äldre program

 PDF | TXT
Äldre program och manifest Handlings- program Från 1984 Innehåll En demokratisk rättsstat 3 Medborgare i samverkan 4 Medborgaren och staten 4 Medborgaren och kommunerna 5 Medborgaren och organisationerna 6 Personlig integritet 6 Invandrare 7 Massmedia 8 Rättstrygghet 8 Religion och kyrka 10 En fri ekonomi 10 Ekonomi i utveckling 11 Ett spritt ägande 12 Stabila priser 13 Full produktiv sysselsättning 13 Regional balans 15 En begränsad offentlig sektor 15 Lägre skatter 16 Besparingar i stat och kommun 18 Kommunal ekonomi 19 Ett fritt näringsliv 20 Frihandel 21 Små och medelstora företag 22 Service-ekonomin 22 Arbetsmarknaden 23 Kredit- och kapitalmarknaden 24 Kommunikationer 25 Jordbruk, fiske och skogsbruk 26 Miljö, energi och boende 27 Naturvård 28 Miljöskydd 28 Energiförsörjningen 29 Mark och planering 29 Bostaden 30 Välfärdssamhället 32 Familjen 33 Den sociala tryggheten 34 Ett handikappanpassat samhälle 35 Hälso- och sjukvård 36 Åtgärder mot missbruk 37 Kultursamhället 38 Skolan 39 Högre utbildning och forskning 41 Kultur 43 Fritiden 44 Sverige i världen 45 Internationell samverkan 46 Säkerhetspolitik och försvar 46 Nedrustning 48 U-landspolitik 48 Frihet och demokrati är varandras förut­ ättningar. Folkstyret föddes ur strä- s van efter frigörelse från tvång och förtryck. De­ okratins grund är idé­ rna m e om alla människors lika värde, obe­oende av kön, ras eller ur­ prung. Den r s förverkligas genom fria val med allmän och lika rösträtt. De­ okratin förut- m sätter ytt­ande- och tryck­rihet samt ekonomisk frihet. Fri konkur­ens mellan r f r åsikter, idéer och värde­ingar är dess livsnerv. r Frihet är en förutsättning för ansvar. En­ ast fria människor kan ta ansvar för d sig själva, för sina närmaste och för samhället. An­ var är på motsva­ande s r sätt en förut­ ättning för frihet. Hänsyn och tolerans ger friheten ett mänskligt s innehåll. Den etik och mo­al som främst är grundad i kristen­ omen ger det r d fria sam­ äl­et styrka och mening. h l Rättsstaten tillförsäkrar den enskilde grundläggande fri- och rättigheter. Den of­entliga maktutövningen skall vara lagbun­ en och får aldrig ut­ träckas så f d s långt att det fria samhället och indi­ idernas oberoende äventy­as. v r En demokratisk rättsstat Frihet och demokrati är varandras förut­ ättningar. Folkstyret föddes ur strä- s van efter frigörelse från tvång och förtryck. De­ okratins grund är idé­ rna m e om alla människors lika värde, obe­oende av kön, ras eller ur­ prung. Den r s förverkligas genom fria val med allmän och lika rösträtt. De­ okratin förut- m sätter ytt­ande- och tryck­rihet samt ekonomisk frihet. Fri konkur­ens mellan r f r åsikter, idéer och värde­ingar är dess livsnerv. r Frihet är en förutsättning för ansvar. En­ ast fria människor kan ta ansvar för d sig själva, för sina närmaste och för samhället. An­ var är på motsva­ande s r sätt en förut­ ättning för frihet. Hänsyn och tolerans ger friheten ett mänskligt s innehåll. Den etik och mo­al som främst är grundad i kristen­ omen ger det r d fria sam­ äl­et styrka och mening. h l Rättsstaten tillförsäkrar den enskilde grundläggande fri- och rättigheter. Den of­entliga maktutövningen skall vara lagbun­ en och får aldrig ut­ träckas så f d s långt att det fria samhället och indi­ idernas oberoende äventy­as. v r Medborgare i samverkan Sverige skall vara en konstitutionell mo­ arki. Därigenom före­ as män­ is­ ors n n n k strä­ an efter kontinuitet och historisk förankring med ett öppet folkstyre. v Stat och kommun är medborgarnas gemen­ amma instrument och skall an- s vändas i de­as intresse. Det offent­iga skall skydda medborgarna från yttre r l hot och inre för­ryck. garantera deras grundläggande soci­ la trygg­ et och t a h ge skydd till liv, hälsa och egen­ om. Stat och kommun skall vara den en- d skildes värn och oväldigt lösa konflikter. De skall bidra till ett öp­ et och fritt p sam­ ällsklimat genom att slå vakt om indivi­ ernas fri- och rät­igheter. h d t Medborgaren och staten Riksdagens arbetsformer skall ut­ ecklas så att dess möjligheter att kon­ v trollera rege­ingsmakten för­ tärks. Regeringen skall lö­ ande kunna ställas till r s p svars i aktuella frå­ or. Offentliga ut­ kottsutfrågningar skall införas. Härige- g s nom kommer bl.a. kon­ ti­utionsutskottets gransk­ ing av regering­ ns verksam- s t n e het att få ökad betydelse. Riksda­ en skall be­ itta tillräckliga resurser för att g s kunna göra en självständig granskning. Makten att stifta lag är enligt rege­ingsfor­ en förbehållen riks­ agen. La- r m d garna skall vara klara och enty­ iga. Den reella norm­ ivningsmakten skall d g i högre grad återföras till den lagstiftande församlingen. Ram­ag­ tiftningen l s måste begränsas. Valperioderna skall förlängas till fyra år. Riksdagsvalet skall vara skilt från övriga val. Rösträtt till riksdagen skall tillkomma svenska medbor­ are, även g dem som är bo­ atta utomlands. s Ökat inslag av personval i valsyste­ et för­ tärker väljarnas infly­ande och m s t ger riksda­ en en starkare ställ­ ing. Riksdagsledamö­ernas antal skall min­ g n t skas. Härigenom kan riks­ agsarbetet ef­ektiviseras, samtidigt som en god d f proportionalitet och en till­redsställande representation från varje val­ rets f k upprätthålls. Genom folkomröstningar skall med­ or­ arna direkt kunna på­ erka den poli- b g v tiska maktutövningen, vilket stärker demokra­in. t Regeringsmakten bör få en starkare ställ­ ing gentemot myndig­ eterna. n h Dessa skall vara självständiga i sin rättstillämpning, men de skall i sin öv­iga r verksamhet styras av rege­ingen. Myndighe­erna skall stå fria från korpora- r t tiva intressen. Lekman­ asty­el­ erna i centrala ämbetsverk skall avskaf­as. n r s f Jämställdhet mellan män och kvinnor i samhället måste också innebära lika möj­igheter i det politiska livet. Kvotering till po­itiska förtroende­ oster strider l l p mot detta. Grundlagen skyddar fri- och rättig­ eterna. Full samstämmighet skall råda h mellan svensk lagstiftning och de krav som upp­ tälls i Europarådets kon­ s vention om de mänskliga rättig­ eterna och som följer av Europa­ omsto­ens h d l utslag. Därmed för­ tärks bl.a. föräldrarätten, egendomsskyd­ et samt nä- s d rings- och yrkesfrihe­en. t Nya lagar och bestämmelser skall noga prövas mot konsekven­ erna för den s enskil­ es rättssäkerhet och inte­ ritet. Lagarna skall vara begripliga för med- d g borgarna. För­ ållandet mel­an den enskilde och det of­entliga får inte reg- h l f leras med allmänt hållna lagar och generalklausuler. Retroaktiv lag­ tiftning s till den en­ kildes nackdel får inte förekomma. Domstolarnas lag­ röv­ ings­ätt s p n r utgör ett viktigt inslag i rättssamhället. Allvarliga ingrepp mot enskilda, som t.ex. tvångsomhänderta­ ande av g barn, psykiskt sjuka och missbru­ are, skall omgärdas med starka ga­an­ier k r t för den enskildes rättssä­ er­ et. k h Rättssäkerheten i myndighetsutöv­ ingen skall stärkas. Medbor­ aren skall n g kunna hävda sin rätt gentemot myndigheterna. Myndighetsbeslut skall kunna överklagas. Tjänsteman­ aansvar skall kunna utkrävas och medbor­ arna ha n g rätt att väcka åtal mot enskilda tjänstemän. Den en­ kilde skall få skäligt ska- s destånd vid felaktig myndig­ etsutövning. JO-ämbetets ställning skall stär­ as. h k Av rättssäkerhetsskäl, och för att motverka parallella rättssystem, skall tvister i princip avgöras i de allmänna domstolarna. Mål som rör den en­ kildes för- s hållanden i ar­ etslivet skall handläggas i allmän domstol. Ar­ ets­ omstolens b b d uppgifter skall begränsas till att döma i tvister mellan kollek­ivav­alsslutande t t parter. Bo­ tads­ omstolen skall avskaffas. s d Medborgaren och kommunerna Strävan att stärka den enskilde och be­ ränsa den offentliga sek­orns ex­ g t pansion får konsekvenser för den kommunala verk­ am­ etens förut­ ätt­ ingar. s h s n Den kommu­ ala demo­ ratin måste för­ tärkas och verk­ am­ eten bedrivas n k s s h så att kommuninvå­ arna i större utsträckning genom sitt fria val be­ tämmer n s dess inrikt­ ing och omfattning. Den statliga styr­ ingen av kommunerna ge- n n nom lagar, förordningar och statsbidrag skall kraftigt re­ uce­as. d r Kommunernas befogenheter gente­ ot kommuninvånarna skall klart faststäl- m las i lag. Ökad rättssäkerhet åstadkommes ge­ om entydiga lagar och goda n möjligheter för medborga­en att ställa kommunen till svars för myndighets- r missbruk. Den kommunala självstyrelsen måste beva­as. Förstärkt kom­ unal de­ o­ rati r m m k skall åstadkommas genom kommundelningar, kommunala folk­ mröstningar o och skilda valdagar för riksdag och kommuner. Råd­ ivande folkomröstning- g ar i vissa kommu­ ala frågor och separata kommunalval ökar intresset för de n lo­kala angelä­genheterna. Kommunsammanslagningarna syf­ade till stordriftsfördelar men har med­ört t f nya problem. Mindre kom­ uner ger bättre kontak­er mellan väljare och m t valda och kan engagera fler förtroende­ alda. v Kommunal verksamhet, t.ex. barnomsorg, vård och utbildning skall be­ rivas d i kon­ urrens med en­ kild verksamhet. Då kan servicen bättre an­ assas till in- k s p dividuella be­ ov och önskemål och tillgängliga resur­ er ut­ yttjas bättre. Val- h s n friheten ökar med­ or­ arens oberoende och kom­ uner­ as verk­ amhetsfält b g m n s kan be­ ränsas. Kommunalt stöd skall ges på lika vill­ or till egen och enskild g k verk­samhet. Medborgaren och organisationerna Rätten att sluta sig samman i före­ ingar och intresseorganisatio­ er är själv- n n klar i ett fritt samhälle. Mångfal­ en av organisatio­ er är en tillgång. Det är d n av betydelse för individen att tillsammans med andra kunna hävda gemen- samma intressen. Organisationerna skall stå fria från stat och kommun. När or­ anisatio­ erna g n får poli­iskt inflytande och övertar myndighets­ ppgifter försva­ as demokratin t u g och rätts­ äkerheten minskar. Organisationernas obero­ nde ställning urhol- s e kas när de växer samman med det offentliga. Korporativiseringen av samhällslivet måste brytas. Organisatio­ erna skall n inte ha nå­ on särställning när det gäller politiskt in­lytande. De skall inte g f vara representerade i myndighe­ernas sty­elser eller i kommu­ ala styrel­ er t r n s och nämnder. Deras repre­ en­ation i utredningar skall begrän­ as till frågor i s t s vilka de har en sär­ kild kompe­ens. s t Lagstiftningen på arbetsmarknaden skall skydda individens rät­igheter i hans t egen­ kap av arbetstagare eller arbetsgivare. Med­emskap i en orga­ i­ ation s l ns skall inte tillåtas utgöra en förutsätt­ ing för infly­ande på ar­ ets­ latsen. n t b p Rätten att vara med i el­er stå utanför en organisation skall vara okränkbar. l Den grund­ags­ästa förenings­riheten skall förstärkas ge­ om att or­ ani­ a­ l f f n g s tionsklausuler för­bjuds. Organisationer med lagstadgad för­ and­ingsrätt har fått ett privilegium av h l staten. Deras verksamhet har stor ekonomisk be­ydelse för medlemmen vars t rättigheter därför skall regleras i lag. Bl.a. måste rätten till utträde skyddas. Kollektivanslutning till politiska par­ier skall förbjudas. t Personlig integritet Möjligheterna till samkörning av uppgifter i stora dataregister hotar den per- sonliga integriteten. Myndig­ eternas rätt att infor­ ra och lagra in­or­ ation h d f m om den enskilde skall därför begrän­ as. Användning av per­ on­ ummer skall s s n ske restriktivt. Be­ räns­ ing av möjligheterna till samkör­ ing skall gälla också g n n för myndigheterna. Tillstånd skall for­ ras av data inspektionen i varje sär­ kilt d s fall och ges med stor restriktivi­et. Överkla­ anden skall prövas av regerings­ t g rätten. En sammanhållen integritetslag skall ge individen skydd mot kränkningar från det offentliga eller från andra en­ kilda. Sekre­esslagens bestämmelser s t får inte urholkas genom att myndig­ e­erna erhåller en gene­ell upplys­ h t r ningsskyldighet gentemot va­andra. r Varje medborgare skall i princip kunna få tillgång till alla da­auppgif­er om t t sig själv. En registeransvarig skall finnas för varje dataregister. Denne skall bära ansvaret för att uppgifterna i registret är korrekta och för att felaktig- heter rättas till. Därige­ om får den enskilde möjlig­ et att också i prak­iken n h t utkräva an­ var för felaktiga uppgifter. s Förhållandet mellan den enskilde och det offentliga skall utfor­ as så att m behovet av kontroll blir minimalt. Därmed minskas kraven på informa­ion t om individen. En begränsning av myn­ igheternas rätt att samla in­or­ ation d f m om den enskilde är också en förutsättning för att offentlighets­ rincipen skall p kunna upp­ätthållas. Data­ekniken måste användas så att offentlig­ ets­ r t h principen kan förenas med ett starkt sekretesskydd för upp­ ifter om den g enskil­des förhål­landen. Inom dessa ramar kan datatekniken bli ett hjälpmedel för bättre service till medbor­ arna. Den kan ge möjlig­ et till en effektiv administration utan att g h utvecklas till ett hot mot in­egriteten. t Invandrare Invandringen av människor från an­ ra län­ er har stor betydelse för den d d svenska sam­ ällsutvecklingen. Den nordiska invan­ ringen skall vara fri. h d För medborgare i ut­ mnordiska län­ er måste invandringen vara reglerad. o d Flyktingpolitiken skall stå i överens­ tämmelse med våra åtaganden en­igt s l Genèvekonven­ionen. Rösträtt i riks­ agsval skall vara förbehållen sven­ ka t d s med­borgare. Invandrare skall i princip ha samma ställ­ ing som befolkningen i övrigt. De n skall ha möjlighet att bevara och vidareutveckla det egna kulturmön­ tret, s under förutsättning att det överensstäm­ er med svensk rätts­ pp­attning. Reli- m u f gionsfriheten ger alla rätt till egen trosutövning. En politik för att stärka familjens ställning har särskild betydelse för in­ vandrare, där samhörigheten inom familjen och släkten ofta spelar stor roll. Privata alternativ inom barnom­ org, äldre­ msorg, hälso- och sjuk­ ård ger s o v goda möjligheter att tillgo­ ose in­ andrares önskemål. d v Skolan har ett stort ansvar för att öka för­ tåelsen för invandrare och för s att mot­ erka motsättningar mellan be­olknings­ rupper. Skolan skall stödja v f g invandrare med särskilda åtgärder framförallt vad gäl­er undervis­ ing i l n svenska men också i hemspråk. Fri­ tå­ nde skolor är av särskild bety­ else s e d för invandrargrupper. Den historiska samhörigheten, lik­ om den fria nordiska arbets­ arkna­ en, s m d gör det naturligt att ägna de nordiska invandrar­ ruppernas situa­ion sär­ g t skild uppmärk­ amhet, t.ex. i fråga om utbildning och kulturut­ yte. s b Massmedia Det fria ordet är grunden för ett öp­ et samhälle och en förut­ ättning för p s demo­ ratin. Mångfald i massmedia är ett villkor för yttrande- och infor­ a­ k m tionsfriheten. Massmedia skall vara oberoende gentemot statsmakterna. Det är en förut­ sättning för yttrandefriheten och därmed för en mång­ idig nyhets­örmed­ing. s f l Alla massmedier skall åtnjuta ett lika starkt grundlags­ kydd. s Den mångfald och självständighet som tryckfriheten ger måste också gälla inom radio och TV. Radio/TV-monopolet skall av­ kaffas. Ett of­entligt ra- s f dio- och TV-bo­ag skall ge allsidigt pro­ ramutbud av god kvali­et över hela l g t landet. Nya media t.ex. kabel-TV och satel­it-TV, ökar mångfalden. Rätten att sända l via kabel skall vara fri. Något monopol skall inte finnas för ut­ ygg­ ad av b n kabelnät. Reklam i radio och TV skall tillåtas. Tidningar och andra massmediaföre­ag skall inte vara hänvisade till ett visst t pro­ uktionsmedel. Massmedia måste anpassas till den tekniska mil­ön i d j samhället om de skall kunna fylla sin upp­ ift gentemot all­ änhe­en. g m t Att ge utrymme för nya verksam­ etsgrenar är viktigare för pressens överlev- h nad än statligt stöd. Annons­ katten skall avskaf­as. Presstödet skall stegvis s f avvecklas. Detta måste ske i kombi­ ation med att pressen ges möjlighet att n fritt få använda sig av de medel ny mediateknik erbjuder och att verka i fri konkurrens på ra­ io/TV-områ­ et. Stödet till organi­ ations­idskrifter skall av­ d d s t vecklas. Den enskilde skall kunna göra sin rätt gäl­ande vid övergrepp i mass­ e­ l m dia. Skydd för främst barn mot våldsskildringar och pornografi skall fin­ as. n Ingripandet skall i så fall ske i form av efterhandsgranskning. Rättstrygghet Staten skall vara medborgarnas värn mot övergrepp från såväl enskilda som myndig­heter. Föräldrarna har huvudansvaret för att bar­ en fostras till att re­ pektera nor- n s mer och lagar. I familjen skall barnen få den trygga miljö och upp­os­ran till f t fria harmoniska medbor­ are som mot­ erkar missbruk av al­ ohol och nar- g v k kotika och förebygger brottslighet. Skolan skall förmedla fasta normer och värderingar. Rättssamhällets grund är en oväldig rätts­ ipning och lagar som är förank- k rade i medborgarnas rättsupp­attning. Respekt för la­ ar förutsätter att den f g rättsliga regle­ingen av män­ iskors till­ aro och det eko­ omiska li­ et begrän- r n v n v sas. Lagarnas främsta uppgift skall vara att reglera fria medbor­ a­es sam- g r verkan samt indivi­ ens rättigheter och skyldigheter gentemot det offentliga. d Lagarna skall lägga fast ramarna för den en­ kildes verk­ amhet men inte s s vara ett medel för att styra dess innehåll. All offentlig makt skall utövas un- der lagarna. Dessa skall utformas enty­ igt, så att godtycke i rättskipningen d förhindras. I ett rättssamhälle är en effektiv brottsbe­ ämpning möjlig endast om lagar k s e s och rättstillämpning åtnjuter medborgarnas re­ pekt och förtro­ nde. Poli­ en skall svara för den all­ änna ordningen och medbor­ arnas säkerhet till liv m g och egendom, samt förebygga och beivra brott. Kvar­erspoliser kan göra t viktiga förebyg­ ande insatser. Upptäcktsriskens betydelse för att fö­e­ ygga g r b brott skall vara utgångspunkten för in­iktningen av polisens verksam­ et. Poli­ r h sens resurser i det brottsförebyg­ ande arbe­et bör för­ tärkas. g t s Narkotikamissbruket är orsak till många brott och stort mänsk­igt li­ ande l d både för missbrukare och de­as anhöriga samt för den som utsätts för brot- r tet. Sverige måste bli ett nar­ otikafritt samhälle. Kampen mot narkotikahante- k ringen skall i första hand inriktas på den organiserade brotts­igheten, häleri l och på gatu­ andeln. Bruk av narkotika, som inte är medicinskt be­ingat, är h t missbruk och skall vara kriminali­ erat. Narko­i­ amissbrukare skall omedel­ s tk bart tas om hand och ges vård och rehabili­e­ing. t r Straffsatserna skall avspegla narkoti­ abrot­ens allvarliga karak­är. Per­ k t t missionsre­ lerna skall vara ytterligt restriktiva för per­ oner som dömts för g s grova narkotika­ rott. Kriminal­ årdens anstalter skall vara narko­ika­ria. b v t f Det är ett oavvisligt krav i ett rätts­ amhälle att skydda medbor­ arna. s g Strafflagstift­ ingen skall bygga på den enskildes ansvar för sina hand­ingar n l och på rättvisa och kon­ ekvens i påföljderna. Brottspåföljden skall bl.a. s syfta till att avskräcka fån brott. Fängelse skall normalt utdömas som på­öljd för allvarlig brotts­ighet. Ti­ en f l d mellan brott och påföljd skall förkortas. Särskilda jourdomstolar in­ättas på r prov och kombi­ eras med ett diffe­entierat påföljdssystem. n r Kriminalvården skall syfta till att återan­ assa den omhänder­agne till ett p t laglydigt och ordnat liv. Fängelse­ ården skall för­ ättras genom ökad dif­ v b ferentiering mellan olika katego­ier av interner. r Villkorlig frigivning skall ges restrik­ivt och endast som belö­ ing för gott t n uppfö­ande och vara ett uttryck för att återan­ assning är möjlig. Villkor­ig r p l frigivning skall inte ske innan merparten av det ut­ ömda straffet avtjä­ ats. d n Samhällstjänst skall finnas som en särskild vårdform för unga kriminella som alterna­iv till böter och fängelse. t Nya former för frivård, t.ex. inten­ ivöver­ akning och kon­raktsvård, skall s v t prövas. Med en effektivare fri­ ård kan fängel­ estraffen i många fall för­ v s kortas och återfall förebyggas. Den som utsätts för brott skall hållas ska­ eslös. Staten har här det yttersta d ansvaret. Brottsoffrets intressen får inte vika för lagöverträdarens. Människors engagemang som foster­öräl­ rar, övervakare och kontakt­ er­ f d p soner kan återföra många till ett laglydigt liv. Deras arbete är ett vik­igt t inslag i kriminalvården och skall uppmun­ras. t Religion och kyrka Kristna och humanistiska värderingar utgör grunden för vårt svenska sam­ hälle. Denna grund måste bevaras och förstärkas. Bris­ande kunska­ er om t p kristendomen har minskat för­ tåelsen för vårt kulturarv. I ett sam­ älle, där s h etiska frågor och andliga vär­ en ofta tappas bort, blir kyr­ ans uppgift allt d k viktigare. Religionsfrihetens princip är själv­ lar. Ett fritt samhälle förut­ ätter to­e­ans k s l r mot oliktänkande och att olika trossamfund ges möjlighet att fram­öra sitt f budskap. Svenska kyrkan är en omistlig del av vårt kristna kulturarv. Den skall där­ör f vara en öppen folkkyrka, som verkar i alla delar av landet. Svenska kyrkan skall ges full frihet att besluta i egna angelägenheter. Dess kyr­ o­ yggnader k b och kulturskatter skall beva­as och vårdas som ett led i kyr­ ans le­ ande r k v verksamhet. Svenska kyrkan och de fria kristna sam­unden skall ges goda ar­ etsför­ ål­ f b h landen och så långt möjligt lika ekonomiska vill­ or. Deras utbild­ ings-, barn- k n och ung­ omsarbete samt sång- och musikverksam­ et skall ha samma stöd d h som går till an­ ra frivil­iga organisationer. Kyrkor­ as diako­ ala verksamhet d l n n och sociala engagemang är en omistlig del av samhällets sociala arbete. Mis­ ionen och andra humanitära samman­ lut­ ingars arbete skall få ökad s s n andel av u-hjälpen. Skolans religionsundervisning har stor be­ydelse för barn och ungdo­ ars t m egen ut­ eckling och förståelse för andra männis­ or. Den skall ge allsidig v k belysning av och kunskap om kristendo­ en men också ge insikt i andra m livsåskådningar. Ämnet skall ha en fast förankring i undervis­ ingen på alla n stadier i grundskolan. Osäkerhet om grundläggande värde­ingar gör människan rådvill och rot­ös. r l Under­ isningen skall ge för­ tåelse för att huvud­ elen av de all­ änt accep- v s d m terade reglerna för mänsklig samlevnad i vårt land byg­ er på den kristna g traditionen. En fri ekonomi I en marknadsekonomi bestäms den eko­ omiska utvecklingen av indivi­ er, n d hushåll och företag. När de väl­er bland varor och tjänster avgör de också j produktionens in­iktning och omfatt­ ing. Sveriges och väst­ ärldens frihet, r n v välstånd och sociala trygg­ et har vuxit fram tack vare den fria eko­ omin. h n Marknadsekonomin baseras på fri­ illig samverkan mellan en­ kilda män­ v s niskor. De­as strävan efter väl­ tånd skapar ekono­ isk tillväxt. Marknads­ r s m ekonomin är överlägsen alla andra eko­ omiska system när det gäller att n tillförsäkra de många män­ is­ orna en hög materiell standard och en god n k social trygghet och stör­ ta möjliga valfrihet. Marknadseko­ omin innebär s n också det mest decen­raliserade beslutsfattandet. t Marknadsekonomi är ekonomisk mång­ald. Den erbjuder goda villkor för en f ef­ektiv produktion genom att besluten fattas där kompetensen finns. Många f producenter tävlar om att möta kon­ umenternas ön­ kemål. Den producent s s som är billigast och bäst går med vinst och bär utveck­ingen framåt. Yrkes- l och närings­ri­ et, fri pris­ ildning, fri handel och fria kapi­alrörelser utgör f h b t nödvändiga beståndsdelar i mark­ adsekonomin. n Enskild äganderätt är marknadseko­ omins grund. Ägandet skall vara spritt. n Alla skall ha möjlighet att spara till ett eget kapital. Fasta spelregler för det ekonomiska livet anger den ram inom vilken före­ag t och hushåll får verka fritt. Alla individer och före­ag - lika väl som of­entliga t f organ - måste respektera andras egendom och eko­ omiska rättig­ eter. n h Även i ett samhälle med marknadse­ onomi är det självklart med offent­iga k l insatser för rättstrygghet, för­ var, social trygghet, vård och ut­ ildning m. m. s b Den offentliga verk­ amheten får dock inte bli så omfat­ande att den utgör ett s t hot mot den fria ekono­ in. m Ekonomisk frihet är en nödvändig förut­ ättning för ett fritt samhälle. Där den s eko­ omiska friheten saknas förtrycks frihe­en också på andra områ­ en. Alla n t d marknadse­ onomier är inte demokratier, men alla demo­ ratier är stater med k k ett fritt ekono­ iskt system. Att utveckla mark­ adseko­ o­ in är att befrämja m n n m frihet, demokrati och välstånd. Ekonomi i utveckling Målen för den ekonomiska politiken skall vara ekonomisk till­ äxt, ett spritt v enskilt ägande, stabila priser och full produktiv sysselsättning i hela landet. Ett spritt en­ kilt ägande medverkar till en god inkomst­ör­ elning. En sådan s f d förutsätter att ar­ ete, sparande och företagande ger ett utbyte som överens b stämmer med medborgarnas krav på rättvisa. Sta­ ila priser, produktiv sys- b selsättning och ekonomisk tillväxt är va­andras förutsätt­ ingar. r n Ekonomisk utveckling kan inte ad­ inistre­as fram genom poli­iska be­ lut. m r t s Däremot kan staten genom att ange alltför snäva ra­ ar för ekono­ isk m m verksamhet skapa ogynnsamma förutsätt­ ingar för det eko­ omiska framåt- n n skridandet. Den ekono­ iska politiken skall förbättra marknadse­ onomins m k funktionssätt och undan­öja de hinder som förekommer på olika områden. r Ekonomisk-politiska styrmedel, t.ex. skatte- och penningpolitik, ger bara resul­at om de får verka på funge­ande markna­ er. An­ ars ersätts mark­ t r d n nadens påstådda misslyckanden med politiska misslyckan­ en. Till­ron till d t individer och företag måste ersätta övertron på statens förmåga att styra och ställa. De tekniska framstegen skapar stän­ igt nya förutsättningar för den eko­ d nomiska ut­ ecklingen. Vi står nu in­ör en omfattande förändring, base­ad v f r på framväxten av ny teknologi, bl.a. på da­orteknikens, biolo­ ins och mate- t g rialteknikens områden. Att utnyttja de nya möjligheterna är en stor och krävande upp­ ift. Det g förutsätter att den ekonomiska poli­iken inriktas på att undanröja hinder för t s r förändringar, en­ kilda initiativ och fria fö­etags expansion. Utan en sådan inriktning av politiken kan Sverige inte ta tillvara framtidens möj­ighe­er. l t Ett spritt ägande Den ekonomiska politiken skall främja ett spritt ägande. Det ger hus­ ål­en h l trygghet och oberoende och skapar ansvarskänsla. I en marknadsekonomi sker förmö­ en­ etsbildningen främst bland en­ g h skilda. Det gäller allt slags ägande, men i synnerhet det riskvilliga före­ tagskapitalet. Utvecklingen mot ett alltmer institu­ionali­ erat ägande riskerar att för­ vaga t s s mark­nadsekonomin. Ägande­funktionen passivi­seras och närings­li­vet byrå- kratiseras. Det ekonomiska livet förlorar i utvecklingskraft när det direkta sambandet mellan den en­ kildes välstånd och företagens fram­ ångar tun- s g nas ut. Det finns också viktiga samhällseko­ o­ iska motiv för att upp­ untra ett ökat n m m en­ kilt sparande. Detta gäller i synnerhet när den offentliga sektorn uppvisar s underskott. Kapitalbild­ ingen förstärker den ekono­ iska till­ äxten och ger n m v morgondagens välstånd. Äganderätten får inte urholkas ge­ om myndighetsövergrepp, hårda be­ n skattnings­egler och lagar som starkt beskär männis­ ors rätt att för­oga över r k f sina tillgångar. Varje hus­ åll skall ges möjlighet att bygga upp ett sparka- h pital. Staten skall stimulera hushållens förmögenhetsbildning. Det skall vara skattemässigt gynn­ amt att spara i bank och i aktier. De mindre aktieägar- s nas intressen skall ges ett starkare skydd. De anställda skall kunna spara i ak­ier i det egna företaget. Vin­ tandels­ t s system möjlig­ ör detta. Ett visst år­igt belopp per an­ tälld skall kunna med- g l s ges för aktieförvärv i det egna fö­etaget utan att förmånen be­ kattas. Det r s skall också vara möjligt att av­ala om löneavsättningar till sparkonton med t fritt placerings val. Målsparande till egen bostad och fri­idshus skall uppmuntras. Kommu­ erna t n skall er­ juda hyresgästerna att med äganderätt el­er bostadsrätt för­ ärva b l v lägenheter i kom­ unalägda bostadsfö­e­ag, varvid kommu­ al bor­ en skall m r t n g kunna ställas. Alla skall ha möjlighet att äga sin bostad. Ett gott näringsklimat gynnar för­ ögen­ etsbildning, särskilt i de små fö­ m h retagen. Fler företagare bidrar till en större förmö­ en­ etsspridning. g h Kollektiva löntagarfonder koncentre­ar ägandet ytterligare. Det enskilda r ägandet urholkas. Det ekonomiska livet kollektivi­ eras. En sådan ut­ eck­ing s v l står i strid med grundprin­ iperna i vårt ekonomiska sys­em. Ytterst hotas den c t fria ekonomin och demo­ ratin. Därför skall löntagar­onderna avskaffas. k f Statlig och kommunal expansion le­ er långsiktigt till ett lägre hushålls­ pa­ d s rande. Motiven att spara blir sva­ are när det of­ent­iga övertar en allt större g f l del av ansvaret för medbor­ arnas för­ örjning. Möjligheten och in­resset för g s t att spara minskar om in­lation och höga skatter urholkar in­ omsterna och f k gör sparande i bank och aktier olönsamt. Stabila priser Inflationen undergräver den ekono­ iska stabiliteten och även­yrar sam­ m t manhåll­ ingen i samhället. Den leder till arbetslös­ et och försvårar för n h fö­etag och hushåll att planera sin ekonomi. Inflationen undermi­ erar r n för­ tsättningarna för arbete och spa­ande och medför att samhällets till­ u r gångar fördelas orättvist. Genom att urholka vårt näringslivs internatio­ ella n konkurrens­ raft leder inflatio­ en till underskott gentemot omvärl­ en. k n d Konkurrens och frihandel pressar priserna och är därför förut­ ättningar för s en effektiv stabiliseringspolitik för stabila priser. Det går inte att be­ ämpa k inflationen med pris­ topp, prisregle­ingar eller importhinder. s r Arbetsmarknadens parter har ett sär­ kilt ansvar för att hålla till­ aka pris­ s b stegringen genom en återhållsam lö­ eutveckling. Skall den ekonomiska n politiken kunna leda till stabila pri­ er, måste höjda löner motsvaras av ökad s produktivitet. Sänkta marginalskatter och minskade påla­ or på näringslivet dämpar in­la­ g f tionstrycket. En skattepolitik som försäm­ar villko­en för arbete och sparande r r leder till prisstegring. Balans mellan den offentliga sektorns utgif­er och inkomster medger en låg t räntenivå och uppmuntrar tillväxtbe­rämjande in­ es­eringar. Bekäm­ as f v t p inflationen med fram­ ång, är det också möjligt att genom en stärkt valuta g begränsa utifrån kommande prisstegringar, i stället för att tvingas till infla- tionsdrivande de­valveringar. Full produktiv sysselsättning Dagens investeringar i maskiner, fa­ riker, affärsidéer och kun­ kaper ger b s morgonda­ ens arbetstillfällen. Inves­eringarna be­ täms av dagens vinster g t s och förväntning­ rna inför framtiden. Arbete åt alla förut­ ätter en politik som a s möjliggör att lön­ amma företag bildas och växer. Då utveck­as nya bran- s l scher, ny teknik och nya af­ärs­ mråden. En smidig omställning är möjlig f o endast i en rörlig ekonomi, där före­agen går med vinst, där kapi­alrörel­ t t serna är fria och där människorna kan välja ar­ ete. b En låg arbetslöshet förutsätter en god om­ tällningsförmåga i hela ekono­ s min. Byte av yrke, företag, bransch eller bosättnings­ rt underlättas av låga o marginalskatter och en mark­ adsanpas­ ad lönebildning. n s Produktiv och varaktig sysselsättning är ett resultat av att kon­ umenterna s efterfrågar de varor och tjänster som arbetet skapar. Ar­ ete kan i läng- b den inte köpas med subven­ioner eller of­ent­iga satsningar. De skat­ehöj­ t f l t ningar som blir följden medför att det privata näringslivet försvagas. När staten inte längre har råd med subventioner, upp­räder omfattande om­ t ställningsproblem med stigande arbetslöshet. Full produktiv sysselsättning befräm­as av ett gott näringskli­ at. Staten skall j m dämpa företagens kostnader ge­ om låga skatter och fasta ekono­ iska spel- n m regler, utan in­ lag av hämmande by­åkrati. Genom att staten bringar ord- s r ning och reda i sina egna finanser bidrar den till lägre in­lation och därmed f till bättre förut­ ättningar för min­ kad arbetslöshet. s s Arbetsmarknadens parter skall ha frihet att sluta avtal. Friheten skall utö­ as v under an­ var. Löneökningar som motsvaras av ökad produktivitet och som s anpassas till efter­rågan på arbetskraft ger fler arbeten i väx­ nde före­ag. f a t Starkt kostnadshöjande avtal leder oundvikligen till arbetslöshet. Där­ör f måste lönebildningen bättre anpassas till olika företags och bran­ chers s betalnings­för­måga och kon­kurrensförhållanden. Full produktiv sysselsättning kan al­ rig skapas om löneavtalen försvagar d företagens konkurrenskraft. Staten skall inte genom devalveringar eller sub- ventioner i efterhand rätta till ett alltför högt kostnadsläge. Det ger upphov till felaktiga föreställningar om den ekonomiska politikens möj­igheter och l lyfter av arbets­ arkna­ ens parter deras an­ var för syssel­ ättningen. m d s s Statlig inkomstpolitik som syftar till att överta detta ansvar fun­ erar inte och g min­ kar friheten. Staten skall ge­ om att spara och genom att sänka mar- s n ginalskatterna och arbetsgivar­ vgifterna underlätta för par­erna att sluta a t nominellt låga avtal. Stat och kommun skall som arbetsgivare med­ erka till v att lönekostna­ ernas utveckling däm­ as. d p Yrkesutbildningens otillräckliga an­ nyt­ ing till arbetsmarkna­ en är en av k n d orsa­ erna till den höga ungdoms­ rbetslösheten. Lärlingsutbildning kan för- k a stärka utbild­ ingskvalitén, underlätta övergången till arbets­ arknaden och n m bättre tillgodose be­ ovet av utbildad arbetskraft. h För att ungdomar skall få arbete måste det föreligga tillräckliga lö­ eskill­ n nader jämfört med ersätt­ ingen till kunnigare och mer er­aren arbetskraft. n f Regional balans Utvecklingsinriktade företag är den bästa garantin för regional balans. Den ekono­ iska politiken skall där­ör befrämja till­ äxt i hela ekonomin. Regio- m f v nal utjämning till priset av utebliven eko­ omisk tillväxt bidrar ej långsiktigt n till välstånd i stödre­ io­ erna. g n Bidrag till krisföretag och krisbran­ cher försenar den omställ­ ing som är sär- s n skilt viktig i regioner med stor arbetslöshet. Re­ ionalpolitik som kon­ erverar g s en förål­ rad närings­ truktur motverkar därför sitt syfte. Företa­ ens egen d s g livskraft ersätts då av ett skadligt bidragsberoende. Jordbruk och skogsbruk är grunden för glesbygdens näringsliv. Den tek­ iska n ut­ ecklingen ger dock goda förutsättningar för mindre enheter och geogra- v fisk decen­ralisering även inom in­ ustri och service. Dessa möjlig­ eter skall t d h tillvaratas. Regionalpolitik skall föras med gene­ella medel. Dessa kan vara lägre r skatter och ar­ etsgivaravgifter än i övriga landet. Häri­ e­ om motverkas b g n godtycke och snedvriden konkur­ens. Generella medel för att ut­ämna re- r j gionala skillnader är dessutom för­ nliga med Sveriges internationella han­ e delspolitiska åtaganden. De selektiva bidragen skall begränsas till ett minimum. Därige­ om blir lön- n sam pro­ uktion och vinstgivande affärer, i stället för förmånliga bi­ rag, ett d d villkor för över­evnad. l Den solidariska lönepolitiken bidrar också till att slå ut företag­ amhet i gles- s bygd. En mer flexibel lönepolitik är därför nödvän­ ig. d En begränsad offentlig sektor Stat och kommun spelar en viktig roll i det moderna samhället. De upp­ if­ g ter som stat och kommun skall sköta måste utföras väl. Det förutsätter att offentlig verksamhet be­ ränsas till områ­ en där hushållens och det en­ kilda g d s näringslivets insatser inte räcker till. Den offentliga sektorn får inte vara en för stor del av hela sam­ ällseko­ h nomin. Då för­ kjuts balansen mellan enskild och of­entlig verksamhet på ett s f sätt som är skadligt för landets ut­ eck­ing. v l Alltför stora och snabbt växande of­entliga utgifter utgör den främsta or­ f saken till att Sveriges ekonomi befin­ er sig i obalans. Statens och kom­ n munernas expansion tränger tillbaka den en­ kilda sektorn. Ett högt skat­ s te­ryck, regleringar och snedvri­ en konkurrens belastar hushållen och t d nä­ringslivet. De totala offentliga finanserna skall vara i balans. Offentlig kon­ umtion och s transfe­eringar skall täckas av skatter och avgifter. Inom en sådan ram finns r utrymme att be­ riva en framgångsrik konjunkturpolitik. d Stora och varaktiga underskott i de offent­iga finanserna är ett tecken på l att den of­entliga sektorn är för stor. Underskotten leder till ökad infla­ion f t och växande arbets­öshet. Räntan sti­ er och kostnaderna för närings­ivets l g l investeringar ökar. Klyftan mellan produktion och konsumtion växer med allt svårare balansproblem som följd. Underskotten måste avvecklas. Det skall ske genom utgiftsbe­ ränsningar g och en politik som stimulerar tillväxt i ekonomin. Lägre skatter Sverige har ett mycket högt skatte­ryck, vilket leder till svag ekonomisk t tillväxt och dåligt resursutnyttjande. Den verkliga skattebördan är högre än den formella, då budgetunderskot­et endast innebär ett upp­ kjutet skatteut- t s tag. Höga skatter verkar uppdrivande på kost­ ader och priser. De försämrar n företagens konkurrenskraft. Indivi­ en får mindre ut­ elning av arbete och d d sparande. Skatteun­ erlaget un­ ergrävs när arbete, sparande och fö­eta­ d d r gande motverkas. Ett centralt mål är därför att ned­ ringa det totala skattetrycket. Det bör suc- b cessivt sänkas till samma nivå som gäller i viktiga konkurrentlän­ er. Detta d skall ske genom att skatte­ atser min­ kas och vissa skatter helt tas bort. s s Skattesänkningarna skall motsvaras av ut­ iftsminskningar för att inte på kort g sikt leda till ökat budgetunder­ kott. Avväg­ ingen mellan skatte­ änkningar s n s och bespa­ingar skall gö­as så att de of­entliga finan­ erna är i balans se- r r f s nast i början av l990-ta­et. l Det är i första hand skatter på pro­ uktio­ en som skall sänkas. Därige­ om d n n stimule­as arbete, sparande och företagande. Det in­ ebär att be­ katt­ ingen r n s n av konsumtionen kom­ er att ligga högt även i fortsätt­ ingen. Skattehöjning- m n ar kan inte godtas annat än i rena undantagsfall. Skatt på arbete slår in en kil mellan värdet av en produktionsin­ ats och den s ersättning individen får. Därige­ om bryts de na­urliga sambanden i ekono- n t min. Arbetsfördelning och ex­ra ar­ etsinsatser lönar sig mindre. Skattefusket t b och den ”svarta” eko­ omin ökar i omfattning. n Den kommunala inkomstskatten skall till­ ammans med avgifter och skat­ s teutjäm­ ingsbidrag finansiera den kommunala verk­ amheten. Ett kom­ unalt n s m skattestopp skall införas. De kommu­ er som har ut­ ymme att sänka skatten n r skall göra detta. Den statliga inkomstskatten skall på sikt utgå endast på höga in­ omster. I k första hand skall den statliga in­ omstskatten sän­ as så att marginal­ katten k k s på vanliga in­ omster blir högst 40 procent med ett tak vid 70 procent. Den k statliga inkomstskatte­ kalan skall ha ett fullständigt infla­ions­ kydd. Under- s t s skott i för­ ärvskälla skall vara avdragsgill enligt principen om skatt efter v bärkraft och för att inte motverka småföre­agande och annat pro­ uktivt t d risktagande. I enlighet med principen om skatt efter bärkraft skall grundav­ rag för barn d införas vid den kommunala be­ kattningen. I kombination med av­ ragsrätt s d för styrkta barntillsyns­ ostnader upp till en viss nivå och vård­ adsersättning k n förbättras därige­ om familjens möjlighet att leva på sin in­ omst. n k De inkomstprövade bidragen skall reserve­as för hushåll med så låga in­ r komster att de trots reformerad fa­ iljebeskattning inte kan uppnå en rimlig m levnadsstandard. Hus­ åll som betalar in­ omstskatt skall inte be­ öva upp- h k h bära inkomstprövade bi­ rag. De som uppbär sådana bidrag skall inte sam­ d tidigt behöva betala skatt. Beskattningen av konsumtion skall ske i form av moms. Även energibe­ skattning skall ske i form av moms. Punktskatter skall finnas för alkohol och tobak. Arbetsgivaravgifter skall tas ut enbart för att finansiera social­örsäkringar, f främst pensioner och sjukpenning. Erlagda ar­ etsgivaravgifter skall re­ b dovisas för in­ omsttagaren. k Bolagsbeskattningen skall vara stat­ig. Den skall ligga på samma nivå som l den genom­ nittliga inkomstskat­en. Med lägre bolags­ katt kan skat­esys­ s t s t temet och skattekontrol­en för­ nklas. Företa­ en ges större frihet att välja l e g metoder för att stärka sin eko­ o­ iska bas. Bolagen skall ha goda konsoli­ n m derings­möjligheter. Aktieutdelningen skall inkomstbe­ kattas efter avdrag för bolags­ katt. Därige- s s nom av­ kaffas dubbelbeskatt­ ingen av aktieutdel­ ingar och det stimulerar s n n aktiesparandet. Realisa­ionsvinstbe­ kattningen på aktier skall förenklas. t s Äldre aktievinster skall gö­as helt skattefria. Därigenom anpas­ as ak­ r s tiebeskattningen till vad som gäller inter­ ationellt. n Förmögenhetsskatten hämmar pla­ eringar som skapar produk­iva arbe­ c t ten. Den måste därför lindras. För många familjeföretag utgör förmö­ en­ g hetsskatten ett stort pro­ lem, ef­ersom de tvingas till omfattande ut­ag ur b t t rörelsen för att kunna betala sina skatter. Förmögenhetsskatten skall där­ör f avskaffas på det arbe­ande kapitalet i små och medelstora företag. Arvs- t och gåvo­ katten skall lindras för att underlätta gene­ations­ äx­ingar. s r v l En komplicerad skattelagstiftning in­ ebär stora risker för att Sverige ut­ n vecklas till ett motbjudande kontroll­ amhälle. Skatte­ yndigheternas krav s m på en utbyggd skattekontroll riskerar att överordnas med­ orgarnas rätts­ ä­ b s kerhet och personliga in­egri­et. t t Den allmänna skattemoralens upp­uckring är ett allvarligt pro­ lem. Stora l b inkomstbe­opp frånhänds det allmänna samtidigt som lojala skatte­ etalare l b får bära en tyngre skatte­ örda. På många områden har den dolda verk­ b samheten antagit en sådan om­attning att seriösa företags ex­stens hotas. f i Det är framförallt nödvändigt att ut­orma skatter och bidrag så att de fram- f står som rättvisa och rimliga och minskar drivkraf­en till skattebrott. Reglerna t måste vara så klara och en­ydiga att medborgarna kan förutse de skatte- t mässiga konsekvenserna av sitt handlande. Skattesystemet måste så långt möjligt göras självkontrollerande. In­ omster k och utgifter av samma slag. t.ex. räntor, bör behand­as på samma sätt vid l beskattningen. Risken är annars stor för att svarta marknader upp­ ommer. k Skatteregler vars efterlev­ ad är svår att kontrollera måste också undvikas. n Ett villkor för att det skall gå att undvika omfattande skattefusk är att skatte- trycket och skattesystemet är förankrat hos med­ orgarna. Skall dessa lojalt b betala sina skatter måste skatte­agarna överensstämma med medborgarnas l rättsuppfattning. En ef­ektiv skattekontroll kan då ske med bibe­ ållen hänsyn f h till in­tegrite­ten. Rättssäkerheten skall öka genom att gene­alklausulen inom skatterätten r avskaffas och bevissäkringslagen än­ ras så att rik­iga relationer återställs d t mellan det offentligas befogenheter och medborgarnas rättighe­er. För att t ge skattebetalarna rimliga förut­ ätt­ ingar att planera sin ekonomi, även om s n de är i delo med skattemyndighe­erna, skall överklaganden normalt vara t färdigbe­ andlade i länsrätten inom ett år efter de­ larationsårets ut­ ång. h k g Besparingar i stat och kommun De totala offentliga utgifterna får inte öka. Det är ett villkor för att den en­ kilda sek­orn skall kunna växa. Ut­ ifterna för statlig verksamhet måste s t g minska och den kom­ unala volym­illväxten upphöra. Bespa­ingar krävs m t r för att stat och kommun i längden skall kunna fullgöra sina grundläg­ ande g uppgifter. Utgiftsminskningar måste förenas med en ändrad rangordning av of­ent­ f liga uppgifter. Med knappa resur­ er i stat och kommun är det betydel­ e­ullt s s f att stödet går till dem som bäst behöver det. De svagaste i samhäl­et skall l åtnjuta ett starkt skydd, även när stora krav måste ställas på bespa­ingar i r stat och kommun. Besparingarna måste också utformas på ett sätt som underlättar hushål­ens l anpassning till de ändrade förutsätt­ ingarna. Det måste därför skapas al- n ternativ till den offentliga verksam­ eten. Verksamhet som medbor­ arna vant h g h sig vid riskerar annars att upp­ öra. En stram budgetprövning skall kom­ ineras med systemförän­ ringar. Of­ b d fentliga mo­ opol skall brytas. Kon­ urrens stimule­ar offentlig verk­ am­ et n k r s h och ger människor bättre ser­ ice och större utbud till lägre kost­ ad. Genom v n att tillåta privat konkur­ens får vi bättre ekonomiska för­ t­ ätt­­ r u s ningar att behål- la den service vi vant oss vid. Dessutom öppnas möj­ig­ e­er för ny­än­ ande l h t t k och ini­iativ på bred front, vilket kan ut­ eckla sto­a delar av servicesektorn t v r för ex­port. Lägre skatter ger utrymme att min­ ka bi­ ragen, eftersom hus­ ållen får större s d h möj­igheter att själva klara sin försörjning. När rundgången mellan skat­er l t och bidrag min­ kar sparas ock­ å i administrationen. s s Barnavdrag, vårdnadsersättning och neu­rala bidragsregler för barnom­ t sorgen ökar valfriheten och uppmun­rar verksamhet i enskild regi. Däri­ e­ t g nom skapas rättvisa mellan olika barn­amil­er och mellan olika former av f j barnomsorg. Med ökade inslag av självrisk i de soc­­ iala försäkringssystemen upp­ un­­ m tras arbete och sparande. Om­ röv­ ingen av bidrag och social­ör­ äkringar skall p n f s syfta till att re­ er­ era det offentligas stöd för dem som har störst be­ ov. s v h Försäljning av lägenheter i kommu­ a­a bostadsfastigheter till hyresgäs­erna n l t gör förvaltningen bättre och bil­igare. Det ger stora besparingar för stat och l kommun. Nya möjligheter för privata initiativ i sjuk­ ården öppnas om denna fi­ ansi­ v n eras neu­ralt genom sjukvårdsför­ äk­ingen. Pati­ nternas valfrihet ökar. t s r e Lagar och regler måste utformas så att före­agens omställning till ny pro­ t duktion och nya produktionsme­oder underlättas. Detta medför ökade skat- t teintäkter. Tillstånds­ rövningen enligt byggnadslagen för vissa an­äggningar p l är ett exempel på onödig och hämmande byråkrati, som kan avskaffas. Möjlighet till arbetsförmedling i en­ kild regi ger effektivitets­ inster i hela s v ekono­ in. Rörligheten ökar på arbetsmarknaden. Den arbetslöse får lättare m arbete och ar­ etsgivaren kan fortare fylla vakanser. b Viss offentlig affärsverksamhet kan med fördel överföras till den enskilda sektorn. Det gäller inte minst många statliga företag. Dessa skall succes­ ivt s säljas. Kommunal af­ärsverksamhet skall privatiseras eller be­ rivas i kon­ f d kurrens med enskild verksam­ et. Statliga och kommunala monopol skall h finnas bara där det är nödvän­ igt av tek­ iska skäl. En klar åtskill­ ad skall d n n göras mel­an de affärsdri­ ande verkens myndig­ etsuppgifter och kom­ l v h mersiella verksam­het. Konkurrens på lika villkor ger sam­ ällse­ onomiska vinster och är till för­ el h k d för konsumenterna. Subven­ioner till företag och branscher snedvrider kon- t kurrensen och skall därför avvecklas. Avgiftsfinansiering bör i ökad ut­ träckning användas i stället för skattefi­ s nansiering. Genom avgiftsfi­ ansiering får medbor­ arna informa­ion om vad n g t den offentliga servicen kostar. De politiskt ansvariga får en bättre uppfatt- ning om den verkliga ef­erfrågan. Avgifterna möjliggör också för stat och t kommun att fort­ ätta att erbjuda efterfrågad service. Full kost­ adstäckning s n via avgifter skall inte tillgripas på sådana områ­ en där starka sociala skäl d ta­lar emot. Kommunal ekonomi En decentraliserad samhällsstruktur förut­ ätter kommunal självstyrelse. Riks- s dag och regering har emellertid ansvaret för den ekonomiska politi­ en. De k måste kunna styra den totala skatte- och utgiftsutveck­ingen i kommunerna. l Kommunalt skat­estopp skall förenas med stor frihet för kommunerna att t själva sköta sina uppgif­er. t De specialdestinerade statsbidragen till kommunerna skall i hu­ udsak av­ v vecklas. Det skall ske i den takt en oförändrad kom­ unalskatt medger. Den m kommunala skatteutjämningen har stor betydelse för kommuner med svagt skatteunderlag. Den kan be­ öva öka i omfattning när de speci­ ldestinerade h a statsbidragen avvecklas. För att möjliggöra en bättre kommu­ al ekonomi och begränsa den kom­ n munala sektorns verksamhet skall landstingens verk­ amhet utanför hälso- och s sjukvården avvecklas. Den verksam­ et som inte kan bedrivas i en­ kild regi h s överförs till primär­ ommunerna. Dessa kan var och en eller i samverkan ta k ansvaret för landstingskom­ unala uppgifter när det gäller trafikför­ örj­ ing, m s n utbild­ ing, kultur och om­ orgsvård. n s Landstingsskatten skall sänkas i takt med att finansieringen av sjukvården överförs till sjukvårdsförsäkringen. Ansvaret för den offentliga hälso- och sjukvården kan då ligga kvar hos landstingen eller där så visar sig lämpligt överföras till annan huvud­ an. m Samverkan mellan kommuner for­ ras inom vissa verksamhets­ält. Det antal d f kommuner som behöver sam­ erka varierar bero­ nde på uppgif­ens karak- v e t tär. Samverkan kan ske i olika former, t.ex. i stiftelser, genom avtal om tjäns- teutbyte och i bolag. Det ger ut­ ymme också för samver­ an med enskilda r k intressenter. Kommunerna kan göra den bästa be­ öm­ ingen av hur knappa medel som d n skall an­ ändas. Statliga detaljregle­ingar fördyrar och försvårar kom­ u­ v r m nernas möjlighet att rationalisera och i pröva nya verksamhets­ormer. Alter- f nativ till den kommunala ser­ icen får svårt att växa fram. Staten skall inte v ålägga kommunerna nya uppgifter, som staten inte är beredd att be­ala. t Upp­ ifter som tidigare ålagts kommunerna skall förutsätt­ ingslöst prövas. g n Kommunerna måste vara restriktiva i fråga om verksamhet i egen regi och i egna bolag. Bolagsbildning får inte bli ett medel att överskrida den kom- munala kompetensen eller kringgå kom­ unallagens regler om insyn och m kontroll. Kommunal upp­ and­ing skall ske under fri konkur­ens. h l r Ett fritt näringsliv En fri ekonomi präglas av ständig förän­ ring. Nya företag, nya produk­er d t och nya metoder ersätter gamla. I denna ibland på­restande omställning f återfinns möjlighe­erna till ökat välstånd. Marknadsekono­ ins styrka lig­ er i t m g dess överlägsna för­ åga att signalera och hantera omställ­ ingsbeho­ en. m n v Utvecklingen medför emellertid också svå­igheter. Dessa måste i allt vä­ r sentligt be­ ästras av de enskilda människorna, efter­ om politikernas för­ m s måga att styra med förutseende är begränsad. Att avstå från att reglera och dirigera är en av de främsta poli­iska utmaningarna. t Den första industriella revolutionen lade grunden för en effekti­ are pro­ v duktion ge­ om stordrift och centrali­ ering. Den om­ andling som nu på­ år n s v g öppnar vägen för decentralisering och småskalighet. När va­uproduk­ionen r t automatiseras, skapas ut­ ymme för serviceekonomins ut­ eckling. r v Den omvandling Sverige står inför är i många avseenden jäm­örbar med f den för­ ndring som övergången från skråväsende till näringsfrihet inne­ ar. ä b Stora krav ställs på förnyelse av det eko­ omiska livets rättsliga regle­ing. Ar- n r betsrätten, bolagsrät­en och skat­erätten skall utformas så att ny­öre­agandet t t f t och de mindre företagen ges bättre förutsättningar. Den fria konkurrensen är förän­ ringens främsta drivkraft. Sub­ en­ioner och d v t han­ elshinder leder till att skaparkraften och idé­ikedomen hämmas. Nä- d r g ringslivet måste inom la­ ens ramar få verka fritt för att kunna fylla sin upp- gift som välfärdens och trygghetens garant. Näringspolitiken skall föras med ge­ erella medel. Dess mål skall vara lön­ n samhet, vi­alitet och omställnings­örmåga inom hela ekonomin. Vin­ ten och t f s risken för förlust utgör en nödvändig stimulans för förän­ ringar. d De länder som ger utrymme för att satsa på det okända och som bäst förmår att upp­ untra arbete, spa­ande och företagande kommer att leda m r utvecklingen. Dessa sam­ ällen kommer att vara morgondagens fö­ebilder, h r därför att de gett fotfäste för framti­ ens teknik. Sverige skall vara ett av d dessa länder. Det är som ett tekniskt hög­ valificerat samhälle vårt land har k sin eko­ omiska framtid. Endast i en sådan miljö kan vi säkra en fort­ att n s plats bland de mest ut­ ecklade länderna. v Frihandel Frihandel är marknadsekonomins interna­ionella tillämpning. Den be­rämjar t f arbets­ördelning och en fruktbar konkurrens. Ett fritt utbyte av varor, tjänster f och kapital leder till ökat välstånd och vidgade inter­ atio­ ella kontakter. n n Fördelarna är särskilt stora för små nationer. Därför skall han­ elshinder, d bl.a. inom servicenä­ingarna, avvecklas. r Protektionism försämrar ekonomin för alla. När den starkes rätt ersätter avtal och principer, uppstår motsätt­ ingar mellan stater och folk. n De nya industriländerna hotar inte Sveriges välstånd. Men om vi väljer att försöka skydda förlegade pro­ uktionsmetoder eller produkter kommer vår d ekonomiska ut­ eckling att upphöra. Då står vi inför den svåra uppgif­en att v t anpassa oss till en lägre lev­ adsstandard. Ett utveck­ingsinriktat näringsliv i n l Sverige ut­ ytt­ar däremot alla möjligheter, som en växande världsmark­ ad n j n ger. Sverige skall bl.a. inom GATT verka för en fri världshandel. Vår euro­ eiska p handel be­rämjas av medlemskapet i EFTA och av fördjupade förbindelser f med EG. Sveriges ut­andspolitik skall stimulera det fria utby­et över gränser- l t na av varor och tjänster. Frihandeln är ett effektivt sätt att hjälpa uländerna. Små och medelstora företag I ett fritt land är det en rättighet att få driva ett eget företag. Denna rätt kan förkvävas genom höga skatter, om­attande re­ leringar och svåröver­ kådliga f g s lagar. Friheten att starta eget är viktig för alla: för näringsidkaren, som själv kan forma sin in­ ats i arbetslivet; för den anställde, som kan bryta upp från sin s arbetsplats, starta eget eller välja en an­ an arbetsgivare; för den arbets- n löse, som inte behöver lita en­ art till det allmännas omsorg. b Nyskapandet sker ofta i nya företag eller i redan existerande små och me­ delstora före­ag. Dessa är ett dyna­ iskt inslag i nä­ingslivet. Där finns ett t m r större utrymme för idérikedom än i de stora koncernerna. Lusten att vara sin egen är småföre­agarens drivkraft. Företaga­andan skall t r uppmun­ras. Framgång måste också ge utdelning, vilket förutsätter att skat- t teuttaget begrän­ as. Detta till­ ammans med fasta spelregler i eko­ omin s s n skapar den framtidstro som är det enskilda företagandets viktigaste förut­ sättning. Arbetsmarknadslagarna är särskilt betung­ nde för små och me­ elstora a d fö­etag. Små företag har begränsade resurser att orien­era sig i det omfat­ r t tande regelsystemet. De små företa­ ens spe­ iella konkurrensfördel är an­ g c passningsförmåga. Denna förbätt­as genom en mindre stelbent lag­ tift­ ing. r s n Till­ällig anställning vid ar­ etstoppar skall medges. Turord­ ingsre­ lerna vid f b n g friställ­ ingar skall göras mindre rigorösa. n Lagstiftningen om inflytande på ar­ etsplat­ en skall anpassas också till de b s förhållanden som råder i små och medelstora före­ag. Företagare och an­ t ställda skall inte behöva gå utanför företa­ et för att träffa uppgörel­ er. g s Det är osund ekonomi när företagare p.g.a. skattereglerna tvingas till stora uttag ur rö­elsen. Skattesystemet skall utformas så att det är lock­ nde att r a driva företag. Bl.a. skall skatten på ar­ etande kapital slopas och i övrigt b förmögenhetsskatten lindras. För att underlätta generationsväx­ingar skall l även arvs- och gå­ oskatten lindras. v Service-ekonomin Förmågan att utnyttja bl.a. ny teknik avgör våra framtida möj­igheter att l klara tillväxt, sysselsättning och väl­ärd. Sverige måste återfinnas i främ­ ta f s ledet vid den nya eko­ o­ iska om­ andlingen. n m v Tjänstesektorn växer snabbt i hela västvärl­ en. Förklaringarna härtill är d flera. Efter­rågan på service ökar när välståndet stiger. Det är lättare att f mekanisera industrin än servicenä­ingarna. Fö­etagen köper i högre grad r r tjänster utifrån när anpass­ ingskra­ en växer och när utrymmet för spe­ n v cialise­ringsvinster vidgas. Tjänstesektorns utveckling förutsät­er att den offentliga sek­orns många t t faktiska monopol bryts. Därigenom underlättas en effektivare tjänstepro­ duktion och export av tjänster. Om privata företag utestängs från vissa branscher, eller bara har ett fåtal in­ emska projekt att referera till, är ex­ h port­ öjligheterna små. Sverige skall verka för frihandel på tjänste­ mrå­ et. m o d Svenska ser­ iceföretag, t.ex. bankerna, skall ges större frihet att verka utom­ v lands i syfte att ge dem samma utvecklingskraft som indus­rin. t Näringslivet måste ha välutbildade medar­ etare för att omvand­ingen skall b l kunna ske smidigt. Den nya ge­ erationen måste få en kvalificerad utbild- n ning i datoranvänd­ ing och in­ormations­ ehandling. Skolorna skall ta en n f b stor del av ansvaret för detta. En utveckling av den privata tjänste­ ektorn betyder nya arbets­illfällen, s t större valfrihet och bättre service. Viktiga områden, som t.ex. sjukvård, äldre- och barnomsorg, kan tillföras större resurser. Samhället blir mänskli- gare när en växande andel av pro­ uktionen inriktas på familjens och indivi­ d dens behov av ser­ ice och omsorg. v Arbetsmarknaden Ekonomisk obalans försvårar de omställ­ ingsproblem som föl­er av n j strukturom­ andlingen i näringslivet. Fördröjs om­ täll­ ingen, förvärras oba- v s n lansen. En smidig omställning fö­ er däre­ ot nya möjligheter för den en- d m skilde och för hela ekonomin. Den strukturberoende arbetslöshe­en, som riskerar att bli lång­ arig och med- t v föra stora mänskliga problem, kan bara motverkas genom att pro­ uktionen d i tid ges en ny in­iktning. Det är därför en arbetsmark­ adspo­itisk utmaning r n l att medverka till den eko­ omiska omvandlingen. Arbets­ ark­ adspolitiken n m n skall stötta den arbetssö­ ande och utjämna konjunk­urberoende variationer k t i efterfrågan på arbetskraft. In­ atserna skall vara temporära och syfta till rör- s lighet mellan företag, yrken och orter. Tillfälliga beredskapsarbeten är vik­iga av sociala skäl. Men ännu vikti­ are t g är att den arbetslöse får hjälp att snabbt återin­räda på den öppna ar­ ets­ t b marknaden. AMS skall därför koncen­rera sig på omskolning och arbets­ t förmedling. Det skall finnas möjlig­ et till privat arbetsförmedling, efter­ om h s det är till fördel både för arbetssökande och arbetsgivare. En långt driven löneutjämning ger ungdo­ ar särskilda svårighe­er på ar­ m t betsmarkna­ en. Ungdomslönerna måste spegla att yngre människor har d mindre kompetens och erfarenhet än yr­ esskicklig äldre ar­ etskraft. Trygg- k b hetslagen skall ändras så att den inte försvårar för oprövad ar­ ets­ raft att få b k anställning. Skolan är en arbetsplats också för eleverna. Den skall ge kun­ kaper och s fostra till goda arbetsvanor. Den skall också främja ung­ omars val av ut­ d bildning och yrke efter intresse och anlag och inte efter kön. Nya former för yrkesutbildning i nära kon­akt med arbetslivet ger en bättre förbere­ else i t d nära kontakt med arbetsmark­ aden. Ge­ om en lärlingsutbildning som sva- n n rar mot företagens krav på yrkeskunnande skall ungdomars förut­ ättningar s på arbetsmark­ aden förbättras. Därigenom kan klyf­an mellan yrkesutbild- n t ning och arbetsliv över­ ryggas. b Arbetsmarknadslagarna skall ange den en­ kildes rättigheter och skyl­ ig­ s d heter som arbetstagare och ar­ etsgivare samt dra upp ramarna för den fria b avtalsrätten. I lag skall regle­as vissa grundläggande rättigheter som för­ r handlingsrätten, föreningsrät­en, skyddet för enskilda individers och före­ags t t rättigheter, rätten till ledighet och se­ ester. Lagstiftningen skall också re­ m glera minimikraven för en god arbetsmiljö och ge den an­ tällde skydd mot s s obefogade upp­ ägningar. Inom dessa ramar skall parterna återfå ansvaret för det ge­ ensamma regel­ ystemets ut­orm­ ing och am­ itionsnivå. m s f n b Fria fackföreningar är ett viktigt in­ lag i en fri ekonomi. Deras styrka måste s vara grun­ ad i medlemmarnas förtroende och inte på ett arbets­ättsligt d r privilegium. Arbetstaga­ens ställning gent­ mot de fackliga orga­ i­ ationerna r e ns måste stärkas. I organisa­io­ er med lagstadgad rätt att sluta kollektivavtal t n skall medlem­ arnas rättigheter regleras i lag. m Lagstiftningen om inflytande på ar­ etsplat­ en skall garantera den an­ tällde b s s grundläg­ ande möjligheter att påverka förhållan­ ena på sin arbets­ lats. g d p Det skall finnas stor frihet att avtalsvä­ en anpassade lagfästa rättig­ eterna g h till de särskilda omständig­ e­er som råder på varje arbetsplats. De an­ tällda h t s och företaget skall ha lag­ tadgad rätt att träffa avtal om inne­ åll i och for- s h mer för inflytande och samarbete på arbetsplatsen. Friheten att sluta särskilda arbets­idsavtal mellan den enskilde an­ tällde och t s arbetsgi­ aren skall öka. Ett arbetstidsuttag som kan varieras i livets olika v skeden, bl.a. möjlighe­er till deltid, skall göra det lättare att kombi­ era t n yrkesarbete med arbete och vårdansvar i hemmet. Det under­ättar också l både för anställda och fö­etag att anpassa produktionens vill­ or till ändrade r k förut­ ättningar och individuella önskemål. s Den politiska makten utgår från fol­ et. Medbestämmandet i ar­ etslivet k b får inte ge de offentliganställda dub­ el rösträtt. Lag­ tiftningen om medin­ b s flytande i arbetslivet skall än­ ras i syfte att förstärka demokratin och göra d förvaltningen mer effektiv. Kredit- och kapitalmarknaden De offentliga finanserna skall vara i balans. Stora underskott le­ er till höga d räntor och kreditregleringar, som gör det olönsamt och osäkert att investera. Kredit- och kapitalmarknaderna skall libe­aliseras. Ränteregle­ingar och r r placerings­egler skall avskaffas. Om räntan återspe­ lar det faktiska eko­ r g nomiska tillståndet i landet, erhåller riksdag och regering ett varningssys­em t som kan förebygga eko­ omisk politiskt lättsinne. n Valutaregleringen kan bara tillfälligt dölja kraven på att vår na­ionella t ekonomi måste skötas så att konkur­enskraften bevaras. Därför skall va­ r lutaregleringen avskaffas. Svenska banker skall fritt kunna verka i an­ ra d länder och utländska banker skall kunna etablera sig i Sverige. Reglerna för kapitalets rörelser över gränserna skall libe­aliseras och en fri aktie­ an­ el r h d eftersträvas. Risken är stor för felinvesteringar när det offentliga styr kapi­alflödet. Stat t och kommun skall därför be­ ränsa sina åtagan­ en när det gäller kredit­ g d ga­antier. De läns­ isa utveck­ings­ondernas verksamhet skall in­ krän­ as till r v l f s k avgiftsbelagd service och för­ edling av krediter. Någon egen kre­ itgiv­ ing m d n skall utveck­ings­onderna inte ägna sig åt. Bankerna skall ha möjlig­ et att ta l f h utvecklings­ efräm­ande risker även om säkerhe­erna för lån inte är full­ oda. b j t g Kommunikationer Hög effektivitet och god service förutsätter att trafikmedel och trafik­öre­ f tag tillåts ar­ eta i fri konkurrens. Att stat och kommun har ett ansvar för b trafikförsörjningen i gles­ ygd är inte ett motiv för trafikmonopol. Ef­ek­ivare b f t transporter i mer tätbefol­ ade delar av landets regioner ger större sam­ k hällsekonomiskt ut­ ymme för att stödja transportväsendet i glesbyg­ en. r d Läns- och lokaltrafiken kan skötas till lägre samhälls­ kono­ iska kostnader e m genom privatise­ing. Subventionerna skall begränsas. Eta­ le­ingsrätten skall r b r vara friare. Bilen är det viktigaste transportmed­et. Bi­ismen skall inte mot­ erkas ge­ om l l v n straffbe­ kattning. Vägnätet skall hållas i gott skick. s Sjöfartens konkurrenskraft måste öka. Be­ tämmelser och skatte­egler som s r höjer kostnaderna och hämmar konkurrensför­ ågan skall därför än­ ras. m d Staten skall inte lösa sjöfartsnä­ingens pro­ lem genom sub­ entio­ er. Där­ r b v n emot kan staten göra sjöfar­en mer konkurrenskraftig genom att und­ ika att t v subventionera an­ ra tra­ikmedel. Lagarna skall ge svenska rederier samma d f villkor att etablera sig utomlands som gäl­er för andra företag. l Järnvägens fördel ligger inom de tunga och långa godstranspor­erna och t de korta och mellanlånga person­ransporterna. Bättre förbindelser med t kontinentens järnvägsnät är en förutsättning för att järnvägstrans­ or­er skall p t vara konkurrenskraftiga också i framtiden. Endast starka tra­ikför­ örjnings­ f s skäl skall motivera att olönsamma järn­ ägslinjer bevaras. v Sveriges internationella samarbete skapar behov av ett väl för­ renat och g fungerande utrikesflyg. Sverige skall medverka till att liberalisera luftfar­en. t Konkurrensen mel­an de inter­ ationella flygföretagen skall öka. Fler linjer l n skall öppnas för konkur­ens mellan olika flygföretag. r Flygbolag skall fritt och på lika vill­ or kunna konkurrera på in­ikeslin­erna. k r j Statsmakterna skall stimulera ökad konkur­ens. r Ny teknik förändrar villkoren för tele­ ommunikationerna. Ut­ eck­ k v lingskapacite­en hämmas emellertid av de offentliga mono­ olen. Det gäl­er t p l framförallt inom in­ormationsbe­ andlings- och databran­ cherna. Det är för f h s framtiden mer betydel­ efullt att öka utvecklingskapaciteten i dessa än att s bevara de affärsdrivande ver­ ens intäkts­ ällor. Televerkets pri­ ära uppgift k k m skall vara att förvalta det allmänna telenätet. På övriga om­åden skall fri r kon­kurrens råda. Jordbruk, fiske och skogsbruk Jordbruket och fisket ger oss god försörj­ ingstrygghet i en osä­ er värld. n k Skogarna och skogsbruket är omfattande arbetsplat­ er och skogs­ roduk­ s p terna tillför landet år­igen stora exportintäkter. l Ägande- och arvsrätten till mark samt rät­en att förfoga över sin egen­ om t d måste stärkas. Ett enskilt ägande ger trygghet och ska­ ar an­ varskänsla. p s Jordförvärvslagen skall göras mindre restrik­iv. Förvärvs­ rövning skall inte t p ske vid förvärv mellan sinsemellan arvsberättigade personer. In­ reppen i prisbildningen avskaffas. Statliga och kommunala innehav av g jord- och skogsmark skall i stor utsträckning över­öras i privat ägo i för­ ta f s hand genom för­ äljning till enskilda fysiska personer. s Svenskt jordbruk har med stor fram­ ång genomgått en drama­isk om­ g t ställning och framstår vid en interna­ionell jämförelse som effektivt och väl- t skött. Förutsättning­ rna för ett livskraftigt jord- och skogsbruk är goda i stora a delar av vårt land. Jord- och skogsbruket spelar en stor roll för en le­ ande v landsbygd och för att skapa en god naturmiljö och föra kulturtraditionen vi­dare. Jordbrukspolitiken skall främja ut­ eck­ingen av jordbruksföre­ag, van­i­ en v l t lg drivna som familjejordbruk. Deltidsjordbruk är dock på många håll den enda förutsätt­ ingen för att bibehålla jordbruksnäringen och ett be­ ott kul- n b turlandskap. Jordför­ ärvslagen bör tillämpas med hänsyn till detta. v Jordbruksproduktionen skall ha en om­attning och inriktning som kan säkra f vårt lands livsmedelsförsörj­ ing såväl under fredstid som vid krig eller n avspärrning. Detta kräver en prispo­itik som medger att ratio­ ella jordbruks- l n företag når en till­reds­ tällande lönsamhet. Livsme­ elssub­ en­ioner skall f s d v t avvecklas i en takt som ger producenterna en rimlig omställ­ ingstid. n Svenskt jordbruk behöver ett gräns­ kydd. Omvärldens skydd för sin s jordbrukspro­ uktion nödvändiggör detta. Inom denna ram skall jord­ d brukspolitiken anpassas till mark­ adsekonomins krav. Det förutsätter n etableringsfrihet och frihet att inves­era i effektivare an­äggningar. Jord­ t l bruksprisreglering­ rna skall fören­ las. De skall utfor­ as så att export av a k m livsmedel under­ättas. För en trygg livsme­ elsför­ örjning måste en viss l d s överproduk­ion accepteras. Denna måste även ses i per­ pektivet av vårt glo­ t s bala livsmedelsansvar. Uppfödning och hantering av djur skall ske så att djuren inte or­ akas li­ s dande. Trädgårdsprodukter utgör en viktig del av vår livsmedelsför­ örjning. Kontrol- s len av bekämpningsmedels­ester i frukt och grön­ aker bör skär­ as. r s p För den samiska befolkningen är rennä­ingen av avgörande be­ydelse. Där- r t för får samernas urgamla rätt att nyttja renbetes­ arkerna inte urhol­ as. m k Det svenska fisket är av stor bety­ else för livsmedelsförsörj­ ingen. De som d n utövar denna näring har därtill en stor uppgift att fylla för att bibe­ ålla en h levande kustbygd. Vatten­ ruk kan vara ett värdefullt kom­ le­ ent till fisket b p m och ge ett värdefullt bi­ rag till livsmedelsförsörjningen. d Ett rationellt skogsbruk, ofta i kom­ ina­ion med jordbruk, ger förut­ ätt­ ingar b t s n för ett Iivskraftigt närings­iv i stora delar av Sverige. Lägre skatte­ elastning l b skall göra avverk­ ing lönsam för skogsbrukaren. Skogsvårds­ vgiften skall n a avvecklas. Regler om tvångsavverkning eller tvångsvisa av­ ättningar till s olika fon­ er leder på sikt till ett mindre ratio­ ellt skogsbruk och därmed till d n en osäkrare och dyrare råvaruförsörj­ ing. n Forsknings- och utvecklingskapacite­en inom jordbruket och skogsbruket t avgör dessa näringars långsiktiga konkurrensför­ åga. En hög utveck­ m lingskapacitet förut­ ätter god lön­ amhet. s s Miljö, energi och boende En god miljö är en av de viktigaste förut­ ättningarna för ett rikt mänsk­igt liv. s l Ge­ om okunnighet och för­ ummelse har vik­iga miljö- och na­urvär­ en kom- n s t t d mit att hotas i Sverige och i andra länder. Skogs­ kövling och markförstöring s är stora pro­ lem sär­ kilt i u-länderna. Förorening av vattendrag, sjöar och b s hav före­ om­ er över hela världen. Luftförore­ ingar samt för­ urning av mark k m n s och sjöar är industrivärl­ ens mest akuta miljöproblem. d Medvetenheten om naturvärden och miljö­ roblem har starkt förbättrats. p Framstegen inom miljövården har varit stora. Ett ökat ansvarstagande av hushåll, företag och myndigheter gör att det finns skäl att se optimistiskt på möj­igheterna att slå vakt om viktiga mil­ l jövärden. Forskning och ny tek­ ik förstärker kampen mot miljöför­ tö­ingen. n s r Energipolitiken skall läg­ as om så att påfrestningen på miljön minskar. g Mark- och bostadspolitiken skall stärka det privata ägandet. Därige­ om kan n hushållens möjligheter att påverka sitt boende förbätt­as. r Möjligheten att få bo som man vill är bety­ elsefull för alla hus­ åll. Varie­ d h rande ön­ kemål om boende- och upplåtelseformer skall tillgodoses ge­ om s n större hänsynsta­ ande till efter­rågan och genom mindre of­entlig styr­ ing. g f f n Naturvård Landskapet är en del av vårt kultur­ rv och har stor betydelse för re­ rea­ a k tion, turism och forskning. Na­urvården är en del av mil­övården. Land­ t j skapsvården är beroende av att jord- och skogs­ ruk ges goda be­ingelser. b t Naturvården skall utnyttja kunska­ erna hos markägarna. Sam­ erkan mel- p v lan natur­ årdsorgan och markä­ are skall åstad­ om­ as genom avtal om v g k m naturvårdsinsat­ser mot ersätt­ning. Naturvårdsbestämmelser måste medge för­ ndringar i land­ kapsbil­ en. ä s d Ängslandskap och bokskogar är resultat av män­ iskans odling. Stat­iga och n l kommunala markför­ ärv har i all­ änhet inte befrämjat natur­ år­ en, trots att v m v d avsikterna varit goda. Den enskilda äganderätten utgör en bättre ga­anti för r att kulturlandska­ et bevaras och vårdas. p Med en ökad fritidsbebyggelse växer intres­ et hos fler att vårda naturmil­ön. s j I vårt vidsträckta land räcker marken väl till för en egen stuga åt alla utan att miljön äventy­as. r Där det finns speciella intressen för natur­ ård och friluftsliv bör strand­ kydd v s råda. Allemansrätten är omist­ig, men innebär också skyldigheten att vara l aktsam om na­uren och re­ pektera äganderätten. t s Naturreservaten skall bevara växt- och djurliv med veten­ kapligt värde. Det s kan vara nödvändigt att begränsa tillträdet till dessa reservat för att växt- och djurlivet skall kunna ges ett tillräckligt skydd i sina naturliga livsmiljöer. Nationalparkerna skall ha ett ovillkorligt skydd. Miljöskydd Miljöförstöring hotar människans livsbe­ingelser. Enskilda människor, fö­ t retag, stat och kommun har alla ett ansvar för miljön. Det ankommer på varje nation att bi­ ra till att miljön kan renas och beva­ d ras. De största framgångarna i kam­ en mot miljöför­ tö­ing har vunnits i p s r de demokratiska staterna med fria ekono­ ier. Där har människors krav på m miljövårdsinsatser vunnit ge­ ör. h Miljöförstöring har inga nationella gränser. Miljöskyddet for­ rar därför d internationell samverkan. Utsläpp i luft och vatten skall regleras inom ra­ men för internationella miljö­ kyddspro­ ram. Sådana överens­ ommelser kan s g k också innebära att natio­ ella miljöskyddsinsatser inte behöver med­öra att n f konkurren­sen snedvrids. In­dustriländernas erfaren­heter av mil­jöpåver­kan och miljövård skall tas till vara i bi­ tåndsarbetet. s Kunskaperna om hur människan på­ erkar miljön är bristfälliga. Även om v ny kunskap snabbt vunnits be­ övs fortsatt forskning och teknikut­ eck­ing. h v l Hänsynen till hälso- och miljöskyddet ger den tekniska ut­ eck­ingen en ny v l dimension. Forsk­ ing och tek­ ik kan ge stora miljö­ inster, t.ex. ge­ om att n n v n processer blir mil­övänligare och produktionen energisnålare. j Lagstiftningen skall ge fasta regler för vad som är förbjudet av hänsyn till miljön. Miljökraven skall utformas så att intro­ uk­ion av mer miljövän­iga d t l metoder och produkter underlättas. Hårda krav bör ställas på rening av bilavgaser. Reglerna bör ut­ormas i samverkan med angränsande län­ er. f d Miljöintresset och det ekonomiska intresset sammanfaller på lång sikt. I grunden är det t. ex. lönsamt att hus­ ålla med natur­esur­ er och begränsa h r s avfallsmängderna. Av­allsuppsamling och återvinning får inte vara ett mo­ f nopol. Ideella organisationer, en­ kilda och företag kan göra stora in­ at­ er. s s s Luftföroreningar och försurning av mark och vatten är det all­ arligaste v miljöproble­ et i vår del av världen. Därför är energi­ olitiken av avgö­ande m p r betydelse för mil­ön. j Energiförsörjningen Sveriges välstånd är beroende av god och säker tillgång till energi. En ökad mark­ adsanpassning ger en bättre re­ urshus­ ållning än statliga och kom­ n s h munala detalj­egleringar eller mo­ o­ ol. Fri konkurrens skall råda. r n p Energiförsörjningen har stor påver­ an på miljön. De restriktio­ er som miljö- k n kraven ställer kommer därmed att få stor bety­ else för energiför­ örjningens d s utveckling. Förbränning är en huvudorsak till försur­ ingen. Användningen av olja, kol n och torv i stor skala för upp­ ärmning eller elpro­ uktion bör där­ör begrän- v d f sas till förmån för mer miljövänlig energiproduktion. Kärnkraften har hittills befunnits vara sä­ er och miljövänlig. Sä­ erhe­en skall k k t av­ öra kärnkraftverkens framtid. Avvecklas kärnkraften ökar trycket på en g utökad eldning av bränslen och på utbyggnad av vattenkraft. Kärnvärme- verk skall få byggas. En begränsad utbyggnad av vatten­ raften kan förenas med rim­iga miljö­ k l hänsyn. De orörda huvud­ lvarna bör inte byggas ut. ä Energiförbrukningen skall inte styras av skatter och subventio­ er. Ener­ i­ n g beskatt­ ingen skall inordnas i moms­ ystemet och i princip vara neutral mel- n s lan olika energislag. Mark och planering Medborgaren skall ha rätt att be­ ygga sin mark. Den enskilda ägan­ erät­ b d ten till mark blir innehållslös om den inte åtföljs av rätt att dispo­ era egen- n domen. Allemansrätten möjliggör för alla att vistas i naturen. Det offentligas inflytande över markan­ ändningen skall minska. Kommu­ v nerna skall själva kunna fastställa sina detaljpla­ er. Sta­en måste emeller­id n t t inom viss tid kunna hävda sina intressen. Sakägare skall ha rätt att be­ vära s sig över lokala och re­ ionala planbeslut. g Kommunal översiktlig planering är i all­ änhet tillräcklig för av­ ägningen m v mellan olika intressen. Någon ytter­igare fysisk riks­ lanering behövs inte. l p Statens Planverk skall avskaffas som självständig myndighet. Byggande utanför planlagt område skall endast i undantagsfall kunna be­ ränsas. Motiven för sådana be­ ränsningar, som kan vara kultur el­er g g l na­urvårdsskäl, skall vara klart preciserade. Kommunerna skall dock kunna t påverka lokaliseringen av vissa an­äggningar och utformningen av bygg­ l nader så att traktens byggnads­radition följs. Först när bebyggelsen krä­ er t v investe­ingar som belastar kommunerna skall byggnads­ov kunna ne­ as. r l k Tiden för behandling av plan- och bygg­ adsärenden skall be­ ränsas. Lång- n g variga byggnadsförbud skall av­ kaffas. Om i myndigheterna inte inom en s viss tid yttrat sig över en an­ ökan om byggnadslov, skall den an­ es bifallen. s s Expropriation får tillgripas endast när stat eller kommun har ett ome­ el­ art d b och starkt behov av marken och det inte är möjligt att nå frivilliga överens- kommelser. Full kompensa­ion skall utgå till markäga­en. Ex­ ro­ riationen t r p p skall genomföras skyndsamt. Den enskilde skall ha rätt att i domstol över- klaga expropria­ionsbeslut. Några andra möjligheter till tvångsförvärv skall t inte finnas. Förköpslagen skall avskaf­as. f De som bor på kommunalt och stat­igt ägd mark skall få möjlig­ et att fri­ l h köpa denna. Kommunernas mark­ gande skall begrän­ as till vad som ä s be­ övs för egna anläggningar. Kom­ unala markköp kan dock vara nöd­ h m vändiga för att underlätta en nära fö­estå­ nde detaljplanläggning. När r e planen är färdig och exploa­ering sker skall marken säljas. t I Sverige kan brist på mark inte vara ett bä­ande motiv för att hindra ett r ökat fritids­ oende. En stuga ger möjlighet till av­ oppling och sam­ aro. Den b k v är ett sätt för många att behålla kontakten med hembyg­ en. I stora delar av d vårt land är också fri­idshuset en förutsättning för det rörliga fri­uftslivet. t l Möjligheterna att skaffa sig fritidshus skall öka och markpoliti­ en anpas­ as k s till detta. Kraven på byggnadslov för mindre om- och tillbyggnader samt enklare fritidshus skall begränsas. I områden som enligt kom­ unöversikt särskilt an- m givits för fri­idsbebyggelse skall gälla en definitiv rätt att bygga. Kom­ unen t m skall kunna be­ ränsa sitt serviceansvar för fritidshusom­åden. g r Bostaden Alla som vill skall kunna äga sin bostad i flerfamiljshus eller i småhus. Att i kraft av den personliga ägande­ätten kunna på­ erka sin boende­ iljö, be- r v m stämma standard och ut­ustning själv och påverka kostna­ erna ger en extra r d trygghet. Ägandet innebär ansvar. Den som äger vårdar sin egendom. Egna ar­ ets­ b insatser gör förvaltningen billi­ are. Därigenom kan stora bespa­ingar gö­as g r r på drift och under­ åll. Det är till fördel för den enskilde, men också för stat h och kommun. Lä­ re sub­ en­ioner till det stora flerta­et boende ökar utrym- g v t l met för insat­ er till dem som bäst behöver. De ekonomiskt svagaste skall ha s rätt till ett inkomstprövat stöd. Stat och kommun skall uppmuntra över­ ång från hyresrätt till ägarlä­ en­ g g heter och bostadsrätter. De kommunalägda bostads­ö­etagen skall erbjuda f r de boende att köpa sina lägenheter. Den som så önskar skall dock få bo kvar med hyresrätt. Kommunal borgen skall bidra till att göra bostadsä­ gandet till en möjlighet för alla. Den ägandespridning som ett ökat bostads­ gande medför ger ekono­ isk ä m trygghet åt fler. Förmögen­ etstillgångarna fördelas jämnare. Bosparande, h som är det mest ak­iva sättet att lösa sin bostadsfråga, skall underlättas och t uppmuntras. För att hushållen skall kunna för­ erkliga sina önskemål om en god bostad v måste en väl fungerande bo­ tadsmarknad upprättas. Det förut­ ätter att häm- s s mande regleringar av­ kaffas. s Skatte- och finansieringsregler skall ta hän­ yn till att nyproduk­ionen av bo- s t städer kommer att vara liten medan ombyggnads­ erksamheten kan väntas v öka. Om om­ ättningen på bostads­ arknaden underlät­as, kan de olika s m t hushållens växlande ön­ ke­ ål bättre tillgodoses. Bostadsanvis­ ing­ lagen s m n s skall avskaffas. Bostadslånesystemet skall reforme­as. Bo­ tadsfinansieringen skall skö­as r s t av banker och andra kreditinsti­utioner. Reglerna skall vara neutrala mel­ t lan olika upplåtelse­ormer och byggher­ar. De skall utformas så att detalj­ f r regleringen av bostadsbyg­ ande upphör. Därigenom kan krångel och g by­å­ rati minskas. Ökad konkurrens och färre regleringar ger ett billigare r k bostads­ yg­ ande och lägre under­ ållskostnader. Lägre subventioner ökar b g h kostnadsmedvetandet i byggan­ et. d Staten skall inte utöva någon kost­ adskon­roll via bostadslånen. Lån- och n t räntebidrag skall utgå schablon­ ässigt. De s.k. mark- och konkur­en­ m r svillkoren skall avskaffas. Bostadssubventionerna skall minska. Det ger utrymme för att sänka skat­ terna, vilket ökar hushållens betal­ ingsförmåga. Rän­an och därmed den n t dryga kapitalkostnaden i boendet sjunker när budgetunderskottet min­ kar. s Låne- och skattereglerna skall utfor­ as så att de inte styr valet av boende m eller ägan­ eform. Skatten på realisa­ionsvinst vid fas­ighetsförsäljning skall d t t utformas så att rörligheten på i bostads­ arknaden främjas. Utgifter för m reparation och underhåll skall kunna dras av upp till ett visst årligt be­opp. l Därigenom ökar de öppet redovisade transaktionerna. Svart­obben blir j färre. Un­ erskott av bo­ tadslån skall vara full­ tändigt av­ ragsgilla. d s s d Systemet för hyressättning skall re­orme­as. Marknadsprissätt­ ing skall suc- f r n cessivt ersätta bruksvärdesprinci­ en. Lagen skall förhindra att oskä­iga hyror p l gör besitt­ ingsskyddet il­usoriskt. Hyrans storlek skall kunna prö­ as i allmän n l v domstol. Försäljning av kommunala bostads­astighe­er till privata fastig­ etsägare f t h tvingar fram en konkurrens som gör förvaltningen bättre och billigare. Förhandlingsrätten skall tillkomma hyres­ ästen, som kan avstå den även till g fristå­ nde hyresgästföreningar. Hyresgästföre­ ing skall inte ha möj­ighet att e n l få sin verk­ amhet betald via hyran. s Välfärdssamhället Välfärdssamhället är fast rotat i hu­ anis­ ens och den kristna etikens ideal. m m Idéerna om varje människas lika värde och unika egenskaper, vår fria vilja och kravet på både person­igt och ge­ ensamt ansvar för andra ger sam- l m hället en fast grund och soli­ arite­en ett äkta ursprung. Då kan värderingar d t formas som fö­ebygger sociala problem och gör det naturligt att ta hänsyn r till an­ ra och hjälpa där hjälp behövs. Frivilliga insatser fos­rar till med- d t mänsklighet. Välfärdssamhället är ett mångfaldens och möjligheternas sam­ älle. Den fria h ekono­ in, en öppen arbets­ arknad och ett dy­ amiskt närings­iv ger frihet m m n l att välja yrke och ar­ etsgivare. En­ kilt bostadsägande och konkur­ens på b s r bostadsmarkna­ en ger möjlighet att välja bostad ef­er egna ön­ kemål. En d t s god skola och ett levande kul­urliv ger individen förutsätt­ ingar att ut­ eckla t n v person­iga anlag och förverkliga sina ambi­ioner. Härigenom fö­ebyggs l t r många sociala problem. Ett skattesystem som befrämjar ar­ ete och sparande vidgar in­ ividens b d oberoende och möjlighet att hantera ekonomiska och so­ ial påfrestningar. c Men när sambandet mellan arbete och väl­ tånd löses upp, mot­ erkas den s v ekonomiska utvecklingen. Över­ rivna fördelningsambitioner blir ett hot mot d välfärdens grundläggande beting­ lser. e En utgångspunkt för moderat politik är tilltron till och respek­en för männis- t kors vilja och förmåga att själv besluta och ta an­ var för sig själv och sina s närmaste. Det skall vara möjligt att försörja sig på vanliga in­ omster utan k att vara beroende av in­ omstprövade bidrag. För att skapa mång­ald och k f valfrihet bör privata alternativ ges möjlighet att utvecklas på samma villkor som offentlig vård, omsorg och social ser­ ice. v Social och ekonomisk trygghet är en med­ orgerlig rättighet. Grundtrygg­ b heten vid inkomstbortfall och sjuk­ om skall garan­e­as genom social­ör­ d t r f säkringar. Den sociala tryggheten får inte enbart vara det offentli­ as ange- g lägenhet. Då försvagas andra trygghetsnät. När det offentligas re­ ur­ er inte s s räcker till riskerar den svage att ställas utan hjälp och stöd. För de situationer då människor av egen kraft inte förmår skapa trygghet och för de människor som inte själva har möjlighet att klara samhällets krav och villkor behöver vi många samverkande och väl fungerande so­ i­ la ca skyddsnät, ytterst garanterade av stat och kommun. Familjen Släktband och familjesammanhåll­ ing er­ juder trygghet och gemen­ kap. n b s I familjen knyts mänskliga band av kärlek och om­ org genom samman­ s hållningen mellan ge­ eratio­ erna. Familjen ger trygghet i livets olika ske­ n n den. Det är i första hand ge­ om familjens försorg som de unga lär sig n grundläggande värderingar och normer samt att ta ansvar och visa hän­ yn. s I familjen skall barnen möta kärlek och fasthet och fostras till fria och harmo- niska medborgare. För de äl­ re betyder funge­ande familjer att en­ amhet d r s motverkas och att de får möta och ge omtanke och om­ org. s Familjen är inte enbart den traditio­ ella kärnfamiljen. Att vara ensam­ tå­ n s ende enligt statistiken behöver inte vara detsamma som att sakna familj. Respekten för familjen som enhet och för dess integritet skall väg­eda famil- l d jepolitiken och det sociala stö­ et. Äktenskapet, utformat till barnens skydd och makarnas ömse­ idiga stöd, är s den mest förpliktande och tryg­ aste samlevnads­or­ en, även om fria sam- g f m levnadsformer kan förenas med en stark sammanhållning. Skatte- och bi- dragssystemen får inte göra det ekonomiskt fördelaktigt att avstå från äkten- skap, eftersom detta bl.a. har klara rättsregler till skydd för makar och barn. I ett fritt samhälle är föräldrarnas an­ var för barnens fostran en grundläg­ s gande rättighet och skyldighet. Soci­ la problem och mot­ ättningar i fa­ il­ a s m jen kan skada barnen. Kommu­ erna skall ha beredskap att skydda barnen n och hjälpa familjen att ta itu med sina problem. Ingen kan bättre än familjen själv av­ öra om båda föräldrarna skall för­ g värvsarbeta helt eller delvis, och hur de skall ordna sina barns omsorg. Grundavdrag för barn vid beskatt­ ingen, vård­ adsersättning och av­ rags­ n n d rätt för styrkta barntillsyns­ ostnader upp till en viss nivå stärker familjens k obe­oende och ger ökad valfrihet mellan barnomsorg i hem­ et och andra r m former av till­ yn. s Ett mer individuellt anpassat arbets­idsut­ag ökar förutsättning­ rna för kvin- t t a nor och män att kombinera an­ var för vård och om­ org inom famil­en med s s j yrkesarbete. Ar­ etstid­ lagarna skall ändras så att arbetsta­ are och arbets- b s g givare får större frihet att sluta avtal om arbetstidens längd och för­äggning. l Rätt till för­ ortad arbetsdag för småbarnsföräldrar skall finnas. k Vård av egna barn skall alltid betrak­as som ett viktigt och rik­igt arbete. All t t barnom­ org, enskild såväl som kommunal, skall ge barnen en trygg upp- s växt, präglas av hög kvalitet och ske i samverkan med föräl­ rarna. Stödet d till barnomsorgen skall upp­ untra en god hushållning med re­ ur­ erna. Full m s s valfrihet förut­ ätter att enskild barnomsorg skall kunna ar­ eta på samma vill­ s b kor som den kommunala. Förskolan skall vara frivillig. Stödet till fria förskolor skall vara likvärdigt med stödet till den kommunala för­ kolan, så att föräl­ rarna kan välja mel- s d lan olika alternativ. Även sedan barnen börjat skolan behöver de till­ yn och s omsorg. Det skall finnas val­rihet mellan olika former av tillsyn efter skolda- f gens slut. Den äldre generationen har en viktig funk­ion att fylla i samhälle och fa­ ilj. t m Pensio­ ärerna är en tillgång med sina erfarenheter och kunskaper och kan n vara verksamma på sam­ ällslivets olika områden. h Äldre människor drabbas i varie­ande grad av sjukdom och handi­ app. Att r k så långt som möjligt få ål­ ras i hemmet ger både mer trygghet och större d oberoende. Ge­ om hem­ ervice av god kvalitet kan tillva­on göras lättare n s r för den enskilde. Ersätt­ ing för hemsjukvård genom anhörig eller annan n skall utgå via sjuk­ årds­örsäkringen för att möjliggöra god vård och om- v f sorg. De äldre skall kunna välja vårdform och vårdmiljö. Valfriheten är särskilt viktig för den som behöver vård. Äl­ reomsorg och sjukhemsvård i en­ kild d s regi, som alternativ till den of­entliga, tillgodoser olika önske­ ål. f m Enskilda individer och ideella organi­ atio­ er kan hjälpa till med olika slags s n service. Frivilligheten har ett värde i sig. Kontak­erna mellan gene­ationerna t r fördjupas. Tryggheten ökar för unga och gamla. Det offent­iga skall upp- l muntra och stödja så­ ana insat­ er. d s Den sociala tryggheten Obligatoriska socialförsäkringar skall ga­antera grundtrygghe­en vid sjuk­ r t dom, handikapp, arbetslöshet eller ålderdom. Den som så önskar skall, enskilt eller kol­ektivt, kunna kom­ lettera försäkrings­ kyddet. Det långsiktiga l p s försäkringsspa­andet skall uppmuntras. r Alla skall ha rätt till pension. Folk­ ensio­ en i kombination med pen­ p n sionstillskott och bostadstillägg ger en trygghet för alla äldre och handi­ kappade. Ett stabilt pensionssystem förutsätter en ekonomisk politik som befräm­ar j ekono­ isk tillväxt. Stora underskott i ekonomin ho­ar pensionstrygg­ e­en. m t h t Det är därför nödvändigt med återhåll­ amhet i den pri­ ata kon­ um­ionen s v s t och besparingar i sta­ens och kommunernas utgifter. Obligato­iska avgifter i t r måste liksom förmånerna anpassas till det samhällseko­ omiska ut­ ymmet. n r Utrymmet för att komplettera ATP skall öka. De frivilliga sys­emen har visat t sig mer hållfasta än ATP. De bidrar också till ett ökat hushållsspa­ande, r vilket är till fördel för sam­ ällsekono­ in. h m Arbetslöshet medför särskilda eko­ omiska påfrestningar för den som inte är n medlem i erkänd arbetslös­ etskassa. En obligatorisk arbetslös­ etsför­ äkring h h s bör därför inrättas inom den allmänna försäkringens ram. Den kommunala socialtjänsten skall ge hjälp i akuta situationer. Den skall också med bibehållen hänsyn och re­ pekt för in­egri­eten motverka soci­ la s t t a missförhållan­ en. En nära sam­ erkan mellan socialtjän­ ten och an­ ra of- d v s d fentliga organ, föreningar och enskilda som arbetar inom det sociala områ- det är en viktig för­ tsättning för att insatserna skall bli framgångs­ika. u r Sociala problem grundläggs ofta un­ er de första levnadsåren. Det är där­ör d f viktigt att stöd, råd och aktiva hjälpinsatser sätts in i tid för de mest utsatta familjerna. Ett ef­ektivt sam­ rbete mel­an föräldrar, barnhäl­ o­ ård, social- f a l s v vård och barnstuga/skola är nödvändigt. Hjälper inte stödin­ atserna måste s hänsynen till bar­ ets bästa väga tyngst och barnen kunna beredas vård och n fos­ran i annat hem även utan föräldrarnas samtycke. Stora an­ trängningar t s måste göras för att rekrytera goda familjehem. Bistånd från det offentliga skall vara hjälp till självhjälp. Socialt stöd skall vara en hjälp att möta verkligheten, inte ge möjlig­ et att fly från denna. h Respekt för integri­eten får inte bli detsamma som kravlöshet. t Ett handikappanpassat samhälle Offentligt stöd skall gå till dem som bäst behöver det. Dit hörde psykiskt och fysiskt handikappade. Handi­ appade är dock ingen enhetlig kate­ ori. k g Deras behov och önskemål skiftar starkt. Därför skall insat­ erna till stöd s och hjälp vara så mång­ idiga att de kan anpassas till den handikap­ ades s p särskilda förut­sättningar. Många skulle slippa handikapp med bättre förebyggande insat­ er. Före­ s byggande häl­ ovård, tillsammans med insatser för ökad trafiksäkerhet och s förbättrade arbetsmil­öer, ger färre hälso- och skaderisker. Den medicin­ ka j s forskningen och tekniska ut­ eck­ingen spelar en stor roll i detta ar­ ete. v l b Genom en förutseende planering kan den inre och yttre miljön i stor ut­ sträckning anpassas till de handikap­ ade. Kvalifice­ade individuella tek­ p r niska hjälpmedel och nya medier kan ge helt nya förutsättningar för att den handikappade skall kunna leva ett aktivt liv. En effektiv och väl samordnad re­ abilite­ing av handikappade skall vara h r ett primärt mål för handikap­ omsorgen. Rehabilite­ing motver­ ar mänsk- p r k ligt lidande. Varje handi­ appad erbjuds en kontaktperson som skall kunna k samordna insatserna för reha­ ilitering. Det ekonomiska stödet skall främja b rehabilitering. Förtidspensionering får inte ersätta denna. Handikappade skall ha samma lön som an­ ra för samma arbete. Löne­ i­ d b draget gör detta möjligt. Bidraget skall differentieras med hänsyn till in­ dividens arbetsförmåga och vara oberoende av vem som är arbets­ i­ are. gv Information och upplysning till ar­ etsgi­ are och anställda skall skapa en b v mer förstående inställning till handikappad ar­ etskraft och om de möjlig­ b heter som finns att anpassa en arbetsplats. Den enskilde handikappade skall i första hand arbeta på den re­ uljära g ar­ etsmarkna­ en. Ett väl fungerande lönebidragssystem ger fler handikap­ b d pade möjligheter att få ar­ ete. Sam­ ällsföre­agsverksamhet kan be­ rän­ as. b h t g s Varje handikappad skall ha rätt till ett eget boende, anpassat till den en­ skil­ es, sär­ kilda behov. Hemtjänst och hemsjukvård skall hjälpa den som d s behöver kontinuerlig tillsyn och vård och färdtjänsten möjlig­ öra ett ak­ivt g t deltagande i samhällslivet. Familje­ edlemmar som själva tar på sig ett tungt m vårdansvar skall få ersättning och ges möjlighet till avlösning. Det offentliga måste ta ett särskilt an­ var för gravt handikap­ ade. Dels stäl- s p ler vården och omsorgen särskilda krav på ut­ustning och vårdperso­ al, r n dels står den handikap­ ade i ett så starkt beroendeförhållande till an­ ra att p d skyddet för integriteten och rätts­ äkerheten lätt kan urholkas. s De handikappades möjligheter till aktivt fritidsliv och delta­ ande i kul­urlivet g t skall främjas t.ex. genom suc­ essiv anpass­ ing av offentliga loka­er. Handi- c n l kappidrotten skall upp­ untras. m Offentliga insatser får aldrig bli en ersätt­ ing för medmänskligt engage­ n mang och ansvar. Frivilligt socialt ar­ ete med handi­ ap­ ade skall upp­ b k p muntras. Insatserna ger den handi­ appade direkt hjälp. Men fram­örallt k f utvecklas relationer med icke handi­ ap­ ade. Personligt engage­ ang ska­ k p m par förståelse hos fler för den handikappades problem, men ökar också insikterna om dennes möjligheter. Det allmännas stöd till handikappor­ ganisationerna skall främja en mångsidig verksamhet. Hälso- och sjukvård Alla skall vara tillförsäkrade en god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjuk­ vården skall bedrivas såväl i en­ kild som i offentlig regi. Kombina­ionen av s t offentlig och enskild vård ökar valfriheten. Vården kan därige­ om bli både n mänskligare och billi­ are. g Sjukförsäkringen skall vara uppdelad i en sjukvårdsförsäkring i och en sjukpennings­örsäkring. Sjukvårds­örsäkringen skall om­atta alla och er­ ätta f f f s landstingsskatten som den främsta finansi­ ringskällan för hälso- och sjukvår- e den. I ett första steg skall sjukvårdsförsäkringen omfatta den öppna vården, i ett andra även vården vid sjukhem och vårdhem, för att fullt utbyggd även kunna omfatta sjukhusvården. Avgiften till den allmänna sjukvårds­ör­ äkringen skall betalas av den en­ f s skilde och vara proportionell mot in­ omsten. Ersätt­ ingen via sjukvårds­ k n försäkringen skall gå till vårdgivaren och vara likvärdig för vård i offentlig e och enskild regi. Därigenom ges pati­ nten frihet att själv välja vårdform och vårdmiljö. Al­ernativa vårdfor­ er och nya metoder uppmuntras. t m Försäk­ingen skall också täcka kost­ ader för hemsjukvård, då denna er­ r n sätter vård vid institution. Sjukpenningen skall bygga på in­ omstbort­allsprincipen och först och främst k f garantera den ekonomiska trygghe­en vid längre sjukdomspe­io­ er. Ersätt­ t r d ningsbeloppen vid en­ taka kor­are sjuk­ omstillfällen skall där­ mot vara s t d e lägre. En god förebyggande hälsovård min­ kar behovet av sjukvård. Informa­ s tion och ut­ ildning om vad medbor­ aren själv kan göra för att förbättra b g sin hälsa och bota enklare sjukdomar, d.v.s. egenvård, skall ges på skolor, arbetsplatser, vårdcentraler, apo­ek och sjukhus. t Vårdcentraler, sjukhus och sjukhem skall kunna drivas privat. Fortsatt ut­ byggnad av primärvården skall i för­ ta hand ske i en­ kild regi. Det är s s nödvändigt av ekono­ iska skäl, men det ger också förutsätt­ ingar för att m n vården skall kunna erbjudas nära hemmet. Därigenom underlättas ett huslä- karsystem. Etableringsrätten skall vara fri för lä­ are, sjuksköterskor, tand­äkare, k l sjukgymnaster och andra vårdgivare med erforderlig kom­ etens. Ersätt­ p ningsreglerna skall utformas så att nyetable­ing och etablering i gles­ ygd r b stimuleras. Högspecialiserad regionsjukvård skall kon­ entreras för att forsknings­e­ c r surserna skall kunna utnyttjas bättre och bästa möjliga vård kunna erbju­ as d vid svåra och sällsynta sjuk­ omar. d Vid långa vårdtider är det särskilt betydel­ efullt att vården kan ske i hemmet s eller i närheten av detta. Det underlättas genom ett varierat utbud av vård- möjligheter. Tidig rehabilite­ing tillsam­ ans med en god dag- och hem- r m sjukvård och effektiv sam­ erkan med anhöriga, distriktsskö­erskor och den v t primärkommunala hemtjänsten skall göra vården bättre och öka trivseln. Därige­ om utnytt­as också resurserna mer effektivt. n j Den psykiatriska vården kan i stor ut­ träckning bedrivas i öppna vård­ s former. Psykiatrin måste få en strik­are avgräns­ ing, i första hand gent­ mot t n e­ missbruksvår­ en. Psykiatrisk vård utan patientens sam­ycke måste omgärdas d t med starka rättssä­kerhets­garantier. Produktion och kontroll av läkeme­ el får inte ligga i samma händer. Stat­ig d l produk­ion av läkemedel ut­ ör ingen garanti för bättre läkeme­ el. Statens t g d primära uppgift är att ut­ va tillsyn och kontroll över läke­ e­ els­ roduktionen ö m d p och handeln. Det finns däremot inget skäl till att de­aljhan­ eln med läkeme- t d del skall vara ett statligt monopol. Åtgärder mot missbruk De svåraste sociala problemen bott­ ar i missbruk av alkohol och bruk av n narko­ika. Bruk av narkotika, som inte är medi­ inskt betingat, är miss­ ruk t c b och skall vara kriminaliserat. Narkotika­ issbrukare skall omedel­ art tas om m b hand och ges vård och re­ abilitering. h Åtgärderna bör främst inriktas på att före­ ygga missbruk och på tidiga in­ b gripanden. Ytterst beror det dock på den enskilde om missbruk skall kunna förhindras. Normbildning i hem och skola, som ger barnen självkänsla och fostrar till frihet under ansvar, minskar riskerna för att ung­ o­ ar skall få missbruks­ d m problem. De vux­ as auktoritet måste hävdas och barn och ungdomar n möta bestämda krav och regler. Attityd­ ildningen vad beträffar narkoti­ a­ b k missbruket måste ovillkorligen inne­ ära en klar påverkan på den unge att b allt bruk av narkotika är oaccepta­ elt. Den attityden måste vara ge­ en­ am b m s hos alla vuxna som omger barn och unga, hos skol- och fri­ids­ ersonal lika- t p väl som i familjen. Miss­ rukande ungdomar som omhänder­agits av polis b t skall sättas i förbin­ else med hemmet och med social­jän­ ten, som skall d t s svara för uppfölj­ ing i samverkan med föräldrarna. n Den kommunala socialtjänsten skall stödja missbrukaren och hans familj. För att mot­ erka fortsatt missbruk skall biståndet kunna utformas så, att v stödsystemet ej skall kunna manipu­eras samt att en motpresta­ion krävs. En l t motprestation styrker den hjälp­ ehövandes självkänsla och underlät­ar reha- b t c b bilitering. So­ ialtjänsten skall vid behov kunna förvalta den miss­ rukandes pension, sjukpenning eller andra förmåner. Sjukskrivning utan behandling av de bak­ mliggande problemen och förtidspensio­ ering skall undvikas i o n det längsta. Placering i skyddat arbete med andra miss­ rukare riskerar att motverka b rehabilite­ingen. Strävan måste vara att missbrukaren skall kunna behålla r sitt ordinarie arbete under behand­ingen. Lönebidrag skall där­ör kunna l f utgå också till den som anstäl­er missbrukare. l Vård av missbrukare som baseras på dennes eget ansvar och möjligheter att klara upp sin situation har bäst förutsättningar i att bli framgångsrik. Men det skall också fin­ as möjlighet att värda grava missbrukare utan de­ n ras samtycke. Vårdtiderna skall vara så långa att vården blir meningsfull. Tvångsvård kräver starka rättssäker­ etsga­antier. Kontraktsvård skall vara h r ett kom­ lement och ett alterna­iv. p t Missbruksvård i privat regi är ofta fram­ ångsrik och utvecklar nya vård­ g former. Dess arbetsvillkor skall vara likvärdiga med den offentliga vår­ ens. d Enskilda och före­ ingar gör stora insat­ er i nykterhetsvår­ en. Deras insatser n s d skall uppmuntras. Alkoholmissbruk kan inte bekämpas med framgång genom för­ ud som lätt b kan kringgås eller som t.o.m. motverkar sitt syfte. Alkoholpoliti­ en skall syfta k till att minska total­ onsumtionen och missbruket. Det skall ske genom upp- k lysning och ge­ om att priserna sätts så att konsum­ionen styrs från starkare n t till svagare drycker. Ut­ känkningslagen får ej användas i konkur­ensbe­ s r gränsande utan endast alkoholpoli­iskt syfte. t Kultursamhället Den enskilde individens intresse, kunska­ er och skapar kraft är kultur­ p samhällets viktigaste tillgång. I ett öppet samhälle har kulturen ett egen­ värde. Där används den inte för att indoktri­ era och styra. Kultur­ rvet bärs n a vidare både genom bevarande och nyskapande. Kunskap och färdighet är resultat av tål­ odigt arbete. Utbild­ ingen läg­ er m n g grun­ en för individens insats i ar­ etsliv och sam­ älle. En god skola är grun- d b h den för kultursamhället. Den västerländska synen på forsk­ ing och bildning betonar vikten av in­ n tellektuell fri­ et. Sökande efter kunskap är ett mål i sig. Nya idéer uppstår h ur kritisk analys och fri de­ att. b Folkbildningen spelar en stor roll för lan­ ets kulturnivå. Den minskar ut­ d bildnings­ killnader mellan olika medborgare och mellan generationer. s Kulturell och språklig bildning, lik­ om möjligheten att utveckla en ska­ ande s p förmåga skall främjas i skola, vuxenutbildning och studieorganisa­ioner. t Möjligheterna till ett rikt fritidsliv främjas. Det offentligas insat­ er för fri­ s tidsaktiviteter skall vara stödjande och inte styrande. Skolan Skolans huvuduppgift är att förmedla kun­ kaper och färdighe­er. Den skall s t fostra till förståelse och ansvar för vårt samhälles ur­ prung, traditio­ er s n och normer som bygger på kristna och humanistiska värderingar. Re­i­ l gionsundervisningen skall ge förstå­ lse för olika livsåskådningar. Skolan e skall också främja jämställdhet mel­an könen och motverka diskrimine­ing. l r Barnen skall utvecklas till fria och harmoniska medbor­ are. g Lika rättigheter får inte förväxlas med lika utbildning. Varje elevs spe­ i­ c ella förutsätt­ ingar och intressen skall tas till vara. Alla har utveck­ings­ ara n l b anlag. Elever med svå­ighe­er lika väl som elever med goda för­ t­ ättningar r t us skall ges stöd och stimu­ans. Att bromsa elever som vill ut­ eckla speci­ lla l v e anlag är att skada dem. Undervisningen skall vara allsidig, saklig och av god kvalitet. Grundläg­ gande färdig­ eter och baskunskaper måste bibringas alla. Det är ett mi­ h nimikrav att den som lämnar skolan skall kunna läsa, skriva och räkna. En effektiv kunskapsförmedling förutsätter ordnade arbetsför­ ållan­ en. h d Skolan måste ställa krav på ordning och reda. Flit skall uppmun­ras, bl.a. t genom regelbundna hem­ ppgifter. Det är viktigt också därför att vanor och u beteendemönster ofta grundläggs i skolan. Skolan skall samverka med föräl­ rarna, som har huvudansvaret för bar­ ens d n fostran. Samverkan förutsät­er att föräldrarna också kan påverka sina barns t utbildning. Ett mångsidigt skolväsende ger föräl­ rar och elever möjlighet att välja en d utbildning som svarar mot deras krav på kvalitet och inriktning. Ett så­ ant d skolsystem ger dessutom störst ut­ ymme för nytänkande. Pedagogi­ en kan r k utvecklas och kvaliteten höjas. Fristående skolor och förskolor skall er­ ålla ett statligt stöd som motsva­ar h r högst statsbidraget för eleverna inom det all­ änna skolväsendet. Också m kommunerna bör stödja fri stående skolor. Stödet skall utgå efter gene­ella r regler. På så vis öppnas möjlig­ eter för alla att välja fristående sko­or. h l Föräldrarna bär det yttersta ansvaret för att barnens skolgång förbereds väl. Förskolan kan stödja familjen i detta. Förskolan skall utveckla bar­ ens lust n och förmåga att lära. För­ kole- och lågstadielärarutbildningen skall delvis s vara gemensam. Skolsty­elsen skall ha ansvaret för den del av verksamhe­ r ten i den kom­ unala för­ kolan som förbe­eder barnen för lågstadiet. m s r Barnens kreativitet och inlärnings­örmåga tas bäst till vara om skolstar­en f t sker tidi­ are. Barnen skall nor­ alt börja skolan vid sex års ålder. Skol­ g m starten skall dock kunna anpas­ as efter barnets mognad. s Lågstadiets arbetsformer skall förän­ ras så att de passar en tidi­ are skol­ d g start. Redan tidigt skall skolan fostra till goda arbetsva­ or. Mer tid skall n ägnas åt grundläggande kunskaps- och färdig­ etsämnen. h Skolleda och studieavbrott i grund­ kolans högstadium är ett re­ ultat av att s s t b elevers olika intressen inte tillåts komma till i ut­ryck. Högstadiets ar­ ete underlättas om barnens naturliga in­resse och vilja att an­ tränga sig för att t s lära tillvaratas och ut­ ecklas på låg- och mellanstadierna. v Arbetsklimatet i högstadiet kan för­ ättras om elevernas valfrihet ökar. Varje b elev måste kunna få en utbild­ ing med den profil som han eller hon har n fallenhet för. Högstadiet skall vara diffe­entierat. Tillva­en skall vara kun- r l skaps- och färdighets­n­ik­ade. I nionde årskursen skall dif­erenti­ ringen i r t f e­ direkt förbereda för fortsatta teo­etiska studier, för lär­ingsutbild­ ing eller för r l n annan yr­kesutbildning. Elever som saknar tillräckliga kun­ kaper för vidare studier, eller som vill s komplet­era sin utbildning, skall ges en extra ut­ ild­ ingsmöjlighet ef­er t b n t grundskolan. Gymnasieutbild­ ingen prak­isk eller teo­etisk skall inte be­ öva n t r h kompensera djupt lig­ ande brister i elevernas kunskaper och färdig­ eter. g h Dagens relativa betygssystem skall ersättas av ett system som anger ele­ vens kunskaper i förhållande till lä­oplanens krav. Be­yg skall sättas ofta och r t regelbundet. Det första be­ygstillfället skall infalla under låg­ tadiet. Betygs- t s sättningen skall vara uttryck för re­ pekt för elevernas ar­ etsinsat­ er, ge dem s b s nära liggande mål att arbeta för, medverka till att eleverna, föräldrarna och an­ ra ges en rättvisande information samt ge lärare och skolmyn­ igheter d d ett mått på de egna insatsernas utbyte. Samma betygs­ ystem bör tillämpas i s grund­ kolan och i gymnasi­ skolan. s e Framgångsrika gymnasiestudier krä­ er goda grundkunskaper. Tillträdes­ v reglerna måste utformas med denna utgångspunkt. Det innebär krav på vissa tillval i grundsko­an, liksom krav på att tidigare studier gett kun­ ka­ er l s p av tillräcklig kvali­et. Intag­ ingen skall ske på grundval av vår­ermi­ ens t n t n betyg. Linjerna i gymnasieskolan skall inrik­as mot bestämda mål. Det är nöd­ t vändigt bl a för att upprätthålla kvaliteten vid högskola och universi­et. t Specialgymnasier även i lä­oäm­ en skall främ­as. r n j Grundläggande kunskaper inom varje ämne är en förutsättning för överblick och allmän orientering. Ett mer gediget om än smalare kun­ ande är lättare n att bredda och vidareut­ eckla än spridda kunskaper utan djup på något v område. Endast genom för­ jupning får eleverna tillräckliga kunskaper om d problemlös­ ing och metod. n Yrkesutbildnigen skall ge eleverna goda förutsättningar på ar­ etsmark­ a­ b n den. En betydande del av den yr­ esinriktade ut­ ildningen skall ges som k b lärlingsutbildning, där den praktiska utbildningen förläggs till företag. Nödvändig teoretisk under­ isning ges normalt i gymnasiesko­an. Lär­ingsut­ v l l bildningen ger en bättre yrkesskolning utan att de teo­etiska grun­ erna r d efter­sätts. Möjlighet till kompletterande ut­ ildning skall finnas också efter gymnasi­ b eskolan. En sådan studieför­ eredande utbildning med­ör att kvoteringen vid b f antagning till högre utbildning kan av­ kaffas. s En huvuduppgift för vuxenutbild­ ingen, inom vilken folkbild­ ingsar­ etet spe- n n b lar en betydande roll, är att minska bildnings- och utbildnings­ killna­ erna s d mellan olika medbor­ are. Vuxen­ tbildningen kan stärka många människors g u möjligheter i ar­ ets­iv och samhälle. Den kan ge all­ än kul­urell bildning, b l m t språk­ unska­ er och möjligheter att pröva och ut­ eckla den egna ska­ ande k p v p förmågan. Stödet till studieförbunden skall ges på ett en­ etligt och opartiskt h sätt, som möjliggör konkurrens på lika vill­ or. Folkhögskolans arbete skall k uppmuntras. Högre utbildning och forskning En högre utbildning av god kvalitet är vik­ig för den personliga utveck­ingen t l och för vårt lands möjligheter att hävda sig inter­ ationellt. Fram­ teg förutsät- n s ter nya kun­ kaper och en successivt stigande utbild­ ingsstan­ ard. Stagnerar s n d utbildningsväsen­ et, stagnerar utvecklingen också på an­ ra områden. d d Antagningssystemet till högskolan skall uppmuntra målinrik­ade studier i t gymnasi­ skolan. Den som antas till högre utbild­ ing skall också ha goda e n möjligheter att fullfölja denna. Det förutsätter en god all­ änbildning samt m kunskaper och erfaren­ eter som är relevanta för utbildningen. Goda kun­ h skaper i sven­ ka och engelska är ett oeftergivligt krav för tillträde till hö­ re s g studier. Betyg och prov avgör bäst förutsättning­ rna för högre studier. Förbere­ a dande ut­ ildning skall erbjudas den som behöver kom­ lettera sina kun­ b p skaper. Universitet och högskolor skall inte be­ öva förlora sig i stödun­ h dervisning eller sänkta studie krav. Det skall finnas två allmänna behörighets­ ivåer vid intagning till högre n utbildning. För den mer teoretiskt krävande utbild­ ingen, dvs huvuddelen av n den traditionella universitets utbildningen, behövs tre- eller fyraårig gymna- sieskola eller motsvarande kun­ kaper inhämtade på annat sätt. För övriga s utbildningar skall krävas kunskaper motsvarande genomgången tvåårig gymna­si­eskola. Högskolan skall inte vara totalspärrad. Den som har nödvändiga förkun­ skaper skall också få tillträde, om inte ekonomiska skäl eller starka ar­ betsmarknadsskäl talar mot detta. En sådan möj­ighet till personlig ut­ l veckling är viktig i ett kultursamhälle. Resurserna skall koncentreras på utbild­ ingens innehåll. Ut­ ildningen skall n b orga­ iseras så att den administrativa belast­ ingen på universitet och hög- n n skolor be­ ränsas. Regionstyrel­ erna skall avskaffas och det direkta politiska g s inflytandet över den högre utbildningen kraftigt reduce­as. Den fackliga r repre­ entationen centralt och lokalt i den högre utbildningens led­ ingsorgan s n skall avskaffas. Universitet och högskolor skall själva kunna knyta perso­ er n utifrån till verksamheten, i syfte att skapa goda kontakter med andra sekto- rer i samhället. Den fasta linjeorganisationen inom det fi­osofiska fakultets om­ådet skall l r brytas upp till förmån för större ämneskoncentration och ökade möjlighe­er t för den studerande att själva forma sin utbildningsprofil. Det skapar också förutsättningar för att åter­ pprätta institutionernas roll som uni­ ersi­etens u v t kunskapscen­ra. En utbildning som har sin bas på institutio­ erna ger bättre t n än ett linjesystem den studerande möjligheter till ämnes­ör­ jupning. f d Samhällets förändring ställer nya krav på den högre utbildning­ ns inrikt­ e ning. Den traditionella tonvikten på utbildning för den offentliga sektorn måste minska. Ut­ ildningen måste bättre kunna möta och förutse nä­ b ringslivets framtida behov. Högre utbildning med kvalitet förutsätter ett nära samband med forsk­ ingen. n Den strikta uppdelningen mellan forskar- och un­ ervisningstjän­ ter skall d s avskaffas. Däri­ enom kan lärarna och forskarna utnyttjas effek­ivare, såväl g t i undervisningen som i forskningen, samt deras kompetens bättre komma till sin rätt. Geografisk decentralisering får inte med­öra sänkt kvalitet. Vid de mindre f utbild­ ingsorterna skall den traditionella uni­ ersi­etsbildningen skötas de- n v t centraliserat från ett universitet eller en större högskola. En god kvalitet kan därigenom upprätthål­as till lägre kost­ ad. Forskningsanknytningen sä­ ras. l n k Distansundervisningen kan ge flera möjlighet till högre studier. Universiteten och högskolorna bör bättre profilera sin utbildning och forskning. Den högre utbildningen är beroende av impulser från omvärl­ en. Utan d internatio­ ella kontakter isoleras den snabbt. Un­ er­ isningen skall därför n d v anpassas till för­ ndringar också i andra länder. Det måste finnas goda möj- ä ligheter till internationellt ut­ yte av studerande och forskare. b Studiefinansieringen skall göra det möjligt att studera utan dis­raherande t sidoarbeten. Systemet skall bygga på lån och ge lik­ är­ iga möjligheter till v d studier utomlands. Den intellektuella miljön har, tillsammans med forskningens materiella förutsätt­ ingar, central betydelse för vårt lands ut­ ecklingsmöjligheter. n v Forskningens frihet är ett grundvillkor för hög kvalitet och självklar i ett öp- pet samhälle. Kunskaper och kompetens måste respekteras genom ett ökat meritvärde för hö­ re examina. g Högskolan är basen för forskningen. Det måste ställas höga krav på den grundläg­ ande högskoleutbildningen och forskar­ tbild­ ingen. De fasta g u n forskningsresurserna skall koncentreras för att utnyttjas effek­ivt. t Forskningen skall stå oberoende gentemot statsmakterna. An­ ars hotas det n fria kun­ kapssökandet. Forskningsanslagen skall i större utsträckning förde- s las direkt till uni­ ersitet och högskolor i syfte att motverka myndig­ etsstyrd v h forskning. Myndighe­erna skall i gengäld ha möjlighet att få problem be- t lysta genom den tillämpade forskningen på oberoende forsk­ ingsinsti­ut och n t högskolor. Dessa skall svara för den kvalitativa och ve­enskap­iga kontrol­ t l len. De särskilda forsknings organ utanför universi­et och högskolor som t måste finnas kvar skall i likhet med forskningsråden sty­as på vetenskaplig r grund. Sverige måste kunna erbjuda fördelaktiga forskarvillkor. Goda löne- och avance­ angsvillkor gör karriären attraktiv. Det måste löna sig att skaffa en m gedigen utbild­ ing. Forskningens merit­ ärde skall vara högt. Mellan­ xamen n v e bör införas. Kultur Kulturlivet skall präglas av frihet, mångsi­ ighet och kvalitet. d Ett rikt kulturliv är bara möjligt i ett öppet och kreativt sam­ älle. En snäv h intellektuell miljö, som följer av ett intolerant sam­ ällsklimat eller av att h kulturens uttrycks­ edel monopolise­as, t ex inom massme­ ia, hotar det fria m r d kulturskapandet. Ett öppnare samhällsklimat ger bättre vill­ or för kulturen. Mångfalden ökar. k Ut­ ymmet vidgas för det annorlunda och originella. I ett samhälle där val- r friheten värdesätts formas kul­urlivet av människors önskemål. Det ger helt t andra horisonter för kulturskapande än när offentliga priorite­ingar avgör r kul­urutbudets omfattning och inriktning. t Familjens fostran grundlägger barnens kulturintresse. Offentliga kultu­ella r stödin­ atser kan inte ersätta det familjen och skolan kan göra för att skapa s ett aktivt kulturintresse hos barn och ungdom. Utbildningen skall vidga kulturintresset genom att fostra till kvalitets­ medvetande och ge kunskaper om olika livsåskåd­ ingar. Kristendo­ ens n m bety­ else för vår kultur skall betonas. Skolans histo­ieun­ ervisning skall ge d r d nödvän­ ig förankring i tidigare ge­ erationers liv och verksam­ et. Barn skall d n h lära sig att skapa själva och upp­ katta vad andra skapat. Under­ is­ ingen i s v n svenska skall ut­ eckla form­ änslan och vårda vårt litterära arv. Goda kun- v k skaper i främ­ ande språk ökar för­ tåel­ en för kultu­en i an­ ra länder. m s s r d En kommersiellt gångbar kulturyttring till­ o­ oser många ön­ kemål. Misstron g d s mot den mest efterfrå­ ade kulturen måste bry­as. g t Ett varierat kulturliv förutsätter en mång­ idig fi­ ansiering. Den viktigaste s n finan­ ie­ingskäl­an är vad med­ orgaren beta­ar för att delta i kul­urlivet s r l b l t för in­ öp av böcker, tidningar, tid­ krif­er, skivor och kassetter, för teater, k s t konsert- och biobe­ ök, för in­ öp av konst och konst­ ant­ erk. Företag och s k h v privatper­ oner skall upp­ untras till att ge stöd till kulturella verk­ am­ eter. s m s h Härige­ om till­örs kulturli­ et nya medel. n f v Ökade resurser kan också tillföras kul­u­en ge­ om att etermedi­ monopo­et t r n e l av­ kaffas, nya me­ ier släpps fria och ra­ io/TV re­ lamfinansi­ ras. Publikun­ s d d k e derla­ et växer även inom smala sekto­er. In­roduktionen av ny teknik under­ g r t lät­ar sprid­ ingen av svensk kultur även till andra länder. Helt andra möjlig- t n heter till finansiering kan häri­ enom erbju­ as. g d Stat och kommun skall kunna stödja kul­u­ellt nyskapande och medverka t r till det smala kul­urut­ udets fort­ estånd. Det of­ent­iga skall också bi­ ra till t b b f l d m s l att bevara ge­ ensamma kultur­ katter. Modeväx­ingar får inte leda till att vik­iga delar av kultur­ rvet faller i glöm­ ka. Stel­ enta re­ ler inom plan- och t a s b g byggnadsområ­ et får inte för­ våra vår­ en av kultur­ iljöer. d s d m Offentligt kulturstöd måste bygga på kva­i­ets­ e­ ömningar. Att sådana är lt b d svåra att göra är inget argument för att avstå, men väl ett huvud­ käl till att s stö­ et skall kanali­ eras genom många sinsemellan oberoende insti­utioner. d s t Statens kul­ur­åds domine­ande ställ­ ing som bi­ ragsgivare hotar både kva- t r r n d liteten och mång­alden. Kulturrå­ et skall därför läg­ as ner. Den verk­ am­ et f d g s h som bör fort­eva skall delas upp på an­ ra sinsemel­an obero­ nde organ l d l e och sam­man­slut­ningar. Kulturskaparnas materiella villkor är vik­iga. En­ lare skattere­ ler och lindri­ t k g gare be­ katt­ ing för egenföreta­ arna den yr­ es­ rupp till vilken de fria kul­ s n g k g turskaparna räknas är en vä­ entlig för­ tsätt­ ing för ett aktivt kul­urliv. s u n t Fritiden Fritiden och dess innehåll är viktig för männis­ ors behov av av­ oppling och k k sti­mulans utan­för arbe­tet. Idrotten ger främst ungdomar en me­ ings­ull fri­id. Motions­drotten har n f t i också stor bety­ else för folkhälsan. Statens och kom­ unernas stöd till idrot- d m ten får bäst effekt om det ges till verk­ amhet och an­äggning som drivs i s l föreningars egen regi. Föreningslivet bygger på medlemmar­ as in­resse och engage­ ang. Bidra­ n t m gen från det all­ änna till förenings­ivet får inte medföra att föreningarnas m l ideella karak­är går förlo­ad. t r Bilen har stor betydelse för fritiden. Den ger en frihet och rör­ighet som inte l kan er­ ättas med kollektiva transporter. Straffbe­ kattning av bi­ism beskär s s l möj­igheten till en inne­ ållsrik fri­id. l h t Natur- och strövområden kan tillhan­ a­ ål­as ge­ om avtal mel­an kom­ un d h l n l m och mark­ gare. Fri­uftslivets in­ressen tillgo­ oses främst genom al­emansrät­ ä l t d l ten, som ger alla tillträde till natu­en. Med den rätten följer också ett ansvar. r I Sverige finns unika möjligheter till ett omfat­ande båtliv. Kost­ aderna för t n fri­ids­ åtsham­ ar och andra an­äggningar bör täckas av avgifter. Nå­ on t b n l g båtskatt skall inte införas. Turismen har fått allt större betydelse för vårt land och blivit en bety­ ande d nä­ings­ ren. Sven­ kar har också rika möj­igheter att besöka andra länder. r g s l Skatten på charter­esor skall avskaffas. Stat och kommun bör inte uppföra r eller driva tu­istanläggningar utan skall i stället stimu­era och un­ erlätta r l d enskilda initiativ. Fritidshus ger många svenskar möjlig­ et till ett rikt friluftsliv. Mark- och h planlag­ tift­ ingen skall inte hämma byggande av fri­idshus. Kost­ aderna för s n t n fritidshu­ en skall bäras av ägarna, så att inte kommu­ ernas fasta be­olkning s n f drab­ as av ökade kost­ ader. b n Sverige i världen Utrikespolitikens uppgift är att bevara Sveriges frihet och fred. Den skall trygga svenska folkets rätt att självt be­ tämma om vårt land och vårt sam­ s hälle. Den skall söka bevara vår fred även vid ett krig mellan stormak­erna. t Sverige har valt en alliansfri poli­ik, som syftar till neutrali­et i hän­ else av t t d krig. Det kräver ett starkt för­ var. Däri­ enom bi­ rar vi till sta­ iliteten i Nor- s g d b den. Nationell enighet kring säkerhetspoliti­ en ökar respekten för denna. Enighe­ k ten kan endast växa fram ur en fri och öppen de­ att och på grund­ alen av b v ge­ ensamma mål för Sveriges framtid som fri och obe­oende na­ion. m r t Bindningar som äventyrar vårt utrikes­ o­i­iska oberoende är oförenliga med p lt neu­rali­eten. Sve­ige skall ha styrkan att kunna motstå yttre tryck avsett att t t r få oss att överge vår neutrali­ets­ olitik. Varje kränkning av vårt territorium t p skall be­ tämt avvisas och varje fientligt an­ repp slås till­ aka. s g b Sverige skall verka för internationell ned­ust­ ing. Konflikter mellan stater och r n folk skall lö­ as med fredliga medel. s Sverige tillhör den västerländska kul­ur­ retsen. Vårt samhälle är fritt och t k öppet. Vårt sam­ älls­ ys­em är de­ o­ ratins. Vårt eko­ omiska sys­em är h s t m k n t marknadse­ ono­ ins. Vi slår vakt om det fria han­ elsutby­et mellan län­ k m d t derna. Dessa prin­ iper är va­andras förutsätt­ ingar. Till­ ammans utgör de c r n s det stabila fundamen­et för en bestående världs­red. t f Därför skall vi stödja frihet och demo­ rati i andra länder. Vår neutralitet är k ingen åsikts­ eu­ralitet. Dess in­ ebörd avgör en­ ast vi själva. Värnet om de n t n d mänskliga fri- och rättighe­erna skall vara en hörn­ ten i svensk utri­ espolitik. t s k Respekten för andra staters integritet får aldrig bli detsamma som likgiltighet inför förtryck av männis­ or och ofrihet för natio­ er och folk. k n Internationell samverkan Vår utrikespolitik skall sträva efter en nära sam­ erkan med an­ ra nationer v d och folk. En ut­ ecklad internatio­ ell rätts­ rd­ ing kan lösa konflikter och ge v n o n bättre för­ tsätt­ ingar för fred u n När rätt går före makt förbättras de små natio­ er­ as möjligheter att hävda n n sina in­tressen. Det nordiska samarbetet är grundat i den fasta samhörigheten mellan de nordiska folken. Ett allt närmare sam­ rbete på sam­ ällslivets olika områ­ en a h d skall efter­ trävas. Ett än fastare eko­ omiskt sam­ rbete inom Norden kan ge s n a förut­ ätt­ ingar för en när­ are an­ nytning till det europeiska eko­ o­ iska s n m k n m samarbetet. Vår samhörighet med de västeuropeiska demo­ ratierna kom mer till ut­ryck i k t Sve­iges medlemskap i Euro­ arådet. När förutsättningar fö­e­ig­ er för detta r p r l g bör Sverige i samar­ ete med andra nordiska länder, och inom ramen för b sin allians­ria politik, söka ett full­ är­ igt medlemskap i EG. Intill dess bör f v d Sverige främst kon­ en­rera uppmärk­ amheten på att vida­eut­ eckla samar­ c t s r v be­et med EG inom ra­ en för nu­ a­ande avtal. t m v r Vår europeiska samhörighet gäller även folken i Öst- och Cen­raleuropa. t His­to­riska för­bindel­ser och kultu­rell sam­hö­rig­het, liksom vår för ­vissning om att fre­ en i längden inte lå­er sig förenas med förtryck, leder oss till att d t ge deras strä­ an efter fri­ et och nationellt obe­oende vårt moraliska stöd. v h r Samarbete och av­ pänning mellan alla Euro­ as stater gyn­ ar på sikt en s p n så­ an ut­ eck­ing. Ett fritt och öppet utbyte av idéer och män­ is­ ors frihet att d v l n k röra sig över gränserna är viktiga förut­ ättningar för förtro­ nde och respekt s e folken emellan. Stödet till Förenta Nationerna är en viktig del i svensk utrikes­ olitik. Med p en klar in­ ikt om FN:s möjlighe­er, men också om dess begräns­ ingar, skall s t n Sverige spela en aktiv roll i FN-ar­ e­et. Sve­ige skall vara berett att även b t r ställa militära styr­ or till FN:s förfogande för freds­ eva­ande insat­ er. k b r s Det internationella ekonomiska samar­ e­et i or­ anisationer som OECD, b t g GATT, IMF och Världsbanken bi­ rar till utveck­ing och stabilitet. Det stärker d l freden ge­ om att överbrygga interna­ionella mot­ ättningar. n t s Säkerhetspolitik och försvar Sveriges alliansfria politik, stödd på ett starkt för­ var, bidrar till stabilite­en i s t norra Europa och skapar förut­ ätt­ ingar för neu­ralitet i krigstid. s n t När det nordeuropeiska och nordatlan­iska om­å­ et fått större strategisk t r d be­y­ else, medför detta konsekven­ er också för Sve­ige. Den svenska sä­ t d s r ker­ etspoli­iken ställs inför mer krä­ ande uppgif­er. Anspråken måste ställas h t v t hö­ re på vårt försvar. Konse­ vensen och fasthe­en i utrikespoliti­ en måste g k t k förbli obruten. Det svenska försvarets styrka i förhål­ande till omvärlden här under lång tid l minskat. Denna nedgång måste brytas. De säker­ etspolitiska kra­ en skall h v styra försvarsan­ lagen. Misskötta statsfi­ an­ er får aldrig leda till en misskött s n s sä­ker­hets­politik. Försvarets uppgift är att bevara freden. Det sker genom att Sve­ige kan r över­yga om­ ärlden om sin förmåga att av­ ärja en in­ asion. Detta bidrar t v v v till sta­ ilitet. Sve­ige får aldrig ha ett så svagt försvar att det lockar andra b r länder till militär ag­ ression. g Invasionsförsvar måste vara försvarets grund­äg­ ande uppgift. Det skall l g styra större delen av krigsorganisa­ionen. t Försvaret skall också ha en god bered­ kap att möta olika former av hot s även i fred el­er vid kriser. Vår alli­ nsfrihet krä­ er stän­ ig vaksam­ et. Sveri- l a v d h k n t t ge får inte bli överras­ at. Kränk­ ingar av vårt terri­orium måste all­id kunna avvisas. Den allmänna värnplikten och totalför­ vars­ lik­en är ett uttryck för att för­ s p t svaret är alla svenskars angelägen­ et. Den skapar en bred förståelse för ge­ h men­ amma insatser till skyddet för våra grän­ er. Den allmänna värnplik­ens s s t ut­ormning och inriktning skall bestäm­ as av de krav en väl fun­ e­ande f m g r krigs­ rga­ isation stäl­er på personal och teknisk utrustning. o n l Kvinnor bör i ökad utsträckning förbe­e­ as inför tänkbara krigssituatio­ er r d n och utbildas för uppgif­er inom total­örsvaret. t f Det militära försvaret skall vara berett till snabba insatser vid in­ asions­ v försök. Krigs­ör­ anden skall utformas mot bak­ rund av de krav som strid f b g mot stormak­ernas kva­ificerade för­ and stäl­er. De måste tillsam­ ans med t l b l m lokala försvars­örband kunna för­ vara alla de­ar av vårt land. Sveri­ es f s l g måste ligga långt framme i den försvar­ tekniska ut­ ecklingen. s v Den tekniska förnyelsen och försvarets förmåga till snabba in­ atser i en kri- s tisk si­tuation förut­sätter omfat­tande och kon­ti­nu­erlig repeti­tionsut­bild­ning. Inhemsk försvarsindustri kan ge vapen­ ys­em som anpassas till våra sär­ s t skilda krav och för­ ål­anden. Den tekniska kompeten­ en skall beva­as. h l s r Detta förut­ ätter viss va­ enexport. s p En anknytning av civilförsvarets plane­ing till motsvarande fredstida upp- r gifter ökar effek­ivi­e­en i organisa­ionen och bi­ rar till att göra pla­ e­ t t t t d n ringen verklig­ ets­örankrad och bättre känd. Be­olk­ ings­ kyddet skall vara h f f n s civilförsva­ets främsta uppgift. r Det ekonomiska försvaret skall kunna möta kriser av olika om­attning och f var­ak­tighet. En god för­sörjnings­trygg­het för­ut­sät­ter inhemsk pro­duktion av livsme­ el, beredskapslagring och ut­ eckling av substi­ut för oundgängliga d v t im­ ortproduk­er. Det psykologiska försvaret är bety­ else­ullt för att upp­ p t d f rätthålla för­ varsvilja och mot­ tåndsanda. s s Hälso- och sjukvården samt socialtjän­ ten är an­ ra viktiga län­ ar för to­ s d k talför­ varet och av stor betydelse för samhäl­ets för­ åga att ut­ ärda i krig. s l m h Försvarets frivilliga organisationer skall stödjas. Deras insatser ökar för­ svarsvil­an och bi­ rar till värnkraften. j d Nedrustning En varaktig fred kan endast grundas på fri­ et från förtryck av nationer och h folk. Alla folks frihet lägger grunden för hela värl­ ens fred. En lång­ ik­ig d s t fredssträvan inne­ är ett tålmo­ igt ar­ ete för att undan­öja den ofri­ et och b d b r h de motsättningar som ska­ ar risker för kriser och för krig. p Arbetet för internationell nedrustning är en in­e­ rerad del av den svenska t g sä­ker­hetspo­liti­ken. Konflikter måste lösas genom förhand­ingar. Ar­ etet på en ba­anserad ned­ l b l rust­ ing är av största betydelse. Det är sär­ kilt vik­igt att kärnvapen­ akterna n s t m suc­ essivt minskar sina ar­ enaler av kärn­ apen. Att förhindra kärnva­ c s v penspridning är också en cen­ral upp­ ift. Sve­ige kan bidra till kon­roll av t g r t att avtal på dessa områden efterlevs. Kemiska och biologiska stridsmedel bör total­ör­ judas. Existe­ande lagar f b r bör för­störas un­der in­ternationell övervak­ning. Åtgärder för att skapa ökat förtroende mellan militärblocken är viktiga. Mili­ tärutgifter skall öp­ et redovisas. Avtal bör slutas om informa­ion om styrke­ p t för­än­dringar och för­flytt­ningar. En eu­ro­peisk sä­kerhetsordning kan kombi­nera förtro­en­de­skapande åtgär- der, bort­ ragande av kärn­ apen och balanserad ned­ rag­ ing av kon­ d v d n ventionella strids­ rafter. Som ett led i en sådan ord­ ing kan även överens­ k n kommelser som beva­ar kärn­ apen­rihe­en i Norden och åt­ ärder som gör r v f t g Nord­ u­opa fritt från kärn­ apen bidra till stabi­iteten un­ er för­ tsättning av e r v l d u dessa åt­gärder är kon­troller­bara. U-landspolitik De rika länderna skall bidra till Ut­ eck­ingen i den fattiga delen av värl­ en. v l d Inget land kan dock utvecklas utan egna an­ träng­ ingar. s n De länder som bäst lyckats bekämpa fat­igdo­ en och utveckla välstånd har t m alla ba­ erat sin utveck­ingsstra­egi på privat ägande, enskilt näringsliv och s l t en öppen ut­ikeshandel. Stater, som kvar­ tan­ at i en feodal struktur eller där r s n ägandet kol­ekti­ i­ erats och centralpla­ ering satts i system, har kvarblivit i l vs n underutveck­ling. En öppen handelspolitik i i-länder är det bästa stöd ett u-land kan få i sina utveck­ingsan­ träng­ ingar. Ett fritt va­uutbyte gynnar båda parter. Nya in­ l s n r dustriländer skall välkomnas som nya handelspart­ ers. Sverige skall främja n en fri handel med u-länderna och förbinda sig att inte hindra u-länderna från att ex­ ortera till Sverige. U-länder­ as eget utvecklings­ am­ rbete skall p n s a stödjas, t ex genom att Sverige deltar i de regionala ut­ eck­ings­ ankerna. v l b Sverige skall ge ett omfattande u-lands­ i­ tånd minst i nivå med interna­ bs tionellt re­ pekterade överenskommel­ er och re­ om­ en­ ationer. Med re­ s s k m d spekt för olika natio­ ers och folks sär­ rt och skilda för­ tsätt­ ingar skall n a u n u-länderna stödjas i va­et av en ut­ ecklingsstrategi som bygger på fri­ et och l v h ett decentrali­ erat eko­ o­ iskt system. Biståndet skall främja re­ pek­en för s n m s t mänsk­iga fri- och rättigheter och mot­ erka diskrimi­ ering med hän­ yn till l v n s ras, re­i­ ion och kön. Biståndet skall komma även kvin­ orna i u-land tillgo- lg n do. Under en över­ ångsperiod behövs spe­ iella kvinno­ ro­ekt. g c p j Totalitära regimer skall inte stödjas. Sve­ige skall inte ge bistånd till länder r som för an­falls­krig. Biståndet skall vara effektivt och nå de fat­iga. Det skall inriktas på områ­ t den där Sverige besit­er särskild kunskap. Den hårda bindningen till pro­ t gramlän­ er bör lösas upp. Stöd bör ges till in­ at­ er mot miljöförstö­ing i d s s r u-länder. De svenska fö­e­agen och deras vitt för­ re­ ade un­ er­eve­antö­ r t g n d l r rer har en inter­ ationell erfa­enhet som bör ut­ yttjas. Projektbistånd är en n r n lämplig form för detta. Genom att stödja svenska före­ags kredit­ öj­igheter i t m l u-landsprojekt kan bi­ tåndet få en bättre verklighets­ nknytning. Fö­etag som s a r in­ es­erar i u-länder ger viktiga bi­ rag till eko­ o­ isk och teknisk utveckling. v t d n m Enskilda insatser kan göras på ett enga­ erat och effektivt sätt. Frivillig verk­ g sam­ et bi­ rar till att bättre förankra svenska u-landsinsatser hos sven­ ka h d s folket. En­ kilt, frivilligt U-landsbi­ tånd skall upp­ untras. Or­ a­ isationer och s s m g n samfund skall sti­ ule­as att ge bistånd. Missio­ en och an­ ra humanitära m r n d sam­ anslut­ ingar skall ges an­ varet för en ökad del av biståndet. m n s Handlingsprogram 1984 www.moderat.se info@moderat.se Box 2080 • 103 12 Stockholm