möjligheter där andra ser problem. Som företagare har man stora möjligheter att ta ansvar och påverka sin situation och framtid. Vårt välstånd, och möjligheterna att föra en socialt ansvars- full politik, bygger ytterst på marknads- ekonomin och det enskilda företagandet. Det egna företagandet måste bli ett lika naturligt framtidsval som att söka sin sysselsättning hos andra. Det är viktigt att skolan ger kunskap om företagande. Att skapa ett gott företagsklimat handlar inte om att ge privilegier eller subventio- ner till vissa företag eller branscher. Poli- tikens uppgift är att skapa goda generella villkor, undanröja hinder och säkerställa fri konkurrens. Ett bra företagsklimat kräver en mins- kad byråkrati. Enkla och tydliga regler motverkar olika former av fusk. Reglerna skall ha sin utgångspunkt i det lilla före- taget. Ett gott företagsklimat handlar inte enbart om skatter och regler utan även om attityder, moral, kompetens, forsk- ning, kommunikationer, energi, kultur, offentlig och privat service. Genom framför allt utbildning och kommunikationer skall regionalpoliti- ken mobilisera resurser och skaparkraft i  hela landet. Det är en nationell angelä- genhet att infrastrukturen utformas så att olika regioners förutsättningar tillvaratas. En levande landsbygd behövs för att hela Sverige skall kunna utvecklas. Alla företag har en gång börjat som en idé hos en enskild människa. Villkoren för uppfinnare bör förbättras. Det bör därför bland annat skapas mötesplatser för idéer och kapital, uppfinnare och en- treprenörer. Samarbete mellan kommun, näringsliv och högskola kan också skapa nya utvecklingsmöjligheter. Ett bra företagarklimat innebär att det är möjligt och allmänt accepterat att före- tagare tjänar pengar på sitt arbete. Svens- ka småföretag har i alltför stor utsträck- ning varit beroende av lånat kapital och soliditeten har därmed ofta blivit alltför låg. Skattereglerna för företag och äga- re måste göra det möjligt att expandera med eget kapital. Företag med tonvikt på andra tillgångar än fysiskt kapital måste också ha goda möjligheter att värderas och expandera. En väl fungerande kapitalmarknad är nödvändig både för nyetableringar och expansion av befintliga företag. Ett högt enskilt sparande gynnar ett långsiktigt ägarengagemang. Offentliga insatser kan motiveras för att få fram kapital i det tidi- gaste skedet av en företagsetablering. Offentligt finansierade verksamheter, som inte innebär myndighetsutövning, skall få drivas av privata företag och bör konkurrensutsättas så långt det är möj- ligt. Det stimulerar till förbättrad kvalitet  och förnyelse och en effektiv användning av skattepengarna. Stat och kommun skall inte ägna sig åt näringsverksamhet eftersom den inne- bär att skattebetalarna tvingas ta affärs- mässiga risker. Dessutom är det olämp- ligt att politiker både fastställer regler för konkurrerande företag och själva är konkurrenter. Få åtgärder skulle betyda så mycket för framväxten av nya företag som om stat och kommuner systematiskt avvecklar sitt affärsengagemang, lägger ut så många verksamheter som möjligt på anbud och utvecklar en kompetens som upphandlare av ny teknik och nya pro- dukter. Överträdelser av regler som begränsar den kommunala kompetensen måste be- kämpas effektivare. Offentlig verksamhet bör inte bedrivas i bolagsform. Då mark- nader som dominerats av offentliga mo- nopol avregleras, måste konkurrensen sä- kerställas. Mer om Folkpartiet liberalernas entrepre­ nörskapspolitik finns i programmet ”Ett Sverige fyllt av entreprenörskap och före­ tag” som antogs av landsmötet 2009. Jobben Arbete skapar välstånd och välfärd. Bestå- ende hög arbetslöshet är ett av samhällets största misslyckanden. Arbetslösheten beror inte på att det saknas arbetsupp- gifter, utan på oförmåga att föra samman behovet av arbete med människor som vill arbeta.  Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora strukturförändringar sedan 1970-talet. För att ta tillvara ut- vecklingskraften i det svenska näringsli- vet behöver arbetsmarknadens regelverk ses över, till exempel genom ett nytt hu- vudavtal. Folkpartiet liberalerna vill rik- ta en stark uppmaning till parterna att konstruktivt medverka till spelregler som kombinerar tillväxtkraft med trygghet i förändringen. Vi värnar om kärnan i den svenska modellen med avtal mellan arbetsmark- nadens parter. Det ger utrymme för flexi- bla och lokala lösningar. Parternas ansvar för att vårda ingångna avtal bidrar till ar- betsfred. EU-medlemskapet hotar inte den svenska modellen. Det viktigaste som kan göras för att skapa en dynamisk arbetsmarknad är att stärka företagsklimatet inte minst genom entreprenörskap och se till att det lönar sig för den enskilde att arbeta, utbilda sig och ta risker. Det lagstadgade anställ- ningsskyddet behövs, men behöver mo- derniseras på ett par punkter. Till exem- pel behöver även företag med över 10 anställda få möjligheten att undanta två nyckelpersoner vid neddragningar. Mer om Folkpartiet liberalernas syn på ar­ betsmarknadslagstiftning finns i program­ met ”En moderniserad svensk arbetsmark­ nadsmodell” som antogs av landsmötet 2009  Arbetslöshet skall bekämpas genom en effektiv tillväxtpolitik för att skapa nya jobb. Arbetsmarknadspolitikens uppgif- ter är att se till att utbud och efterfrågan på arbetskraft kan mötas, samt att under- lätta geografisk och yrkesmässig rörlig- het. Arbetsmarknadsutbildningar skall underlätta för de arbetssökande att söka sig till de delar av arbetsmarknaden där nya jobb uppstår. Arbetslösheten bland invandrare, ungdomar, handikappade och långtidsarbetslösa kräver särskilda in- satser. Både de arbetssökandes behov och ar- betsgivarnas efterfrågan uppvisar en allt större variation. Därför krävs en stor flex- ibilitet i de tjänster som arbetsförmed- lingarna ger. Det är nödvändigt att fler och mer specialiserade tjänster kan erbju- das inom och vid sidan av den offentliga arbetsförmedlingen. Politiken måste stimulera tillkomsten av nya jobb och uppmuntra arbete. Ar- betsdelning får aldrig bli en huvudstra- tegi mot arbetslösheten. Däremot kan kortare arbetstid för många människor innebära en högre livskvalitet. Därför skall stora möjligheter finnas för den en- skilde att påverka sin arbetstid och dess förläggning. Det är positivt om nya lös- ningar som ökar flexibiliteten i arbetsli- vet prövas. Parterna på arbetsmarknaden kan, som skett under hela 1900-talet, väl- ja om produktivitetsvinster tas ut i form av kortare arbetstid eller högre lön. Ett system med individuellt kompetensspa- rande för löntagare bör införas.  Skatter Dagens svenska skattetryck måste sänkas eftersom det inte är förenligt med en dy- namisk och växande ekonomi. Viktigast är att sänka de skatter som är mest skadli- ga för tillväxt och sysselsättning. Det gäl- ler skatt på riskkapital, den högsta margi- nalskatten och arbetsgivaravgifter bland annat i tjänstesektorn. Skattesänkningar skall också genomföras som mildrar mar- ginaleffekterna för barnfamiljerna och gör det möjligt för fler låginkomsttaga- re att leva på sin lön. Avgifterna till soci- alförsäkringarna skall vara försäkringsav- gifter och fria från skatteinslag. Lägre arbetslöshet och högre tillväxt är avgörande för möjligheterna att yt- terligare sänka skattetrycket. Genom en grön skatteväxling kan skatt på arbete i viss utsträckning ersättas med skatter på miljöförstörande verksamheter. Miljö Människan är beroende av jordens re- surser och måste förvalta dem för fram- tida generationer. Vi måste därför ta an- svar för miljön. Människan är kapabel att göra detta då hon har en unik förmåga att se konsekvenserna av sitt handlande, dra lärdom av sina misstag och medvetet göra moraliska ställningstaganden. Klimatförändringarna är vår tids största miljöfråga och illustrerar på många sätt den komplexitet och interna- tionella dimension som präglar miljöfrå- gorna. Enskilda människors handlande  påverkar sammantaget och utan att sam- bandet alltid är uppenbart, vår gemen- samma livsmiljö. Ett hållbart samhälle kräver att vi alla tar ansvar för vår egen livsstil. Politiken skall bidra med genomtänkta spelregler, som präglas av de krav som den hållbara utvecklingen ställer. Enskilda och företag måste få motivation att handla på ett mil- jövänligt sätt. I de fattiga delarna av världen tving- ar fattigdomen fram en rovdrift och en livsföring som tär på naturresurserna. Många människors överlevnad äventy- ras av brist på rent vatten och odlingsbar mark. Jordens folkmängd måste anpassas till dess långsiktiga bärkraft. Ett utveck- lingsbistånd och en politik inriktad på att främja utbildning och hälsovård samt på att stärka kvinnans ställning är viktiga medel för att minska den snabba befolk- ningsökningen. Bistånd med ett långsik- tigt miljöperspektiv kan spela en viktig roll för att förändra regelsystem och för investeringar i miljöskydd. Frihandel un- derlättar överförandet av miljövänlig tek- nik till utvecklingsländerna. I den rikare delen av världen sker en överkonsumtion av naturresurserna. Ef- fektiva reningstekniker och ett högpro- duktivt jordbruk har lyckats säkra vår kortsiktiga överlevnad. Däremot hotas livskvaliteten på sikt bland annat av en minskad biologisk mångfald. De rika länderna måste hitta nya vä- gar så att inte nya industriländer kopierar de ohållbara inslagen i vår livsstil. Samti-  digt varken kan eller bör den teknologis- ka och ekonomiska utvecklingen upphö- ra. Världens fattiga länder har en självklar rätt att höja sin levnadsstandard. En eko- logiskt hållbar utveckling förutsätter där- för ekonomisk tillväxt, som bygger på ökad effektivitet och mindre slöseri. Sve- rige skall aktivt driva på utvecklingen av ny teknik som kraftigt reducerar använd- ningen av råvaror och energi i tillverk- ningsprocesser, transporter och bostads- uppvärmning. Miljöpolitikens medel Miljöpolitik handlar om både den enskil- da människans ansvar och global samver- kan. Den enskildes ansvar måste därför tydliggöras bland annat genom informa- tion och utbildning. Bindande globala överenskommelser måste liksom kun- skaps-, forsknings- och tekniköverföring vidareutvecklas. En liberal miljöpolitik tar sin utgångs- punkt i det personliga engagemanget. Upplysta och medvetna konsumenter kan, genom att efterfråga miljövänliga produkter, styra producenterna i miljö- vänlig riktning. Konsumentmakt är en viktig del i miljöarbetet. Till detta behövs också en lagstiftning med tydliga ansvarsförhållanden, sank- tionsmöjligheter och effektiva styrmedel. Särskilda miljöåklagare som bevakar mil- jöns intressen och väcker talan i miljö- brott bör finnas. De miljöpolitiska målen skall beak- tas vid all samhällsplanering och utgöra  en grundläggande restriktion på alla be- slutsnivåer. Målen och medlen för att nå dessa mål måste kontinuerligt utvärderas. Ett viktigt instrument är olika former av miljörevision. I Europa utgör EU ett unikt verktyg för att skapa gemensamma miljöregler. EU:s miljöpolitik bör byggas ut genom skärpta minimiregler och miljöavgifter. Beslut om sådana skall kunna fattas med kvalificerad majoritet. Kretslopp Miljöpolitiken skall bygga på kretslopp, försiktighet, att den minst miljöskad- liga produkten väljs av i övrigt likvär- diga alternativ och att förorenaren beta- lar. Kretslopp innebär att naturresurser skall utnyttjas effektivt och i möjligaste mån återanvändas. Förnyelsebara resur- ser skall inte förbrukas snabbare än de återskapas. Försiktighet innebär att bristen på full vetenskaplig visshet om hot mot miljön inte får användas som skäl för att skjuta upp åtgärder som undanröjer, undviker eller minskar hotet. Miljöfarlig verksam- het skall omfattas av tillståndsgivning. Tillstånden skall gå att ompröva. Miljö- konsekvensbeskrivningar måste föregå alla beslut som kan få inverkan på miljön. Miljöförstöring och resursslöseri be- ror i stor utsträckning på att miljön har betraktats som en fri tillgång. Miljöavgif- ter är en effektiv metod för att använda marknadskrafterna i miljöpolitiken. Mil-  jöavgifterna kompletterar de generella ut- släppsgränserna och innebär att den som släpper ut föroreningar eller utnyttjar en naturresurs får betala för sig. Inom särskilt belastade områden kan man politiskt fast- ställa ett tak för utsläpp och sedan auk- tionera ut utsläppsrätter under detta tak. Miljöavgifter innebär att alla förore- nare motiveras att minska utsläppen, att teknikutvecklingen stimuleras i miljö- vänlig riktning, att de aktiviteter som i första hand upphör på grund av avgifter- na är de som innebär minst ekonomisk nytta och att skatter med snedvridande effekter på ekonomin kan sänkas. Luften Förtunningen av ozonskiktet och omfat- tande klimatförändringar kan komma att hota goda levnadsförhållanden på jorden. Produkter som skadar ozonskiktet skall vara förbjudna. Vi står inför stora klimatförändring- ar om inte utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, dramatiskt begränsas. Alla länder måste ta ansvar för gemen- samma åtgärder för att minska utsläp- pen. Utsläppsbegränsningarna bör styras efter per capitaprincipen där de utsläpp varje land på sikt tillåts göra avgörs av be- folkningsmängden. En europeisk koldi- oxidskatt bör införas. Koldioxidutsläpp orsakas främst genom förbränning av fos- sila bränslen inom transportsektorn och energiproduktionen. Det krävs därför mycket omfattande omställningar inom dessa områden.  Utsläppen från transporter skall mins- kas med hjälp av teknikutveckling och ekonomiska styrmedel som beskattning av drivmedel och koldioxid. Bilen inne- bär en stor frihet för många människor och landsvägstransporter av människor och gods är ofta det enda alternativet. Biltrafiken är dock den största utsläpp- skällan och därför måste bränsleförbruk- ningen minska kraftigt och användandet av förnyelsebara drivmedel öka. Vägav- gifter kan i vissa fall användas, till exem- pel för att finansiera större trafikmiljöför- bättringar. Ett effektivare utnyttjande av järnvägs- och sjötransporter kan minska behovet av landsvägstransporter. Buller drabbar många människor och ger dem en kraftigt försämrad livskvali- tet. Genom omfattande bullersanering skall god ljudmiljö skapas för boende, ar- bete och fritid. Mark och vatten Kväveutsläpp från reningsverk, trafik och jordbruk medför stora skador i bland an- nat Östersjön och andra kustnära havs- områden. Utsläppen måste minskas kraf- tigt. Hårda krav måste ställas även på till exempel båtar, skotrar och olika arbets- redskap som står för en mycket stor an- del av de svenska kväveoxidutsläppen. För att minska läckaget från mark till vat- ten är det viktigt att motverka utdikning, samt att bevara och nyanlägga våtmarker. Spridningen av miljöfarliga kemika- lier och metaller måste minska eftersom dessa sprids i näringskedjorna. Genom  upplagring hotas växter och djur och därmed även människan. Kemikalie- och metalläckaget skall begränsas genom ett omfattande producentansvar och strikta regler för destruktion av förbrukat mil- jöfarligt material. Målet är att endast an- vända material som varken i sig själva eller som nedbrytningsprodukter är mil- jöfarliga. Ämnen för vilka det inte finns någon säker nedre gräns för giftkoncentrationen i naturen skall förbjudas. Ämnen som kan tolereras i begränsade mängder bör beläggas med miljöavgifter. Naturtillgångar Naturresurserna måste utnyttjas så att de naturliga kretsloppen samt en uthål- lig livsmedelsproduktion och råvaruför- sörjning garanteras för framtida genera- tioner. Fisketillgångarna på internationellt vatten hotas av utfiskning. Överenskom- melserna om fiskekvoter behöver därför stramas åt samtidigt som kontrollen av efterlevnaden skärps. Individuella över- låtbara fiskekvoter bör införas inom EU:s ram för att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske i fiskevattnen kring Europa och dess omgivning. Jordbruksmark hotas av erosion, ur- lakning och förgiftning. Jordbruket mås- te anpassas till jordens naturliga begräns- ningar. Gödsling och användande av bekämpningsmedel skall ske med stor försiktighet. Naturvård handlar om att skydda och  bevara naturvärden och mångfalden i na- turen åt framtida generationer. Biologisk mångfald inklusive variation inom arter främjar dessutom ekosystemens flexibi- litet och uthållighet. Den skall bevaras genom ett mera uthålligt brukande och genom att fler områden ges skydd som naturreservat eller i annan form. Allt fler arter hotas i dag av total ut- rotning. Hotade växter och djur skall skyddas genom fridlysning, informa- tion och genom att deras biotoper skyd- das. Skyddsjakt på rovdjur skall starkt begränsas. Det internationella samarbe- tet mot smuggling och olovlig jakt skall fördjupas. I skogen återfinns unika biotoper och ekosystem som utgör grunden för många arters överlevnad. Dessa förutsättningar måste återspeglas i avverknings- och re- produktionsreglerna. Skogsbruk skall be- drivas så att den biologiska mångfalden inte hotas. Skyddsskog, svårföryngrad skog och fjällnära skog är viktiga att be- vara. Fler reservat behöver bildas i pro- duktiva skogar i Syd- och Mellansverige där endast en liten andel av denna skog är skyddad. Miljöintresset skall ha en framskju- ten position vid avvägningen mot explo- ateringsintresset. Intrångsersättning skall betalas om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Det är viktigt att skydda stränder mot exploatering i olika former. De orörda äl- varna och andra känsliga vattendrag mås- te bevaras. De besitter unika naturvärden  och utgör viktiga ekosystem för hotade djurarter. Naturens skönhet och frånvaron av buller utgör en viktig del av vår livskva- litet. Allemansrätten är mycket viktig för att alla skall ha tillgång till naturen. Djurskydd Djur har rätt till hänsyn och respekt ut- ifrån sina egna förutsättningar. Att vär- na djurens väl och ve är en moralisk skyl- dighet för oss människor, inte minst på grund av att vi, till skillnad från dju- ren, har förmåga att göra etiska över- väganden. Onödigt lidande måste mi- nimeras. Ett samhälle som inte värnar djurens välbefinnande riskerar också att bli ett samhälle där utsatta människors värde förtrampas. Grundläggande för svensk djurskyddslagstiftning är att djur som förekommer i diverse djurindustrier skall hållas väl och få sina arttypiska be- hov och beteenden tillgodosedda. Detta stadgas tydligt i svenska djurskyddslagens portalparagrafer: ”att djuren inte ska ut- sättas för onödigt lidande” (2§) och ”att djuren ska kunna leva ett arttypiskt bete- ende” (4§). Efterlevnaden av djurskydds- lagen måste förbättras. Det krävs ett bättre djurskydd inom EU. De rekommendationer som Euro- parådets ständiga djurskyddskommit- té givit anser vi ska bli förordning i EU. Två viktiga uppgifter för Sverige att dri- va på europanivån är att minimera tiden för slakttransporter samt att arbeta för att slakt sker nära djurens uppfödnings-  platser. Exportbidragen för transport av levande djur bör avskaffas. Jordbrukspo- litiken måste utformas med tanke på dju- ren. Burhållningen av höns bör avvecklas. Sällskapsdjurens positiva effekter på människan och den roll de kan spela inom vården, äldreomsorgen, skolan och kriminalvården bör uppmärksammas mer än idag. Mer om Folkpartiet liberalernas syn på miljö­ och naturvård i programmet ”En miljö­ och naturvårdspolitik för komman­ de generationer” från 2009. Stoppa klimatförändringarna Klimat- och miljöpolitiken måste ses i ett globalt perspektiv. Strävan ska vara att minska växthuseffekten, bl.a. genom att minska de globala utsläppen av växthus- gaser. I vårt närområde behövs ett ökat regionalt samarbete för att säkra miljön i och kring Östersjön. Ett viktigt inslag är teknik- och kunskapsöverföring till de baltiska staterna, Polen och Ryssland. För att förhindra fortsatta klimatpå- verkande utsläpp måste vi både ompröva de konsumtionsmönster som bidrar mest till utsläpp och sträva efter att utveckla ny teknik som minskar eller avskaffar ut- släppen. En modern politik för transpor- ter och energi är de viktigaste inslagen i en politik för att stoppa klimatföränd- ringarna.  Energi En rationell energipolitik främjas bäst ge- nom fri handel och produktion av energi. Staten skall uppställa krav beträffande sä- kerhet och miljö, kontrollera att kraven uppfylls samt främja forskning och ut- veckling på energiområdet som syftar till att ersätta fossilbaserad energiproduktion med miljövänliga energikällor. De hotande klimatförändringarna är vår tids största miljöproblem och krä- ver omfattande förändringar. Folkom- röstningen om kärnkraft genomfördes 1980, långt innan vi hade kunskap om detta. Energipolitiken kan inte blockeras av gamla låsningar. Om Sveriges energi- behov ska kunna tillfredställas krävs både större satsningar på förnybara energikäl- lor som sol- och vindkraft och en utveck- ling av kärnkraften. De befintliga kärn- kraftverken ska drivas vidare under sin fulla livslängd och nya anläggningar bör kunna byggas under förutsättning att de uppfyller miljö- och säkerhetskrav. Sverige bör tillsammans med andra länder i vår region bidra till att höja sä- kerheten i militära och civila kärnan- läggningar i det forna Sovjetväldet, så att dessa uppfyller internationella krav eller, om detta inte går, till att stänga dem. Mer om Folkpartiet liberalernas klimat­ och energipolitik finns i det klimatpolitis­ ka programmet som antogs av landsmö­ tet 2009.  Att förvalta medborgarnas förtroende Demokratin är det enda politiska system som utgår från alla människors lika värde och ger medborgarna goda möjligheter att kontrollera makthavarna. Demokratin är det enda politiska system som ger individen skydd mot godtycklig maktutövning från myndigheternas sida och ger medborgarna möjlighet att på fredlig väg byta ut dåliga politiska ledare. Demokratins fortbestånd är inte garanterad bara därför att den är inskriven i grundlagen. Varje ny generation måste övertygas om att den är överlägsen alla andra styrelsesätt. De demokratiska institutionerna måste klara de nya utmaningar som politiken ställs inför. Politikens organisationsformer behöver ständigt utvecklas.  De viktiga uppgifterna är: • att skapa bättre förutsättningar för ett aktivt medborgarskap, • att utveckla demokratin på kommunal, regional och nationell nivå i Sverige, • att stärka demokratin i Europa, • att arbeta för demokrati i hela världen. Medborgarskap Demokratin möter flera utmaningar. Medborgarna vill i större utsträckning ha individuella önskemål tillgodosedda och ställer högre krav på insyn och inflytan- de. Internationaliseringen medför samti- digt att medborgerliga krav, som tidigare kunde vara föremål för nationella beslut, i dag förutsätter internationell samver- kan. På samtliga politiska nivåer har yr- kespolitiker och tjänstemän tagit över allt mer makt från fritidspolitiker med andra förankringar och erfarenheter. De folk- valdas direktkontakt med medborgarna har minskat. Bilden av politiken styrs i hög grad av mediernas tillspetsning och förenkling. Politikens bristande förmåga att han- tera dessa utmaningar är en viktig orsak till den växande förtroendeklyftan mel- lan väljare och valda. Demokratin måste bli mer internationell så att människors inflytande över gemensamma angelägen- heter ökar. Demokratin måste samtidigt bli mer lokal så att fler medborgare får  större möjligheter att påverka beslut och delta som förtroendevalda. De politiska partiernas arbetssätt måste förändras så att de förtroendevalda kommer i direkt- kontakt och dialog med medborgarna. Ansvar, närhet, öppenhet och mångfald Demokratin förutsätter aktiva medbor- gare. Människor måste åter ges förutsätt- ningar att bli aktiva medborgare som har förmåga att se samhällets helheter och ut- forma krav och önskemål med hänsyn till andra. För att skapa ett brett medborger- ligt engagemang i gemensamma angelä- genheter måste den offentliga maktut- övningen bygga på fyra grundprinciper: ansvar, närhet, öppenhet och mångfald. Det är ett mycket stort ansvar att som representant för medborgarna utöva of- fentlig makt. Höga etiska krav bör stäl- las på alla politiker. En politiker skall fö- reträda medborgarna och bör därför inte ha uppdrag som försvårar detta eller delta i beslut där hon har bindningar till vissa särintressen. Ersättningen för förtroen- deuppdrag skall vara skälig och redovisas öppet. Dolda förmåner skall därför inte förekomma. Förtroendevalda bör öp- pet redovisa särskilda intressebindningar som kan påverka deras ställningstagan- den. Även partier och kandidater i all- männa val bör öppet redovisa större bi- dragsgivare och mottagna belopp. Politiskt ansvar innebär också att möta medborgarna i ett öppet och upp- riktigt samtal, att inte undanhålla obe-  kväma sanningar och besvärliga målkon- flikter. Om politiker inte vågar betrakta medborgarna som tänkande och ansvars- tagande människor, kan förtroendet för politiken inte återställas. Offentlig makt skall utövas av politi- ker och ämbetsmän. Företrädare för in- tresseorganisationer skall inte vara re- presenterade på beslutsfunktioner i myndigheter eller domstolar. Offentliga tjänstemän skall i sin myndighetsutöv- ning stå fria från politisk styrning och en- dast följa gällande lagar och regler. För- valtningens tjänstemän får inte agera så att opartiskheten i deras tjänsteutövning kan ifrågasättas. Tjänstemännen skall till- sättas uteslutande på sakliga meriter. Den offentliga maktutövningens an- dra grundprincip är närhet. Politiska be- slut skall fattas så nära medborgarna som möjligt. Fler människor måste bli del- aktiga och få inflytande över besluten. Många frågor bör decentraliseras från eu- ropeisk och nationell nivå till regioner och kommuner. Den offentliga maktutövningens tredje grundprincip är öppenhet. För att medborgarna skall ha förtroende för po- litiken måste de viktiga diskussionerna föras öppet och inte förbehållas slutna sällskap. Öppenhet är också en förutsätt- ning för effektiv granskning och kontroll av makthavare. Den upprätthålls främst genom en vidsträckt, lagreglerad offent- lighetsprincip. Offentlig verksamhet bör inte bedrivas i bolagsform eftersom den är svår att förena med den öppna kultur  som skall prägla offentliga organ. Den nya informationsteknologin kan utnytt- jas så att medborgarnas möjlighet att få direktkontakt med förtroendevalda ökar. Offentliga handlingar bör så långt det är möjligt göras tillgängliga på öppna data- baser. Den offentliga maktutövningens fjär- de grundprincip är mångfald. Inom en rad offentliga verksamheter behövs en omläggning från enhetlighet till mång- fald, från kollektiva lösningar till indi- viduella. Valfriheten och konkurrensen måste öka inom många områden som traditionellt dominerats av offentliga monopol. För att säkra att den offentliga makt- utövningen är demokratisk och effektiv behövs på alla politiska nivåer en kraft- full revisionsverksamhet med en obero- ende ställning gentemot de tjänstemän och politiker den granskar. Sverige Sverige behöver bättre kanaler mellan väl- jare och valda. De kan skapas genom ett fungerande personvalssystem, fler kom- muner och fler förtroendevalda, nya regi- onfullmäktige och en effektivare riksdag. Val och folkomröstningar Personval stimulerar kontakterna mellan väljare och valda. Valsystemet skall för- ändras så att väljarna ges den fullständiga makten inte bara när det gäller val av par- ti utan också val av person.  Skilda valdagar för kommun- och riksdagsval ökar utrymmet för debatt och insyn i de lokala och regionala frågorna. Ordinarie riksdagsval skall hållas vart fjärde år. Lokala och regionala val hålls mitt emellan riksdagsvalen. Extraval till kommunala och regionala fullmäktige skall kunna ordnas på motsvarande sätt som till riksdagen. Sverige är en representativ demokrati. Det innebär att politikerna skall fullgö- ra den politik de fått väljarnas stöd för. Folkomröstningar skall användas spar- samt och kan aktualiseras när det gäller förslag som innebär stora förändringar i demokratins spelregler eller de valda or- ganens befogenheter. Kommuner Det kommunala självstyret ger männis- kor makt över politiska beslut som be- rör deras vardag. Det ger också möjlig- heter att pröva många olika lösningar, vilket stimulerar nytänkande och medger en bättre anpassning till lokala förhållan- den. Ett kommunalt självstyre med tyd- ligt ansvar för de lokalt förtroendevalda är viktigt för demokratin. Antalet förtroendevalda har minskat drastiskt. Avståndet mellan politiker och medborgare har ökat. För att vända den- na utveckling krävs fler förtroendevalda i Sverige. Framförallt behövs det fler fri- tidspolitiker i alla åldrar, både kvinnor och män, infödda svenskar och invandra- re. Förtroendeuppdragen bör bli fler och  bör spridas bland fler, så att medborgarna får större möjlighet att åta sig uppdrag. Genom fler kommuner kan medbor- garna komma närmare beslutsfattarna. Kommundelningar kan därför vara en väg till ökad delaktighet. Vid statsmak- ternas prövning av en kommundelning skall hela kommunens intressen beaktas, men uppfattningen hos medborgarna i den tilltänkta nya kommunen skall vara avgörande. Kommunerna skall kunna införa di- rektvalda kommundelsnämnder. Öppna nämndsammanträden, offentliga utfråg- ningar och en stärkt kommunal revision bidrar också till att öka medborgarnas in- syn och inflytande. De som direkt nytt- jar en offentlig service eller anläggning bör kunna utse representanter i beslutan- de församlingar som institutionsstyrelser, byalag och andra självförvaltande organ. Regioner Medborgarnas inflytande på den regio- nala nivån bör stärkas genom ett mindre antal direktvalda regionfullmäktige ersät- ter dagens landsting. Förutom landsting- ens nuvarande uppgifter även får regio- nerna även ansvar för ett antal regionala utvecklings- och infrastrukturfrågor som idag åvilar staten. Ett folkvalt organ med regionala politiker som beslutar om regi- onala frågor gör beslutsgången öppnare och det politiska ansvaret tydligare. Re- gionfullmäktige ska ha beskattningsrätt och finansieringsprincipen ska följas. Re-  gionbildningarna ska växa fram underi- från utifrån de funktionella regioner som finns i människors vardag. Det finns stora fördelar med att sta- tens regionala myndighetsstruktur sam- ordnas med regionkommunerna, även om det inte fullt ut låter sig göra i alla de- lar. Det finns klara vinster, både ur ett na- tionellt och regionalt perspektiv, om sta- ten organiserar sin verksamhet så att man kan uppträda mer samlat. Riksdag och regering Riksdagens ställning som ett forum för öppen debatt och kritisk granskning bör stärkas. Riksdagsledamöterna skall ha större möjligheter att ta initiativ och att forma den politiska dagordningen. Riks- dagen skall bygga ut sin revisionsverk- samhet och ha större möjligheter att ini- tiera utredningar och granskningar. Europa Vår generation har en historisk möjlig- het att skapa ett Europa präglat av frihet, fred, demokrati, ekonomisk utveckling och en god miljö. Europeiska unionen (EU) är det viktigaste verktyget för att nå dessa mål. De europeiska demokratierna skall tillsammans stödja en fredlig och de- mokratisk utveckling i de forna kom- munistdiktaturerna. Viktiga åtgärder är att öppna våra marknader för deras ex- portprodukter och att genom ett brett utvecklingssamarbete främja demokrati  och marknadsekonomi. De nordiska län- derna bör ta ett särskilt ansvar för utveck- lingen i Östersjöområdet och Barentsre- gionen. En fortsatt utvidgning måste stå mycket högt på EU:s dagordning. EU-samarbetets inriktning, omfatt- ning och beslutsformer måste förändras på ett genomgripande sätt för att klara en utvidgning med fler stater och för att stärka EU-medborgarnas förtroende för unionen. Även på europeisk nivå bör an- svar, närhet, öppenhet och mångfald vara grundprinciper för all maktutövning. De som utövar makt i EU är ansva- riga inför unionens medborgare. Euro- paparlamentet bör bli helt likställt med ministerrådet i lagstiftningsfrågor och de båda organen betraktas som två delar i ett tvåkammarparlament. Ett första steg mot detta är att parlamentet självt får be- stämma var det vill ha sitt säte. I frågor som är avgörande för unionens framtid bör Europaparlamentet kunna anordna rådgivande europeiska folkomröstningar enligt principen en medborgare - en röst. Medlemsländerna har ett ansvar för att EU:s regler tillämpas fullt ut i respek- tive land. Ansvarsfördelningen mellan staterna och unionen bör preciseras med utgångspunkt i närhetsprincipen. EU:s möjlighet att med hänvisning till den ge- mensamma marknaden ta till sig nya po- litiska områden bör avskaffas. Folkpartiet liberalerna förordar ett fe- deralt system i EU. Det innebär i Folk- partiets vision att den centrala makten begränsas till de gränsöverskridande frå-  gorna, och att huvuddelen av alla politiska frågor ligger kvar hos medlemsländerna. Federalism bygger på principen att makt- delningen mellan unionen och medlems- länderna regleras i grundlag. Ett sådant system innebär en tydligt reglerad makt- och ansvarsfördelning mellan medlems- länderna och unionen. Den slås fast i en europeisk författning som därigenom ut- gör ett värn mot centralistiska tendenser. Närhetsprincipen innebär att EU en- dast skall ägna sig åt sådana frågor där de lokala, regionala och nationella nivåerna inte räcker till. Krav på enhällighet skall begränsas till ett fåtal ärenden som änd- ringar i EU:s konstitution och upptagan- de av nya medlemmar. Den gemensamma valuta- och pen- ningpolitiken ska handhas inom ramen för en europeisk valutaunion (EMU). Sverige skall delta fullt ut i Europasamar- betet och bör därför snarast möjligt söka inträde i EMU. En ny folkomröstning om detta bör ordnas så snart det är rim- ligt och praktiskt genomförbart. Social-, arbetsmarknads-, kultur-, tu- rist- och mediepolitiken bör till största delen återföras till nationellt eller lokalt beslutsfattande. Jordbruksproduktionen bör omfattas av samma marknadsekono- miska och miljöpolitiska principer som annan varuproduktion. Jordbruksstö- det, utom landsbygdsstödet, bör avveck- las. Regionalstödet bör skäras ner. EU:s medel bör i större utsträckning användas för satsningar på miljöåtgärder, särskilt i Central- och Östeuropa.  Kravet på öppenhet innebär att EU bör tillämpa en offentlighetsprincip och meddelarfrihet med samma innebörd som i den svenska lagstiftningen. När EU:s ministerråd sammanträder som lag- stiftare skall debatterna och besluten vara offentliga. Fristående revisionsorgan med långtgående befogenheter skall granska EU:s alltför omfattande byråkrati. Mångfaldsprincipen innebär att EU skall underlätta för människor att över nationsgränserna lösa gemensamma pro- blem, inte vara en institution för europe- isk likriktning. Minoriteters rätt att väl- ja egna lösningar måste hävdas så länge de inte allvarligt inkräktar på andra män- niskors möjligheter att lösa sina problem. Att EU är anslutet till Europakonven- tionen om mänskliga rättigheter och att EU:s fördragstexter garanterar medbor- garnas grundläggande rättigheter är vik- tiga skydd för de mänskliga rättigheter- na i EU. Försvar och säkerhet Inget bidrar mer till fred än när diktatu- rer omvandlas till demokratier. Demo- kratierna i Europa måste militärt kunna försvara medborgarnas frihet mot bland annat de hot som diktaturerna alltid ut- gör. De europeiska demokratiernas sä- kerhet har under årtionden garanterats av Nato. Detta samarbete mellan Euro- pa och USA är viktigt också i framtiden. Förutsättningarna för Sveriges säkerhets- politik har förändras genom Berlinmu-  rens fall. Sverige skall bidra till att ska- pa en alleuropeisk fredsordning. Därför skall Sverige omgående söka medlemskap i Nato. Det svenska försvaret måste fortsätta sin långsiktiga modernisering med in- riktning på ökad slagkraft och rörlighet. Värnpliktens avskaffande i fredstid är ett led i moderniseringen av försvaret. Försvarspolitik kan inte bygga på öns- ketänkande. Det tar lång tid att utbilda och beväpna militära förband. Med hän- syn til den säkerhetspolitiska utveckling- en i vår omvärld under 2000-talet bör Sveriges försvar förstärkas. En säker försörjning av försvarsma- teriel behövs för att Sverige och andra demokratier effektivt skall kunna värna demokratin. Sverige bör därför kunna ex- portera vapen till andra länder. Reglerna för vapenexport måste dock vara strikta och restriktiva och utgå från kravet på de- mokrati och respekt för mänskliga rättig- heter i köparländerna. Världen Vårt internationella engagemang får inte göra halt vid Europas gränser. Männis- kors lika värde oavsett nationalitet mås- te alltid hävdas. Ur respekten för den enskilda människan växer internationa- lismen. Demokrati är ingen lyx som bara passar länder som har nått en viss ut- vecklingsnivå. Demokrati är det enda människovärdiga styrelseskicket. Varje människa har rätt att få leva i frihet. De-  mokrati är också det effektivaste skyddet mot en politik som kan urarta i massvält och ekologiska katastrofer. Utan demo- krati är det svårare att nå varaktiga eko- nomiska framsteg som kommer alla i samhället till del. De skriande orättvisorna mellan män- niskor i rika och fattiga länder och varje människas rätt till goda livschanser, upp- manar varje liberal till kamp för ett ökat bistånd. Utvecklingsbiståndets syfte är att förbättra förutsättningar och levnads- villkor för människor i de fattiga länder- na. Att främja demokratisk utveckling är det främsta instrumentet för att nå dit- hän. Sverige skall avsätta minst en pro- cent av bruttonationalinkomsten till bi- stånd. Den självklara liberala visionen är en värld där enskilda stater inte längre be- höver bistånd. Demokrati bör vara det överordnade bland målen för utvecklingsbiståndet. Hjälp att bygga upp demokratiska insti- tutioner, effektiva och hederliga förvalt- ningar och ideella organisationer är vik- tiga inslag. Inget utvecklingsbistånd bör därför utgå till stater som systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna. Av- dragsrätt för gåvor till enskilda organisa- tioner som ägnar sig åt bistånd och hu- manitär verksamhet skall införas. Större satsningar bör göras på skuld- avskrivningar som kan komma fattiga människor till godo i fattiga länder. Så- dan skuldsanering bör gälla u-länder som uppvisar genuin vilja och trovärdighet när det gäller att föra en politik inriktad  på demokratiska och sociala reformer och marknadsekonomi. Folkpartiet liberaler- na accepterar inte att skulder efterskänks till regimer som saknar sådana förutsätt- ningar för en demokratisk utveckling och en ekonomiskt marknadsinriktad fram- tid. Flyktingar Respekten för de mänskliga rättigheterna skall hävdas internationellt. Om männis- kors rätt kränks är det omvärldens skyl- dighet att erbjuda en fristad för dem som begär skydd undan förföljelse. Inga län- der kan svära sig fria från ansvar när flyk- tingar söker skydd hos dem. Världens länder har gemensamt ansvar för att alla flyktingar ges ett människovärdigt mot- tagande och att bistånd lämnas dem som behöver hjälp i sina närområden. Hjälp till flyktingmottagande i andra länder kan, liksom katastrofbistånd, med fördel kanaliseras genom ideella organisationer. Genèvekonventionen är en omistlig grund för att skydda världens flykting- ar. Den har dock visat sig otillräcklig för att ge skydd till exempel i massflyktsitua- tioner, varför den behöver kompletteras med en ny konvention. Europa får inte stå handfallet när kriser och krig utlöser flyktingtragedier. En gemensam asylpoli- tik bör utvecklas inom EU:s ram så att ansvaret för flyktingströmmarna fördelas mera jämnt. Viseringspolitik får inte an- vändas som ett medel att begränsa antalet asylsökande. En människas skyddsbehov måste all-  tid bedömas individuellt. I Sverige måste väntetiden för beslut i asylärenden kor- tas. Väntetiden skall kunna användas till studier, rehabilitering eller arbete. FN:s barnkonvention måste respekteras även i flyktingpolitiken. Flyktingbarn skall inte under några omständigheter få tas i fängs- ligt förvar. Preskriptionstid för återkallan- de av uppehållstillstånd skall införas. Global gemenskap Kontakter är i regel det effektivaste sättet att bekämpa diktaturer. Utbyte av varor, tjänster, idéer och människor över grän- serna ger impulser, föder nya idéer och skapar förtroenden. Utbytet bidrar till att förtryckets murar vittrar. Bojkotter eller andra sanktioner bör bara förekomma i undantagsfall. FN skall vara öppet för alla självstän- diga stater. FN bör ingripa i konflikter som hotar freden. Beslut om sådana ak- tioner skall fattas av säkerhetsrådet men kan verkställas av regionala organisatio- ner som exempelvis Nato. FN-systemet behöver också moderni- seras och reformeras. Diktaturer och an- dra totalitära stater ska inte kunna block- era beslut i viktiga frågor. Det är stötande att icke-demokratiska stater somm syste- matiskt förtrampar mänskliga rättigheter till exempel kan inneha ordförandeska- pet i FN:s kommitté för mänskliga rät- tigheter. En liberal utrikespolitik är aldrig pas- siv. Att låta handelsförmåner eller diplo- matisk etikett gå före moral och rätt är  avskyvärt. Det är en skam att tiga inför förtryck när man själv har frihet att tala. Svenska ambassader ska vara öppna för den demokratiska oppositionen i dik- taturer så att den kan tillgodogöra sig in- formation via Internet, böcker och tid- ningar som annars är censurerade eller förbjudna. 