Kristen Demokratisk Samling - en presentation

kd
Kristdemokraterna Partiprogram 1964
Download: pdf | txt
Inskannat från partiets egna tryckta material
Kristen Demokratisk Samling - en presentation Kristen Demokratisk Samling (KDS) Grundsyn och medlemskap Kristen Demokratisk Samling (KDS) står på klart demokratisk grund och är en fri politisk sammanslutning för kristet-ideellt intresserade medborgare, som vill slå vakt om vårt folks andliga arv genom att på kristen-rättslig grund bygga ett livskraftigt och människovärdigt samhälle. Medlemskap i KDS kan vinnas av varje svensk medborgare, som ansluter sig till rörelsens program och stadgar. Framträdande och uppgift KSD ser med uppskattning och respekt på det värdefulla folkuppbyggande samhällsarbete, som på politisk väg har åstadkommits inom vårt land för att bereda en socialt och ekonomiskt tryggad tillvaro åt olika befolkningsgrupper. Alla sådana strävanden är KDS berett att helhjärtat stödja och vidareutveckla. I bjärt kontrast till det materiellt inriktade samhällsarbetet står emellertid de nästan helt uteblivna positiva samhällsinsatserna inom det etiska och foikrnoraliska livsområdet. Denna mycket markanta ensidighet i samhällsarbetets inriktning måste på sikt få högst allvarliga konsekvenser i både andligt och materiellt avseende för hela vårt folk, och dess skadeverkningar framträder redan nu på olika områden av vårt samhällsliv. Det år mot bakgrund av denna mycket oroande samhällsutveckling, som man skall se KDS framväxande som politisk rörelse och dess nu fattade beslut att vidtaga alla åtgärder tör att, där så visar sig lämpligt, kunna framträda som politisk valorganisation i samband ned höstens riksdagsmannaval. Fastlåsningen i partipolitik Mot KDS framträdande som självständig politisk rörelse har flera invändningar riktats; de flesta med den innebörden att samhällsutvecklingen bör påverkas på de vägar, som redan står till buds genom existerande politiska partier. KDS är dock ingen konstruerad rörelse. Den framträder ur de allvarliga missförhållanden, som i bland annat två viktiga avseenden präglar den partipolitiska verksamheten av idag. KDS vänder sig således mot den av främst traditionella skäl motiverade uppdelningen av Sveriges folk i två numerärt tämligen likvärdiga maktblock, varav det ena betecknas som socialistiskt, och det andra som borgerligt. Den på detta sätt genom de politiska händelsernas gång åstadkomna grupperingen äger knappast någon bärbar motivering i dagens Sverige, därest man utgår från den faktiska intresseinriktningen och idéinnehållet inom de båda blocken. Uppdelningen torde också främst ha kunnat vidmakthållas dels genom den politiska tröghet som följer av bristande möjlighet till personligt engagemang, vilket utmärker vår tids partiliv, dels genom den av partipolitiska skäl drivna propaganda som gör gällande, att verkligt principiella meningsskiljaktigheter föreligger mellan de båda blocken just såsom de nu är grupperade. På motsvarande sätt ter sig det s. k. borgerliga blockets uppdelning på tre, varandra ängsligt bevakande partier som något helt orealistiskt och konstlat. Att komma till rätta med denna lika oriktiga som ofruktbara partipolitiska fastlåsningen av vårt folk framstår som en mycket väsentlig uppgift inom vårt politiska liv. Partipolitikens materialistiska inriktning Det andra draget i svensk politik, och det som KDS uppfattar som dess ojämförligt svåraste missförhållande, har redan berörts. Det gäller själva huvudinriktningen av den politiska verksamheten, som — all benhård partipolitisk uppdelning till trots — har vunnit allmän anslutning inom samtliga partier i deras praktiska handlande. Det drag som åsyftas är den politiska verksamhetens mycket påfallande materialistiska inriktning. Detta drag är så starkt och så ensidigt, att det icke låter sig förklaras med en hänvisning till, att politik främst är en fråga om yttre åtgärder av gripbar materiell karaktär. Allt klarare börjar det framgå att det politiska handlandet utformas från en felaktig utgångspunkt vad gäller själva människosynen. Ett samhälle, som bygger på föreställningen om människan som blott och bart en behovsvarelse, vilken får sin tillfredsställelse genom materiella förnödenheter och sinnesförströelser, det samhället bygger på en felaktig grund och har därför en osäker framtid. Det är på denna punkt KDS i första hand sätter in sin kritik mot dagens politiska samhällsarbete och hävdar, att en bred samling näste ske för att leda in det politiska handlandet på nya vägar, om vårt folk med trygghet och tillförsikt skall kunna se framtiden an. En ny livgivande kraft i samhällsarbetet Bibelns ord om att "människan skall leva icke allenast av bröd, utan av allt det som utgår av Guds mun" (Matt. 4:4) är enligt KDS mening ingalunda avsett för endast inomkyrkliga sammanhang, Det ordet är grundläggande för allt människovårdande arbete och således även för det samhälleliga. Det är också KDS bestämda övertygelse, att det politiska arbetets ensidiga materialistiska inriktning icke har någon bred eller djup förankring i vårt folk. Den aktuella partipolitiska fastlåsningen vid denna inriktning är främst ett uttryck för partipolitikens bristande kontakt med tidens krav och med vårt folks längtan efter personligt engagerande mål även för samhällsarbetet. Den politiska rörelse som knyter an till dessa krav och denna längtan, den kan åstadkomma en befriande samling inom svenskt samhällsliv. Därigenom frigöres också den kraft, som skall föra nya skaror av allvarligt och ideellt syftande människor in i ett glädjefyllt, nyskapande samhällsarbete till gagn för hela vårt folk. Sveriges folk — ett kristet folk KDS framträder utan andra anspråk än att få vara ett redskap för att utlösa denna kraft inom vårt samhällsliv. Rörelsen vänder sig till alla kristet-ideellt sinnade människor inom och utom alla samfund och sammanslutningar med en entrågen vädjan om en gemensam insats för att på kristen grund bygga ett starkt och framstegsvänligt Sverige. KDS är övertygat om, att ett ödmjukt, realistiskt och målmedvetet kristet-ideellt engagemang i samhällsarbetet skall föra in en helt ny anda av tillförsikt och framtidstro, som positivt kan medverka till att lösa våra sociala och ekonomiska problem, ge vår ungdom den engagerande livsinriktning, som utgör det främsta värnet mot hotande sedeslöshet och kriminalitet och skänka den inre frid i hem, skolor och samhällsliv, som utgör ett folks dyrbaraste tillgång. Några riktpunkter för Kristen Demokratisk Samlings politiska strävanden. KDS framträder icke med ett till alla delar fastlåst handlingsprogram. KDS vill ge varje intresserad samhällsmedlem möjlighet att i samverkan med likasinnade praktiskt arbeta för de krav och intentioner som kan härledas ur en kristen-ideell livssyn. Det för KDS-rörelsen avgörande sammanhållningsbandet är därför icke det fixerade detaljprogrammet utan värdegemenskapen och målinriktningen samt själva upplevlsen av vårt folk som en genorn tiderna sammanhållen mänsklig gemenskap för vilken vi både personligt och samfällt har ett ofrånkomligt ansvar. För att ge en anvisning om rörelsens strävanden vill dock KDS framlägga några riktpunkter för sin politiska verksamhet, Enligt KDS mening måste det politiska samhällsarbetet ta sikte på dels konkreta beslut och åtgärder, dels det frivilliga och spontana engagemanget hos enskilda medborgare och sammanslutningar för ett helhjärtat ansvarstagande för samhällsbyggandet och samhällsgemenskapen. Denna uppfattning kommer genomgående till uttryck i det programutkast som här föreligger och förklarar måhända såväl själva skrivsättet sam de upprepningar som förekommer. 1. KDS vill väcka till insikt om att kristendomen är den grund på vilken vårt folk bygger, den inre kraft som håller oss samman genom historien och som ger oss ledstjärnor för framtiden. Kristen tro och verksamhet är således en grundval även för samhället, inte så att vårt folk är att uppfatta som en kristen församling men i den meningen att levande kristendom utgör den renande och inspirerande kraften för vardagsliv, arbetsliv och samhällsliv. — KDS vill slå vakt om religionsfriheten. Den innebär respekt för den enskildes uppfattning i religiösa frågor och frihet för samfunden att verka och utvecklas efter sin egenart. Religionsfriheten utesluter icke att vi som folk slår vakt om kristendomen och att vi upprätthåller respekten för det heliga inom vårt land. — KDS vill verka för att såväl foikkyrkan som fria kristna samfund och rörelser erhåller de yttre förutsättningar som de efter sin egenart finner häst befordra deras verksamhet. 2. KDS vill utifrån en positiv värdering av staten verka för att statsmakten gives erforderliga resurser till skydd och stöd får hela vårt folk mot andligt och materiellt nedbrytande krafter och till positiva insatser för vårt folks välfärd. KDS hävdar att staten icke står ovanför folket utan utgöres av folket självt i en bestämd funktion, nämligen som effektivt verkande rättsgemenskap. Den får icke framträda som försyn för den enskilde, men ej heller frigöras från nedärvda etiska värderingar i vårt folk. Att värna om rätten och rättfärdigheter måste vara riktpunkten för statens verksamhet. — KDS vill stärka samhällets beredskap mot brottslig verksamhet. Ordning och laglydnad måste upprätthållas och enskilda medborgare skyddas mot övergrepp och förlust av egendom. Samhället skall, när brott föreligger, snabbt kunna ingripa och snarast möjligt genom domsförfarande tillrättavisa och tillrättaföra den skyldige. Samhället måste rikta särskild uppmärksamhet på den tilltagande ungdomsbrottsligheten. Hem, skola och samhälle skall ta ett gemensamt ansvar för den förebyggande insats som en god etisk och moralisk fostran utgör, lingdomsvårdskolor i kristen regi bör upprättas. 3. KDS vill slå vakt om och levandegöra folkstyrelsen genom att medverka till att öppna nya vägar för ett personligt medborgerligt engagemang i samhållsarbetet. Talet om utvecklingens ofrånkomliga krav på maktkoncentration och centraliseringsåtgärder avvisas! Partilivets förstelning och idémässiga utarmning måste motverkas. Enskilda personer bör beredas ökad möjlighet att effektivt påverka valet av politiska kandidater. Frivilliga organisationer och kristet-ideella sammanslutningar engageras i det folkyårdande samhällsarbetet. Samhällsdebatten måste ges en ny inriktning med sikte på vårt falk som en levande mänsklig gemenskap och på människan sam personligt ansvarig för sitt liv och sin nästas välfärd. — KDS ser i yttrandefriheten, tryckfriheten och församlingsfriheten ovärderliga tillgångar för såväl folkstyrelsen sam för människornas egen frihet och för deras utveckling mot personligt ansvar. KDS vänder sig dock emot osunda, etiskt och moraliskt nedbrytande affärsgeschäft inom t. ex. film, litteratur och tidningspress. — KDS vill verka för friare förhållanden inom radio- och TV-verksamheten i syfte att upprätta en av kristet-ideella sammanslutningar uppburen och genomförd program- och upplysningsverksamhet. Den statsägda radio- och TV-verksamheten måste präglas av starkt ansvarsmedvetande inför dess uppgift i den folkliga upplysningens och uppbyggelsens tjänst. 4. KDS vill värna om ett starkt och livskraftigt näringsliv och vill förutsättningslöst medverka till att det får de organisations- och förvaltningsformer som bäst tillgodoser folkförsörjningens behov och som skapar sysselsättningsmöjligheter åt alla. Näringslivet Får icke stelna i stora, byråkratiskt styrda enheter, varför effektiva åtgärder måste vidtagas för att stimulera till och möjliggöra nyföre-tagsamhet på alla områden. Goda förutsättningar måste skapas för att kapital-bildningen i största möjliga utsträckning kan ske inom näringslivet självt. Näringslivets folk måste engageras i en idedebatt rörande näringslivets uppgift i folk- och världshushållningens tjänst i syfte att levandegöra den kristna synen på det ansvarsmedvetna förvaltarskapet. Åtgärder som kan främja samhörighetskänsla och arbetsglädje inom företagen vidtagas. — KDS ser i arbetsmarknadens organisationer oumbärliga instrument för de anslutnas rättsligt och rättfärdigt grundade anspråk i produktionslivet samt för ordnade och fredliga förhållanden på arbetsmarknaden. Organisationernas maktbefogenheter får dock icke undergräva de ledande statsorganens suveränitet. - Staten skall upprätthålla rättssamhället inom näringslivet, bl. a. genom att motverka osunda monopol- och skråbildningar och genom att värna om ett fast penningvärde som en bärande rättsnorm för vårt ekonomiska liv. 5. KDS vill slå vakt om det värdefulla sociala uppbyggnadsarbete som är genomfört i vårt land samt medverka till att effektivisera och vidareutveckla samhällets socialvård där så erfordras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åldringsvården, och hjälpen till beträngda och på olika sätt handikappade minoritetsgrupper. Samhällets sociala verksamhet måste genomsyras av en vilja till personligt uppsökande och gemenskapsbildande engagemang och bör således präglas av det kristna budet om kärleken till nästan. Samhällets andliga psykiska vårdformer måste förstärkas. En generös socialvård utesluter icke ett ekonomiskt riktigt handhavande av socialvårdens resurser och får icke avtrubba utan stödja den enskildes personliga ansvar. 6. KDS vill slå vakt om den kommunala självstyrelsen såsom grund för den egentliga folkstyrelsen. Kommunen måste sammansvetsas till en enhet och en sådan organisationsform skapas att icke kontakten mellan kommunledning och kommunmedlemmar går förlorad. Kommunens verksamhet måste präglas av personligt engagemang och syfta till att upprätta och vidmakthålla en god samhällsgemenskap. De kommunala frågorna bör lösas i stort samförstånd med bortseende från snäva partiintressen och dogmatisk partipolitik och de kommunala nämnderna rekryteras bland personer med vaket sarnhälls- och människointresse. — En kommunal organisationsform, dvs. ett nytt led mellan landstingen och primärkommunerna, måste övervägas före tillkomsten av nya storkommuner, som i största möjliga utsträckning bör undvikas. 7. KDS vill medverka till ett den ur både ekonomiska och moraliska synpunkter olyckliga massinflyttningen till städerna brytes och att kampen för en levande landsbygd blir en angelägenhet för hela vårt folk. Staten skall driva en aktiv lokaliseringspolitik till stöd för landsbygden och de landsändar som utgör besvärliga avflyttningsområden. Jordbruksbefolkningen måste genom konkreta åtgärder stärkas i sin tro på jordbruksnäringens framtid inom vårt land_ Familjejordbruken måste bevaras och bli en utgångspunkt och en grundval för jordbrukspolitiken. Landsbygdskommunernas politik får icke präglas av ensidig centraliseringssträvan. De måste på olika sätt råda, engagera och stödja enskilda personers och sammanslutningars strävanden att ekonomiskt och ideellt verka i bygden, Landsbygdens möjlighet att tjäna som hälso-, rekreations- och fritidsområde för tätorternas befolkning måste genom ett aktivt kommunalt engagemang tillvaratagas. Formerna för en skattepolitik som kan främja en sådan kommunal verksamhet bör utredas. En positiv samverkan mellan kommunerna och t. ex. de store skogsföretagen, som måste ta ett vidgat ansvar för en levande landsbygd, hör upprättas. De små skolenheterna måste i största möjliga utsträckning bibehållas. Hälsovårdens organisation skall hållas vid makt och en god sammanhållning bör skapas kring bygdens affärs- och serviceverksamhet. För att undvika avflyttning på grund av bristfälliga kommunikationsförhållanden, måste goda sådana upprätthållas. 8. KDS vill uppmärksamma tätorternas och framförallt storstädernas speciella svårigheter. Formerna för styrelse och förvaltning bör granskas i syfte att stärka kontakten med människorna. Bostadsfrågan skall lösas, och det kon ske genom frigörelse från partipolitiska fördomar och genom nya konstruktiva grepp om uppgiften. Rättsstridiga missförhållanden på bostadsmarknaden måste bringas ur världen. Samhället skall svara för att ordning och frid upprätthålles på gator och offentliga platser och så att människorna förnimmer trygghet i sina hem. Samhällets människovårclande verksamhet måste förstärkas för nödvändiga hjälpinsatser bland framförallt åldringar, handikappade, behövande ensamstående och familjer i social misär. Storstädernas särskilda problem med missanpassade och vilsegångna människor bör ägnas ökad uppmärksamhet. De kristet-ideella ungdomsorganisationerna måste engageras till ett omfattande ansvarstagandeför förhållandena inom ungdomsvärlden. Tätorterna skall förses med väl planerade rekreations- och promenadornråden samt goda och trygga lekplatser för barn. — Folkkyrkan, de fria samfunden och kristet-socialt verksamma rörelser måste beredas goda möjligheter för sin verksamhet. 9. KDS vill verka för ett vidgat samhälleligt engagemang av folkvårdande karaktär. En allmän miljö som främjar folknykterhet, sunda kost- och hälsovanor, stärkande friluftsliv och ideellt uppbyggande ungdomsverksamhet måste skapas dels genom en omfattande upplysningsverksamhet, dels genom frivilliga rörelsers av samhället stödda ansvarstagande för en sådan verksamhet. — Samhällets nykterhetspolitik måste bli föremål för genomgripande översyn. Formerna för försäljning av starksprit bör övervägas främst med tanke på det allt större antalet alkoholskadade och det tilltagande spritmissbruket bland ungdom. Samhällets vårdinrättningar får alkoholskadade måste effektiviseras och kristet-ideellt engagerade rörelser knytas till verksamheten. — Det tilltagande missbruket av nikotin och narkotika skall motarbetas. Ett genom frivilliga överenskommelser genomfört allmänt rökförbud för ungdom under 16 år bör övervägas. 10. KDS vill en skola som ger vår ungdom både fullgoda kunskaper och en personlighetsdanande fostran på kristet-etisk grund. Stor vikt bör hagaas vid Jesu liv och lära, andra bibliska centralgestalter och de tio budorden. Kristendomsundervisningen skall vara objektiv samt vara buren av personligt intresse och meddelas av lärare som ej står negativ till en kristen livssyn. Gymnasiet skall bibringa eleverna fortsatt fullvärdig kristendomsundervisning somt ge allmänbildande orientering om främmande religioner. Ämnets beteckning skall vara kristendomskunskap och bör som regel tilldelas två veckotimmar i alla klasser på alla stadier och i alla skolformer. Morgonsamling skall bibehållas i både grundskola och gymnasium och i princip ges ett kristet-ideellt innehåll. Skolans undervisning om fortplantningsprocessen skall meddelas i lämpliga kursavsnitt med anknytning till studier i naturen. Undervisningen om människans sexualliv bär bibringas eleverna i samband med ett nytt ämne kallat familjekunskap, och den skall utformas med inriktning på det kommande hemmet och familjebildningen och bedrivas i gott samförstånd med elevernas hem. — Samhället måste sörja för att läraren i olika avseenden beredes bästa tänkbara arbetsmiljö för sin viktiga uppgift. Mastodontskolorna bör undvikas och små klassenheter skapas. Nuvarande disciplinsvårigheter måste tillrättaläggas och förutsättningarna härför på ett fördomsfritt sätt prövas. — De kristet-ideella rörelseskolorna bör få samhällets helhjärtade stöd. 11. KDS vill slå vakt om hemmet och familjen, själva grundvalen för samhällsbyggandet, och därvid medverka till alla åtgärder som ger goda villkor för familjebildning och familjeliv. KDS hävdar att äktenskapet är menat som ett livsvaraktigt förbund och att denna grundinställning i sig själv utgör ett skydd för både äktenskap och hem. Talet om samhällets krav på hemmakvinnorna för arbetsmarknadens räkning avvisas, där detta drabbar mödrar och deras barn. Man och hustru har ett gemensamt och ofrånkomligt ansvar för hem och familj och skall Från denna utgångspunkt själva bedöma sina arbetsförhållanden, men goda möjligheter för att underlätta dessa bör skapas. Samhället måste aktivt verka för sådana förhållanden ifråga om t. ex. bostäderna, skattepolitiken, stödet åt barnfamiljerna, den yttre och inre livsmiljön, så att goda hem kan växa fram, där familjemedlemmarna känner trygghet och glädje, och där ett nytt släkte kan fostras till ansvar, människokärlek och framtidstro. En uppsökande verksamhet, buren av kärlek, kan utgöra ett ovärderligt stöd för många hem. 12. KDS uttalar sin fulla anslutning till vårt lands alliansfria utrikespolitik och förordar en intensifierad svensk insats i fredens och folkförsoningens tjänst. Vårt land bör hålla en hög hjälpberedskap för alt vid behov och efter självständig bedömning kunna medverka i FN:s fredsaktioner. — KDS vill ansluta sig till och stödja den nationella enhet som kommit till uttryck i Försvarsfrågan. Stor hänsyn bör visas de samvetsömma, vilka efter prövning bör beredas möjlighet till värnpliktstjänstgöring inom varierande verksamhetsområde. — KDS vill väcka vårt folk till ett vidgat ansvarstaaande inför nöden i världen och för hjälpen till utvecklingsländerna. Den kristna missionens erfarenheter och sakkunskap måste tillvaratagas. Av vikt är att vår hjälpinsats får stark förankring hos sammanslutningar och enskilda, och att den icke får en egoistisk motivering. Världens lidande folk behöver en av människokärlek inspirerad hjälpinsats, anpassad efter det mottagande folkets faktiska situation och i klart medvetande om att "människan skall leva icke allenast av bröd". Genom ett efter prövning utformat system för skatteavdrag för gåvor till kristna och ideella rörelsers verksamhet bland folken i utvecklingsländerna och genom en av samhället stödd upplysningsverksamhet inom vårt folk kan en vidgad och lätt utformad hjälpinsats åstadkommas och en god avvägning mellan det samhälleliga och enskilda stödet erhållas.