MODERATERNAS
HANDLINGSPROGRAM
ETT MODERNT
ARBETARPARTI
FÖR HELA SVERIGE
INNEHÅLL
1. INLEDNING
3
2. EN POLITIK FÖR EN STARK EKONOMI MED FLER
JOBB 5
Fler vägar till full sysselsättning
5
Ordning och reda i ekonomin
6
En tydlig arbetslinje
7
Kamp mot utanförskap
8
Främja företagsamhet och tillväxt
8
Förenkla och minska regelbördan
9
Förbättra matchningen
10
En jämställd arbetsmarknad
10
Arbete, integration och migration
11
Vi ser och tar ansvar för hela Sverige
12
3. EN TRYGG VÄLFÄRD FÖR ALLA
14
Ordning och reda i välfärden
14
En modern skola för alla
15
Utbildning ska leda till arbete
16
Lärare gör skillnad
17
Studiero och kvalitet
17
Bredd och spets i gymnasieskolan
18
Vuxen- och språkutbildning med tydligt jobbfokus 18
Högre utbildning och forskning
19
Kvalitet i vård och omsorg
19
Äldres hälsa
21
Idrott och hälsa
21
Bättre förutsättningar för personer med funktionsned-
sättning
22
Ansvar för varandra – ett gemensamt skyddsnät 22
Omtanke om alla familjer
23
Kvalitet, tillgänglighet och kunskapsfokus i
barnomsorgen
24
Inga barn får glömmas bort
24
Fler vägar ut ur missbruk
25
Ett friare kulturliv
26
4. TRYGGHET OCH BROTTSBEKÄMPNING
Bekämpa alla brott
Effektivare straffrättsskipning och påföljder
Krafttag mot ungdomsbrottslighet
Frihet från hot och våld
Ta tillvara civilsamhällets kraft
27
27
28
28
29
29
5. FÖREGÅNGSLAND FÖR KLIMAT OCH HÅLLBAR-
HET 30
Internationellt samarbete för en offensiv miljö-
och klimatpolitik
30
Hållbar och långsiktig energipolitik
31
Hållbara och smarta kommunikationer
32
Öka bostadsbyggandet
32
Levande sjöar och hav
33
Det gröna rummet
34
Förvaltning av vilda djur
34
Ett starkt djurskydd
35
6. SÅ SKA SVERIGE STYRAS 36
Tydligare personval och färre riksdagsledamöter 36
Val, extraval och folkomröstningar 37
Politikens infrastruktur 37
Kommunalt självstyre 37
Starka ägare ger långsiktighet 38
Balanserad syn på offentligt ägande 38
Den enskildes skydd 39
7. SVERIGE I EUROPA OCH VÄRLDEN 40
En aktiv utrikespolitik 40
Framtidens EU 40
Ett reformerat och starkare FN 41
Ett starkt och användbart försvar 42
Ökad frihandel och fattigdomsbekämpning 43
Grundläggande fri- och rättigheter för alla 43
Frihet i den digitala världen 44
Mänsklig rörlighet bygger framtiden 44
1.
INLEDNING
Vi känner stolthet inför det samhälle som vi gemensamt har byggt och är
med och formar för framtiden. Med en utvecklad demokrati och en trygg,
gemensam välfärd hör Sverige till de länder som det är bäst att leva i. Men
vi lever också i en tid där förändringar sker snabbare än någonsin. Det
medför såväl möjligheter som stora utma¬ningar. Vilka val vi gör i dag spe-
lar roll inte bara för oss själva utan också för kommande generationer.
Nya Moderaterna tar utgångspunkt i alla människors lika värde och för-
måga att växa givet sina egna förutsättningar. Varje människas frihet och
vilja att ta ansvar för sig själv och andra är centralt. Vi vill se ett Sverige där
människor kan känna trygghet och tillit, ta egna initiativ och förverkliga sina
ambitioner och där den gemensamma välfärden ger likvärdiga förutsätt-
ningar i livet och motverkar orättvisor.
Oavsett bakgrund, kön, religion, etnicitet, ålder eller sexuell läggning ska
alla ha möjlighet att växa och utvecklas. Moderat politik bygger på de libe-
rala och konservativa idéer som har visat sig vara de mest framgångsrika
för att skapa välstånd som kommer alla till del. I ett fritt samhälle finns de
bästa förutsättningarna för ett växande välstånd. Äganderätt och marknads-
ekonomi är avgörande för friheten och är en förutsättning för demokrati.
Nya Moderaterna eftersträvar full sysselsättning. Alla som vill och kan
jobba ska också ha ett arbete att gå till. Eget arbete ger gemenskap och
skapar en känsla av att vara behövd, samtidigt som det ger egenmakt ge-
nom en egen inkomst och lägger grunden för hela samhällsekonomin. Fler i
arbete innebär också resurser till vår gemensamt finansierade välfärd.
Vi tror på ansvarstagande och stabilitet. Uthållighet, förutsägbarhet och
långsiktighet ska vara ledord för det politiska beslutsfattandet. Människor
och företag ska känna sig trygga i att det gemensamma sköts på ett an-
svarsfullt sätt som ger långsiktiga ekonomiska spelregler och stark rättssäker-
het.
Ett fritt näringsliv och ansvarstagande fackföreningar är en central del i den
svenska modellen. Företagande, konkurrens, valfrihet och gemenskap är
krafter som utjämnar skillnader mellan människor och bidrar till ett samhälle
som präglas av sammanhållning och solidaritet.
Alla människor ska ha goda förutsättningar att växa och utveckla sin fulla
potential. I den strävan är en välfungerande skola helt central. Ett utbild-
ningssystem med kunskapsfokus och som slår vakt om bildningsideal är
grundläggande för samhällets utveckling.
För att garantera allt det som gör Sverige till ett bra land är en viktig uppgift
att sörja för att Sverige kan försvara sig mot såväl inre som yttre hot. Vi ska
ha rättsvårdande myndigheter samt ett försvar som är rustat för att möta de
mångfacetterade hot som kan riktas mot var och en av oss och vårt sam-
hälle.
Sverige är ett litet land som rymmer stora variationer. Det är glest befolk-
ningsmässigt på sina håll, tätare på andra. Vi har små samhällen och stora
städer. Långa avstånd, men när det gäller har vi också närhet till varandra.
Vi värnar sammanhållning och gemensamt ansvarstagande.
Med lokal förankring, nyfikenhet och eftertänksamhet stakar vi ut vägen mot
nya jobb och ökat välstånd. Vi är ett parti som söker mandat att fortsätta
utveckla Sverige genom breda lösningar, samförstånd och ansvar. Genom
strävan att nå full sysselsättning och fortsätta utveckla välfärden vill Nya
Moderaterna göra Sverige till ett ännu bättre land att leva i.
Vi vill ta ansvar för hela Sverige.
2.
EN POLITIK FÖR EN
STARK EKONOMI MED
FLER JOBB
FLER VÄGAR TILL FULL SYSSELSÄTTNING
Nya Moderaternas främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. En
central väg dit går genom att det ska löna sig bättre att arbeta och det ska
bli lättare, billigare och enklare att starta företag och anställa i Sverige.
Varje människa ska kunna växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för hållbart hög sysselsätt-
ning. Med starka offentliga finanser kan företag och människor fatta investe-
rings- och konsumtionsbeslut som lägger grunden för en hög tillväxt. Ansvar
för de offentliga finanserna skapar också motståndskraft mot kriser och gör
att välfärdens kvalitet kan säkras över tid.
Genom arbete kommer människor till sin rätt och ges medel att påverka sin
egen situation. Därför vill vi att alla som kan arbeta också ska kunna få ett
jobb. Arbete, arbetsgemenskap och en egen lön som det går att leva på
innebär makt över den egna vardagen.
Den demografiska utmaning som Sverige står inför innebär att fler äldre ska
försörjas av den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Detta gör det
än mer nödvändigt att bekämpa utanförskap och hitta fler vägar till arbete
och samhällsgemenskap. Arbetslivet behöver också utvecklas för att möjlig-
göra för fler att stanna kvar i jobb längre samtidigt som unga ges möjlighet
att komma in i arbetslivet tidigt.
Jobbskatteavdrag gör det mer lönsamt att arbeta och ökar arbetskraftsdelta-
gandet. Det är särskilt viktigt att öka lönsamheten av arbete för människor
med små eller medelstora inkomster. Vi ser att ytterligare förstärkta jobbskat-
teavdrag, när ekonomin tillåter, skulle vara gynnsamt för framväxten av nya
jobb. Vi vill även fortsätta att sänka skatten för landets pensionärer.
För att nå full sysselsättning krävs det att jobben blir fler. Ett bra klimat för
företagande och entreprenörskap är grunden för att kunna öka sysselsätt-
ningen och pressa tillbaka utanförskapet. Vi tror på ett skattesystem som
främjar investeringar, studier och ansträngningar. Det är viktigt att det också
växer fram nya jobb som inte kräver utbildning och förkunskap. Dessa är
viktiga inkörsportar för människor som söker sitt första jobb eller som står
utanför arbetsmarknaden.
Ett stort problem på arbetsmarknaden är att ungdomar och utrikes födda
har svårare än andra att få jobb. Under de senaste åren har vi sett hur
utanförskapet har ändrat form när det breda utanförskapet har pressats
tillbaka. Ungdomsarbetslösheten och integrationsproblemen, kopplade till
arbetsmarknadens höga trösklar, bör i första hand lösas inom ramen för den
svenska modellen där arbetsmarknadens parter har ansvaret för att avtala
villkor och löner. Vi vill stötta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden
med utbildningsinsatser och sänka trösklarna genom till exempel subventio-
nerade anställningar. Det behövs också mer dynamik och vi är beredda att
stötta parterna för att uppnå detta och nå en mer inkluderande arbetsmark-
nad.
Det är också viktigt med en tydlig arbetslinje lokalt. Kommunerna ska ligga i
framkant när det gäller effektiva lokala åtgärder för att underlätta för män-
niskor att få arbete. Insatser för dem som hamnat utanför arbetsmarknaden
ska samordnas mellan alla relevanta aktörer. Det är viktigt att det finns ett
aktivt stöd och drivkrafter tillbaka till jobb inom de kommunala försörjnings-
systemen.
Sverige ska tillhöra de länder som har sin främsta konkurrensfördel i kun-
skap, teknik, uppfinningar och innovationer. För att klara av det krävs en
välutbildad arbetskraft och att många väljer att fördjupa sina kunskaper
genom akademiska studier och forskning som sedan kan omvandlas till väx-
ande företag. Sverige har en högre utbildning av hög kvalitet. En allmänt
finansierad högre utbildning tillsammans med ett fungerade studiemedelssys-
tem gör den akademiska världen tillgänglig för fler.
En av Sveriges främsta tillväxtutmaningar är att klara kompetensförsörjning-
en och även framgent vara ett attraktivt land att bo, arbeta och investera i.
Det gäller inte minst för att locka till sig utländsk nyckelkompetens.
ORDNING OCH REDA I EKONOMIN
Ansvar för de offentliga finanserna är en förutsättning för en politik för full
sysselsättning och god välfärd. Våra reformambitioner bygger därför alltid
på utrymme i de offentliga finanserna. Sverige ska ha låg inflation och ett
stabilt penningvärde. Riksbankens oberoende ska värnas.
Inriktningen för Nya Moderaternas politik är att värna en stark position för
svensk ekonomi. Vi vill i så breda politiska uppgörelser som möjligt fortsätta
att stärka det finanspolitiska ramverket. Luckor i regelverket som utmanar
stabiliteten ska täppas till. Det gäller till exempel hur enskilda riksdagsbeslut
kan gå utanför budgetens helhet.
Globaliseringen skapar möjligheter och ställer krav på Sveriges konkurrens-
kraft. Frihandel och öppenhet mot omvärlden är avgörande för att säkra
välfärden, men också för att ge utvecklingsländerna möjlighet att lyfta sig ur
fattigdom. Svensk ekonomisk politik måste föras utifrån dessa förutsättningar
och i samarbete med EU och omvärlden.
Ekonomiskt ansvarstagande är också avgörande i kommunernas ekonomier.
Det är en förutsättning för den gemensamma välfärden. Fokus ska ligga på
att skattebetalarnas pengar används på ett så effektivt och rättvist sätt som
möjligt. Vi värnar säkerhetsmarginaler i kommunernas ekonomi och slår vakt
om balanskravet.
EN TYDLIG ARBETSLINJE
Det ska löna sig att arbeta. Av den anledningen prioriterar vi skattesänk-
ningar som riktar sig till människor som arbetar och till dem som gått i
pension.
Arbetslinjen ska vara tydlig i bidrags- och transfereringssystemen. Trygghet
vid arbetslöshet och sjukdom ska kombineras med drivkrafter och vägar
tillbaka till jobb. Den enskildes arbetsförmåga ska prövas mot arbetsmark-
naden. Sjukförsäkringen ska ge inkomsttrygghet, stöd för omställning och
goda förutsättningar för rehabilitering.
Arbetslöshetsförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid arbetsöshet och
l
vara en omställningsförsäkring som man kvalificerar sig till genom att ar-
beta. A-kassan ska ställa krav på att aktivt söka jobb och göra sig anställ-
ningsbar och vara utformad så att ersättningen avtar med arbetslöshetens
längd. För oss är det viktigt att många är med i a-kassan. En obligatorisk
a-kassa har dock visat sig svår att införa. För det första måste en a-kassa ha
kvalificeringskrav för att vara försäkringsmässig. Även en obligatorisk a-
kassa skulle därmed misslyckas med att ge alla arbetslösa inkomsttrygghet.
Tar man bort kvalificeringskravet skulle a-kassan förlora sin funktion som en
omställningsförsäkring och i stället bli en medborgarlön med kraftigt negativ
påverkan på sysselsättningen.
För det andra skulle en obligatorisk a-kassa bidra till ökade tröskel- och
marginaleffekter för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. En
obligatorisk a-kassa kan också upplevas som ett stort ingrepp i den svenska
modellen och i varje människas självbestämmande. För oss är det ändå cen-
tralt att så många som möjligt ska omfattas av a-kassan. Förutsatt att flexibi-
litet och dynamik på arbetsmarknaden kan säkras ser vi en relativt enhetlig
och låg avgift som ett alternativ till ett obligatorium.
Det är också viktigt att det finns en arbetslinje i försörjningsstödet med för-
utsättningar att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik och trappa av ersätt-
ningen för dem som inte deltar i åtgärder.
Arbetslinjen ska också vara tydlig inom till exempel etableringsreformen.
Att fortsätta sänka inkomstskatter för framförallt de med låga och medelstora
inkomster ökar arbetskraftsutbudet och bidrar på sikt till ökad sysselsättning
och stärkt konkurrenskraft. Det skapar även ökade marginaler för var och
en.
KAMP MOT UTANFÖRSKAP
Det överordnade målet för arbetsmarknadspolitiken ska vara att skapa
förutsättningar för att få fler att gå från utanförskap till arbete. Att bygga fler
broar från de olika välfärdssystemen in på arbetsmarknaden är angeläget.
Likaså är det viktigt att förhindra att människor med arbetsförmåga hamnar
i långvarig offentlig försörjning och därmed i långvarigt utanförskap.
Vägen tillbaka till arbetslivet förutsätter ett effektivt stöd och aktiva åtgärder.
Det är viktigt att alla aktörer som deltar i rehabiliteringen jobbar effektivt
tillsammans med en gemensam tidplan och mot samma mål. Regelverken
och deras tillämpning bör kontinuerligt ses över för att säkerställa att de
fungerar väl och att enskilda individer inte hamnar i kläm. Den som blir sjuk
och inte kan arbeta ska ges det stöd som man behöver, men även hjälp att
komma tillbaka.
Nya Moderaternas utgångspunkt är att den svenska modellen tjänar oss
väl, men även har sina brister. Arbetsmarknadens parter har genom löne-
bildningen och övriga villkor på arbetsmarknaden ett stort ansvar för en
god matchning och att höga trösklar inte stänger människor ute. Politiken
kan bidra till att sänka trösklar genom att ge grupper som står långt från
arbetsmarknaden stöd. Det handlar om att stödja vissa anställningar, till
exempel genom nystarts- och instegsjobb men också genom ett fungerande
lärlingssystem med stark handledning och yrkesintroduktion.
Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att rusta människor som står långt
ifrån arbetsmarknaden och matcha arbetslösa med lediga jobb. Arbetsför-
medlingen ska också säkerställa att de som uppbär arbetslöshetsersättning
aktivt söker arbeten och står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsför-
medlingens uppdrag är viktiga och svåra. Med varsamhet kan området
reformeras och förbättras genom mer mångfald och konkurrens.
Möjligheten för människor med funktionsnedsättning att komma in på ar-
betsmarknaden, antingen som anställda eller i eget företag, ska förbättras.
De som inte kan delta på den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas
meningsfull sysselsättning.
FRÄMJA FÖRETAGSAMHET OCH TILLVÄXT
Entreprenörskap och företagsamhet skapar förutsättningar för alla jobb och
all välfärd. Samhällets utveckling är beroende av männi kors kreativitet,
s
uppfinningsrikedom och vilja att investera. Att många vill bli företagare och
entreprenörer är avgörande för hela samhällsutvecklingen. Vi vill fortsätta att
göra det lättare och mer lönsamt att starta och driva företag.
En stark entreprenörskapsekonomi kräver i första hand geneella åtgärder
r
för ökad lönsamhet. Därtill är det särskilt viktigt för nya och växande företag
att ha tillgång till kapital för att kunna utvecklas. När skatterna tar alltför
stor del av avkastningen är det färre som vill ta de risker och acceptera den
arbetsbörda som företagsbyggande kräver. Förutsättningarna för svenska
forskare och entreprenörer behöver förbättras för att göra det enklare att ta
forskningsresultat och innovationer ut på marknaden. Stödet till forskare och
entreprenörer som får resultat stulna och patent kränkta måste förbättras.
När utrymme finns vill vi fortsätta att sänka inkomstskatterna för främst låg-
och medelinkomsttagare, därefter vill vi även pröva förutsättningarna för
lägre bolags- och ägarskatter. Skattereglerna för småföretag och enskilda
näringsidkare ska uppmuntra till entreprenörskap och till att anställa fler.
Det är därför viktigt att dessa regler kontinuerligt förtydligas och förenklas.
Förändringar i systemet bör genomföras såväl för att minska möjligheten till
skattedrivna upplägg, stävja fusk och motverka missbruk som för att upprätt-
hålla rättssäkerheten.
Den statliga inkomstskatten gör entreprenörskap och utbildning mindre lön-
samt. Därför bör brytpunkten för denna skatt höjas ytterligare. Värnskatten
som också är en extra skatt på studier och entreprenörskap och skadlig för
företagande och framväxten av nya jobb bör avvecklas på sikt. Ett framtida
borttagande av värnskatten kräver att prioriterade fördelningspolitiska refor-
mer och andra viktiga skattereformer har genomförts.
Rut- och rot-avdragen har fått nya jobb att växa fram. Vi har sett svarta
tjänster bli vita, till fördel för både löntagare och samhället i stort. De jobb
som vuxit fram har inte sällan gått till människor som tidigare haft en svag
förankring på arbetsmarknaden. Dessa jobb ska självklart vara kvar och ges
förutsättningar att bli än fler.
Fler delar av ekonomin har öppnats för entreprenörer, inte minst inom väl-
färdsområdet. Syftet med att öppna upp för fler alternativ är att förbättra
kvalitet och effektivitet i välfärdstjänsterna. En annan positiv effekt är att nya
möjligheter öppnas för verksamma i välfärdssektorn. Med känsla för långsik-
tighet och ansvar vill vi att denna utveckling fortsätter.
Skapandekraft och företagande utvecklas genom ständig nyfikenhet. Genom
mångfald, i det lilla och det stora, blir människors ursprung, erfarenheter
och historier ett gemensamt försprång.
FÖRENKLA OCH MINSKA REGELBÖRDAN
Det ska vara lätt att starta och driva företag i vårt land. Regelverk ska vara
överskådliga, begripliga och stabila över tid. Vänte- och handläggningstider
liksom service och bemötande från myndigheter och annan offentlig förvalt-
ning kan upplevas som problem för både företagare och allmänheten. Vi vill
öka servicen till såväl människor som företag genom förbättringar hos bland
annat myndigheter, kommuner och länsstyrelser.
Många företag, i synnerhet på landsbygden, upplever att miljölagstiftningen
försvårar för företagen att växa och anställa. Sverige ska ha strikta regler
för att minska påverkan på miljön, men de ska utformas så att de inte bidrar
till onödigt krångel. Vi vill förenkla tillståndsprocesser, förändra miljöbalken,
förhindra att olika offentliga aktörer fattar olika beslut i samma ärende och
genom långa handläggningstider förhindrar eller fördyrar investeringsbeslut.
Att olika myndigheter överklagar varandras beslut försämrar företagsklima-
tet.
Nya lagar och regler måste kostnads- och konsekvensanalyseras innan de
antas för att stoppa utbredningen av den snårskog av byråkrati som annars
växer fram över tid. Vårt mål är att minska företagens tid och kostnader för
regelverken så att det innebär en påtaglig förändring i företagens vardag.
Detta är särskilt betydelsefullt för småföretagen.
FÖRBÄTTRA MATCHNINGEN
Många företag upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det hämmar
tillväxt av jobb och skadar svensk ekonomi. För att förbättra matchningen
på arbetsmarknaden behövs bland annat en kontinuerlig analys och nära
samverkan kring arbetsmarknadens behov av kompetens där många olika
aktörer kan bidra. Många människor kan gå från utanförskap till arbete
med en bättre fungerande lokal samverkan mellan näringsliv och praktisk
utbildning. Matchningen kan också bli bättre genom att förbättra infrastruk-
turen och öka tillgången på bostäder samt genom att reformera Arbetsför-
medlingen.
EN JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD
Nya Moderaterna ser en angelägen uppgift i att samhället ger alla män-
niskor likvärdiga förutsättningar och att ingen diskrimineras. Det är viktigt
att förbättra jämställdheten på exempelvis arbetsmarknaden, i näringslivet,
i politiken och i skolan. För att motverka en könssegregerad arbetsmarknad
är det viktigt att flickor och pojkar ges samma förutsättningar att utvecklas
redan i skolan och att de inte påverkas av könsstereotypa utbildningsval.
I Sverige har jämställdheten mellan kvinnor och män kommit längre än i
många andra länder, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. De
stora könsorättvisorna på arbetsmarknaden uppkommer till stor del i sam-
band med föräldraskap. Det finns anledning att pröva reformer kopplade
till att förbättra jämställdhetsbonusen, möjliggöra för etableringsinsatser i
samband med föräldraledighet och främja ett mer jämställt uttag av föräld-
raförsäkringen.
Alla arbetsgivare är skyldiga att motverka osakliga löneskillnader. Här är
aktiva åtgärder som lönekartläggning ett viktigt instrument. Rättvis lönebild-
ning och en jämställd arbetsmarknad skapar förutsättningar för att kvinnor
och män själva ska kunna bestämma hur de fördelar sin tid. Tyvärr är den
svenska arbetsmarknaden bland Europas mest könsuppdelade. Det finns an-
ledning att ifrågasätta de normer som begränsar kvinnor och män, på olika
områden, som till exempel i deras studie- eller yrkesval.
Sänkta inkomstskatter, avdraget för hushållstjänster, en väl uppbyggd barn-
omsorg och fler föreagare i välfärden förbättrar framförallt kvinnors, men
t
även mäns, möjligheter att leva på sin lön, kombinera karriär och familjeliv
och driva företag. Att ge kvinnor och män lika möjligheter även i praktiken
är en frihetsreform.
ARBETE, INTEGRATION OCH MIGRATION
Något av det mest svenska vi har är vår tradition av öppenhet mot omvärl-
den. Denna öppenhet blir än viktigare i en globaliserad och snabbrörlig
värld. Svenska företag är beroende av att enkelt kunna hitta den främsta
kompetensen för att fortsätta vara konkurrenskraftiga och generera arbetstill-
fällen och skatteintäkter. De förändringar som genomförts för att underlätta
för arbetskraftsinvandring är därför betydelsefulla. Utan öppenhet blir Sve-
rige ett fattigare land.
Sverige ska vara ett land präglat av en generös och human asylpolitik. Sam-
tidigt ska mottagandet vara rättssäkert och tydligt reglerat. För att öppenhet
och solidaritet ska bibehålla ett starkt stöd behöver dock integrationen fung-
era bättre.
Dagens integrationsutmaningar återspeglas bland annat i stort utanförskap
och svårigheter att komma in i det svenska samhället. Förstärkta drivkrafter
att arbeta, förbättrade villkor för företagande, satsningar på skolor i soci-
alt utsatta områden och ett aktivt arbete mot diskriminering är fyra viktiga
verktyg för att stärka integrationen. Att värna tryggheten är också centralt,
vi accepterar inte en utveckling där rättsstaten överger människor i utsatta
områden. Brister i integrationen beror på till stor del dåligt fungerade system
och strukturer.
Möjlighet till egen försörjning är nyckeln till god integration. Därför är
arbetslinjen också den bästa integrationspolitiken. Insatser ska göras för att
ytterligare stärka möjligheterna att tidigare etablera sig på arbetsmarkna-
den. Inriktningen ska vara att nyanlända ska få jobb, kunskaper i svenska
och om hur samhället fungerar. Det ska finnas en bra skola för barnen och
en bostad där man trivs och kan känna trygghet.
Sfi-undervisningen ska förbättras med stärkt koppling till arbetsmarknaden.
Instegsjobben, insatser för rådgivning och mentorskap till stöd för företagan-
de ska utvecklas. För att stimulera till resultatförbättringar kan resurserna till
skolor i utsatta områden behöva förstärkas. Det är också av yttersta vikt att
det blir enklare att validera de kunskaper man redan har med sig till Sverige
för att bättre ta tillvara på människors kompetens.
Arbetslinjen har stärkts i migrationspolitiken genom att försörjningskrav för
anhöriginvandring har införts. Såväl för den egna integrationen som av soli-
daritet mot andra i Sverige som jobbar hårt för att försörja sig och sin familj
ska arbetslinjen gälla alla. Egen bostad och förmåga att försörja sig och
familjen är rimliga krav för familjeåterförening och för att förhindra onödiga
begränsningar för återföreningar. Samtidigt är migration en viktig drivkraft
för global utveckling och rättvisa. Detta bland annat genom de miljardbe-
lopp som migranter skickar hem till sina anhöriga, så kallade remitteingar.
r
VI SER OCH TAR ANSVAR
FÖR HELA SVERIGE
Sverige är ett stort och bitvis glest befolkat land. Skatter, regler och offentlig
service ska utformas så att det är möjligt att leva i hela Sverige. Landsbyg-
den är beroende av goda villkor för företagande och att det ska vara enkelt
att anställa. Arbetslinjen är central för en levande landsbygd, men även
infrastruktur och transporter är av stor betydelse.
Det är viktigt att se de utmaningar som följer när befolkningen minskar i de-
lar av Sverige och samtidigt växer snabbt i andra. För ett välmående Sveri-
ge är det avgörande att det finns förutsättningar för jobb, företagsamhet och
utvecklingsmöjligheter i hela landet. Sverige har en unik natur som många
söker sig till, såväl för att bo och leva i, som för att koppla av och upptäcka.
Såväl väg- och järnvägsnät som flygförbindelser och sjöfart möjliggör arbe-
te, boende och företagande i hela Sverige. Attraktiv kollektivtrafik kan bidra
till att fler människor pendlar mellan olika kommuner och bidrar till att ge-
mensamma arbetsmarknadsregioner bildas. Goda kommunikationsmöjlighe-
ter i form av stabila och fungerande el-, mobil- och bredbandsnät är också
grundläggande för att göra det möjligt att arbeta och leva i hela landet.
Att reglerna för strandskydd reformeras ytterligare är en viktig fråga för att
ge alla delar av Sverige rätt förutsättningar att utvecklas. Det är viktigt att
de mest skyddsvärda områdena har ett fortsatt starkt skydd. Samtidigt vill vi
ge kommuner med obebyggda stränder ökade möjligheter att utnyttja den
konkurrensfördel som strandnära lägen kan ha för turism och boende, utan
att förstöra naturen. Generellt vill vi öka det lokala inflytandet där beslut tas
närmare dem som berörs.
Jord-, skogsbruk och fiske spelar stor roll för Sverige. Det ger oss livsmedel,
öppna landskap, exportintäkter och en levande landsbygd. Det är centralt
att fiskare, skogs- och lantbrukare, som ofta är småföretagare, kan arbeta i
ett attraktivt företagsklimat med förutsägbara regler och myndighetsbeslut.
Sverige behöver en strategi för att utveckla förtagandet på landsbygden.
I all odling, oavsett produktionssätt, bör så liten påverkan på miljö och
klimat som möjligt eftersträvas. För tryggad livsmedelsförsörjning i framtiden
behövs ett uthålligt och effektivt jordbruk. För att uppnå det behöver vi se
över vår livsmedelproduktion. Människor måste kunna lita på varudeklara-
tioner så att de genom ett eget aktivt val kan känna sig trygga med vad de
äter och dricker.
3.
EN TRYGG
VÄLFÄRD FÖR ALLA
Sverige ska ha en trygg gemensam välfärd. För Nya Moderaterna handlar
en utvecklad välfärd om rättvisa och frihet. Människor ska kunna känna sig
trygga med kvaliteten i sjukvård och omsorg. Den som drabbats av sjukdom
eller skador ska ges den vård, hjälp och rehabilitering som behövs för att
tillfriskna och finna vägar tillbaka till arbete. Skolan och förskolan ska ge
barn och unga en bra start i livet och lägga grunden för arbetslivet. Äldre-
omsorgen ska hålla en god kvalitet och inge förtroende hos både äldre och
anhöriga.
Välfärdens verksamheter och tjänster ska vara av god kvalitet och rikta sig
till alla som behöver dem. Grunden är en solidarisk och offentlig finansie-
ring. Många reformer har genomförts för höjd kvalitet, mer valfrihet och
ökad tillgänglighet. Alliansregeringen har tagit ansvar för välfärdens finan-
siering genom den ekonomiska krisen. Vi ska vara drivande i att utveckla
och stärka välfärden ytterligare.
ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN
Ordning och reda i välfärden är en förutsättning för att säkra hög kvalitet
och god tillgänglighet. Arbetet för att förbättra välfärdens innehåll är betyd-
ligt mer angeläget än frågan om driftsformer eller vem som är huvudman.
Ordning och reda i välfärden bygger på att alla aktörer lever upp till gäl-
lande lagar och regler, förvaltar de gemensamma resurserna på ett effektivt
sätt, värnar tillgängligheten samt kontinuerligt arbetar för att förbättra kvali-
teten.
Tydliga krav som upprätthålls genom en effektiv tillsyn säkerställer att välfär-
den möter människors behov. Alla utförare av välfärd, oavsett driftsform eller
huvudman, bör räkna med en likvärdig och strikt tillsyn.
Att skapa öppenhet, för att goda idéer effektivt ska spridas mellan och inom
olika välfärdsverksamheter, samt drivkrafter för ett ständigt arbete med kva-
litetsförbättringar är avgörande för att utveckla välfärden och stärka likvär-
digheten. Inom välfärden bör allmänintresset och möjligheter till insyn vara
vägledande oavsett driftsform.
Motiverade och välutbildade medarbetare är grunden för att säkra en hög
kvalitet inom alla delar av välfärden. Inte minst gäller det också att ha goda
ledare och chefer inom det offentliga.
Alla Sveriges kommuner och landsting och regioner bör ge möjlighet till
egenmakt inom välfärden. Detta bör först och främst ske genom egna kom-
munala processer då det lägger grunden för en översyn av kvalitetsarbetet
och resursutnyttjandet inom välfärden. Det viktiga är inte att en viss typ av
modell införs i alla kommuner utan att varje kommun värnar sina invånares
möjlighet att påverka och välja. Äldre som behöver hemtjänst ska ha laglig
rätt att välja vem som skall anordna den.
EN MODERN SKOLA FÖR ALLA
Moderat skolpolitik kännetecknas av starkt fokus på kunskap. Att ge varje
människa möjlighet att utvecklas och inhämta kunskap är en av samhällets
centrala uppgifter. Därför måste skolan i högre grad kompensera för elever-
nas olika förutsättningar och sociala bakgrund. Genom att stärka kunskaps-
fokuset får vi en mer likvärdig skola.
Tillsammans med de andra allianspartierna har vi påbörjat det långsiktiga
arbetet med att stärka det svenska skol- och utbildningssystemet: nya och
tydliga mål i skolan, tidigare betyg och en ny skollag, mer stöd till elever
som behöver det, en satsning på matematik, en vassare Skolinspektion,
ökade resurser till forskning, yrkeshögskola och en ny gymnasieskola. Det är
reformer som varaktigt förstärker utbildningskedjans olika länkar. Men mer
arbete återstår för att nå målet om en modern kunskapsskola.
Staten och skolans huvudmän, det vill säga huvudsakligen kommunerna, ska
ha ett gemensamt ansvar för skolans kvalitet, utveckling och likvärdighet.
Huvudmännen har i uppdrag att genomföra vad som exempelvis framgår av
läroplaner och kursplaner. Men även staten har ett väsentligt ansvar. Staten
ska värna likvärdigheten i landets skolor genom regelbunden tillsyn och
konstruktivt stöd. Alla skolor ska präglas av en strävan mot tydliga mål och
resultat. Tillsammans ska stat och huvudmän utjämna livschanser för eleven.
I skolan ska alla elever få den stimulans de behöver för att utvecklas. För
elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Sverige kan lära
från andra länder, till exempel Finland, bland annat om nyttan av tidigt och
effektivt inlärningsstöd. För att skolan ska kunna motverka sociala skillnader
och ge alla en god start i livet är det centralt att rikta stöd till de barn som
behöver extra hjälp. Barn som inte hinner med i studietempot ska också
erbjudas möjligheten att få läsa upp vissa ämnen till exempel under loven.
Elever som har lättare att lära ska ges extra stimulans, bland annat genom
möjligheter att studera ett eller flera ämnen på nästa nivå.
Att förlänga grundskolan till tio år genom att göra förskoleklass obligatorisk
ökar möjligheten för eleverna att nå kunskapsmålen. En obligatorisk försko-
leklass är en viktig reform som markerar att alla barn i Sverige har rätt till
kvalitativ och genomtänkt pedagogik. Förslaget innebär att skolplikten tidi-
gareläggs med ett år och gäller från det året barnet fyller sex år. Åldern för
skolstart ska vara flexibel och det ska vara möjligt att få läsa grundskolan
på såväl kortare som längre tid än tio år.
Betyg behövs tidigare i skolan. Eleverna och deras vårdnadshavare har rätt
att redan från början få reda på hur eleven lyckas i sina ansträngningar.
Snabba och tydliga insatser är nödvändiga för att eventuella brister ska
kunna rättas till i tid. Skriftliga kunskapsomdömen ska få ges från första skol-
året. För att säkra likvärdiga bedömningar och rättvisa betyg mellan kom-
munens olika skolor är jämförelser av resultat på de nationella proven och
betygsättningen ett effektivt verktyg. Informationen till elever och föräldrar
behöver förbättras. Med tydlighet och transparens blir det dessutom möjligt
att göra välinformerade val.
Eleverna får i flera ämnen för lite undervisningstid. I framförallt matematik i
de lägre åldrarna behöver undervisningstiden öka om Sverige ska klara av
att nå våra höga mål om en skola i världsklass.
Skolan behöver moderniseras när det gäller vilka kompetenser som värde-
sätts. Att kunna hantera datorer och digitala miljöer är snarare regel än
undantag på arbetsmarknaden. Skolan måste här komma närmare världen
utanför och moderniseras i sitt arbetssätt för att bättre rusta eleverna för
arbetsmarknaden.
De flesta elever bryr sig mer om att skolan är bra än om vem som driver
den. En skola med hög undervisningskvalitet där elever, lärare och personal
trivs står i centrum för den moderata skolpolitiken – oavsett om den drivs i
kommunal eller fristående regi.
Skolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap. Bildningens roll i skolans
kunskapsuppdrag ska stärkas för att ge eleverna makt att påverka sin egen
vardag och nyfikenhet inför omvärlden. Alla elever ska även ges chansen
att ta del av kulturupplevelser kopplade till undervisningen. Bildning utjäm-
nar villkoren. Det kan utjämna villkoren för elever från studieovana hem
eller från hem där språket sätter hinder. För att öka möjligheterna för barn
och unga att ta del av kulturupplevelser har reformen Skapande skola utö-
kats till att omfatta hela grundskolan.
UTBILDNING SKA LEDA TILL ARBETE
Jobben är vår viktigaste fråga. Utbildning är en central del i Nya Mode-
raternas mål om full sysselsättning, därför ska all gemensamt finansierad
utbildning ha till syfte att leda till jobb. I dag brister kopplingen mellan ar-
betsmarknad och skola på många sätt, samtidigt finns det broar att bygga.
Att erbjuda alla elever, även de på högskoleförberedande program, rele-
vant praktik och möjligheten att driva företag inom ramen för sin utbildning
är något som alla moderatledda kommuner bör eftersträva. Kunskapslinjen
behöver gå hand i hand med arbetslinjen.
I dag utbildas många unga till arbetslöshet. Vi behöver hitta lösningar som
främjar en förbättrad matchning mellan den kunskap som studenterna besit-
ter efter många år i den svenska skolan och den kompetens som arbetsmark-
naden efterfrågar. Ett första steg är att stärka studie- och yrkesvägledning.
Vi vill därför pröva möjligheten att genomföra ett ”yrkesvägledningslyft”. Det
handlar dels om att främja matchningen, dels om att skapa förutsättningar
för elevernas möjlighet att göra ett för framtiden väl underbyggt val av
utbildning. Idén om full sysselsättning gäller också de första åren efter utbild-
ningen.
LÄRARE GÖR SKILLNAD
Lärarna är elevernas viktigaste resurs och är avgörande för kvaliteten i sko-
lan. Forskning visar att lärares kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för
goda kunskapsresultat bland eleverna. Därför behövs kompetensutveckling
och möjligheter till fortbildningsinsatser för lärarkåren. Det gäller för såväl
teoretiska som yrkesförberedande utbildningar. Fortbildning och en bättre
lärarutbildning är viktiga delmål på vägen. För att stödja lärarna i deras
möjlighet att göra ett bra jobb behövs fler lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledar-
skap, vidareutbildning av obehöriga lärare och forskarskolor.
Kommunerna har stort ansvar när det gäller att skapa fler karriärvägar för
lärarna och att höja läraryrkets status. Tjänster där undervisning och forsk-
ning kan kombineras är en väg att gå. Större lönespridning inom lärarkåren
är en annan väg. Detta kan uppnås genom att individualisera lärarnas lön
i högre utsträckning och basera lönen på den enskilde lärarens kompetens
och förmåga att utveckla sina elever. En skicklig lärare ska kunna ha en
gynnsam löneutveckling utan att behöva forska eller bli skolledare. Även fler
yrkes ategorier inom läraryrket är en viktig del för att göra yrkesivet som
k
l
lärare mer varierat med större möjligheter till karriärutveckling. Lika viktigt
som det är att ge lärarna möjlighet att utvecklas är det också att attrahera
fler till läraryrket.
En annan viktig åtgärd för att förbättra skolans resultat är att kontinuerligt
se över föreskrifter och regelverk i syfte att ta bort onödig administration för
lärarna. På så sätt kan tid frigöras för att fullgöra huvuduppdraget.
STUDIERO OCH KVALITET
Skolinspektionen fyller en viktig funktion för att garantera likvärdighet och
kvalitet. Denna bör kunna ingripa mot såväl kommunala skolor som friskolor
som inte håller tillräcklig kvalitet vad gäller kunskapsresultat och trygghet.
De senaste årtiondenas snabba tekniska utveckling har förändrat samhället
i grunden och skolan behöver anpassas därefter. Det handlar delvis om till-
gången till datorer och modern teknik men framörallt att den nya tekniken
f
kommer till användning i den traditionella undervisningen. Den nya tekniken
innebär även helt nya möjligheter för samarbete mellan elever och lärare
långt utanför klassrummets gränser.
Trygga barn lär sig mer. Därför krävs en välkomnande skolmiljö och ett sys-
tematiskt arbete mot mobbning och andra kränkande beteenden. Genom en
särskild satsning på elevhälsan ges fler lärare tid att vara lärare, samtidigt
som de elever som mår fysiskt eller psykiskt dåligt kan få hjälp. Ansträng-
ningar ska göras för att i högre grad engagera föräldrarna i elevernas
skolgång. Regelbunden avrapportering om hur eleverna når sina mål, inno-
vativa sätt att omgående återkoppla till föräldrarna när det gäller ogiltig
frånvaro och föräldradagar kan hjälpa föräldrarna att ta större ansvar för
sina barns skolgång.
Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på såväl studie-
miljö som skolresultat. Det är upp till lokala företrädare och skolledare att
hitta de avvägningar som passar just deras skola på detta område.
BREDD OCH SPETS I GYMNASIESKOLAN
Gymnasieskolan ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål och ambitio-
ner. Vissa vill gå vidare till högskola direkt efter gymnasiet medan andra
drömmer om att få ett eget jobb så snabbt som möjligt. Gymnasieskolan har
två breda ingångar; en praktisk och en teoretisk ingång. Den praktiska in-
gången ska syfta till att efter avslutad utbildning snabbt kunna komma in på
arbetsmarknaden och den teoretiska ingången till att kunna studera vidare
på högskola eller universitet. Valfrihet och bredd ska prägla utbildningarna.
Genom att försöksverksamheten med lärlingsutbildning blir en permanent
del av gymnasieskolan i lärlingsprogrammet vill vi öka möjligheterna för
eleverna att lära sig yrkeskunskaper på en arbetsplats. Detta ger ytterligare
en möjlig väg för den som känner att de praktiska yrkeskunskaperna är det
som lockar.
Gymnasieskolan bör tydligare kopplas till högre utbildning. Högutbildade
lärare som varvar undervisning med forskning ger nära koppling till forsk-
ning och utveckling, skapar karriärvägar för lärare och medför bättre resul-
tat för eleverna.
VUXEN- OCH SPRÅKUTBILDNING
MED TYDLIGT JOBBFOKUS
Ibland är vuxenutbildning nödvändig för att komplettera sin utbildning och
höja sin kompetens. Utbildningar som ger behörighet till högre utbildning
eller gör det lättare att få arbete ska prioriteras. Vuxenutbildningen ska vara
flexibel så att människor som vill kombinera yrkesarbete med utbildning ges
möjlighet att göra det. Insatser till de som helt eller delvis saknar betyg ska
prioriteras.
Arbetslinjen ska prägla språkutbildningen för nya svenskar. Introduktionen
bör också återspegla viktiga värderingar som öppenhet, jämlikhet, mång-
fald och alla människors lika värde samt vikten av att alla som kan arbetar.
Tydligare krav behövs också för uppföljning av resultaten under utbildning-
en. Startsvenskan ska kombineras med arbete, yrkesutbildning eller praktik-
plats samt vara tydligt individualiserad.
HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING
Sveriges ställning som ett ledande land inom forskning och utveckling ska
förstärkas. Forskning är avgörande för hur Sverige och Europa klarar glo-
baliseringens utmaningar och Sverige bör vara drivande när det gäller att
stärka forskningen och utveckla samarbetet kring den högre utbildningen.
För att långsiktigt skapa välstånd och trygghet är det viktigt med en hög kva-
litet i den högre utbildningen och forskningen. Både praktisk och teoretisk
kunskap är viktig. Lärosätena ska garanteras en fri och självständig ställning
gentemot statsmakt och näringsliv, liksom att forskningsresurserna fördelas
efter hur universitet och högskolor klarar sina uppgifter och inte efter kortsik-
tiga politiska hänsyn. Lärosäten som inte uppfyller goda kvalitetskriterier ska
mista sin examensrätt och ytterst kunna avvecklas. Det fria sökandet efter
kunskap och bildning ska värnas.
Särskilt i komplexa och mångfacetterade samhällen fyller humaniora en
viktig roll. Samtidigt ser vi att många arbetsgivare har svårt att hitta till
exempel ingenjörer med rätt kompetens vilket hämmar jobbmöjligheter och
tillväxt. Därför behöver särskilda insatser göras för att öka intresset för natur-
vetenskap. Anställningsbarhet måste vara en viktig styrande faktor inom den
högre utbildningen.
Alla människor ska ges likvärdiga chanser att förverkliga sina ambitioner.
Därför är det viktigt att ha ett väl utbyggt offentligt studiestöd. Att därtill,
om möjligt, arbeta vid sidan av studierna ger inte bara ett ofta välkommet
ekonomiskt tillskott för studenten. Många gånger ger det också värdefulla
erfarenheter och underlättar inträdet på arbetsmarknaden samtidigt som
det genererar ökade skatteintäkter för samhället i stort. Som regel ska man
kunna klara sig på studiemedel som student, men man bör inte hindras att
samtidigt arbeta om man så vill och klarar.
KVALITET I VÅRD OCH OMSORG
För Nya Moderaterna är det självklart att hälso- och sjukvård ska vara
tillgänglig för alla på lika villkor. Människor ska ha möjlighet till eget infly-
tande och känna trygghet i att den vård som ges är av högsta kvalité. God
patientsäkerhet, bra tillgänglighet och professionellt bemötande ska kän-
neteckna hälso- och sjukvården och den ska ges med valfrihet, respekt och
trygghet som ledord.
Vården behöver också bli bättre på hälsofrämjande och förebyggande ar-
bete. Att fler människor tar en mer aktiv roll i vården och för sin hälsa är en
positiv utveckling som ska understödjas, men det kräver nya arbetssätt från
såväl medarbetare som politiker på olika nivåer.
För att möta framtidens utmaningar behöver politiken bli bättre på att till-
sammans med medarbetarna skapa förutsättningar för att utveckla sjukvård
och omsorg. Tillsammans måste vi bättre än i dag säkerställa att våra ge-
mensamma resurser används på ett effektivt sätt. Genom välutvecklad mål-
styrning och att ge medarbetarna utrymme att lägga mer tid på patienter
snarare än administration skapas möjligheter att förbättra såväl vård som
arbetsmiljö.
Genom bättre samordning med patienten i centrum och ett ledarskap som
fokuserar på att minimera vårdskador och eliminera kvalitetsbrister kan be-
fintliga resurser användas bättre. Vidare menar vi att aktiva insatser i form
av vård och rehabilitering är nödvändigt för att undvika långvariga sjukskri-
vingar.
Medarbetarna inom sjukvården arbetar varje dag för att förbättra kvalite-
ten på den vård som ges. Med moderna vårdinformationssystem blir det
möjligt att samla in, analysera och publicera data på helt nya sätt. Genom
att öppet publicera kvalitetsdata får också patienter möjlighet till större eget
inflytande. Det är en positiv utveckling att fler människor kan göra välinfor-
merade val om var de vill söka vård.
Det är en välkommen utveckling att vi som EU-medborgare har rätt att välja
vård fritt inom Europa. Det ger såväl patienter som vårdgivare helt nya
möjligheter. Genom att erbjuda tjänster som är attraktiva och lockar till sig
patienter från andra delar av Europa kan svensk sjukvård utvecklas ytterli-
gare. Svenska innovatörer har länge varit framgångsrika i att ta fram nya
läkemedel och medicintekniska produkter som bidragit till bättre vård och
högre välstånd. Vi ser att svensk sjukvård kan följa i samma spår.
Vi ska forma omsorgs- samt hälso- och sjukvårdsorganisationer som bättre
tar till vara medarbetarnas kunnande och kompetens. Vår ambition är att
alla som jobbar inom välfärden ska erbjudas möjligheter till vidareutbild-
ning. Det gör inte bara jobben mer attraktiva, utan förfinar också kunska-
perna och utvecklar behandlingsmetoderna.
Eftersom människor är olika är vi övertygade om att välfärden bättre kan
möta befolkningens behov om den präglas av mångfald. Det innebär att vi
gärna ser att kvinnor och män som jobbar i välfärden ges goda möjligheter
att själva bli entreprenörer inom vård och omsorg.
Det är angeläget att fortsätta utveckla vårdvalsmodeller som stärker patien-
ten samtidigt som mångfalden främjas. Det är i sin tur viktigt för medarbetar-
na inom vård och omsorg som får bättre karriär ägar och fler arbetsgivare
v
att välja mellan.
ÄLDRES HÄLSA
Sverige ska vara ett bra land att åldras i. Ett land där varje människa räk-
nas och där vi tar tillvara på de erfarenheter och den kompetens som finns
hos dem som levt lite längre. Det innebär inte bara att äldre ska ha en rim-
lig ekonomisk situation utan också att man ska känna trygghet, gemenskap
och delaktighet i samhället.
Det är viktigt att visa förståelse och respekt för att äldre inte är en homogen
grupp med samma behov och önskemål. Politiken måste såväl klara av att
ge vård och omsorg av hög kvalitet till den som behöver det, som att möta
utvecklingen med allt mer friska och självständiga äldre. Nya Moderaterna
ska därför vara en tydlig röst för en modern syn på åldrande och äldre
människor.
Vår grundinställning är att äldreomsorgen även i fortsättningen ska vara
gemensamt, solidariskt finansierad via skatten, präglad av valfrihet, hög
kvalitet och ett värdigt bemötande, samt vara tillgänglig för alla som är i
behov av den.
Att bli äldre handlar för många om att gå från att vara oberoende och själv-
ständig till att i ökande utsträckning behöva hjälp av sin omgivning. Detta
ställer krav på omsorgsfulla bedömningar av hjälp- och stödbehov i varje
enskilt fall. Hur omsorgen utformas påverkar livskvaliteten för både äldre,
anhöriga och de som funderar på vad som händer den dagen de själva
behöver hjälp. Grunden för dessa bedömningar måste vara respekt och en
inställning att varje människa är en egen individ, med egna tankar, önske-
mål och intressen som har rätt till en god livskvalitet.
Inom hela välfärdsområdet ökar fokus på individens rättigheter och att möta
olika individuella behov. Utvecklingen med fler aktörer och alternativa drifts-
former inom välfärdsområdet ökar i takt med att olika reformer får genom-
slag. Detta är positivt. Äldre och anhöriga ska ha tydliga rättigheter som
tillämpas lika över hela landet och genom egna val kunna styra över vilket
innehåll de olika välfärdstjänsterna ska ha.
Det är viktigt att stödet för äldre att fortsätta leva ett aktivt liv och även
behålla ett yrkesliv finns. Många äldre vill och kan jobba allt längre om
förutsättningarna för exempelvis flexiblare arbetstider finns. Det måste bli
enklare och mer naturligt att kunna gå både upp och ned i arbetstid.
IDROTT OCH HÄLSA
Idrotten är vår största folkrörelse. Den är inte bara en källa till glädje för
många människor utan skapar också förutsättningar för fler att kunna leva
friskare liv längre upp i åldrarna. Vi vill föra en politik som skapar ökade
möjligheter för motion, idrott och friluftsliv. Särskilt vill vi betona möjligheten
för barn och unga att delta i föreningslivet.
Vi värnar breddidrott och möjlighet för alla barn och ungdomar att utöva
idrott givet sina egna förutsättningar. Stödet till föreningar ska ställa krav på
att alla barn och ungdomar bereds plats i verksamheten. Vi vänder oss emot
en utveckling där elitsatsningar görs tidigare. Idrotten och föreningslivet ska
vara en källa till gemenskap och det är av yttersta vikt att föreningarna har
ett fungerande mångfalds- och jämställdhetsarbete där rasism, sexism och
homofobi motverkas.
Många vuxna runt om i Sverige lägger ned ett imponerande ideellt arbete
på att låta fler yngre få möjlighet att prova på olika aktiviteter. Statens stöd
till idrotten ska vara stabilt och långsiktigt. Idrottens egen finansiering ska
underlättas.
BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖR PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Personer med funktionsnedsättning ska precis som alla andra kunna vara
delaktiga i livets olika delar. Det behövs nya former för att fler med funk-
tionsnedsättning ska ha en bättre vardag och för att möjliggöra delaktighet
på arbetsmarknaden och i samhället. Kommunerna har stora möjligheter att
åtgärda bristande tillgänglighet. I det pågående arbetet för ökad tillgänglig-
het är en öppen dialog mellan kommunen, de berörda, deras anhöriga och
olika handikapporganisationer värdefull för alla parter.
Nya Moderaterna arbetar för att det ska finnas en mångfald av lösningar,
och i de fall då den egna kommunen inte räcker till ska det finnas samver-
kansmöjligheter. Inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV, ges goda
förutsättningar att införa valfrihetsmodeller för till exempel boende, hem-
tjänst och daglig verksamhet. Lagen om stöd och service till vissa funktions-
hindrade, LSS, ska underlätta för de som omfattas av lagen att få ett bra liv
med hög livskvalitet.
ANSVAR FÖR VARANDRA –
ETT GEMENSAMT SKYDDSNÄT
Alla människor har ett ansvar för sitt eget liv. Men ibland klarar vi oss inte
ensamma eller har möjlighet att ta ansvar för våra närmaste. Då behövs
ett skyddsnät. Den som saknar resurser ska fångas upp av skyddsnätet och
få hjälp att ta sig tillbaka till egen försörjning. Den viktigaste diskussionen
handlar inte om regler och nivåer för olika former av bidrag utan i stället
om hur vi på bästa sätt stödjer människor att komma tillbaka till egen för-
sörjning.
Ersättningssystemen ska ge trygghet till dem som råkar illa ut till följd av
sjukdom, skada eller arbetslöshet. I sista hand är det kommunens ansvar
att tillhandahålla försörjningsstöd. Försörjningsstödet ska inte vara en per-
manent inkomstkälla utan ett tillfälligt stöd som syftar till att få människor
tillbaka till egen försörjning.
Försörjningsstöd ska vara knutna till tydliga krav och insatser för att motver-
ka passivitet. Det är också viktigt att ge människor verktyg så att de själva
kan ta sig ur problemen. Ofta handlar det om hjälp till självhjälp, exempel-
vis genom att erbjuda utbildning eller rehabilitering.
Utanförskap i dess allvarligaste form då människor saknar tak över huvudet
kräver särskilda insatser. För att komma tillrätta med hemlöshet krävs att
olika modeller prövas. En modell som visat sig framgångsrik innebär att den
hemlöse får en bostad först samtidigt som insatser sätts in för att hjälpa i
stället för att först kräva exempelvis drogfrihet och därefter erbjuda boende.
Missbrukare ska erbjudas vård. Det ska också finnas en skyldighet för var
och en att delta i åtgärder som underlättar återinträde på arbetsmarknaden.
OMTANKE OM ALLA FAMILJER
Nya Moderaternas familjepolitik tar sin utgångspunkt i barnens möjlighet att
utvecklas tillsammans med sina föräldrar. Med insikt om att familjer är olika,
har skilda förutsättningar och behov, slår vi fast att föräldrar själva bäst
fattar beslut om den egna vardagen. Därmed inriktar sig vår politik på att
skapa trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar.
Vi står upp för kvalitet, tillgänglighet, valfrihet och mångfald inom barn-
omsorgen och vill skapa förutsättningar för familjer att få tid tillsammans
samt uppmuntra ökad jämställdhet inom familjen. Det borde vara självklart
att män kan vara föräldrar fullt ut och värderas lika högt som kvinnor i sin
föräldraroll.
Även med utgångspunkten att föräldrarna själva är bäst på att fatta beslut
om den egna vardagen ska vi inte bortse från att lön och karriärmöjligheter
kan påverkas av hur föräldrarna väljer att utnyttja föräldraledigheten. Det
finns anledning att pröva reformer kopplade till att förbättra jämställdhetsbo-
nusen, möjliggöra för etableringsinsatser i samband med föräldraledighet
och förstärka trenden mot ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
En modern familjepolitik ställer krav på en lagstiftning som utgår från att
familjens behov blir tillgodosedda oavsett hur familjen ser ut. Hetero-, homo-
, bisexuella och transpersoner ska ha samma juri iska förutsättningar att
d
skaffa barn och ingå äktenskap.
KVALITET, TILLGÄNGLIGHET OCH
KUNSKAPSFOKUS I BARNOMSORGEN
Svensk barnomsorg ska alltid utgå från barnens behov. Att erbjuda för-
äldrar avlastning och stöd genom flexibel barnomsorg är en viktig del av
välfärden. En väl utbyggd förskola och barnomsorg möjliggör dessutom
större jämställdhet i både hem och arbetsliv. Det är föräldrarna som vet vil-
ken omsorg deras barn behöver när de själva arbetar eller studerar. Genom
flexibla pengsystem där de offentliga resurserna följer barnet kan föräld-
rarna välja det alternativ de anser vara bäst för sina barn med förskola,
familjedaghem eller andra lösningar.
Förskolan är en skolform med läroplan. Förskolan är till för barnen, för att
ge barnen en trygg och säker tillvaro med en pedagogisk utveckling som
ger barnet förutsättningar för att få en bra start i livet och en bra kunskaps-
mässig grund att stå på inför skolstarten.
Kommunens uppgift blir utifrån förskolans läroplan att sätta upp kvalitets-
kriterier för att bedriva förskoleverksamheten, godkänna utförare, följa
upp och utvärdera verksamheten samt tillgängliggöra information för att
underlätta föräldrarnas val. Utvärdering bör ske opartiskt. Den bedrivna
verksamheten ska tydligt leva upp till de kriterier som kommunen satt upp
så att barnen och föräldrarna får den omsorg som de känner sig nöjda och
trygga med. Vid brister ska tillstånd kunna dras tillbaka.
Genom att föräldrarna ges valfrihet öppnas det för olika lösningar av barn-
omsorg. I samband med att det blev möjligt att driva förskolor i alternativ
regi har utbudet av olika inriktningar och profiler kraftigt ökat. Fortfarande
finns stor potential i att skräddarsy förskolelösningar för att passa olika be-
hov. Inte minst i glest befolkade delar av Sverige kan mer flexibla modeller
fungera bättre än traditionell kommunal barnomsorg. Andra fördelar är att
de ger bättre förutsättningar att möta behoven hos de allt fler föräldrar som
arbetar natt eller har oregelbundna arbetstider.
INGA BARN FÅR GLÖMMAS BORT
Det är föräldrarna som i första hand ansvarar för sina barn men vi har un-
der lång tid byggt upp gemensamma strukturer för att höja levnadsnivån för
alla barn. Dessa generella välfärdsinsatser kommer alla till del oavsett famil-
jens inkomst, bakgrund eller bostadsort. Barna årdscentraler, förskolor och
v
skolor bidrar till att ge föräldrar ett generellt stöd genom sin verksamhet. Till
det kommer barnbidrag, subventionerad tandvård och sjukvård samt, i de
fall där föräldrarna separerar och någon inte tar sitt ekonomiska ansvar,
underhållsstöd som syftar till att i någon mån ge ekonomiska förutsättningar
för barnen.
Dessa generella insatser är bra för alla barn. Framför allt finns det mycket
som tyder på att en högkvalitativ och pedagogiskt ambitiös förskola är extra
viktig för utsatta barn.
Detta är en grundförutsättning för allas möjlighet till social rörlighet, att alla
barn ges möjligheten att forma sina egna liv och göra sina egna val. Ett av
de viktigaste resultaten av den svenska jämlikheten är idén om att alla barn
ska få sin egen individuella chans.
Nya Moderaterna bygger vidare på detta. Det gäller inte minst för dem som
invandrar till Sverige. Ett huvudfokus måste vara att invandrade föräldrar
snabbt kan försörja sig och sina barn genom eget arbete. Men vi måste
även tydligt slå fast att vi har samma ambitioner för nyanlända barn som
vi har för barn födda här. Utgångspunkten för detta arbete måste vara att
genom förskolan och skolan ge ett tidigt lärande och hjälp att komma ikapp
när det gäller språkutveckling, läsande och skrivande.
Även när det gäller barn som far illa behöver Nya Moderaterna driva en
tydlig linje som tar sin utgångspunkt i barnens bästa. Frågor om samhällets
insatser för barn som far illa är oerhört viktiga för både de barn som är
föremål för insatserna som för samhället i stort. Vi måste fortsätta ta dessa
frågor på största allvar.
FLER VÄGAR UT UR MISSBRUK
Nya Moderaterna står för en restriktiv narkotikapolitik med fokus på före-
byggande arbete. Samhällets insatser ska fokuseras på att minska tillgången
till droger. Den som har fastnat i missbruk ska få den hjälp och det stöd som
behövs för att kunna bryta beroendet.
När det gäller tobak och alkohol är bilden mer komplicerad. Vår alkohol-
politik bygger på en kombination av människors eget ansvar och samhällets
nödvändiga insatser för att motverka en skadlig konsumtion.
Det finns ett viktigt och tydligt hälsoperspektiv i alkohol- och tobaksfrågorna.
Samhället ska tidigt gå ut med saklig information till ungdomar om alkoho-
lens faror och risker. Det är också centralt att sätta in stödåtgärder till dem
som visar tendenser till missbruk. Skolan fyller här en mycket viktig roll när
det gäller att upptäcka och hjälpa de ungdomar som är på väg att hamna i
någon form av missbruk.
Utmaningarna är som allra störst när det gäller barn och unga som far illa
och som är på väg att hamna snett. Alkohol- och narkotikamissbruk i ung ål-
der, skolavhopp och olika typer av kriminalitet kan snabbt ödelägga ungas
liv och möjligheter. Här krävs att alla reagerar tidigt och tydligt. Erfarenheter
visar att det är viktigt att unga som hamnat i utanförskap hålls aktiva på
olika sätt.
Kopplingen mellan alkoholkonsumtion och brott, inte minst misshandel i och
utanför hemmet, behöver uppmärksammas mer. Det behövs ytterligare kun-
skap på området, samtidigt ska problemen tas på allvar för att kunna sätta
in rätt åtgärder för att motverka brott.
ETT FRIARE KULTURLIV
Ett nyskapande och fritt kulturliv är en av grunderna för ett öppet samhälle.
Detta är kärnan i moderat kultursyn. Kulturell mångfald stimulerar inte bara
människans intellektuella och emotionella utveckling, utan bidrar också till
att öka bildningen, stärka det civila samhället och det offentliga samtalet.
Nya Moderaternas kulturpolitik styrs av tre övergripande prioriteringar:
Barns och ungas rätt till kultur, ett levande kulturarv och goda villkor för kul-
turskapare. Genom dessa prioriteringar vill vi bidra till ett skapande Sverige
där människor kan växa. Alla barn och unga ska ha rätt att skapa samt
möjlighet att ta del av professionell och kvalitativ kultur, i skolan och i var-
dagen. På så sätt ökar viljan att lära och förmågan att förstå sin omvärld.
Kulturarvet är våra gemensamma minnesnycklar som vi skapar och äger
gemensamt. Tillsammans har vi ett ansvar att bevara, utveckla och bruka
kulturarvet så att framtida generationer också kan ta del av det. Genom
att skapa goda villkor för kulturskapare främjar vi kvalitet och konstnärlig
förnyelse.
Staten, regioner och kommuner finansierar tillsammans kulturens infrastruk-
tur som museer, scenkonstinstitutioner, bibliotek och arkiv. Den övervägande
delen av kulturlivet betalas direkt av dem som tar del av kulturupplevelserna.
En mindre del av kulturen finansieras genom sponsring eller privata dona-
tioner. Det offentliga ska självklart fortsätta stödja kulturen men politiken ska
ge förutsättningar för andra att öka sitt stöd.
Kulturen kan växa genom att ta plats på fler områden. I dag och i framtiden
ska kultur och kreativitet ha en naturlig plats i skolan, i våra internationella
relationer och inom hälsoområdet. Kulturen ska också vara en självklar del
av regionernas attraktionskraft, genom kulturella och kreativa näringar ska-
pas nya jobb och på så sätt kan hela Sverige växa.
Det är viktigt att stöd till och regelverk kring kulturverksamheter utformas på
ett sådant sätt att det uppmuntrar nya, moderna kulturformer.
4.
TRYGGHET OCH
BROTTSBEKÄMPNING
Brott innebär en kränkning av människors frihet, liv, hälsa och rätt till sin
egendom. Konsekvenserna av våld, droger och kriminalitet inskränker män-
niskors makt över sina egna liv. Brottslighet ska därför aldrig tolereras.
Mycket har gjorts för att öka tryggheten i Sverige och minska brotten. Polis,
åklagare, domstolar och kriminalvård har de senaste åren fått kraftiga
resurstillskott. Antalet poliser har blivit fler, straffen har skärpts för många
av de allvarligare våldsbrotten och brottsofferperspektivet har stärkts i hela
rättsväsendet. Vi konstaterar dock att mer måste göras. Vi måste fortsätta
effektivisera de rättsvårdande myndigheterna och samtidigt skärpa lagar
och påföljder. Dessutom måste arbetet med tidiga och tydliga insatser mot
ungdomsbrottsighet förbättras ytterligare i syfte att förebygga och förhindra
l
grövre brottslighet.
BEKÄMPA ALLA BROTT
Grundprinciperna ska vara att svensk lag gäller lika för alla och att brott
ska bekämpas. Hela straffskalorna ska utnyttjas. Den som utsätts för, hotas
av eller ska vittna om brott ska kunna räkna med skydd och stöd. Alltför
många brottsoffer upplever i dag att de inte får det stöd de behöver och
att samhället inte tar brott mot person och vardagsbrott på tillräckligt stort
allvar.
Nya Moderaterna vill att mängdbrottsarbetet inom polisen ska prioriteras
högre och att polisen behöver utveckla nya och effektiva arbetssätt för att
utreda dessa. Polisen och övrigt rättsväsende måste reagera snabbt och
kraftfullt oavsett var i Sverige brotten begås. Att synas och verka lokalt utgör
viktiga ledord för framtiden.
Polisen ska bli bättre på att använda modern teknik för att bli effektivare,
men också för att kunna bekämpa den växande brottsligheten på Internet.
Brottslighet blir alltmer gränsöverskridande. Myndigheternas arbete mot
organiserad brottslighet har intensifierats, arbetet sker nu på bred front och
aldrig tidigare har det svenska rättsväsendet gjort lika stora insatser mot
den organiserade brottsligheten. Nya Moderaterna vill fortsätta detta vik-
tiga arbete bland annat genom att komma åt kriminellas tillgångar genom
skärpt lagstiftning och förstärkt samverkan mellan myndigheter.
EU-samarbetet innebär stärkta möjligheter att bekämpa gränsöverskridande
brottslighet. För effektiva insatser mot trafficking, organiserade stöldligor
och narkotikasmuggling krävs internaionellt samarbete.
EFFEKTIVARE STRAFFRÄTTSSKIPNING
OCH PÅFÖLJDER
Vi vill ha ett samhälle där de som begår brott blir straffade och brottsoffer
blir sedda, där rättvisa straff utdöms så att brottsoffret får upprättelse, men
också så att brottslingen ska kunna sona sitt brott och få möjlighet till en ny
chans.
Vi vill gå vidare med straffskärpningar för upprepad och återkommande
brottslighet.
KRAFTTAG MOT UNGDOMSBROTTSLIGHET
Ett tryggt samhälle handlar också om goda förutsättningar för barn att växa
upp i en trygg miljö där de kan få möta kärlek och förståelse, ställas inför
krav, ta ansvar och lära sig respektera och värna andra. Ytterst handlar det
om att vi tar ansvar för oss själva, våra handlingar och våra medmänniskor.
I förhållande till sin andel av befolkningen är ungdomar samhällets mest
brottsaktiva grupp. Många gånger går det bra även för de ungdomar som
är stökiga under tonåren, men några fortsätter på den brottsliga banan. Ju
tidigare samhället reagerar när unga är på väg i en negativ riktning desto
större är möjligheten att bryta utvecklingen.
Effektiviteten och kvaliteten i arbetet med ärenden där ungdomar och barn
är inblandade, oavsett om de är brottsmisstänkta eller brottsoffer, måste
öka. Det är av största betydelse att brottsoffer får stöd. Skolan är ett viktigt
område för brottsförebyggande arbete och en plats där framgångsrika
insatser kan få mycket långvariga effekter. För att få ett bra liv är god utbild-
ning den viktigaste skyddsfaktorn.
De som tidigt börjar begå brott löper större risk för fortsatt kriminalitet. Just
denna grupp är viktig att nå. Om inte föräldrarna har kraft att axla föräld-
raansvaret måste det finnas andra vuxna som gör det. Samhället bör finnas
för att stötta både den unga likväl som familjen.
För att minska den organiserade brottsligheten måste nyrekryteringen till de
kriminella nätverken kraftigt motverkas. Vi ser det som mycket betydelsefullt
att det finns stöd att tillgå för den som vill hoppa av från kriminell verksam-
het och lämna kriminella strukturer.
FRIHET FRÅN HOT OCH VÅLD
Våld och hot i nära relationer är ett stort samhällsproblem som aldrig får
accepteras. Straffen för grova vålds- och sexualbrott ska markera brottets
allvar och kvaliteten på brottsutredningarna måste vara hög. Brottsoffer ska
ges stöd och hjälp och bemötas med medkänsla och proffessionalitet.
Skyddet för människor som flyr från hedersrelaterat våld innebär särskilda
utmaningar. Det är viktigt att kompetens för att utreda och hantera dessa
brott finns och ständigt utvecklas. Den så kallade hederskulturen kan aldrig
accepteras. Den tar ifrån många människor rätten till egna liv. Ytterst hand-
lar det om att stå upp för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
TA TILLVARA CIVILSAMHÄLLETS KRAFT
De ideella insatserna inom såväl trygghets- som det sociala området är en
stor tillgång för samhället. Det är en kraft som inte kan eller ska dirigeras
ovanifrån av politiker, men som måste stödjas och uppmuntras av samhället.
Volontärskapet i Sverige är starkt. Vuxna och unga deltar i trygghetsvand-
ringar på helgnätterna, de hjälper hemlösa och engagerar sig mot heders-
förtryck. Ett vitalt civilt samhälle är mycket värdefullt.
5.
FÖREGÅNGSLAND
FÖR KLIMAT OCH
HÅLLBARHET
Klimatförändringar hör till vår tids största utmaningar. Nya Modeaterna
r
har ambitionen att kraftigt minska utsläppen i Sverige. Vi har som långsiktigt
mål att Sverige inte ska bidra till nettoutsläpp av växthusgaser. I internatio-
nella klimatförhandlingar har Sverige tagit en ledande roll och varit pådri-
vande för att få på plats klimatavtal. Sverige har nått långt och ska fortsätta
utvecklas till att bli ett av världens främsta länder inom forskning, utveckling
och tillämpning av ny miljövänlig teknik. I detta ligger också en stor export-
möjlighet.
Vi tror på marknadsekonomiska lösningar, teknikutveckling och på män-
niskans vilja att ta ansvar. Den som förorenar ska betala för sig. Det gäller
näringsliv såväl som privatpersoner. Det ska vara lätt att ta miljövänliga
beslut i vardagslivet.
Många arbetstillfällen kan växa fram i utvecklingen till ett mer hållbart sam-
hälle. Sverige har i dag bättre verktyg än någonsin vad gäller teknik, forsk-
ning och kunskap att lyckas med detta. Sverige har kommit långt när det
gäller såväl material som energiåtervinning av avfall. Det är viktigt med en
teknikutveckling som redan i designskedet tar hänsyn till produktens slutan-
vändning. På det sättet skapas en marknad där avfallet blir en nyttighet som
samhället kan tillgodogöra sig.
INTERNATIONELLT SAMARBETE FÖR EN
OFFENSIV MILJÖ- OCH KLIMATPOLITIK
EU är vår viktigaste miljöorganisation. Samarbetet med medlemsstaterna att
göra utsläppsminskningar i Europa skapar kraft i de internationella samman-
hangen. Handel med utsläppsrätter är exempel på ett viktigt verktyg mot
växthusgaserna.
Sverige ska fortsatt vara en drivande och ledande aktör genom arbetet i
EU. En global överenskommelse där världens länder förbinder sig till högt
ställda mål är avgörande för att kunna påverka klimatförändringarna. Det
internationella samarbetet utanför EU är därmed oerhört viktigt i samman-
hanget.
Sverige ska inte stanna vid gemensamma internationella överenskommelser.
En ansvarsfull klimatpolitik kräver en politik som står upp för både arbets-
linje och finansiering. Miljö- och energibeskattning ska driva Sverige mot
miljömålen och samtidigt skapa utrymme för nya jobb och en resurseffektiv
ekonomi. Vi ska fortsatt vara en förebild och förfina våra satsningar på
forskning och utveckling som begränsar miljöföroreningar, inte minst i form
av goda och långsiktiga villkor för miljövänlig energiproduktion.
HÅLLBAR OCH LÅNGSIKTIG ENERGIPOLITIK
Målet för Nya Moderaternas energipolitik är att Sveriges elproduktion ska
bli helt klimatneutral. I linje med detta har en historisk sammanhållen ener-
giöverenskommelse slutits mellan allianspartierna med långsiktiga spelregler
som bygger på ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och trygg energiför-
sörjning. Grunden är därmed lagd för ytterligare utsläppsminskningar. Vi
vill se en fortsatt satsning på koldioxidneutrala alternativ för elproduktion.
En viktig poäng med moderat energipolitik är att energisystemet också ska
säkra tillgången till billig och leveranssäker energi till företag och konsu-
menter. Det gör Sverige konkurrenskraftigt. Konkurrens på elmarknaden är
därmed viktigt. En fungerande elmarknad i Europa minskar sårbarheten och
ökar leveranssäkerheten.
Mycket kraft ska läggas på att få fram ännu mer miljövänliga sätt att pro-
ducera energi på. Förnybara energikällor har en viktig roll för att minska
svensk miljöpåverkan. Staten har en roll i att stödja framväxten av ny ener-
giproduktion genom att bidra till finansieringen av forskning och utveckling
samt underlätta miljöriktiga val för konsumenterna.
Genom export av klimatneutral energi kan Sverige dessutom minska fossil
bränsleanvändning i det europeiska energisystemet. En energieffektivare
industri ska främjas. Tillståndsprocesserna för att göra energibesparande
investeringar i industrier och i kraftverk ska genom effektivare myndighetsut-
övning och ändrad lagstiftning gå snabbare.
Stimulerande åtgärder, till exempel i form av premier, är viktiga för att
främja ett energieffektivare byggande i Sverige.
HÅLLBARA OCH SMARTA
KOMMUNIKATIONER
De miljöskadliga utsläppen från transporterna måste bli väsentligt lägre än i
dag. Här spelar styrmedel, såsom skatter och avgifter, en stor roll. Ett lång-
siktigt mål är att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende
av fossila bränslen. Därför ser vi positivt på insatser som främjar utveckling
av miljöbilar och deras infrastruktur.
För företagssektorn som är beroende av en god infrastruktur och pålitliga
transporter är det viktigt att hela kedjan fungerar, från godsstråk inom lan-
det till marknader i vår omvärld. Stora internationella infrastrukturkorridorer
som hamnar, flygplatser, järnvägslinjer och vägar är viktiga för handel och
människors mobilitet i globaliseringens tidevarv.
Utmaningen är därför hur vi ska kunna fortsätta att investera i och under-
hålla en tillräcklig infrastruktur för att bibehålla och utveckla vår konkur-
renskraft och vårt välfärdssamhälle. Utan konkurrenskraft och tillväxt saknas
förutsättningar för att finansiera välfärden. En historisk infrastruktursatsning
fram till år 2021 är på plats, vilket innebär betydande investeringar i befint-
ligt väg- och järnvägsnät.
En god infrastruktur är oerhört viktigt för Sverige. Stort fokus ligger nu på att
effektivisera och förbättra Sveriges infrastruktur, förbättra alla trafikslag för
att minska miljö- och klimatpåverkan och öka tillgängligheten. Infrastruktu-
ren i sig kan med modern teknik bli smartare och understödja resurseffekti-
vare transporter.
Sverige ska också verka för att EU:s alla medlemsländer inför en nationell
koldioxidskatt. Transporterna ska föras in i ett europeiskt, men helst globalt,
system för handel med utsläppsrätter. Samhället behöver också öka sats-
ningen på forskning av nya transportlösningar och miljövänligare fordon.
ÖKA BOSTADSBYGGANDET
Nya Moderaterna eftersträvar att människor ska kunna välja boende efter
sina behov under olika skeden av livet. En blandad bostadsbebyggelse
behövs och människor ska själva kunna bestämma boendeform. Fler bostä-
der behöver byggas och hyresrättens ställning ytterligare stärkas. Fler bo-
stadstillfällen, inte minst för unga, skapas även genom att fortsätta stimulera
uthyrning av privatbostad.
En fungerande och rörlig bostadsmarknad kräver att det finns ett tillräckligt
inslag av hyresrätter. Det är betydelsefullt inte minst för att underlätta för ar-
betstagare att snabbt kunna skaffa bostad om arbetstillfällen uppstår i andra
delar av landet.
Möjligheten att finansiera nybyggnation av hyresrätter bör också stärkas
genom att öka antalet år som presumtionshyra kan tillämpas. Genom en så-
dan förändring påverkas inga befintliga hyres äster samtidigt som det blir
g
mer lönsamt att bygga nytt. Konkurrensen i byggbranschen behöver också
skärpas för att minska byggkostnaderna.
Det måste bli enklare att bygga bostäder i Sverige. För att öka byggandet
vill vi effektivisera markanvisningen, snabba på plan- och byggprocesser
samt införa ett enklare planförfarande, samt se över bullerreglerna. Vi behö-
ver öka möjligheterna till attraktiva boendemiljöer i de delar av Sverige där
bebyggelsetrycket inte är högt. Minskat administrativt krångel, mer rättssäk-
ra processer och mindre detaljstyrning kommer att underlätta nybyggnation.
Strandskyddet är ett stor problem för bostadsbyggande, särskilt i landsbygd
och skärgården. Därför bör strandskyddslagen reformeras. Fastighetsä-
garen bör ha initiativrätt i planärenden. Vid överklagandeärenden måste
samtliga instanser sträva efter att korta handläggningstiderna ytterligare, så
att inte projekt omintetgörs på grund av utdragna processer. Därutöver ska
länsstyrelsen som prövandeinstans avvecklas. Istället blir mark- och miljö-
domstolarna första instans som prövar ett överklagande.
Kommunerna bör arbeta för att skapa blandade upplåtelseformer av hyres-
och bostadsrätter, egnahem samt ägarlägenheter. För att utveckla områden
som domineras av kommunala hyresrätter kan det vara nödvändigt att sälja
delar till andra ansvarsfulla aktörer som kan bidra till att utveckla området
samt erbjuda boende möjlighet till ombildning. Det behöver även bli möjligt
att ombilda befintliga lägenheter till ägarlägenheter. Målet är att åstadkom-
ma en större blandning av olika boendeformer och att ge möjlighet till dem
som vill äga sitt boende att få göra det.
LEVANDE SJÖAR OCH HAV
Haven svarar för 95 procent av jordens ekosystem och har stor betydelse
för klimatet. Påfrestningen på haven kommer att öka, då allt fler gör an-
språk på havsmiljön. Det är i dag mer transporter, gifter och fler syrefria
bottnar än någonsin runt Sverige. En framgångsrik miljöpolitik måste skydda
och bevara såväl de livsviktiga ekosystemen som den biologiska mångfal-
den.
Nya Moderaterna vill att Sverige ska gå före och visa ansvar i arbetet med
att planera och förvalta havsmiljön. Vi behöver fortsätta med ett aktivt ar-
bete för att minska utsläpp från enskilda avlopp, bygga ut kommunalt vatten
och avlopp och ansluta fler fastigheter.
Alla oljeutsläpp ska minskas radikalt och beredskapen för att ta hand om
miljökatastrofer till sjöss behöver stärkas. Länderna runt Östersjön bör ha
krav på dubbelskrov på fartygen som trafikerar området.
För bättre miljö i de vatten som omger Sverige är det viktigt att i första hand
länderna runt Östersjön öppet redovisar miljökonsekvensbeskrivningar för
all planerad verksamhet som kan ha miljöpåverkan. Det är nödvändigt att
minska utsläppen av näringsämnen från jord- och skogsbruk, industri, sjöfart
och reningsverk till Östersjön och Västerhavet.
Genom att sätta fiskekvoterna utifrån de biologiska förutsättningarna kan ett
livskraftigt fiskbestånd säkerställas. Det är av stor vikt att såväl uppföljning
som sanktionsmöjligheterna förstärks så att fiskekvoterna efterlevs. På sikt
ska ett internationellt system för överlåtelsebara fiskekvoter införas för att
förtydliga det personliga ansvaret.
En hållbar och livskraftig havsmiljö är oerhört viktigt för att vi även i framti-
den ska kunna transportera varor vattenvägen, ha en fungerande fiskenä-
ring samt bevara den biologiska mångfalden.
DET GRÖNA RUMMET
Förvaltarskapstanken är en del i vårt idéarv. Det är också en naturlig följd
av tilltron till äganderättens förtjänster. Aldrig tidigare har så mycket skog
varit skyddad som i dag, vilket till stor del beror på att avsättningstakten
kraftigt höjts. Sverige har en fantastisk natur med en stor artrikedom. Natu-
ren erbjuder möjligheter till rekreation, motion och jakt. Med dessa möjlig-
heter följer också ett stort ansvar att bruka och nyttja på ett klokt sätt som är
långsiktigt hållbart.
Ett tydligt eget ansvar med stöd från samhället ska vara grundmodellen för
hur naturvården ska skötas. Nuvarande skogsvårdslag är välbalanserad
i att den ger varje enskild markägare möjlighet att bruka sin skog utifrån
principen om frihet under ansvar.
Genom aktiv och rätt skogsvård kan vi vårda den biologiska mångfalden
och uppnå de miljöer som önskas för de olika krav som växter och djur ef-
tersöker. Att bevara den biologiska mångfalden innebär inte bara artskydd,
utan även att värna om den genetiska mångfalden inom arterna. För att
klara detta krävs hög diversitet av biotoper och att man bevarar naturliga
processer mellan organismerna och deras miljö.
Även om skyddet av mer värdefulla naturområden är viktigt får det inte bli
ett alltför ensidigt fokus på antal formellt skyddade hektar. Det kanske vikti-
gaste för den biologiska mångfalden i skogslandskapet är snarare att vi har
ett skogsbruk som på ett bra sätt tar generell hänsyn i den brukade skogen.
Skötselavtal där privata markägare utför skötsel av naturområden på upp-
drag av och med ersättning från staten är att föredra framför statligt köp av
mark.
FÖRVALTNING AV VILDA DJUR
Förvaltning av vilda djur måste ske i större samklang med de männi kor
s
som är närmast berörda. Det kan ske i enlighet med långsiktiga förvalt-
ningsplaner som tar hänsyn till sociala, ekonomiska och ekologiska aspek-
ter. En sådan förvaltning skapar förutsättningar för att värna Sveriges långa
jakttraditioner och samtidigt ha livskraftiga stammar av vilt och rovdjur.
Förvaltning av vilda djur, till exempel vargen, ska ske nära de människor
som berörs, som markägare och jakträttshavare. Det kan finnas skäl för
förvaltning i ett större, regionalt område, exempelvis när ett större område
krävs för att kunna fatta förvaltningsbeslut sett till hur stor areal en viss art
kräver för att anses vara en population.
Det bör tas fram en lista kring vilka arter, och då inte bara rovdjur, som ska
få en förvaltningsplan. Denna bör utformas i samråd med berörda parter.
Skyddsjakt är en del av förvaltningen av vilda djur. Skyddsjakt används när
ett specifikt djur orsakar problem för exempelvis människor, odlingar, egen-
dom, andra djur eller växter. Skyddsjakt i Sverige fungerar ofta bra, men
besluten kring skyddsjakt tar ibland för lång tid och grundas på otydliga
kriterier. Vi anser att ett samlat ansvar för förvaltning av vilda djur, såväl
i regeringskansliet som på myndighetsnivå, bör införas. Detta ansvar bör
ligga på landsbygdsdepartementet och Skogsstyrelsen. Makten över svensk
viltvård och jakt ska ligga i Sverige.
ETT STARKT DJURSKYDD
Nya Moderaternas ståndpunkt är att djurskyddsnivån inom EU måste höjas.
Nya Moderaterna vill att djurskyddslagstiftningen kontinuerligt ses över och
att Sverige aktivt ska arbeta på EU-nivå för att den lagstiftning som finns
verkligen följs och att övriga länder bör höja sina nivåer för djurskydd till
samma nivå som vi har. Ett förenklat EU-regelverk för djurskydd skulle kunna
påverka djurskyddet i positiv riktning, förutsatt att bestämmelserna innebär
att lägstanivån för djurskyddet inom EU höjs. En annan förutsättning är att
lagstiftningen utgörs av minimiregler så att de medlemsstater som vill göra
mer också ska kunna det. Det är också viktigt med god information till kon-
sumenterna för att undvika att djurskyddet urholkas i priskonkurrensen på
livsmedelsmarknaden.
6.
SÅ SKA
SVERIGE STYRAS
Sverige är och ska förbli en demokratisk rättsstat. Det innebär att de som
styr vårt land ska utses av medborgarna i allmänna och fria val och att mak-
ten ska utövas under lagarna. Den svenska demokratin fungerar i huvudsak
väl. Samtidigt finns det områden där spelreglerna behöver moderniseras för
att vitalisera demokratin. En viktig del i detta är den översyn av riksdags-
ordningen som pågår. Översynen syftar till att skapa en modern och tydlig
riksdagsordning för ordning och reda i riksdagens arbete.
Sveriges statsskick, monarkin, ska värnas. Monarkin är bärare av en lång
tradition och utgör en viktig nationell symbol och samlande kraft. Den
svenska monarkin har ett brett folkligt stöd och tjänar oss väl.
TYDLIGARE PERSONVAL OCH
FÄRRE RIKSDAGSLEDAMÖTER
För att vitalisera demokratin och skapa större närhet mellan väljare och
valda bör utvecklingen från partival mot personval förstärkas. Personvalet
behöver därför fortsätta utvecklas med lägre spärrar för personval för att
stärka kopplingen mellan förtroendevalda och väljare. Det är viktigt att per-
sonvalets utformning speglar ett väljarstöd och därmed ett visst minsta stöd
för en enskild kandidat för att flyttas upp på partiets lista.
Antalet ledamöter i riksdagen bör minskas. Det är samtidigt viktigt att riks-
dagen återspeglar olika politiska åsiktsriktningar inte bara i stort utan också
i representationen från olika geografiska region r. Möjligheter bör öppnas
e
till att sänka antalet ledamöter även på övriga politiska nivåer.
VAL, EXTRAVAL OCH FOLKOMRÖSTNINGAR
Parlamentarismen är viktig och förstärks om man har ett extravalsinstitut som
fungerar i praktiken. Tiden för att arrangera extraval bör kortas. I Sverige
finns, utöver möjligheten att folkomrösta i grundlagsfrågor, en möjlighet att
arrangera lokala rådgivande folkomöstningar. Erfarenheterna av hur detta
r
institut har tillämpats är skiftande. De har ofta haft omstridda, otydliga eller
tvetydiga alternativ. Vid eventuella lokala rådgivande folkomöstningar är
r
det därför avgörande med tydliga krav och skarpa regler i syfte att stärka
legitimiteten.
POLITIKENS INFRASTRUKTUR
En viktig del av politikens infrastruktur gäller hur den offentliga sektorn
indelas och organiseras. Skolans kommunalisering, och region ildningar
b
är två exempel på förändringar inom detta område. För att denna typ av
förändringar ska bli lyckosamma behöver det finnas ett lokalt engagemang,
det ska växa fram underifrån.
Det kan vara motiverat för små grannkommuner att gå samman i syfte att
klara ökande åtaganden inom till exempel skola eller äldreomsorg. Staten
ska också kunna bejaka och godkänna kommundelningar.
Att skapa nya organisationsformer eller flytta ansvar mellan huvudmän leder
inte automatiskt till att demokratins eller den offentiga sektorns funktionssätt
l
förbättras. Nya Moderaternas fokus ska ligga på att utgå från människors
och medarbetares problem i vardagen. Ofta finns lösningarna på närmare
håll än i genomgrip nde organisationsförändringar.
a
Samtidigt står Sverige inför utmaningar som innebär att vi inte alltid kan
fortsätta arbeta på samma sätt som tidigare. Två viktiga drivkrafter finns i
bakgrunden till regionaliseringsdebatten i Sverige. Dels blir det allt viktigare
att utvidga arbetsmarknadsregioner och dels leder sjukvårdens specialise-
ring till behov av större befolkningsunderlag.
Hittills har det varit möjligt att hitta lösningar genom ökat samarbete i be-
fintliga strukturer. Det kan fortfarande passa i vissa delar av landet. Sam-
tidigt har det alltid varit en grundläggande moderat hållning att vilja riva
gamla gränser som hindrar människors fria rörlighet. Därmed utesluter vi
inte att fastare former av sam rbeten blir aktuellt framöver. De uppgifter
a
som åläggs landstingskommuner eller regioner behöver inte vara identiska
överallt.
KOMMUNALT SJÄLVSTYRE
Det kommunala självstyret är viktigt och innebär att staten ska ge kom-
munerna och därmed de lokala medborgarna så stor frihet som möjligt att
organisera och driva sin verksamhet efter eget huvud.
Det är viktigt att staten inte övervältrar kostnader på kommunerna utan att
tillämpa den så kallade finansieringsprincipen. Stats idrag till kommunerna
b
bör vara generellt utformade och öron ärkta bidrag undvikas. Ett av skälen
m
till att det kommunala självstyret ska värnas är vikten av att decentralisera
beslutsfattandet. Besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
Vid sidan av kommunens huvuduppdrag, att säkerställa välfärd, service och
tjänster av hög kvalitet, har kommunen även en annan viktig uppgift. Det
handlar om ett tydligt utvecklingsuppdrag att i samverkan med andra aktö-
rer utveckla den geografiska platsen som kommunen utgör. Det handlar om
lokalt ledarskap.
STARKA ÄGARE GER LÅNGSIKTIGHET
Äganderätten är en grundläggande byggsten i ett demokratiskt samhälle.
Den är också en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och för att
det ska skapas resurser till gemensamma angelägenheter. Äganderätten
är dock mer än bara det materiella. Det kan handla om generationer som
knyts samman till en gemensam plats eller en känsla av att skapa något för
barn, barnbarn och kommande generationer. I vårt politiska beslutsfattande
har vi stor respekt för äganderätten.
Ett centralt inslag i en fungerande ekonomi är ansvarsfulla
ägare. Anonyma institutionella placerare kan inte ersätta enga emanget
g
och närvaron från en aktiv ägare. Det långsiktiga värdeskapande som en
stark ägare representerar står i kontrast till kortsiktighet och överdrivet riskta-
gande som riskerar bygga upp obalanser i stället för hållbar tillväxt. Därför
står vi för en politik som ger ägande och ägare goda villkor. I längden är
en sådan inriktning av örande för hög tillväxt och hållbart hög sysselsätt-
g
ning.
BALANSERAD SYN PÅ
OFFENTLIGT ÄGANDE
Sverige tillhör de länder som har stort gemensamt ägande. När det gyn-
nar ägarnas intressen och ekonomin i dess helhet så bör detta minska. Att
skapa fungerande marknader med mångfald och konkurrens är överordnat
för hög samhällsekonomisk effektivitet. I vissa fall fyller det gemensamma
ägandet dock en viktig kompletterande roll i ekonomin, det är därför inte
Nya Moderaternas uppfattning att alla statliga bolag bör privatiseras.
Samhällsnytta och värdeskapande bör vara vägledande för förändringar av
vårt gemensamma ägande.
Det är viktigt att förädla och förvalta det befintliga ägandet på ett profes-
sionellt sätt och att de offentliga aktörernas roll som lagstiftare och ägare
hålls isär. De gemensamt ägda bolagen bör drivas enligt marknadsmässiga
krav för att säkerställa en effektiv konkurrens. Kommunala och offentliga
bolag ska som regel inte konkurrera med andra aktörer, utan finnas där de
behövs.
Genom höga krav när det gäller hållbarhet, mångfald, jämställdhet och öp-
penhet kan de gemensamt ägda bolagen agera föredömligt och visa vägen
för ett aktivt samhällsansvar.
DEN ENSKILDES SKYDD
I en demokratisk rättsstat är det viktigt att all makt utövas under lagarna.
Grundlagen måste tillförsäkra varje människas alla grundläggande fri- och
rättigheter.
Ett gott samhälle måste också garantera den enskilde oberoende från sta-
ten. Ett fritt och öppet meningsutbyte och respekt för den enskildes person-
liga integritet är grundläggande värden i en demokrati. Det är ofrånkomligt
att den enskildes integritet ibland måste ställas mot andra värden, till exem-
pel vikten av en effektiv brotts ekämpning. I dessa fall ska staten alltid ta
b
stor hänsyn till människors integritet och undvika att hämta information om
medborgarna på ett sådant sätt så att rättssäkerheten sätts ur spel. Möjlighe-
terna att möta hot mot vårt samhälle får inte slentrianmässigt vinna terräng
på bekostnad av den enskildes integritet. Integritetskränkningar och andra
övergrepp från statens sida gentemot den enskilde ska ge rätt till skade-
stånd.
7.
SVERIGE I EUROPA
OCH VÄRLDEN
EN AKTIV UTRIKESPOLITIK
Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik som väcker respekt i omvärlden. Det
kräver en politik som formas av tydliga värden, ambitioner och målsättning-
ar. Demokratin, folkrätten och de mänskliga rättigheterna är den moderata
utrikespolitikens hörnstenar.
EU är den centrala plattformen för vår utrikes- och säkerhetspolitik. Den mås-
te tydligare vägledas av gemensamma värderingar som frihet, demokrati,
jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Utvidgningen och grannskaps-
politiken ska syfta till att stärka dessa värden. EU-medlemskapet innebär att
Sveriges förmåga att påverka den internationella politiken stärks. Samtidigt
är närområdet en viktig bas för Sveriges internationella agerande. Norden
och det nordiskt-baltiska samarbetet är en styrka som Sverige i alla lägen
ska värna och vara drivande inom.
FRAMTIDENS EU
Europeiska Unionen ger grundläggande förutsättningar för att globalt hävda
Europas politiska och ekonomiska intressen. Europasamarbetet är viktigt för
att öka Sveriges handel och konkurrenskraft. Det behövs ett starkt samarbete
för att lösa gemensamma problem såsom hot mot miljön och stabiliteten i de
finansiella sysemen. EU har genom historien säkrat frihet, fred och demo-
t
krati. Nya Moderaterna vill fortsätta att driva frågor som handlar om ett
mer öppet och konkurrenskraftigt Europa, en mer ambitiös miljöpolitik, en
ansvarsfull ekonomisk politik, krafttag mot internationell brottslighet, mindre
byråkrati och värnandet av frihet och demokrati i vår omvärld. Vi vill också
att fler länder inom EU bidrar till att ta ansvar för ett fungerande asylsystem.
Lika viktigt som att Europas länder samarbetar på de områden där det ger
mervärde, lika självklart är det att EU inte har uppgifter som medlemslän-
derna bäst hanterar själva. Den så kallade subsidiaritetsprincipen som slår
fast denna balans mellan EU och dess medlemsänder utgör grunden för vår
l
syn på Europasamarbetet.
EU måste avveckla sina handelshinder mot omvärlden och vara pådrivande
för att förmå andra länder att göra samma sak. Den inre marknaden ska
fördjupas, handel och utbyte utan gränser och krångel ska underlättas. EU:s
jordbrukspolitik ska reformeras. Omfattningen av olika typer av jordbruks-
stöd måste trappas ned. Den slår hårt mot redan fattiga länder, försvårar
uppfyllelsen av millennie ålen, motverkar den europeiska ekonomins kon-
m
kurrenskraft och upptar en orimligt stor del av EU:s budget.
Nya Moderaterna är i grunden positiva till en gemensam valuta inom EU.
Vi respekterar samtidigt resultatet av den folkomröstning som genomfördes
2003. Det är för närvarande inte aktuellt att införa euron i Sverige.
Vi anser att ett svenskt eurointräde endast kan bli aktuellt inom ramen för ett
välskött eurosamarbete, där de länder som delar den gemensamma valutan
följer de finanspolitiska ramverken och bedriver en ansvarsfull ekonomisk
politik. Då är det också troligt att svenska folkets stöd för en gemensam
valuta ökar.
Om det folkliga stödet för euron ökar och består över en längre tid samt om
det finns en bred samsyn i riksdagen om ett eurointräde är Nya Modera-
terna redo att åter aktualisera frågan om ett eurointräde.
ETT REFORMERAT OCH STARKARE FN
Förenta Nationernas säkerhetsråd har det högsta ansvaret för att upprätthål-
la internationell fred och säkerhet. Sverige och övriga västvärldens delta-
gande i FN:s fredsinsatser bör öka för att ytterigare höja legitimiteten och
l
kvaliteten i dessa insatser. Organisaionens roll som samordnare av humani-
t
tärt bistånd och säkerhetsinsatser i de allra fattigaste och mest konfliktdrab-
bade länder är helt central. FN bör även efter millenniemålens slutpunkt
2015 vara ledande till en politisk uppslutning kring ett arbete för en global
och hållbar utveckling.
Vi vill se ett starkare FN som värnar om principen om skyldigheten att
skydda. Världen måste kunna skydda människor som utsätts för stort lidande
orsakat av till exempel inbördeskrig eller förtryck från den egna staten. I
yttersta fall kan detta även innefatta militära insatser. Ett mandat från FN:s
säkerhetsråd ska alltid eftersträvas vid sådana insatser och de måste ta sin
utgångspunkt i FN-stadgans principer.
FN, som styrs av medlemsländerna, har en global legitimitet som måste
värnas. Många gånger lever FN inte upp till våra förväntningar. Därför står
organisationen inför många utmaningar och måste reformeras och moderni-
seras.
ETT STARKT OCH ANVÄNDBART FÖRSVAR
Försvaret av Sverige bygger inte längre bara på att skydda vår frihet och
vår nations gränser utan också på internationella insatser och i samarbete
med andra. Genom samverkan med andra, i närområdet och på längre
avstånd, ska försvaret kunna intervenera för att hindra eskalering av kriser
och konflikter som kan påverka Sveriges säkerhet. Det handlar om att ha
förmåga att ge stöd och att kunna ta emot stöd.
I allt högre grad blir våra samhällen beroende av flödena av varor, informa-
tion, kapital, tjänster och människor. Det medför nya och genomgripande
konsekvenser för vår säkerhet. Detta stärker Sveriges nationella försvarsför-
måga som värnar våra nationella intressen.
Omställningen från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsför-
svar ska fortsätta. Insatsförsvarets operativa för åga ska förbättras och alla
m
delar måste vara användbara såväl hemma som i utlandet. Det är försvars-
maktens operativa behov som ska styra materiel- och personalförsörjningen.
Operativ effekt är ledstjärnan i omställningsarbetet.
En insatsorganisation med stående och kontrakterade förband är nödvän-
dig för att snabbt och effektivt kunna göra insatser i landet, i närområdet
och internationellt. Rekrytering till försvarsmakten genom frivillighet ställer
krav på att det är attraktivt att ta anställning som soldat, sjöman och officer.
Hemvärnet utvecklas till natio ella skyddsstyrkor. De har en central roll i det
n
svenska försvaret. Deras roll och förmåga ska öka.
Sveriges tradition av stöd till och medverkan i internationella fredsbeva-
rande operationer ska fullföljas. Vi kommer också fortsatt att söka bred
parlamentarisk förankring för dessa. Genom vår återkommande medverkan
i Nordic Battle Group, en av EU:s två snabbnsatsstyrkor, tar Sverige ansvar
i
för fred och säkerhet i och utanför vårt närområde.
Vi vill verka för en svensk anslutning till Nato. Ett medlemskap ger Sverige
större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är
central för vår egen och Europas säkerhet. Det kräver att det finns en bred
parlamentarisk förankring och ett folkligt stöd för ett sådant beslut. Det bör
även ske i nära dialog med och helst tillsammans med Finland.
Sverige ska ha en effektiv säkerhets- och underrättelsetjänst. Samverkan mel-
lan civila och militära insatser måste förbättras. Detta gäller såväl vid inter-
nationella insatser som vid stöd till samhället i Sverige.
Vi ska vara med och ta ansvar för säkerheten i Europa genom att stödja
andra EU-länder eller nordiska länder om de utsätts för katastrofer eller
olika former av angrepp. Ett sådant åtagande är det mest grundläggande
uttrycket för europeisk solidaritet och därför en naturlig vidareutveckling av
Sveriges säkerhetspolitiska linje.
ÖKAD FRIHANDEL OCH
FATTIGDOMSBEKÄMPNING
En öppen värld och en öppen global ekonomi fortsätter att lyfta människor
ur fattigdom. En uthållig globalisering ligger inte bara i Sveriges intresse
utan skapar globala möjligheter att gå från förtryck till frihet och från fat-
tigdom till välstånd. Öppna, toleranta och jämställda samhällen ökar indivi-
ders frihet och skapar bättre förutsättning för ekonomisk, social och kulturell
utveckling. Människors fria rörlighet i världen ska inte begränsas mer än
nödvändigt av politiska hinder.
Att slå vakt om frihandeln är ett viktigt övergripande verktyg för en friare
värld. Men trots att världen blivit en bättre plats för många lever fortfarande
många kvinnor, barn och män på under en dollar om dagen. Den dubbla
tragedin för människor i många utvecklingsländer är att deras tillvaro inte
bara präglas av materiell fattigdom utan också av förtryck och vanmakt.
Sverige ska ha en ambitiös utvecklingspolitik med människan i fokus och
syfta till att lyfta människor ur fattigdom av egen kraft. Biståndet bör även
framöver motsvara en procent av brutto ationalinkomsten. Sedan 2006 har
n
Nya Moderaterna haft en stark reformagenda för biståndet. Vi har fortsatt
arbeta med att utveckla biståndet till att bli mer effektivt, resultatorienterat
och relevant. Ett exempel på detta är Öppna biståndet, en av de största
moderata reformerna inom utvecklingspolitiken, som syftar till att öppna upp
det svenska biståndet för ökad insyn, delaktighet och ansvarstag nde. Sve-
a
rige bör även vara pådrivande för ett transparent och effektivt bistånd inom
vårt internationella samarbete.
Demokratisk utveckling och respekt för mänskliga fri- och rättig eter inom
h
utvecklingssamarbetet förblir en central värdegrund. Biståndet får inte bara
handla om att föra över en summa pengar, utan måste kunna följas upp
eller mätas. Det betyder att biståndet ska möta fattiga och ofria människors
behov och bidra till förändring.
GRUNDLÄGGANDE FRI-
OCH RÄTTIGHETER FÖR ALLA
Kampen för ökad jämställdhet är en av vår tids viktigaste demokratiska
utmaningar. Traditioner och lagstiftning används för att inskränka kvinnors
frihet på många platser i världen. Kvinnor och flickor utsätts för tvångsäkten-
skap, könsstympning, trafficking och sexuella kränkningar. Kvinnor drabbas
ofta särskilt hårt av krig, naturkatastrofer och fattigdom.
Att kvinnor förvägras grundläggande fri- och rättigheter är ett av de största
hindren mot utveckling, tillväxt och demokrati. Först när kvinnor, i samma
omfattning som män, får tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, för-
värvsarbete och äganderätt samt kan skyddas mot övergrepp, kan ett lands
utveckling ta verklig fart.
I många samhällen runt om i världen saknar också hbtq-personer grundläg-
gande rättigheter. Vi ska därför lägga fortsatt stor kraft på dessa områden
inom såväl utvecklingsarbetet som övrigt internationellt arbete.
FRIHET I DEN DIGITALA VÄRLDEN
De senaste decenniernas tekniska utveckling, med internet och mobiltelefoni
som centrala arenor för information, kommunikation och tankeutbyte skapar
inte bara förutsättningar för en kunskaps- och informationsrevolution, utan
även en frihetsrevolution. Framstegen inom dessa områden är enorma.
Digitaliseringen ger individen en frihet som totalitära stater och auktoritära
regimer vill kväva av rädsla för att förlora sitt informationsövertag och sin
makt. Vi ser därför teknologins möjligheter som just ett verktyg för frihet, de-
mokrati och mänskliga rättigheter i utrikespolitiken. Samtidigt väcker utveck-
lingen viktiga frågor om integritet och ställer krav på gränsöverskridande
dataskydd.
Fildelning förenklar avsevärt distributionen av digitalt innehåll. Det möjlig-
gör dagligen spridning av kulturella uttryck, upplevelser på nya marknader
och nya affärsmodeller.
Upphovsrätten ska respekteras i den digitala miljön. Det är viktigt inte bara
ur ett moraliskt perspektiv, utan även ur ett praktiskt då alternativet kraftigt
underminerar drivkrafterna för fortsatt utveckling. Framväxten av legala
alternativ ska därför underlättas, bland annat genom förenklad och harmo-
niserad lagstiftning inom EU som gör det möjligt med en större marknad för
dessa tjänster.
MÄNSKLIG RÖRLIGHET
BYGGER FRAMTIDEN
När dagliga händelser upptar människors tid är det lätt att glömma hur Sve-
rige deltar i en historisk utveckling mot mer kulturell mångfald och mänsklig
rörlighet över gränser. Människor, pengar, arbetstillfällen och information
rör sig snabbt över världen. För Sverige har det inneburit att vårt samhälle
genomgått en dramatisk förändring.
Den tilltagande globaliseringen har understrukit att avstånden i världen har
krympt. Samtidigt har världen för den enskilde växt och blivit mer tillgänglig
och öppen. Detta öppnar för stora möjligheter. Ökad öppenhet bidrar till
att antalet migranter i världen ökar, vilket är en stark drivkraft för utveckling.
Nittio procent av alla världens migranter rör sig för att söka arbete och
andra möjligheter.
De legala möjligheterna att ta sig till Sverige och Europa måste förbättras.
Insynen i asylprocessen måste förbättras och rättsäker eten stärkas. Varje
h
person har rätt att få sin situation och sina grunder prövade. Vi ser behov
av att stimulera återvandring av människor som kommit till vårt land, vilket
är en företeelse som stöds av FN:s flyktingkommissariat och världssamfundet
i stort.
Vi vill fortsätta riva hinder för människors rörlighet. Det börjar med att män-
niskor som är förföljda ska kunna få en fristad här. Det är vår övertygelse
att ökade kontakter mellan människor stärker relationer och skapar förståel-
se och stabilitet. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck,
kunskap och utbyten kan ett gott samhällsklimat skapas.
ETT MODERNT ARBETARPARTI
FÖR HELA SVERIGE
Ett modernt arbetarparti för hela Sverige antogs som
handlingsprogram på arbetsstämman i Norrköping
2013.
www.moderat.se
info@moderat.se
Box 2080 • 103 12 Stockholm