Kristdemokraternas Europapolitiska program inför Europavalet 2014

kd
Kristdemokraterna Partiprogram - EU 2013
Download: pdf | txt
Hämtat från partiets officiella hemsida.
Kristdemokraternas Europapolitiska program inför Europavalet 2014 Kristdemokraternas Europapolitiska program Antaget av partifullmäktige 25 oktober 2013 Inledning Europas historia är fylld av våld, krig och blodspillan. På slagfält, i skyttegravar, i koncentrationsläger, av bomber och terror har miljontals människor dödats i vårt Europa. Generation efter generation har fått uppleva hur nationsgränser flyttats och hela länder utplånats. Inga bilder, inga berättelser kan få oss ­ i ett Sverige förskonat från krig i över 200 år ­ att ens ana vilka fasor vårt Europa genomlevt. När Europa låg i ruiner efter andra världskriget reste sig tre kristdemokratiska statsmän upp: Konrad Adenauer i Tyskland, Alcide de Gasperi i Italien och Robert Schuman i Frankrike. De hade alla levt i gränstrakter som efter krig och fredsfördrag flyttats mellan olika stater. De hade alla tre förföljts och upplevt krigets förödelse och förråande inverkan på människan. I deras efterkrigsanalys identifierades en gemensam orsak i nazismen, fascismen och kommunismen, men också i mellankrigstidens kapitalism. Det var den filosofiska materialismens människosyn och etik. Det går inte att bygga ett gott samhälle med en människosyn där den enskilda människan inte är någonting värd. Det går inte att bygga ett gott samhälle där etiken är att makt går före rätt. Adenauer, de Gasperi och Schuman förenades också i den gemensamma övertygelsen att enbart ett enat Europa kan förhindra krig. Enbart försoning mellan länder och enskilda kunde lägga grunden till ett nytt och enat Europa, där fred och frihet råder. De menade att en nödvändig förutsättning för detta projekt är den kristna människosynen och etiken med sina judiska rötter. Varje människas okränkbara värde skulle bli vägledande för framtidens politiska makthavare. Så påbörjades bygget av det europeiska huset. Bygget blir aldrig färdigt. Nya våningar tillkommer. Inredningen tål att både kritiseras och ändras. Kristdemokraterna – en världsvid rörelse – kan inte nog understryka att den människosyn och etik som bäst värnar fred och frihet är av universell karaktär. Inga nationsgränser i världen delar in oss människor i A­ eller B­lag. EU är inte enbart samarbete, EU är gemenskap. Den gemenskap och sammanhållning som ska ge européerna insikten att vi alla har ett ansvar för varandra och för vår omvärld. Detta är även grunden för vi ska kunna erbjuda våra barn och ungdomar en trygg uppväxt i fred och frihet. 1. EU, demokratin och politikens gränser EU – visionen om fred och människovärde Den 9 maj 1950 betraktas som det nya Europas födelse. Den franske kristdemokraten och utrikesministern Robert Schuman presenterade den avgörande Schumanplanen, som innebar att produktionen av stål och kol, de viktigaste råvarorna för krigsindustrin, skulle ägas gemensamt. Med Romfördraget från 1957 kom dåvarande medlemsländer överens om att skapa en gemensam marknad. Målet var inte ekonomin i sig. Visionen var att säkra fred och samarbete genom en allt mer sammanflätad europeisk ekonomi. Ekonomin och den gemensamma marknaden är fortfarande medel för de goda överordnade målen: fred och samarbete. För den internationella kristdemokratin är den kristna människosynen och etiken fortfarande oundgänglig i det europeiska samhällsbygget. Denna människosyn och etik kan också uttryckas med naturrätten. Det är en etik, som utgår ifrån människans natur och som har sin tydligaste manifestation i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Där erkänns alla människors inneboende värde och rättigheter. Rättigheterna tar sin utgångspunkt i allmänmänskliga värden som frihet, sanning, kunskap, hälsa, kärlek och god miljö. Alla människor har rätt att förverkliga dessa värden och att leva ett värdigt och fullödigt liv. När FN:s deklaration och Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna skrevs, var det mot bakgrund av krigets vedervärdigheter. Mot nazismens rashygien ställdes övertygelsen om alla människors lika och oskattbara värde. Mot socialdarwinismens kamp om överlevnad ställdes Den gyllene regeln om att älska sin nästa. Mot kommunismens och socialismens klasskamp ställdes försoning. Europas historia påminner oss hur allvarligt och ansvarstyngt det är med politik. All politik förutsätter människosyn och etik. Vi kristdemokrater vill vara tydliga med våra förutsättningar. I vårt europapolitiska handlingsprogram och i vår politik för Europa vill vi bygga vidare på den kristna och naturrättsliga grunden för människovärde och etik. EU – ett nödvändigt och historiskt lyckat samarbete EU befinner sig vid ett vägskäl. Medlemsstaterna står inför enorma ekonomiska utmaningar och det som står överst på agendan är hur vi gemensamt ska förhålla oss till detta. Vid varje tillfälle som ekonomiska missförhållanden blottläggs höjs röster för fler gemensamma åtgärder. Det som hos många europeiska politiker framstår som huvudsakligt alternativ är en bredare europeisk integration inom allt fler områden, kraftigt ökade utgifter och införandet av ytterligare en beskattningsnivå. Vi kristdemokrater står för en alternativ väg framåt. En väg där vi slår fast att det kan vara gynnsamt att utöka det europeiska samarbetet inom EU:s kärnområden, men där vi också är beredda att återföra makt till medborgare och medlemsstater. För oss kristdemokrater är det uppenbart att EU är ett nödvändigt samarbete. Att Europas stater behöver samarbeta följer av vår gemensamma historia. Vi delar fruktansvärda erfarenheter av krig och konflikt – liksom en fantastisk utveckling av kultur, vetenskap och demokrati. Samarbete och dialog framför väpnad konflikt och hot var det verktyg EU:s grundare valde för att bygga en ny gemenskap på det positiva i vårt arv – och försöka undvika det destruktiva. Den europeiska unionen har varit och är en omistlig kraft och vi är övertygade om att om unionen inte funnits hade vi behövt skapa den. EU syftar till att bevara fred och säkerhet i Europa. Unionen är den plattform där vi har chansen att skapa en framtid byggd på solidaritet och med det gemensamma bästa för ögonen. I en tid då politisk extremism och populism växer sig starkare, är EU en del i att möta nationalistiska, extremistiska och populistiska tendenser genom samarbete, fri rörlighet och öppenhet. Det är inte minst viktigt för minoriteterna i unionen och möjligheterna att upprätthålla och stärka deras rättigheter. I praktiken gör unionen det möjligt för Europas medborgare att få mer personlig frihet och fler möjligheter till utveckling genom att kunna arbeta, bo och studera i hela unionen. Samtidigt garanteras vi ett grundläggande skydd – oavsett i vilket EU­land vi befinner oss. Unionen gör det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, byggd på social marknadsekonomi och gemensamt ansvarstagande för miljön. Globaliseringen innebär också ett behov av att ta gemensamt ansvar över nationsgränserna. EU ger struktur och kraft att kunna möta miljöhoten. Unionen kan vara en starkare aktör för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i världen än vad varje enskilt medlemsland ensamt klarar av. Tillsammans kan vi skapa ett större mått av säkerhet för att kunna möta hot från omvärlden – vare sig det rör sig om internationell brottslighet, terrorism eller militära hot. Unionen ger möjlighet att bygga närmare och stabilare relationer med vår omvärld. De senaste årens ekonomiska kris visar också på behovet av att kunna möta kriser gemensamt – så att en regerings misslyckande eller ogenomtänkta agerande inte får okontrollerade följder för hela Europa. Subsidiaritetsprincipen – politikens gränser Kristdemokraterna är varma EU­anhängare. Det innebär dock inte att vi tycker att EU skall bestämma om allting. EU­politiken skall, liksom all politik, byggas på respekt för subsidiaritetens princip om att beslut ska fattas på den mest ändamålsenliga nivån, så nära medborgarna som möjligt. Beslutfattande på EU­nivå har därför sina gränser. För att EU ska kunna utvecklas i positiv riktning och ha hög legitimitet hos medborgarna måste subsidiaritetsprincipen tillämpas. Många frågor hanteras bäst av medlemsstaterna, regionerna, kommunerna eller medborgarna själva. EU ska ägna sig åt de politikområden som inte kan lösas på dessa nivåer, och fokusera tid och kraft till frågor där samarbetet verkligen har betydelse för EU:s medborgare. Kristdemokraterna kommer aktivt motarbeta att EU lägger sig i uppgifter utanför de kompetensområden som EU kan och ska hantera. Kristdemokratiska företrädare har introducerat subsidiaritetsprincipen och har därmed ett större ansvar än andra att bevaka politikens gränser på EU­nivå. Det är främst genom att gynna fri rörlighet och fri världshandel som EU kan bidra till mer tillväxt och fler jobb ­ inte genom ökade utgifter eller EU­övergripande stödprogram mot arbetslöshet. Exempelvis är inte de ungdomsgarantier som diskuteras på EU­nivå rätt använda resurser för att minska ungdomsarbetslösheten. Insatser för att hjälpa unga i arbete sker bäst nationellt. Det är Kristdemokraternas övertygelse att praktisk solidaritet bäst visas så nära människor som möjligt. EU ska därför inte ha beslutanderätt över sociala frågor, såsom ekonomiskt bistånd till medborgare, vård, skola och omsorg. Politiken på dessa områden bör därför utformas inom medlemsländerna. EU bör inte utforma förbud eller påbud som rör medborgarnas livsstil. Frågor om snusförbud eller kostrekommendationer hör inte hemma på EU­nivå. Unionen ska heller inte detaljstyra medlemsstaternas politik på områden som till exempel könskvotering eller föräldraledighet. Vi säger nej till att EU ska ha egen beskattningsrätt. Unionen bygger på medlemsstaters och medborgares visioner och bör finansieras direkt av medlemsstaterna. I detta ligger också en form av kontroll över att EU som institution inte gör mer än medlemsstaterna gett mandat till. Kristdemokraterna är emot en gemensam finansiell transaktionsskatt på EU­nivå. Det är en illusion att en transaktionsskatt skulle betalas av rika bankirer eller finansmän. Höjda avgifter och skatter skulle i stället drabba den enskilde konsumenten och skattebetalaren. Om EU gör finansiella transaktioner dyrare kommer bankerna att höja sina avgifter, vilket exempelvis påverkar pensionsfonder och försämrar ekonomin för pensionärerna. En skatt på finansiella transaktioner skulle fördyra medborgarnas bolån, företagens finansiering och försämra Europas möjligheter att hävda sig i den globala konkurrensen. Bankverksamhet måste i grunden bygga på god etik, långsiktighet och ansvarstagande. Europaparlamentet ska endast ha ett säte och inte organiseras utifrån enskilda länders nationella prestige. Den månatliga flytten mellan Bryssel och Strasbourg kostar orimligt mycket och är oförsvarbar. EU bör minska och prioritera bland de informationsinsatser som idag finansieras. Satsningarna bör syfta till att öka medborgarnas insyn i och tillgänglighet till unionen och skapa transparens. Inga medel ur EU:s informationsbudget ska användas för politisk påverkan och lobbying i sakfrågor eller för att påverka konsumtionsmönster – exempelvis genom EU­finansierade reklamkampanjer. Så vill vi kristdemokrater utveckla EU För de år som ligger framför vill Kristdemokraterna fokusera på att ytterligare utvidga den fria rörligheten ­ de fyra friheterna – och på att bekräfta, bejaka och förstärka den europeiska identiteten. Med större frihet inom unionen kan vi möta fler av de utmaningar som den pågående krisen innebär och samtidigt bygga upp en långsiktighet för att bättre kunna möta framtida påfrestningar. För Kristdemokraterna är det viktigt att unionen byggs på principen om det okränkbara människovärdet och vår i Europa gemensamma kristna värdegrund. Vi vill främja social marknadsekonomi, med social rättvisa, konkurrenskraft, entreprenöriell frihet och hållbar miljö­ och resurshushållning. Kristdemokraterna vill se en levande union som möter medlemsstaternas gemensamma behov med regelverk och samarbetsformer som är ömsesidigt gynnsamma. EU ska kunna fortsätta ha en så kallad flexibel integration – där några medlemsstater kan gå längre i sitt samarbete – i syfte att lösa gemensamma problem. Exempel på sådana samarbeten har varit Schengensamarbetet runt EU:s yttre gräns och eurosamarbetet, som integrerats i EU­strukturen utan att alla medlemsländer för den delen deltar. Dessa möjligheter bör finnas kvar, även för EU:s nya medlemsstater. Det finns dock en kärna som hela unionen ska fortsätta byggas på. EU bör riva de hinder som fortfarande finns för medborgarna att tillgodogöra sig varor och tjänster inom hela – liksom utom – unionen. Ett sådant konkret, och för medborgarna viktigt exempel, är att fullt ut ha rätt att välja att få beviljade vårdinsatser i ett annat EU­land än det egna. För att unionen ska vara långsiktigt hållbar och ha legitimitet krävs att den tilldelas makt från medlemsstaterna – inte att unionen berövar medlemmarna makt – men också att unionen kan fråntas kompetensområden då läget i EU och omvärlden förändras. Makt ska kunna flyttas från Bryssel – inte bara till Bryssel. Områden där (mer) samarbete behövs EU:s existens och legitimitet vilar på de gemensamma värderingarna och strävan efter gemensamma mål om fred och frihet. Unionens medlemmar kan gemensamt hantera de problem, utmaningar och möjligheter som varje enskilt land inte klarar av. Vi vill därför se ett ökat samarbete på områden där det finns möjlighet att nå bättre resultat gemensamt än om de enskilda medlemsländerna själva försökt lösa frågorna. Ett av EU:s kärnområden är miljöfrågorna. Dels för att de flesta miljöproblem inte känner några gränser, men också för att länder inte ska kunna välja att avstå nödvändiga miljöåtgärder i hopp om att vinna ekonomiska fördelar. EU:s miljöpolitik ska därför fortsätta att fördjupas så att exempelvis kemikalielagstiftningen och handeln med utsläppsrätter blir mer effektiv och ändamålsenlig. Som ett bidrag till att lösa den globala klimatutmaningen kommer Kristdemokraterna arbeta för att medlemsstaterna inför en minimiavgift på koldioxid i hela unionen. En av EU:s stora fördelar är friheten för EU­medborgare att röra sig fritt. Kristdemokraterna vill arbeta aktivt för att ytterligare förenkla och uppmuntra rörligheten för studenter och arbetstagare inom EU. En gemensam arbetsmarknad bör också innebära större möjligheter att flytta dit jobben finns. EU skulle i större utsträckning kunna uppmuntra till studier i annat EU­land, exempelvis genom studievägledningen, och förbättra möjligheterna för Europas arbetstagare att söka arbete inom hela unionen. I takt med att behovet av transporter av både gods och människor ökar bör EU ta ett större ansvar för att integrera medlemsländernas transportsystem, inte minst ett gemensamt stomnät av väg och järnväg. För att även trygga leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser behövs mer av gränsöverskridande ledningsnät för energi som el och gas. Dagens samarbete mot den organiserade brottsligheten räcker inte till för att medlemsländerna ska kunna föra en tillräckligt effektiv kamp mot exempelvis droger och trafficking. Kristdemokraterna vill därför se ett utökat operativt polisiärt samarbete inom EU. Kristdemokraterna vill se ett EU som tar än mer ansvar i världen. Därför vill vi arbeta för ökad frihandel och ökat utvecklingssamarbete och därigenom bidra till ekonomisk och social utveckling i vår omvärld. Ett område som behöver fördjupas och växa i betydelse är EU:s stöd till en långsiktig stabil och demokratisk utveckling i världen. Kristdemokraterna är positiva till de ansträngningar som gjorts inom EU för att enas om gemensamma minimiregler och en ökad rättssäkerhet för asylsökande. Tyvärr finns det mycket kvar att göra när det gäller att få enskilda medlemsländer att implementera det gemensamma regelverket. Många fler länder än idag behöver ta ansvar för att erbjuda skydd till dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Kristdemokraterna vill också se en utveckling av ett gemensamt system för arbetskraftsinvandring, där människor utanför EU ska ha möjlighet att söka arbete inom hela unionen. Kristdemokraterna vill se ett EU som är mer aktivt på det utrikespolitiska området. Det gäller inte minst förhållandet till vissa av världens diktaturer och länder som är i direkt krig med varandra eller är drabbade av inbördeskrig. Vi vill se mer av riktade, så kallat smarta, sanktioner mot de regeringar som inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Antalet krig mellan stater blir allt färre – men antalet inre konflikter är fortfarande högt. Behovet av fred och säkerhet gör inte halt vid enskilda nationsgränser. Det är både en praktisk fråga – om ett land som EU är djupt integrerat med hotas eller hamnar i väpnad konflikt kommer det obönhörligen att drabba även Sverige – men det är också en fråga om solidaritet mellan demokratier. Vi välkomnar därför ett utökat försvars­ och säkerhetspolitiskt samarbete inom EU. Vi anser att EU bör öka sin operationella förmåga för att kunna bidra till internationella insatser för fred och skyddande av liv. Många av EU:s framgångar bygger på att vi har en gemensam marknad. Det är en viktig uppgift att ta bort kvarvarande hinder på den inre marknaden för den fria rörligheten. Frihandel mot omvärlden är en viktig faktor för tillväxt och framgång och Kristdemokraterna vill därför se att EU anstränger sig för att teckna fullständiga frihandelsavtal med länder världen över. 2. Jobben bortom krisen Bristande reformer och dålig konkurrenskraft bakom krisen Det är en oansvarig politik och ouppfyllda löften som är grunden för krisen, och det är därför rimligt att tala om en värderingskris. Det är vilseledande att tala om en eurokris, även om situationen har förvärrats av att länder som inte varit mogna att delta i eurosamarbetet tillåtits införa euron som valuta. Inte heller täcker uttrycket skuldkris vad det handlar om. I botten ligger att de länder, som byggt ohållbara statsskulder under lång tid försummat att genomföra reformer för att bland annat göra deras varor och tjänster attraktiva och konkurrenskraftiga. Så har långvariga bytesbalansunderskott byggt upp de skulder som idag tynger främst länder och medborgare i södra Europa. Många europeiska politiker tycks tro att krisen kan lösas genom att ytterligare centralisera makt till EU, men för att få tillbaka jobb och välfärd i krisländerna måste konkurrensproblemen hanteras på hemmaplan. Först måste det gemensamma regelverket efterlevas av alla medlemsstater. Sedan krävs att verkningsfulla reformer genomförs i varje medlemsland. Ett tydligt exempel är hur de baltiska medlemsstaternas kraftfulla reformer för att stärka den egna konkurrenskraften har lett till den snabbaste jobb­ och välfärdstillväxten i Europa. Det finns inga genvägar. Det ska vara tydligt att EU­länder inte kan fortsätta täcka upp för regeringar som inte lever upp till beslutade reformer, ekonomiskt ansvarstagande och som för en oansvarig nationell politik. Krav och sanktioner bör skärpas ordentligt. Vi vill verka för sanktionsmodeller där bidrag och utbetalningar kan frysa inne tills slarvande och försumliga regeringar fattat beslut om att genomföra gemensamt beslutade reformer. En stärkt inre marknad Europeiska unionen är världens största ekonomi, större än den amerikanska och större än den kinesiska. USA och Kina har dock de största marknaderna medan Europas ekonomier fortfarande är uppdelade och fragmenterade. Därför krävs fortsatt arbete för att få bort hinder på den inre marknaden. Den inre marknaden har sänkt priser, skapat nya jobb och gjort det möjligt för nya företag att etablera sig där de finner det lönsamt. Men den inre marknaden är långt ifrån genomförd fullt ut. Trots att tjänstesektorn står för nästan 70 procent av Europas ekonomi och trots att det finns ett tjänstedirektiv som ska öppna upp gränserna för konkurrens omfattas merparten av tjänsterna inte av den inre marknaden. Beräkningar tyder på att om tjänstedirektivet genomfördes i alla medlemsländer skulle välfärden öka med 0,3 ­ 0,7 procent, cirka 600 000 nya jobb skapas och tjänstehandeln inom EU öka med 20 ­ 40 procent. Kristdemokraterna vill öka ambitionen och takten för att ta bort floran av de handelshinder som finns kvar. Europa klarar sig väl där marknadsekonomiska reformer har genomförts som har öppnat upp för konkurrens och för fri etablering. När man analyserar de krisande ekonomierna inom eurozonen är det inte för mycket marknadsekonomi som präglar dem utan slutenhet, licenser, monopol, byråkrati och förbud att starta företag inom olika områden. Det är uppseendeväckande att konkurrensen sätts ur spel till exempel genom att IKEA ännu idag möts av att tyska delstater beslutat att det inte behövs fler möbelvaruhus i deras delstat. Kristdemokraterna stöder Europa 2020 ­ EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren för att hjälpa EU och medlemsländerna att nå hög sysselsättning, god produktivitet och social sammanhållning. Det är fem överordnade mål för sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning, energi och klimat som ska nås före 2020. Varje medlemsland har antagit egna nationella mål för respektive område. Vi vill i Europaparlamentet bevaka att de konkreta åtgärderna genomförs både på EU­nivå och i medlemsländerna. Dags att slimma och omprioritera EU:s budget Kristdemokraterna vill slimma och omprioritera i EU:s budget bland annat genom att successivt minska subventionerna till jordbruket och samtidigt säkra konkurrensneutralitet mellan länderna. Vi vill dra ner på anslagen till regionalpolitiken i de rika medlemsstaterna och satsa mer på tillväxtfrämjande åtgärder, som forskning och innovation. Det är helt nödvändigt om vår världsdel ska kunna klara konkurrensen mot snabbväxande ekonomier på andra kontinenter. Europa satsar betydligt mindre resurser på forskning och utveckling än till exempel USA och Japan, vilket hotar vår långsiktiga välfärdsutveckling. Det är även viktigt att barriärer inom EU som hindrar den fria rörligheten av kunskap undanröjs. Det handlar bland annat om forskare och studenter som behöver ett gemensamt kvalifikations­ och bedömningssystem för att kunskap ska kunna utvecklas och tas tillvara. Regionalbidragen till de rika medlemsstaterna uppgår till 147,2 mdr euro, cirka 1 712 miljarder svenska kronor under den sjuåriga programperioden, vilket motsvarar cirka 40 procent av strukturfonderna. Europeisk regionalpolitik bör fokusera på de fattiga länderna i unionen. I övrigt ska medlemsländerna sköta inhemsk regionalpolitik. Ett reformerat regionalstöd skulle sänka medlemsavgiften och därigenom öka EU:s långsiktiga konkurrenskraft för Europa i stort. Det är samtidigt viktigt att tydliga regler och kriterier sätts för bidragen till EU:s fattigare regioner. Fusk och korruption måste kraftfullt motverkas. Fler jobb på världens största arbetsmarknad EU är en av världens största arbetsmarknader, med fri rörlighet för jobbsökande och dem som vill starta företag. Ett gränslöst Europa öppnar stora möjligheter på arbetsmarknaden, inte minst för ungdomar. I tider med hög ungdomsarbetslöshet inom unionen är det än viktigare att unga EU­medborgare får hjälp att upptäcka och ta vara på dessa möjligheter. Kristdemokraterna välkomnar därför och vill uppmuntra tjänster som underlättar internationellt jobbsökande i EU. En nyligen gjord undersökning visar att EU­länderna med lägst ungdomsarbetslöshet också har väl fungerande lärlingsprogram. Tyskland har Europas lägsta ungdomsarbetslöshet – det är uppenbart att det tyska lärlingssystemet är en bidragande faktor. Ett utökat europeiskt lärlingsutbyte över landsgränserna skulle kunna vara värdefullt för såväl stora som mindre företag i många EU­länder, också i Sverige. Att få chansen att pröva vingarna som lärling i början av arbetslivet kan ge ungdomar en skjuts för både karriären och självkänslan. EU ska inte bestämma skatter och avgifter, de ska förbli en nationell angelägenhet. Det är dock förenligt med subsidiaritetsprincipen att vissa miljörelaterade avgifter gäller på EU­nivå, främst för att komma tillrätta med gränsöverskridande miljöproblem och motverka snedvriden konkurrens på den inre marknaden. Den arbetsrättsliga politiken är främst en nationell angelägenhet. Vi kommer även fortsättningsvis att värna den svenska modellen med självständiga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, liksom kollektivavtal och avtalsfrihet mellan arbetsmarknadens parter. EMU- samarbetet och Euron Sverige ska inom överskådlig tid behålla kronan och en självständig penningpolitik. Få invänder mot att Sverige har gynnats av att ha en egen valuta och en självständig penningpolitik sedan folkomröstningen om fullt svenskt deltagande i EMU­samarbetet 2003. Vår penningpolitik har kunnat anpassas efter svenska förhållanden genom finanskris, högkonjunktur och skuldkris i våra viktiga exportländer. Lika sant är att Tyskland dragit stor nytta av sitt euromedlemskap, genom att exportindustrin gynnats av en svag euro i en stark konjunktur där en självständig D­Mark skulle ha stärkts och gjort tyska produkter avsevärt dyrare. Å andra sidan har Tyskland genom sitt deltagande blivit största finansiär för att rädda krisande ekonomier i eurosamarbetet. En gemensam valuta har fördelar, men förutsätter att medlemsländerna nyttjar samma stränga budgetdisciplin. Den ekonomiska krisen i Europa visar att fundamentala villkor för den gemensamma valutan inte har uppfyllts. Mot denna bakgrund är det för Kristdemokraterna inte meningsfullt att överväga en svensk euroanslutning inom överskådlig framtid. En sådan vore mycket skadlig innan euroländerna genomfört kraftfulla reformer för att stärka sin konkurrenskraft och sanera sina skuldtyngda offentliga finanser. Det kan heller aldrig bli aktuellt utan att en majoritet av svenska folket ser det som en fördel och säger ja i en ny folkomröstning. En väg att gå, som vissa europeiska politiker nu förordar, är att föra mer makt till EU i tron att detta skulle bidra till att bättre kunna lösa krisen. EU­kommissionens ordförande José Manuel Barroso har exempelvis talat om att euroländerna borde skapa både en bankunion och en skatteunion. Detta menar vi vore fel väg att gå för EU i dess helhet. EU ska inte införa en beskattningsrätt på en fjärde nivå eller öka centraliseringen. En rad frågetecken kring en framtida bankunion behöver klaras ut innan Sverige kan överväga ett eventuellt deltagande i en sådan. Dessutom är det en förutsättning att svenska banker och svenska skattebetalare inte ska stå för förlusterna i utländska banker, att det ska finnas en möjlighet att ställa nationella krav på bl.a. kapitaltäckning samt att Sverige vid ett eventuellt deltagande ska ha likvärdigt inflytande med euroländerna vid beslutsfattande. Det är heller inte rimligt att länder som vill ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn måste följa ECB:s instruktioner samtidigt som de inte får rösta i den instans, ECB­rådet, som har det yttersta ansvaret för tillsynsbesluten. Därmed strider förslaget i denna del mot proportionalitetsprincipen. ­ EU­länder ska inte fortsätta betala för medlemsstater som lever över sina tillgångar ­ Skärp sanktionerna mot medlemsländer som inte genomför beslutade regler och reformer ­ Tjänstedirektivet ska genomföras i samtliga medlemsländer vilket kan skapa 600 000 nya jobb ­ Öka ambitionen och takten för att ta bort kvarstående hinder på den inre marknaden - Bevaka att beslutade åtgärder inom EU 2020 genomförs ­ Minska och omprioritera EU:s budget ­ Minska jordbrukssubventionerna ­ Öka satsningen på forskning och innovation ­ Inför ett gemensamt kvalifikations­ och bedömningssystem för studenter och forskare ­ Avveckla regionstödet till de rika medlemsstaterna. Dessa länder bör sköta sitt regionstöd själva. ­ Fusk med EU:s bidrag ska motverkas och korruption ska bekämpas ­ Utveckla tjänster som underlättar internationellt jobbsökande i EU ­ Underlätta europeiskt lärlingsutbyte över landsgränserna ­ EU ska inte ha beskattningsrätt ­ Svenska arbetstidsregler och regler om föräldraledighet ska bestämmas i Sverige ­ Den svenska modellen ska värnas ­ Nej till euron inom överskådlig framtid ­ Frågetecken kring en framtida bankunion behöver klaras ut innan Sverige kan överväga ett eventuellt deltagande ­ Svenska banker och svenska skattebetalare inte ska stå för förlusterna i utländska banker vi ett eventuellt deltagande i en bankunion 3. Rättsliga och inrikes frågor: för människovärdet, mot brott Ett solidariskt och humant asyl- och flyktingsystem Vi har, som enskilda länder och som union, en moralisk skyldighet att ta ansvar för de flyktingar som söker sig till Europa. Som en av världens rikaste regioner har EU, även när vi själva befinner oss i tider av ekonomisk osäkerhet, unika och goda möjligheter att hjälpa de som söker skydd undan förföljelse och förtryck. Faktum är att den stora flyktingströmmen inte når västvärlden, det är de fattigaste länderna som gör den största insatsen för att hjälpa medmänniskor på flykt. Enligt UNHCR hamnar cirka 80 procent av världens flyktingar i utvecklingsländer. Svårigheterna för flyktingar att komma in i EU ligger delvis i den restriktiva visumpolitiken. Idag går det inte att söka asyl från utlandet samtidigt som det krävs visum för att resa till ett EU­land. Detta har lett till att desperata människor på flykt i allt högre grad blivit hänvisade till skrupelfria människosmugglare för att ta sig till EU vilket fått förödande konsekvenser. Kristdemokraterna anser att gemensamma steg bör tas från EU:s länder att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU. Det måste öppnas fler legala vägar att ta sig till EU. Det finns idag alltför många EU­länder som inte tar sitt ansvar i flyktingpolitiken och som inte lever upp till de gemensamma besluten när det gäller bemötandet av asylsökande. I många länder tillgodoses inte asylsökandes rättigheter, detta trots att EU:s gemensamma politik ska garantera att alla asylsökande får en rättssäker och human behandling oavsett vilket EU­land de kommer till. I flera länder sköter exempelvis polisen asylärenden, vilket givetvis är oacceptabelt. Alla medlemsstater måste kunna erbjuda flyktingar en human och rättvis behandling och leva upp till kraven i EU:s gemensamt beslutade regler på asyl­ och flyktingområdet. Om alla medlemsländer har en fungerande mottagning kan Europa också hjälpa fler personer som behöver asyl. Kristdemokraterna välkomnar inrättandet av ett europeiskt stödkontor för asyl (EASO), som har till uppgift att underlätta det praktiska samarbetet mellan migrationsmyndigheter och bidra till en jämnare nivå på bedömningar av asylansökningar. Avgörande framöver kommer dock att vara att samtliga medlemsländer tillämpar de gemensamt beslutade reglerna på avsett sätt. Det är inte acceptabelt att välja att blunda för behoven hos de människor som flyr till Europa. Kraven bör skärpas så att länder som inte lever upp till sina åtaganden ska kunna få kännbara sanktioner i form av frysta utbetalningar och bidrag. Romer lever i svår utsatthet i stora delar av Europa. Än värre är att diskrimineringen och bristen på grundläggande rättigheter har förvärrats på många håll de senaste åren. Policyändringar har införts i vissa länder som hindrar romer från att resa fritt. Romer möter också diskriminering i asylprocessen genom försämrade möjligheter att söka asyl i vissa länder. EU bör verka för att stoppa diskriminering och kränkningar av romer samt att de behandlas lika, såväl som EU­medborgare och som asylsökande. En migrationspolitik för barnens bästa För Kristdemokraterna är strävan efter barnens bästa alltid en ledstjärna. Så också i migrationspolitiken. Varje år kommer tiotusentals ensamkommande flyktingbarn till Europa och söker asyl. Det finns EU­länder där barn blir behandlade som brottslingar bara för att de kommit till Europa. Detta är oacceptabelt. De är barn som flyr från krig och konflikter och det är vårt ansvar att skapa en situation där de känner säkerhet, trygghet och där de kan utvecklas, detta alldeles oavsett hur kort eller lång tid de stannar i Europa. Regelverket måste förbättras så att alla barn får någon som juridiskt för deras talan och tilldelas en god man. Gränspolis och myndighetspersonal måste utbildas i hur man bemöter barn som flytt krigets fasor på egen hand. De barn som utan vuxna anhöriga är på flykt och kommit till Europa hamnar lätt i händerna på kriminella krafter. I sin jakt efter en ny trygg plats att växa upp och leva på riskerar de att utsättas för människohandel och övergrepp. Det är inte ovanligt att barnen passerar många länder utan att någonstans få sitt behov av skydd tillgodosett. Mellan 2007 och 2012 har 1196 barn som kommit till Sverige försvunnit. 738 av dem vet vi fortfarande inte var de är eller vad de utsatts för. 338 av dem är fortfarande barn. Vi vet inte vad som händer med de barn som försvunnit. Oavsett om de lever kvar i Sverige som gömda eller har fortsatt sin flykt till ett annat EU­land riskerar de att fortsätta fara illa. Gömda barn lever i större utsatthet och risk för att bli kränkta och utnyttjade. De får inte heller samma tillgång till utbildning och stöd i samhället. EU:s länder bör ta ett gemensamt ansvar för att barn som ensamma är på flykt inte försvinner. Gemensamt ansvar för flyktingmottagande Svårigheterna för flyktingar att söka asyl i EU­länder ligger delvis i den restriktiva visumpolitiken. I dag går det inte att söka asyl från utlandet. Man kan heller inte få visum till Sverige för att söka asyl. Samtidigt är det inte tillåtet att resa till Sverige utan visum. Detta har till viss del medfört att allt fler människor på flykt ser sig hänvisade till illegala metoder som den växande organiserade flyktingsmugglingen utnyttjar skrupellöst. Vi kristdemokrater vill verka för gemensamma europeiska lösningar på problemet. För att utöka möjligheten att ta sig till Europa lagligt vill vi även se en utveckling av regionala skyddsprogram och vidarebosättning. Regionala skyddsprogram förbättrar flyktingars möjligheter att få skydd i sitt närområde, här krävs ökade resurser och ett välutvecklat system för mottagandet. Processen kring uttagningarna och den organiserade överföringen av de så kallade kvotflyktingarna kallas vidarebosättning. Syftet med vidarebosättning är att stödja FN:s flyktingorgan UNHCR i arbetet med att lösa svåra flyktingsituationer. Det är inte alla EU­medlemsländer som tar emot kvotflyktingar och Sverige är ett av de länder i Europa som erbjuder flest platser för vidarebosättning inom ramen för FN:s program. Vi kristdemokrater vill verka för att fler EU­medlemsstater ska bli vidarebosättningsländer och att EU inrättar ett gemensamt vidarebosättningsprogram. Med ett sådant program skulle fler medlemsstater kunna ta emot kvotflyktingar och skyddet för de som vidarebosätts förbättras. En gränsbyrå som värnar asylrätten Det stora antalet flyktingar och asylsökande som framförallt söker sig till EU:s södra medlemsländer har inneburit att gränsbyrån Frontex skapats. Dess huvudsakliga uppgift är att samordna medlemsstaternas personkontroll vid de yttre gränserna. För att motverka den storskaliga människosmugglingen över Medelhavet och utanför Afrikas kust har Frontex under de senaste åren även bedrivit operationer i dessa områden tillsammans med respektive medlemsstat. Arbetet med att öka rättsäkerheten och minska människosmugglingen är viktigt, men alla människors rätt att söka asyl i EU enligt Genèvekonventionen får inte försummas i det arbetet. Frontex måste därför i sina operationer på ett tydligt sätt värna alla människors rätt att söka asyl och att bli behandlade på ett rättssäkert och humant sätt. Europa behöver arbetskraftsinvandring I flera sektorer kommer bristen på arbetskraft inom EU att bli alarmerande inom några år, en av lösningarna på detta problem är arbetskraftsinvandring. Paradoxalt nog har det i praktiken blivit allt svårare att komma lagligt till EU och migrationen har minskat. Kristdemokraterna välkomnar initiativ på europanivå så som införandet av ett kombinerat arbets­ och uppehållstillstånd, ett så kallat EU Blue Card som gäller för kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Dock är det viktigt att EU inte bara fokuserar på högkvalificerad arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft måste vara styrande och inte om personen bedöms som högkvalificerad eller ej. I ett nästa steg bör det även ges möjlighet att få ett ”blue Card” för att komma till EU och söka arbete. Det är ur ett svenskt perspektiv viktigt att ett blue card system inte inskränker Sveriges rätt att fortsätta ha dagens öppna och generösa regler för arbetskraftsinvandring till just vårt land. ­ Skärp kraven och inför sanktioner mot de länder som inte lever upp till sina åtaganden inom flyktingpolitiken ­ Gemensamma steg bör tas från EU:s länder att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU ­ Förbättra mottagningen av flyktingbarn. Alla barn har rätt till juridisk hjälp, en god man och ett värdigt bemötande ­ Utbilda myndighetspersonal i bemötande av utsatta barn ­ EU:s länder bör ta ett gemensamt ansvar för att barn som ensamma är på flykt inte försvinner ­ Inrätta ett EU­gemensamt vidarebosättningsprogram ­ Frontex ska i sitt arbete, i både teori och praktik, utgå från rätten att söka asyl i EU. ­ ”EU Blue Card” ska kunna ges till personer oavsett kvalifikationer Kampen mot den organiserade brottsligheten EU:s inre marknad möjliggör en för världen unik, fri rörlighet för personer, varor och tjänster – en fri rörlighet som måste värnas. Många krafter söker medvetet missbruka den för egen vinning. Inte minst hotas den fria rörligheten av den organiserade brottslighetens hänsynslösa framfart, inom och mellan medlemsstaterna. Man använder sig av kontinentens öppenhet för att handla med vapen, narkotika och människor, vilket leder till våld och förödelse. För att effektivt kunna förebygga och motverka organiserad brottslighet, vill Kristdemokraterna fördjupa och stärka det kriminalpolitiska samarbetet mellan medlemsstaternas rättsväsenden – inklusive dess polis­ och åklagarmyndigheter. Fokus för samarbetet skall ligga på operativ brottsbekämpning. Varje medlemsstat ska fortsätta att bära huvudansvaret för brottsbekämpning inom det egna territoriet, och bestämma vilka straff som skall utmätas för olika typer av brott. En harmonisering av straffrätten kan dock vara befogad då brotten är gränsöverskridande och särskilt råa som vid människohandel. Europeiska polisbyrån (Europol) och organet för straffrättsligt samarbete mellan EU­ländernas åklagarmyndigheter, Eurojust, har redan i dag befogenhet att bistå nationella polis­ och åklagarmyndigheter i brottsutredningar och samordna åtal som rör två eller flera länder. Men för att mer effektivt kunna kartlägga och gripa misstänkta brottslingar, krävs ett mer effektivt informationsutbyte mellan medlemmarnas brottsbekämpande myndigheter. Kristdemokraterna vill därför verka för ett starkare samordningsmandat för Europol och Eurojust. För att effektivt kunna bekämpa grov organiserad brottslighet har vi fått acceptera vissa inskränkningar av den personliga integriteten. Samarbetet för att bekämpa organiserad brottslighet på europeisk mark måste dock bedrivas på ett rättssäkert sätt. Alla som misstänks för grov brottslighet inom EU ska ha rätt till försvarare och till tolkning. Krafttag mot människohandeln Varje år blir hundratusentals människor tvingade eller lurade för att utnyttjas sexuellt eller för tvångsarbete. Denna fruktansvärda brottslighet drabbar framförallt kvinnor som säljs som sexslavar. I ökad utsträckning är också barn och män offer för tvångsarbete och annan form av förnedring. Kristdemokraterna välkomnar att EU har beslutat om en enhetlig lagstiftning och vill se att den implementeras snarast av samtliga EU­länder. Straffsatserna för denna typ av brottslighet måste harmoniseras i större utsträckning och varje medlemsland bistå offren med juridisk, medicinsk och psykologiskt stöd. Den utbredda acceptansen för sexköp har bidragit till att människohandel blivit en lukrativ form av organiserad brottslighet. I Sverige har sexköpslagen från 1999 till stor del förändrat synen på prostitution. Kristdemokraterna menar att man inte effektivt kan bekämpa människohandel för sexuella ändamål om man samtidigt tillåter en prostitutionsmarknad och vill därför i samarbete med andra medlemsländer belysa den svenska sexköpslagens positiva effekter. Våld mot barn Våld riktas mot barn på många olika sätt. Barnkonventionen är mycket tydlig om att staterna ska skydda barn mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld. Sverige är ett föregångsland genom att som första land i världen förbjuda aga och utgör på så sätt en förebild för andra länder. Kristdemokraterna vill i samarbetet med andra EU­länder försöka påverka de länder som ännu inte infört agaförbud. På så sätt skulle EU utgöra ett starkt föredöme som den första region som helt förbjudit aga. Stoppa barnövergreppsbilder på nätet Sexuellt utnyttjande av barn och spridning av sexövergreppsbilder är vidriga brott som vi måste hjälpas åt att bekämpa. Samarbete både på EU­nivå och globalt är en nödvändighet för att komma åt förbrytarna och få ett stopp på denna vedervärdiga kränkning av barn. Med hjälp av gemensam EU­lagstiftning har spridningen av sexövergreppsbilder på barn via kommersiella hemsidor minskat. Istället använder förbrytarna chattgrupper och sociala nätverk vilket kräver nya åtgärder i arbetet emot handeln och ett nära samarbete med den privata sektorn och civilsamhället. Kristdemokraterna vill stärka den finanskoalition som Europol leder för att komma åt de kriminella nätverken genom att följa och stoppa handeln med övergreppsbilder. Kristdemokraterna vill verka för att blockering av Internetsidor som innehåller övergreppsbilder på barn införs i hela EU. Den svenska finanskoalitionen mot barnpornografi har genom ett långtgående samarbete mellan rikskriminalpolisen, betalningsförmedlare och det civila samhället, i praktiken lyckats stoppa betalningar för övergreppsbilder på barn. Detta visar att det går att nå resultat, men då kriminella nätverk ständigt söker nya vägar genom nya aktörer krävs ett utvecklat och vidgat samarbete. Vi vill också se ett ökat erfarenhetsutbyte för hur man bäst ökar barn och ungdomars medvetenhet om riskerna med internet, exempelvis bilder på sig själv och groomningsmetoder som pedofiler använder sig av. Stoppa förskingring och stöld av EU-medel Mer än 80 % av EU­budgeten hanteras av medlemsstaterna, som också har ansvar för att följa upp eventuella misstankar om bedrägeri eller förskingring av dessa medel. Sedan 1999 finns dessutom den Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), som har till uppdrag att utreda bedrägerier och korruption som riktas mot EU:s finansiella intressen. OLAF har ett mandat att utreda brottsmisstankar, men inte makt att rättsligen ställa misstänkta till svars. Korruption och bedrägerier riskerar att undergräva EU:s legitimitet. Vi behöver intensifiera arbetet inom befintliga system så att vi stoppar förskingring och stöld av EU­medel. Motverka försäljning och langning av alkohol till minderåriga Eftersom prisskillnaderna på alkohol ibland är stor mellan Sverige och grannländerna har det blivit lönande att föra in alkohol i syfte att sälja den till minderåriga. Detta är en kriminell verksamhet med emellanåt allvarliga sociala konsekvenser, som ingen kan se mellan fingrarna med. Den mängd alkohol som får tas in landet bör minskas. Kristdemokraterna vill också öka tullens och framför allt polisens insatser för att lokalt bekämpa langningen av alkohol till minderåriga. Bekämpa narkotika Illegala droger har alltmer blivit ett gränslöst, internationellt problem. Narkotikahandel är näring för global kriminalitet i EU och världen. Narkotikamissbruket leder till stort lidande för enskilda och familjer och stora skador i samhället. Inget land klarar att ensamt bekämpa en smuggling och langning av narkotika. Kristdemokraterna vill se ett samhälle som aktivt bekämpar narkotika. Till den politiken hör ett brett förebyggande arbete, tillgång till vård och behandling och ett effektivt polisiärt arbete, där samarbetet mellan EU­ländernas narkotikapolis måste öka. Sverige ska i EU­sammanhang ha en tydlig linje mot de legaliseringstendenser som finns runt om i Europa. Kampen mot terrorismen Kristdemokraterna vill stärka EU:s muskler för att bättre kunna skydda medborgarna och vårt pluralistiska och demokratiska samhälle. Alla former av terrorism är en oacceptabel kränkning av människovärdet, av rättsstaten och de universella fri­ och rättigheterna på vilka västerlandets civilisation och inte minst Europasamarbetet vilar. Ofta lyfts självmordsbombningar fram som terrorns främsta medel. Terrorattentatet mitt i Stockholms julrush år 2010 är en påminnelse om att vi inte är förskonade från terrorismens hot. Denna typ av attentat är dock endast ett av medlen som världens terrorister använder. Terrorangrepp, oavsett tillvägagångssätt, har helt olika bevekelsegrunder. Men terrordåd är alltid förkastliga, oavsett terroristens ursprung, drivkrafter eller avsikter. EU måste bli bättre på att kringskära och omöjliggöra finansiering av terrorism. Terrorism är ofta nära knuten till annan illegal verksamhet. Medel från penningtvätt och penningförfalskning, som alltjämt är ett stort problem i EU­medlemsstater, är en av terrorismens främsta finansieringskällor. Kristdemokraterna kräver ökade insatser inom EU för att stärka medlemsstaternas förmåga och skyldighet att rapportera om och motverka penningtvätt och annan misstänkt terrorfinansiering. Vi ser ett behov av kraftfullare åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan medlemsstaternas polis­ och domstolsväsenden vid misstänkta terrorismbrott, liksom mellan medlemsstaterna och centrala EU­aktörer såsom Europol och Eurojust, och mellan dessa och Interpol. ­ Fördjupa och stärk det kriminalpolitiska samarbetet mellan medlemsstaternas rättsväsenden med fokus på brottsbekämpning ­ Effektivisera informationsutbytet mellan medlemmarnas brottsbekämpande myndigheter ­ Minska de tillåtna införselkvoterna av alkohol ­ Utveckla det nationella tull­ och polisarbetet, liksom samarbetet inom EU, för att bekämpa illegal alkoholhantering. ­ Öka narkotikapolisens samarbete inom EU. ­ Verka mot legaliseringstendenserna inom Europa ­ Samtliga medlemsländer måste genomföra EU­direktivet om människohandel. ­ Belys den svenska sexköpslagens positiva effekter i bekämpningen av människohandel. ­ Kristdemokraterna vill i samarbetet med andra EU­länder försöka påverka de länder som ännu inte infört agaförbud. ­ I kampen mot barnövergreppsbilder på Internet måste Europols finanskoalition stärkas. ­ Blockering av Internetsidor som innehåller övergreppsbilder på barn ska införas i hela EU ­ Stärk medlemsstaternas förmåga och skyldighet att rapportera om och motverka penningtvätt och annan misstänkt terrorfinansiering. ­ Underlätta informationsutbyte mellan medlemsstaterna och centrala EU­aktörer såsom Europol och Eurojust, och mellan dessa och Interpol. 4. Ett hållbart Europa, över generationsgränserna Miljö och klimat I förvaltarskapstanken, som är central för Kristdemokraterna, är ansvaret för miljön en viktig del. De klimatförändringar, som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären, är ett exempel på ett område där den nationella beslutsnivån inte räcker till. Vi har ett gemensamt ansvar att minska utsläppen. Vi skall förvalta och inte förbruka våra naturresurser och vår miljö. Förorenad luft, obrukbara åkermarker och en höjd årsmedeltemperatur är stora utmaningar som inte får lämpas över på våra barn. Det ska vara enkelt att vara miljömedveten. Vi välkomnar nya idéer och system som förenklar för EU­medborgarna att tillsammans verka för en långsiktigt hållbar utveckling på vår kontinent och i världen. Ett praktiskt exempel på detta vore ett EU­gemensamt system för pant av burkar och flaskor. Det finns dock vissa delar av miljö­ och klimatområdet där EU­gemensamma regler skapar problem. Exempelvis anser vi att beslut om skydd av vilda djur och hotade arter är en fråga där medlemsstaterna i större grad bör återfå beslutsmakten. Här krävs flexibilitet med hänsyn till de mycket olika naturliga förutsättningar som finns inom unionen. Djur­ eller växtarter som är hotade i södra Europa kan vara skadligt utbredda i de nordliga medlemsländerna. Behovet av licensjakt av varg och skyddsjakt av skarv i skärgårdsmiljöer är exempel på frågor som ska avgöras på hemmaplan. Kraftigt minskade växthusgasutsläpp EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp och energieffektivisering spelar en central roll i arbetet mot miljöförstöring och klimatförändring. Vi vill verka för att EU som helhet strävar efter att till år 2020 minska växthusgasutsläppen med 30 procent, snarare än dagens EU­mål om en 20­procentig minskning jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. Dessa minimikrav får dock inte hindra medlemsländer som Sverige, med mer ambitiösa mål, att sikta högre. Det är viktigt att de internationella klimatförhandlingarna också har mer långsiktiga mål när det gäller åtaganden om utsläppsminskningar. Långtgående undantag från unionsgemensamma utsläppsminskningsmål bör undvikas, men viss acceptans måste finnas för att kandidatländer och nya medlemsstater kan behöva mer tid för att leva upp till kraven. EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett viktigt steg mot minskade utsläpp av koldioxid. Priserna för utsläppsrätter inom EU har sjunkit dramatiskt – med uppemot 75 procent ­ under de senare åren, till följd av ett stort överskott av utsläppsrätter på marknaden. Man bör vara försiktig med varje form av ingrepp som kan störa den fria marknaden, men vi ser samtidigt mycket allvarligt på situationen att utsläppsrätter nu slumpas ut till priser långt under det tänkta marknadsvärdet. Vi stödjer därför den engångsjustering av antalet utsläppsrätter som genomförts på EU:s marknad, så att auktionssystemet kan fungera som det var tänkt och inbringa mer medel till forskning och investeringar i klimatsmart teknik. Efter denna justering av det relativt nya auktionssystemet måste vi låta det drivas av tillgång och efterfrågan. För att klara Europas klimatutmaning kommer Kristdemokraterna arbeta för att medlemsstaterna inför en minimiavgift på koldioxid i hela unionen. EU kan bli bättre på att påverka riktningen för globala klimatförhandlingar. Målet måste vara att formulera ett globalt, gemensamt utsläppsminskningsmål, och att förnya Kyotoprotokollet. Den globala uppslutningen bakom Kyotoprotokollet är i dag bristfällig. Den andra åtagandeperioden, som beslutades om 2012, lever inte upp till ambitionshöjningen som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till mindre än två grader. Därför vill vi att EU driver på i internationella förhandlingar för att åstadkomma mer långtgående utfästelser om globalt samarbete, som kan göra verklig skillnad för klimatet. För att EU i sin helhet ska kunna orienteras mot samma långsiktiga prioritering som Sverige har, med fossiloberoende fordonsflotta, krävs ambitiösa satsningar på forskning och utveckling av nya och innovativa, miljövänliga bränslen. I Sverige har vi goda förutsättningar att tillverka cellulosabaserade biodrivmedel av restprodukter från våra stora skogsarealer. Det som nu krävs är långsiktiga och stabila förutsättningar när det gäller beskattning av biobaserade drivmedel. Regelverket måste vara teknikneutralt och baseras på de faktiska koldioxidutsläppen, snarare än på drivmedlets form eller sammansättning. ­ Verka för ett gemensamt EU­mål om 30 % minskade utsläpp av växthusgaser till 2020 jämfört med 1990 års nivåer ­ Verka för ett välfungerande handelssystem för utsläppsrätter, som ökar resurserna till klimatrelaterad forskning och investeringar i miljövänlig teknik ­ Inför en minimiavgift på koldioxid inom hela EU. ­ EU ska kämpa för global uppslutning bakom Kyotoprotokollet och ambitiösa internationella klimatmål ­ EU ska satsa på forskning och utveckling av nya miljövänliga bränsleformer ­ Verka för enhetliga och teknikneutrala regler för olika former av biobaserade drivmedel ­ Inför ett EU­gemensamt system för pant av burkar och flaskor ­ Beslut om skyddsjakt och licensjakt av till exempel varg och skarv bör återföras till nationell nivå Rent hav och säkrad vattenförsörjning Östersjön är ett världsunikt havsområde. Många länder, däribland Sverige, är beroende av ett välmående innanhav, men Östersjön hotas av förödande övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och föroreningar. Även skyddet och bevarandet av den biologiska mångfalden i havet kräver kraftfulla insatser. För att motverka fortsatt förstörelse av Östersjöns känsliga ekobalans och biologiska mångfald måste redan ingångna överenskommelser och uppsatta målsättningar strikt efterlevas. Detta kräver dock att Sverige och övriga Östersjöstater inom EU samarbetar för att även få med Ryssland i det gemensamma arbetet. Kristdemokraterna kommer att fortsätta verka inom östersjönätverken för att inte minst de stora jordbruks­ och industriländerna runt Östersjön tar ett ökat ansvar för tillståndet i vårt gemensamma innanhav. Tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet och borde vara en självklarhet för varje EU­medborgare. Trots detta råder med jämna mellanrum akut vattenbrist i flera sydeuropeiska länder. Alarmerande rapporter gör gällande att upp till 30 % av dricksvattnet i vissa medlemsstater rinner ut i marken innan det når hushållen, till följd av ålderdomlig infrastruktur och bristande underhåll av vattennätet. Ansvaret för att åtgärda detta vilar på de respektive medlemsstaterna, men EU kan skynda på processen genom att följa upp de minimikrav på vattenförsörjningseffektiviteten och vattenkvalitén som ställs på medlemsstaterna i dricksvattendirektivet. Vårt vatten är en gemensam resurs som skall förvaltas ansvarsfullt. ­ Arbeta för att länderna runt Östersjön, inklusive Ryssland, tar ökat ansvar för vårt gemensamma innanhav ­ Verka för ansvarsfullt nyttjande av vatten Skadliga substanser, och livsmedelssäkerhet Vi människor kommer dagligen i kontakt med hälsovådliga och miljömässigt skadliga kemikalier. Sverige utgör, tillsammans med våra nordiska grannar, förtruppen inom EU vad gäller utfasning av skadliga kemikalier såsom ftalater, bisfenol A och bromerade flamskyddsmedel, som återfinns i allt ifrån bussäten och matförpackningar, till kläder och kosmetika. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att skadliga kemikalier inte ska godkännas och släppas ut på marknaden om lika bra eller mindre farliga alternativ finns att tillgå. Enskilda medlemsstater ska kunna ställa strängare miljö­ och hälsokrav på vissa substanser än vad EU:s regler föreskriver. Samtidigt måste alla beslut om strängare regler för kemikaliebruk, både på nationell och på EU­nivå, kunna motiveras på vetenskapliga grunder. EU­medborgarna har rätt att veta vad maten de äter innehåller. Ramverken för medlemsstaternas informations­ och kontrollskyldighet är starka, men erfarenheten visar att uppföljningen behöver bli ännu bättre. Producenter av exempelvis köttvaror har en skyldighet att på förpackningen tydligt informera konsumenterna om innehållet och dess geografiska ursprung. De ansvariga skall kunna ställas till svars om den tillgängliga informationen på varan är vilseledande eller direkt felaktig. Konsumenternas önskan att känna till matens ursprung är legitim och ska inte förväxlas med en inskränkt protektionism. En klimat­ och energimärkning av livsmedel skulle underlätta för konsumenterna att göra medvetna val. Vidare behöver läkemedels­ och antibiotikautvecklingen stödjas. Arbetet mot antibiotikaresistens måste ske gemensamt inom EU. Gentekniken öppnar fantastiska möjligheter, men det finns också problem som gör att stor försiktighet måste iakttas. Kristdemokraterna anser att försiktighetsprincipen ska gälla så att inte genmodifierade grödor riskerar att slå ut traditionella växtsorter och störa ekosystemet. Det är helt nödvändigt att ha tydliga märkningssystem så att konsumenter och allergiker får tydlig information om huruvida livsmedlet i någon form utsatts för genmodifiering. Forskning kring de långsiktiga riskerna med GMO måste fortsätta att vara vägledande för beslut om tillståndsgivning. ­ Användandet av för människan och miljön farliga kemikalier skall fasas ut i EU ­ Tydlig och lättillgänglig information till konsumenter om varors innehåll och ursprung ­ Arbetet mot antibiotikaresistens måste ske gemensamt inom EU. ­ Genmodifiering av grödor ska präglas av försiktighetsprincipen ­ Tydlig märkning av livsmedel som har utsatts för genmodifiering Energi: försörjning, effektivisering och säkerhet Vi vill att EU:s energipolitik ska vara tillväxtfrämjande och långsiktigt hållbar. För detta måste energiförbrukningen i unionen effektiviseras och moderniseras. Medlemsstaterna bär själva huvudansvaret för att trygga sin energiförsörjning, liksom för att effektivisera och modernisera sitt energiutnyttjande. EU:s standarder och målsättningar spelar dock en viktig roll i att underlätta och uppmuntra frihandel med energi och bör därför utvecklas. På så sätt skulle det bli lättare för länder som Sverige, ett litet exportberoende land med en i princip koldioxidfri elproduktion, att bidra till minskat kolkraftsberoende i till exempel Danmark, Tyskland och Polen genom stärkt leveranssäkerhet av klimatneutral el. Arbetet med att sammanlänka medlemsstaternas elnät måste därför fortsätta, så att överföringskapaciteten stärks. Samtidigt bör EU underlätta för hushåll som producerar egen el, till exempel från sol­ och vindkraft, att med goda villkor kunna sälja in elen på nationella och unionsgemensamma elnät. Att kunna garantera en effektiv, modern och hållbar energiförsörjning inom EU är dock inte enbart beroende av EU:s förmåga och vilja på energiområdet. Lika lite som Sverige är en ö i Europa, är EU det globalt. Det som sker i resten av världen, påverkar också EU och Sverige. Under senare år har det blivit tydligt hur sårbar den europeiska energisäkerheten kan bli då till exempel Ryssland försvårar eller helt stryper tillförseln av vissa råvaror och energislag till EU. En sådan beroendeställning äventyrar inte enbart vår energiförsörjning och energisäkerhet, utan också våra säkerhetspolitiska intressen. Därför bör EU uppmuntra medlemsstaternas utvinning, förädling och produktion av råvaror och energislag som vi behöver. ­ Verka för frihandel på elområdet inom EU ­ Sammanlänka medlemsstaternas elnät, så att överföringskapaciteten stärks ­ Förenkla för hushåll som producerar egen el ­ EU bör uppmuntra medlemsländernas utvinning, förädling och produktion av råvaror och energislag som vi behöver. Fiskepolitiken Den globala fiskeflottans kapacitet är idag cirka 2,5 gånger större än vad som är långsiktigt hållbart för världens hav. Om inte situationen snabbt förändras riskerar många fiskarter att utrotas. Under mandatperioden 2009­2014 har flera viktiga beslut om EU:s fiskepolitik tagits i rätt riktning, bland annat när det gäller det så kallade "utkastförbudet", men mer behöver göras för att säkra våra fiskbestånd också i framtiden. Kristdemokraterna kommer att fortsätta stödja ytterligare reformer av fiskepolitiken. Kristdemokraterna vill att befintliga EU­subventioner till fjärrfiske avvecklas, att utkastförbudet träder i kraft och följs upp, att oberoende konsekvensbedömningar görs innan nya fiskeavtal ingås, samt att efterlevnaden av avtalen radikalt förbättras. Fiske i vatten utanför unionsgränserna måste ske på verkliga överskottsresurser, vilket betyder att fiskare under EU­flagg bara ska fiska på de uthålliga bestånd som eventuellt finns kvar när den lokala fiskerinäringens kapacitet är uttömd. Kristdemokraterna vill att individuella fiskerätter som kan säljas och köpas ska införas i hela EU. Med individuella kvoter kan fiskarna själva planera sitt fiske för ett helt år och då även ta hänsyn till andra faktorer, såsom den rådande situationen på marknaden. Bottentrålning som fiskemetod ska endast tillåtas efter prövning av miljökonsekvenserna för aktuella områden. Fiskemetoder som inte skadar havsmiljöer bör utvecklas. Märkningen av fisk bör förbättras så att konsumenten kan göra ett informerat val utifrån kunskap om fiskartens tillstånd och ursprung. ­ Reformera EU:s fiskepolitik för ett långsiktigt hållbart utnyttjande av våra resurser ­ Verka för utkastförbud för EU­flaggade fiskare ­ Fiske i vatten utanför unionsgränserna måste ske på verkliga överskott ­ Inför individuella fiskerätter som kan säljas och köpas i hela EU ­ Bottentrålning ska endast tillåtas efter prövning av miljökonsekvenserna och fiskemetoder som inte skadar havsmiljöer bör utvecklas ­ Tydlig information och märkning om fiskartens tillstånd och ursprung Jordbrukspolitiken EU:s jordbrukspolitik härstammar från efterkrigstiden då möjlighet till självförsörjning för Europa ansågs nödvändigt av säkerhetspolitiska skäl. Sedan dess har mycket förändrats i Europa och världen; globalisering och frihandel över gränser gäller även livsmedel. Tyvärr har EU:s jordbrukspolitik inte förändrats i takt med verkligheten. Kristdemokraterna kommer att fortsätta arbeta för en genomgripande reform av jordbrukspolitiken och för att jordbruksbudgetens andel av EU­budgeten ska minska rejält. Jordbrukspolitiken måste utformas så att det finns förutsättningar för olika former av livsmedelsproduktion i medlemsländerna och i ländernas olika regioner. Kristdemokraterna vill att mervärden som utmärker svensk jordbruksproduktion, bland annat i form av starka miljö­ och djurhållningsvillkor, ska gälla hela EU. I Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar med länder utanför unionen måste EU ställa bestämda miljö­ och djurskyddskrav. Alla bidrag för transport av levande djur måste upphöra. Genetiska modifieringar som medför lidande för djuren ska inte vara tillåtet i EU. EU:s marknad bör i större utsträckning öppnas för utvecklingsländernas exportvaror ­ vi måste ge dem möjlighet att konkurrera internationellt på lika villkor, så att de kan få del av globaliseringens fördelar. De handelsstörande subventionerna inom jordbruket, framför allt exportstöden, måste avvecklas helt. EU:s jordbrukspolitik bör i stället fokuseras på ett modernt, konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jord­ och skogbruk i Europa. Insatser som förbättrar ur miljöperspektiv, som till exempel minskar miljöfarliga utsläpp och energiåtgång i lantbruket, ska uppmuntras. Insatser som underlättar för näringsidkare på landsbygden, såsom förbättrad fysisk och digital infrastruktur, är också nödvändiga för en fortsatt livskraftig landsbygd i Europa. ­ Fortsätta arbeta för en genomgripande reform av jordbrukspolitiken och för att jordbruksbudgetens andel av EU­budgeten ska minska rejält. Konkurrensneutralitet ska gälla. ­ Verka för att starka miljö­ och djurhållningsvillkor ska gälla i hela EU ­ Avveckla exportstöden som hindrar utvecklingsländer att konkurrera på lika villkor ­ Fokusera jordbrukspolitiken på konkurrenskraft och miljömässigt hållbart jord­ och skogsbruk 5. EU och omvärlden Utrikespolitikens mål och principer Kristdemokraterna anser att främjandet av demokrati och mänskliga fri­ och rättigheter ska ha absolut prioritet i EU:s utrikespolitik. Ett inbördeskrig eller en regional konflikt i en annan världsdel innebär främst ett stort mänskligt lidande men ger också ökande terrorism, nya flyktingströmmar och avskurna handelsströmmar som drabbar världsekonomin. Kristdemokraterna vill därför driva på för en mer aktiv, samstämmig och slagkraftig europeisk utrikespolitik. Kvinnor hör till de som drabbas hårdast av väpnade konflikter där våldtäkter och stympningar används som vapen i krig. EU bör gå i spetsen för att bekämpa sådant våld oavsett om det sker inom eller utanför EU:s gränser. EU kan och ska spela en central roll i omvärlden och verka för fred, frihet, trygghet och välfärd såväl i som utanför Europa. EU:s utrikespolitik måste förnyas för att svara upp emot nya globala utmaningar som internationell brottslighet och terrorism, klimatförändringar och miljökatastrofer, nya politiska aktörer och nya konflikter, spridning av såväl massförstörelsevapen som små och lätta vapen, samt en ny ekonomisk världsbild där länder som Kina och Indien blir alltmer aktiva internationellt. En framgångsrik europeisk utrikespolitik kräver att man utifrån varje ny situation strategiskt väljer mellan eller kombinerar de många handlingsvägar som finns till förfogande: diplomati, handel, ekonomiskt, politiskt och tekniskt bistånd, utbyten och expertis, men även sanktioner och, i yttersta nödfall, militärt ingripande där det behövs. EU ska prioritera omvärldsageranden som förebygger konflikter, förstärker rättsstaten, bekämpar korruption samt främjar och skyddar mänskliga rättigheter, inte minst ifråga om att avskaffa dödsstraff och bekämpa tortyr samt att skydda etniska och religiösa minoriteter. Mot bakgrund av den religiösa rensning av kristna som pågår i framförallt mellanöstern förordar vi ett mer kraftfullt agerande från EU gentemot de regimer som tillåter eller understödjer våld och hat mot kristna och andra religiösa minoriteter. EU och andra externa aktörer kan bidra till demokratiska framsteg i länder med demokratiskt underskott, men stora och de ibland mest avgörande insatserna görs ofta av människor som riskerar sin egen säkerhet i kampen för mänskliga fri­ och rättigheter. Dessa personer behöver känna omvärldens stöd. Kristdemokraterna vill att EU tar än tydligare ställning till skydd för MR­försvarare där omständigheterna är särskilt svåra, inte minst i slutna länder där förtrycket är hårt. EU:s viktigaste omvärldsansvar, där inflytandet och därmed förväntade resultat är störst, är dess närområde. EU:s medlemskrets har fortsatt öka och utvidgningsprocessen har skapat ett större europeiskt område av fred, frihet och välfärd. Den nya nya Europeiska utrikestjänsten EEAS har inneburit en viktig förstärkning och samordning av utrikespolitiken. Dock kvarstår brister och svagheter, delvis ”barnsjukdomar”, som förhindrar eller begränsar effektiviteten och samstämmigheten i EU:s utrikespolitik. EU:s delegationer i omvärlden måste stärkas och samordningen i tredje land mellan EU:s medlemsländer måste förbättras. EU:s utrikespolitik ska främja en multilateral världsordning. Samarbetet med FN samt med regionala organisationer i andra världsdelar är av stor vikt och bör stärkas. EU:s transatlantiska länk, främst samarbetet med USA, måste fördjupas. EU och USA delar en rad gemensamma värderingar och intressen. Tillsammans kan EU och USA sätta den globala agendan och därmed gemensamt arbeta för att sprida den gemensamma värdegrunden, inte minst om demokrati, mänskliga rättigheter och religionsfrihet till omvärlden. ­ Demokrati och mänskliga fri­ och rättigheter ska ha absolut prioritet i EU:s utrikespolitik ­ EU bör gå i spetsen för att bekämpa våld mot kvinnor och barn oavsett om det sker inom eller utanför EU:s gränser ­ Verka för ökad samstämmighet mellan medlemsländernas utrikespolitik ­ EU ska än tydligare ta ställning till skydd för MR­försvarare ­ EU ska agera kraftfullt gentemot de regimer som tillåter eller understödjer våld och hat mot kristna och andra religiösa minoriteter ­ Stärk EU:s delegationer i omvärlden och förbättra samordningen mellan EU:s medlemsländer i tredje land ­ Fördjupa de transatlantiska banden EU:s huvudansvar: utvidgning och grannskapspolitik Utvidgningen är EU:s viktigaste utrikespolitiska byggsten. Ekonomisk kris till trots strävar ett antal europeiska länder fortfarande efter ett EU­medlemskap, och vägen dit skapar modernisering, demokratisering, rättssäkerhet, stabilitet och bättre tillväxtförutsättningar. En utökad medlemskrets och processen mot medlemskap bidrar också till bättre möjligheter att hantera gemensamma europeiska utmaningar såsom internationell brottslighet och migrationsfrågor. Utvidgningen ska även i fortsättningen prioriteras. Samtidigt är det viktigt för alla parter att ”skynda långsamt”, att låta processen ta den tid som krävs. Själva förhandlingsprocessen, under vilken kandidatländer genomför en rad reformer för att uppfylla de politiska och ekonomiska kriterierna för medlemskap, innebär i sig viktiga framsteg för att sprida EU:s värdegrund. Det är absolut nödvändigt att stabila institutioner byggs upp och att det skapas garantier för en fortsatt reformprocess efter medlemskap. Innan medlemskap måste genomförda reformer vara tillräckligt förankrade för att undvika bakslag efter medlemskap. Speciellt viktiga krav under förhandlingarna är respekten för mänskliga rättigheter, lösning av gränstvister och regionala tvister, skydd för etniska och religiösa minoriteter samt ett genuint demokratiskt samhälle med full frihet för politiska partier, media och andra delar av det civila samhället, ett fristående och transparent rättsväsende och en tydlig politik mot korruption. Dessa områden måste tacklas tidigt i processen, eftersom de ofta kräver långtgående reformer som också tar tid att genomföra. Länderna på Balkan ska få det stöd de behöver för att bli EU­medlemmar. Även om det finns många politiska och ekonomiska hinder på vägen har de, med EU:s hjälp, utvecklats snabbt med tanke på de krig som härjade i regionen fram till millennieskiftet. Med fortsatt stöd kan EU även i denna krishärjade region på sikt bidra till att skapa frihet och välstånd. Turkiet har realistiskt sett en längre process än länderna på Balkan innan ett medlemskap kan bli aktuellt. Den fortsatta förhandlingstakten beror till stor del på landets egen reformvilja, inte minst ifråga om att försvara och främja respekten för mänskliga rättigheter, och att skydda etniska och religiösa minoriteter. Kraven är desamma som för andra kandidatländer. Sverige ska fortsätta driva en grundlig och saklig prövning av landets framsteg i processen, med en framtida EU­anslutning som tydligt mål för båda parter. Ett fördjupat samarbete med EU:s grannländer i öst och syd gynnar säkerheten och välfärden för båda parter. Det pågående europeiska östsamarbetet med Armenien, Azerbaijan, Georgien, Moldavien och Ukraina är logiskt och välkommet för att gynna utvecklingen i dessa länder. På sikt bör även Vitryssland ingå och tills dess bör EU söka andra vägar för att kringgå den diktatoriska regimen och istället direkt stödja demokratiska krafter. Efter den ”arabiska våren” är EU:s grannar i syd, framför allt Egypten, Libyen och Tunisien, nu i en oviss fas där demokratiska reformer antingen avstannat eller inte tagit fart. Vikten av EU:s och det internationella samfundets insatser för att stödja dessa länder kan inte nog understrykas. För att skydda de mest utsatta i dessa länder är det viktigt att stödet utformas så att det når medborgarna. ­ Utvidgningen är EU:s viktigaste utrikespolitiska byggsten ­ Speciellt viktiga krav under förhandlingarna är god samhällsstyrning och respekten för mänskliga fri­ och rättigheter ­ Länderna på Balkan ska få det stöd de behöver för att bli EU­medlemmar ­ EU ska fortsätta att på lång sikt eftersträva ett turkiskt EU­medlemskap ­ Verka för ett fördjupat samarbete med EU:s grannländer i öst och syd som gynnar säkerheten och välfärden för båda parter. ­ EU ska stödja en demokratisk utveckling i Mellanöstern och Nordafrika Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken EU kan och ska utgöra en central del av svensk säkerhets­ och försvarspolitik. Vi kan förvänta oss assistans från övriga medlemsländer vid en naturkatastrof eller – mot all förmodan – ett väpnat angrepp, men den solidariteten måste vara ömsesidig. Sverige bör också medverka när EU ger stöd till FN­insatser i omvärlden eller agerar själv med stöd av ett FN­mandat. Den Europeiska Säkerhetsstrategin från 2008 bör förnyas och tydliggöra hur EU­länderna gemensamt kan hantera utmaningar av extremt varierande karaktär: regionala konflikter, organiserad brottslighet, spridning av massförstörelsevapen, terrorism, cyberattacker, energisäkerhet, klimatförändringar m.m. En ny strategi bör även omfatta nya internationella säkerhetsbegrepp och principer som ”skyldigheten att ingripa” och ”mänsklig säkerhet” (human security). EU måste hantera den militära upprustningen i Asien, framför allt Kina men även Nordkorea och andra länder. Risken för en regional konflikt i Östasien, bl.a. i Sydkinesiska havet, har ökat och skulle få långtgående konsekvenser även för EU och för Sverige. Nordkoreas kärnvapenambitioner och alltmer aggressiva hållning är ett allvarligt hot mot fred och säkerhet i regionen. USA kommer sannolikt inte att vara lika aktivt i omvärlden i framtiden, åtminstone inte i Europa och dess grannskap. Det innebär att EU­länderna måste ta ett större ansvar, även militärt, för sitt närområde. En ny europeisk säkerhetsstrategi måste därför innehålla tydliga prioriteringar för en så effektiv användning av de begränsade nationella försvarsresurserna som möjligt. Den Europeiska Försvarsbyrån bör därför ges i uppdrag att utvärdera medlemsstaternas militära resurser, styrkor och svagheter. Samtidigt ska största möjliga samordning med NATO eftersträvas, men EU måste också skapa större förutsättningar för att kunna agera militärt på egen hand i fall då inte NATO kan eller bör ingripa. Den globala konfliktfrontlinjen går inte längre mellan öst och väst utan mellan demokratier och icke­demokratier, och NATO är idag ingen "västallians" i det kalla krigets mening. EU, vars flesta medlemsländer också är NATO­medlemmar, har ett nära samarbete med Ryssland inom ett antal områden ­ även säkerhetspolitiskt ­ vilket också visar att "väst" inte längre har någon motpart i öst. Sverige har redan idag ett nära samarbete med NATO, men utan inflytande på beslut inom alliansen och utan NATO­medlemmarnas ömsesidiga garantier för skydd. Sverige och Finland är till skillnad från våra nordiska grannar Danmark, Norge och Island inte medlem i någon militärallians, dock i en politisk allians inom ramen för EU. Situationen i vår omvärld förändras ständigt vilket har bidragit till att särskilt det nordiska försvarssamarbetet har utökats under de senaste åren. Samtidigt fördjupas Sveriges internationella säkerhetsarbete inom EU, FN och Nato. Vårt principprogram uttrycker angående Nato att: ”Ett öppet och nära samarbete med NATO bör vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik.” Samarbete med internationella organisationer och andra länder är en självklarhet, för att vi gemensamt – efter förmåga och kapacitet – ska kunna lösa säkerhetsproblem i vår omvärld. Vårt medlemskap i EU och FN och vårt kontinuerligt utvecklade samarbete med Nato ger oss tillgång till de bästa kanalerna och möjligheterna för denna strävan med bibehållen handlingsfrihet. Kristdemokraterna anser att det säkerhetspolitiska läget behöver analyseras liksom hur Sverige, under de förutsättningarna som gäller för Försvarsmakten, bäst kan arbeta och möta de hot och utmaningar som kan uppstå. Mot den bakgrunden vill vi verka för en förutsättningslös parlamentarisk utredning om för­ och nackdelar med ett svenskt medlemskap i NATO. Vi anser även att EU:s snabbinsatsstyrkor bör utnyttjas för ett tidigt agerande vid kris­ och konfliktsituationer och därmed öka effektiviteten och trovärdigheten i EU:s säkerhets­ och försvarspolitik. ­ Den Europeiska Säkerhetsstrategin bör förnyas och bättre anpassas för att möta nya hot som terrorism och säkerhetshotet från klimatförändringarna ­ Den Europeiska Försvarsbyrån ska uppdras att utvärdera medlemsländernas militära resurser, styrkor och svagheter ­ Största möjliga samordning med NATO bör eftersträvas ­ Vi verkar för en förutsättningslös parlamentarisk utredning om för­ och nackdelar med ett svenskt medlemskap i NATO. ­ EU:s snabbinsatsstyrkor bör utnyttjas, vilket kan öka EU:s försvarspolitiska effektivitet och trovärdighet Ett långsiktigt utvecklingssamarbete Ekonomiskt bistånd kan inte på egen hand skapa en hållbar utveckling i utvecklingsländerna men det ska, i samverkan med andra politikområden, fungera som en katalysator för utveckling och tillväxt i världen. EU­länderna har åtagit sig att till år 2015 höja biståndsnivån till 0,7 procent av BNI, det mål som FN satte redan 1970. Sverige är tillsammans med ett fåtal andra EU­länder i dagsläget ensamt om att uppnå 0,7 % ­målet, och bör verka för att fler EU­länder ska höja sina biståndsnivåer så att EU kan leva upp till sina åtaganden gentemot utvecklingsländerna. EU:s bistånd är ur effektivitetssynpunkt någonting att vara stolt över, då genomslagskraften i undersökning efter undersökning placerar EU som världsledande bland biståndsgivare. Ytterligare effektivitet kan uppnås genom en mer konsekvent politik på alla områden ­ där vi till exempel inte tillåter exportsubventioner inom jordbruket, en alltför hård migrationspolitik eller en orättfärdig handelspolitik ­ eftersom det motarbetar utvecklingen i de fattiga länderna. Tvärtom ska vi sträva efter att alla politikområden tillsammans skapar positiva synergieffekter för utvecklingen i världen. Genom den numera fördragsstadgade samstämmighetspolitiken (Policy Coherence for Development, PCD), har EU­länderna förbundit sig till detta mål ­ nu gäller det att följa upp löftet, vilket kräver politisk vilja. Demokrati och mänskliga fri­ och rättigheter utgör grunden för all samhällelig och långsiktigt hållbar utveckling. Demokratistöd måste utgöra en röd tråd i utvecklingssamarbetet och omfatta såväl god och transparent samhällsstyrning som stöd till flerpartisystem, en fungerande parlamentarism samt till ett handlingskraftigt civilt samhälle. Samarbetsländerna måste tillerkännas ägarskapet över sin egen utveckling. Budgetstöd bör dock bara ges till länder som kan uppvisa en öppen redovisning av hur såväl biståndsmedel som nationella budgetmedel används, och bara så länge positiva resultat i form av demokratiutveckling, respekten för mänskliga fri­ och rättigheter, fattigdomsbekämpning och en starkare ekonomi kan uppvisas. I länder med svaga institutioner och utan en tradition av öppenhet är risken för korruption stor och måste bekämpas aktivt, exempelvis genom stöd till institutionsbyggande, till det civila samhället, till nationella parlament och ett stärkt rättssystem. Ett långvarigt bistånd kan skapa ett beroende som riskerar att punktera entreprenörsanda och framtidstro, och kan skrämma bort potentiella investerare från utvecklingsländerna. EU:s utvecklingssamarbete bör därför även inriktas på att främja entreprenörskap och småföretagande, skapa stabila ekonomiska marknadsregler som är positiva för utländska investeringar och överföring av ”know­how”. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet som vi har ansvar att verka för i alla internationella relationer. Alla EU­avtal med länder som får del av EU:s bistånd, ska det därför finnas en tydlig klausul om mänskliga rättigheter. ­ Verka för att EU­länderna lever upp till målet om att avsätta 0,7% av BNI till internationellt bistånd ­ Demokratistöd, såsom stöd till institutionsbyggande, rättssäkerhet och god samhällsstyrning, måste utgöra en röd tråd i utvecklingssamarbetet ­ Budgetstöd bör bara ges till länder som öppet kan redovisa hur biståndsmedel och nationella budgetmedel används ­ EU ska ha utvecklingsländernas bästa för ögonen och främja entreprenörskap, småföretagande och stabila marknadsregler ­ I alla EU­avtal med länder som får del av EU:s bistånd, ska det finnas en tydlig klausul om mänskliga rättigheter. Frihandel Kristdemokraterna slår vakt om frihandelslinjen som är ett av fundamenten för en fortsatt global välfärdsutveckling. Frihandel skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling. För att tillväxten ska bli hållbar krävs samtidigt att hänsyn tas till miljön och till sociala effekter av handeln. Sverige är ett exportberoende land och vår ekonomi gynnas av ökad handel med omvärlden. Frihandeln är och ska fortsätta vara en grundstomme i europapolitiken. EU:s inre marknad gynnar i sig världshandeln men handeln med omvärlden behövs som ekonomiskt drivkraft och för produktivitetsutvecklingen i Europa, inte minst i tider av ekonomisk kris. EU:s handelspolitik bör i första hand främja WTO och dess frihandelsavtal, men då Doharundan befinner sig i stiltje kan bilaterala avtal vara ett viktigt komplement. Utrikeshandel skapar dessutom fördjupade relationer länder emellan som ökar förståelse och samhörighet och bidrar därmed till att förebygga konflikter. Vi välkomnar därför att EU förhandlar om avtal med de snabbt växande ekonomierna i Sydostasien, med Australien, Japan och Nya Zeeland, liksom med delar av Latinamerika om samarbetsavtal, som även omfattar en politisk dialog. Ett handels­ och investeringsavtal mellan EU och USA skulle bli det största bilaterala avtalet någonsin och ge stora ekonomiska fördelar för båda parter liksom för världsekonomin i stort. Avtalet är tänkt att inte begränsas till avskaffade tullavgifter utan ska även anpassa industriregler och tekniska produktstandarder. Det skulle kunna skapa en bas för globala regler, vilket är angeläget i konkurrensen med växande ekonomier i andra delar av världen. Enskilda medlemsländer och industrier får inte tillåtas stoppa ett sådant avtal, som allra helst ska täcka all handel. Vi välkomnar också de fördjupade frihandelsavtal med EU:s grannländer i öst och syd som ska öppna upp för handel samt ge stöd till marknadsutveckling men som samtidigt ställer krav på ekonomiska och demokratiska reformer. Internationell handel är en förutsättning för ekonomisk utveckling i fattiga länder, därför måste handels­ och biståndspolitiken gå hand i hand. Vi vill utveckla EU:s handelsfrämjande bistånd ("Aid for Trade"), som ökar utvecklingsländers kapacitet att ta del av globaliseringens fördelar. Handelsrelationer med utvecklingsländer kräver ett annat förhållningssätt av oss i EU än vid handel med ekonomiskt jämlika partners. EU bör fortsätta med slopade exporttullar för de minst utvecklade länderna, och verka för att fattiga länder kommer längre fram i handelskedjan så att de inte fastnar i rollen som endast råvaruproducenter ­ här finns inget utrymme för protektionism från EU:s sida. EU bör även lägga mer kraft på att verka för minskade handelshinder mellan utvecklingsländer, som ofta kan vara högre än mellan dessa länder och EU. För Kristdemokraterna är det också viktigt att EU tar vara på möjligheten att genom handelsavtal med utvecklingsländer påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning, till exempel genom särskilda klausuler med krav om mänskliga fri­ och rättigheter. ­ Frihandeln är och ska fortsätta vara en grundstomme i europapolitiken. ­ EU:s handelspolitik bör i första hand främja WTO:s frihandelsavtal. Bilaterala avtal kan dock vara ett viktigt komplement. ­ Utrikeshandel skapar fördjupade relationer länder emellan som ökar förståelse och samhörighet och bidrar därmed till att förebygga konflikter. ­ Ett handels­ och investeringsavtal mellan EU och USA ger stora ekonomiska fördelar ­ Internationell handel är en förutsättning för ekonomisk utveckling i fattiga länder, därför måste handels­ och biståndspolitiken gå hand i hand. ­ Utveckla EU:s handelsfrämjande bistånd ”Air for Trade” ­ Fortsätt slopandet av exporttullar för de minst utvecklade länderna ­ Verka för att minska handelshindren mellan utvecklingsländerna ­ Använd handelsavtal för att påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning