Partiprogram

 PDF | TXT
Partiprogram Innehåll Förord 2 1. 3 Våra grundvärderingar 2. Demokrati 6 3. Jämställdhet 8 4. Kretsloppsekonomi 11 5. Arbetsmarknad 18 6. Näringsliv 21 7. Internationella frågor 23 8. Fred 26 9. Flyktingar och invandrare 28 10. Naturvård 31 11. Jordbruk, fiske och skog 34 12. Energi 39 13. Kommunikation 41 14. Bostäder 15. Kultur 46 16. Rättsfrågor 49 17. Utbildning 53 18. Socialpolitik 57 19. Hälso- och sjukvård © Miljöpartiet de Gröna 1997 Foto: Hiroshi Higuchi Form: Mattias Ställborn och Stina Deurell Miljöpartiet de Gröna, Box 1244, 221 05 LUND e-post: info@mp.se, webb: www.mp.se Tryck: Svenska Tryckcentralen AB, Stockholm 44 60 20. Landsbygd – glesbygd 64 21. Staden i kretsloppet 66 22. Stigfinnarna – slutord 68 Sökordsregister 69 Förord Detta är Miljöpartiet de Grönas andra partiprogram vilket fastställdes på kongressen i juni 1997. Det första partiprogrammet antogs i november 1993. Vid partiets bildande 1982 så antogs ett allmänt idéprogram och ett antal handlingsprogram i olika frågor. Dessa har reviderats och utvecklats genom åren för att 1993 sammanställas i ett partiprogram. Det aktuella partiprogrammet kompletteras av ett antal rapporter och faktablad som utvecklar aktuella eller särskilt komplicerade frågor. Partiprogrammet försöker åskådliggöra hur den gröna ideologin kan användas i vårt samhälle för att åstadkomma minskad miljöbelastning med målet att få balans i det ekologiska systemet. Samtidigt vill det visa hur en fungerande och rättvis ekonomi utformas tillsammans med social trygghet och global solidaritet. Det är hög tid att lägga om kurs. 1.Våra grundvärderingar Vår ideologi Vår vision är långsiktigt uthålliga, demokra- tiska samhällen som lever och verkar inom naturens ramar, lokalt och globalt. Dessa sam- hällen lever i fredlig samexistens och jämlikt samarbete. Vår politik vilar på en fyrfaldig solidaritet • solidaritet med djur, natur och det eko- logiska systemet • solidaritet med kommande generationer • solidaritet med världens folk • solidaritet med människor i vårt eget land Vår grundsyn är att människan är aktiv och skapande och vill och kan ta ansvar. Varje människa har positiva utvecklingsmöjligheter. Vår ideologi vilar på övertygelsen att män- niskor måste leva i samklang med naturen och agera i samspel med den övriga mänskligheten. Vi kan inte överlåta åt ekonomiska aktörer att åstadkomma ekologisk balans. Denna omställ- ning kräver människors kunskap, omdöme och vilja i form av politisk handling. Vår ideologi är decentralistisk. Den bygger på uppfattningen att koncentration av makt och ägande fjärmar oss människor från vår natur- liga miljö och begränsar vårt direkta delta- gande och vår ansvarskänsla genom att sätta upp hinder för fantasi, kommunikation, kritiskt sinne och skapande förmåga. De biologiska processerna ingår i naturliga kretslopp som bygger på principen uppbyggnad – nedbrytning – ny uppbyggnad. De drivs av solens energi och är produktiva i ordets egent- liga mening. Den industriella produktionen bedrivs däremot huvudsakligen i linjära sys- tem med raka vägar från gruvan, via konsu- menten, till avfallshögen. Målsättningen att omvandla industrisamhället till ett långsiktigt uthålligt samhälle kräver stora förändringar. Därför har vi utvecklat ett nytt ekonomiskt synsätt som bygger på vår idé om ett miljö- riktigt och socialt ansvarsfullt samhälle. Vi kallar det kretsloppsekonomi. Vår viljeinriktning • Vi vill att kunskap om och känsla för de ekologiska sammanhangen ska ligga till grund för politiska beslut. • Vi vill med demokratiska medel bygga ett kretsloppssamhälle där skyddet av livs- förutsättningarna väger tyngre än kortsiktiga vinstintressen. • Vi vill att ekonomin underställs ekologiska, sociala, demokratiska och kulturella målsätt- ningar. • Vi vill använda lagstiftning och ekonomiska styrmedel så att människor och företag age- rar innanför de ekologiska och sociala ramarna. • Vi vill genom den ekonomiska politiken se till att det som är hållbart långsiktigt också blir lönsamt kortsiktigt för hushåll och näringsliv. • Vi vill att det politiska systemet ska sätta ramar, garantera rättvis fördelning och all- män välfärd. • Vi vill att de goda delarna av den svenska modellen försvaras. Barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg ska i huvudsak vara offentligt och solidariskt finansierad. • Vi vill minska klyftorna i samhället, dela på jobben, bekämpa främlingsfientlighet och skapa verklig jämställdhet mellan kvinnor och män. • Vi vill stimulera till småskaligt löntagar- och brukarägande och begränsa det inter- nationella kapitalets rörlighet. • Vi vill att Sverige ska kunna ta egna steg för ökad handel med tredje världen, för ned- rustning och för införande av regler som stoppar miljödumpning. • Vi vill medverka till en ny solidarisk världs- ordning och ökat internationellt samarbete för nedrustning och mänskliga rättigheter. • Vi vill att världshandeln underställs eko- logiska och sociala regler samt att bindande miljökonventioner upprättas. • Vi vill att Sverige ska utträda ur den Euro- peiska unionen och i stället stärka det all- europeiska samt det globala samarbetet. Det är först när denna viljeinriktning för- verkligas som ett ekologiskt och solidariskt samhälle kan byggas. Vår världsbild Alla människor har samma värde och gemensamma grundläggande behov. Vi vill med politiska medel garantera alla både rätten och möjligheten att tillfredställa dessa behov. Kapitalets fria rörlighet under- gräver demokratin genom att flytta makten från öppna folkvalda församlingar till slutna kapital- valda fora. Det finns spelregler som vi människor inte kan bortse från eller förhandla bort. Dessa regler säger oss att jordens naturresurser är ändliga. De består av icke-förnybara lager (fossila bränslen, metaller med mera), och förnybara flöden och fonder (till exempel grödor, vat- ten, skogs- och fiskbestånd). I ett hållbart sam- hälle måste människan leva på flödena och den tillväxt (”ränta”) som fonderna ger. Spelreglerna säger oss att den enda verk- liga produktionen på jorden sker genom foto- syntesen. Mänskliga verksamheter baseras däremot på konsumtion av naturresurser. Detta innebär att människans nuvarande negativa påverkan på naturen minskar den verkliga produktionsförmågan. Spelreglerna säger oss att ingenting för- svinner och att allting sprider sig. Det innebär till exempel att innehållet i den olja vi bränner upp inte försvinner utan bara övergår i en an- nan och skadligare form. Spelreglerna säger oss att allt hänger ihop och att människan är en sårbar del i ett käns- ligt ekologiskt system. Varje art och varje del i det ekologiska systemet har ett egenvärde oavsett sin nytta för människan. Varje gång vi människor bryter mot spelreglerna slår det till- baka mot oss i form av miljöförstöring, mins- kat välstånd och försämrade livsförutsättningar. Förutsättningarna för liv på vår jord är mycket känsliga för yttre påverkan. Den bio- logiska mångfalden, den genetiska variationen och det skyddande ozonskiktet är exempel på sådana livsförutsättningar som steg för steg håller på att slås ut. Detta låter människan ske mot bättre vetande, ofta styrd av ekonomiska idéer som inte tar hänsyn till konsekvenserna för miljön. I allt högre takt förvandlar män- niskan begränsade och lagrade naturresurser till fasta sopor och så kallade molekylsopor. Samtidigt ökar den radioaktiva bakgrunds- strålningen. Människan är på väg att skapa en miljö som hotar förutsättningarna för liv på jorden. Alla människor har samma värde och ge- mensamma grundläggande behov. Vi vill med politiska medel garantera alla både rätten och möjligheten att tillfredställa dessa behov. Män- niskan är i första hand en biologisk, social och andlig varelse. Men i den politiska och eko- nomiska debatten har hon reducerats till en ekonomisk enhet, vars främsta uppgift är att vara en kugge i det ekonomiska hjulet. En för- utsättning för att vi människor ska kunna åter- erövra vår värdighet är att ekonomin under- ställs ekologiska, demokratiska, sociala och kulturella mål. Att leva är mer än att bara finnas till. Att leva är att känna, älska, gråta, ta ansvar och växa. Vi kan som människor inte växa om vi inte ges möjlighet att verkligen delta i sam- hällets utveckling. Vi måste kunna påverka det bygge som är vår framtid. Därför verkar vi miljöpartister för en deltagande demokrati. (Se vidare under kapitel 2, Demokrati.) En delta- gande demokrati förutsätter att fördelningen i samhället är rättfärdig och att alla människor, efter sina förutsättningar, ges rätt och möjlig- het att växa i frihet. Genom en rättvis fördel- ning med garanterad social och materiell grundtrygghet för alla skapar vi goda förut- sättningar för ett samhälle i balans. Sverige i världen Vi bejakar fritt kulturutbyte, möjlighet att ar- beta och studera i andra länder, vidgad handel och internationellt samarbete. Däremot accep- terar vi inte kapitalets internationalisering och de laglösa valutamarknader som tillåter ett hänsynslöst spel med människor och länder. Kapitalets fria rörlighet undergräver demokra- tin genom att flytta makten från öppna folk- valda församlingar till slutna kapitalvalda fora. Ekologiska, sociala, demokratiska och kul- turella värden underställs kortsiktiga tillväxt- och förräntningskrav. Självtillit innebär minskat beroende av olika maktcentra, minskad sårbarhet, vidgad handel och större möjlighet för regioner och människor att påverka sin egen situation. Ökad självförsörjning med basförnödenheter som mat och energi är en del av en strategi för ökad självtillit. Lokal, regional och nationell kon- troll över naturresurser (till exempel skog, jord och vatten) och infrastruktur (till exempel tele- nät, elnät, post och järnväg) är andra viktiga delar i en strategi för självtillit. Europeiska unionens uppbyggnad och mål- sättning strider mot våra grundläggande vär- deringar. EU präglas bland annat av byrå- kratisk centralstyrning, miljöfientliga tillväxt- ambitioner och en strävan att bygga upp en militärt beväpnad, federal statsbildning med skarpa gränser mot omvärlden. EU försvårar decentralisering, ekologisk balans och global solidaritet samt kan skapa ökade internatio- nella motsättningar genom att bidra till makt- kamp mellan olika stormaktsblock. EMU med- för ökad centralstyrning utan demokratisk kontroll och försvårar en socialt och ekologiskt inriktad ekonomisk politik. Vi motsätter oss därför svenskt medlemskap i EMU och ver- kar för att Sverige ska utträda ur EU. Det finns ett stort behov av regioner som vågar gå före och visa vägen mot en långsik- tigt hållbar utveckling. Sverige och Norden kan fylla ett sådant behov. Sverige har stora energitillgångar, förhållandevis god ekonomi och ett fungerande näringsliv. Sverige har de- mokrati, utvecklade sociala skyddsnät och hög utbildningsnivå. Dessutom har vi länge levt i fred. Därmed har Sverige och Norden goda förutsättningar att fungera som förebild när det gäller en socialt och ekologiskt hållbar utveck- ling. Den rika delen av världen utgör bara 20 procent av jordens befolkning men lägger be- slag på 80 procent av jordens naturresurser. Det är ohållbart och orättfärdigt. Högkon- sumerande världsdelar måste öppna sig mot omvärlden, skriva av u-ländernas penning- skulder, stötta en ny solidarisk världsordning och överge kraven på materiell tillväxt. 2. Demokrati Demokrati betyder folkstyre. Trots det tas i dagens Sverige allt fler beslut i slutna sällskap utan folklig insyn eller påverkan. Politiska beslut får alltmer karaktären av beställnings- arbeten från de ekonomiska makthavarna. Elitism och centralisering kännetecknar utveck- lingen. Vi kan inte acceptera att demokratin urholkas. Vi arbetar därför för ett djupgående trendbrott i samhällsutvecklingen. Besluten och makten att genomföra dem ska föras när- mare människorna. Genom ökade kunskaper, delaktighet, ansvar, insyn och makt kan män- niskor tillsammans forma ett bättre samhälle. Vi ser ett mer effektivt folkstyre med med- vetna och aktiva medborgare som en nödvän- dighet för att nå ett uthålligt samhälle. Det öppna samhället Genom ökade kunskaper, delaktighet, ansvar, insyn och makt kan människor tillsammans forma ett bättre samhälle. För att demokrati ska fungera krävs öppenhet från makthavare gentemot medborgare och massmedier. Medborgarnas och massmedier- nas möjligheter och skyldigheter att granska makthavare är i själva verket avgörande för demokrati och samhällsutveckling. Vi arbetar för att förbättra möjligheterna till insyn och in- formation på alla politiska nivåer liksom i kom- munala bolag, banker och näringslivet i övrigt. Den lagstadgade offentlighetsprincipen ska också omfatta konsumenternas rätt till full in- formation om produkter och företag. Yttrande- och meddelarfriheten måste värnas. Möjlig- heten att yttra sig måste förbättras genom bland annat mångfald och ägandespridning när det gäller massmedier. Möjligheten för alla att ta del av de nya elektroniska informationsvägarna måste delvis vara samhällets ansvar. Vi kräver att lagar och förordningar ska vara tydliga och begripliga så att allmänheten kan läsa sig till och förstå sina rättigheter och skyldigheter. Deltagande demokrati För att människor i större utsträckning än i dag ska känna och ta ansvar krävs mer delaktighet och deltagande i beslutsprocesserna. Alla borde under någon del av livet få möjlighet att arbeta politiskt och ha ett politiskt uppdrag. Det är väsentligt att den enskilde i större ut- sträckning blir engagerad i samhällsstyrningen och tar på sig sin del av det gemensamma an- svaret. Vi anser också att barnens möjligheter att påverka samhällsutvecklingen måste stärkas. Vi vill ge ungdomarna möjlighet att på- verka sin framtid genom att sänka rösträtts- åldern till 16 år. Samma år man fyller 18 ska man vara valbar till riksdag, landsting, region- fullmäktige och kommunfullmäktige. För att sprida det politiska arbetet och för- hindra att förtroendeuppdragen blir livstids- yrken för proffspolitiker tar vi avstånd från mångsyssleri. Vi vill införa regler som säger att ingen ska ha uppdrag inom riksdag, lands- ting eller kommun samtidigt. Ingen ska heller inneha ett uppdrag i mer än tre mandatperioder i följd i riksdag eller landsting och helst ej heller på kommunal nivå. Vi ser med stor oro hur demokratin allvar- ligt skadas av att den politiska makten inte hävdas gentemot den ekonomiska. (Se vidare kapitlet Kretsloppsekonomi, avsnitten Ekono- mins globalisering och Gränser för kapitalets frihet.) Politik är viktigare än någonsin. En förutsättning för att det demokratiska syste- met ska fungera är att politiker kan styra och ta ett reellt ansvar för verksamheten. Det finns oroande tendenser som pekar på att demokra- tin undergrävs genom att makten i realiteten ofta överlämnas till tjänstemän istället för att utövas av de politiskt valda församlingarna. Stärkt grundlag Det är nödvändigt att reformera valsystemet så att de lokala frågorna ges större tyngd. Skilda valår för riksdagsval och kommunal- val är ett led i den processen. För att öka de- mokratin i det parlamentariska systemet bör fyraprocentspärren till riksdagen avskaffas. Vi vill också att en författningsdomstol ska inrättas med uppgift att granska att regering och riksdag verkar inom grundlagens ramar och för dess målsättningar. Vidare motsätter vi oss bestämt varje grundlagsändring som medför att EUs eller någon annan stats lag- stiftning tar över svensk lag. EU Av demokratiska skäl vill vi att Sverige ska utträda ur EU. Effekten av medlemskapet har blivit en omfattande avdemokratisering av det svenska samhället. Så länge Sverige kvarstår i EU kommer vi att motarbeta ytterligare över- föring av befogenheter och inflytande till EUs institutioner. Samtidigt arbetar vi aktivt, både i EU-parlamentet och i Sverige för att påverka EU-beslut i grön riktning. Decentralisering Vi anser att beslut ska fattas så nära männis- korna som möjligt. I dagens verklighet är di- rekt demokrati inte möjlig mer än i begränsad utsträckning. Men många viktiga steg kan ändå tas. Vi vill till exempel genomföra lagändringar så att beslutande folkomröstningar blir möjliga, både på kommunal, regional och nationell nivå. Den representativa demokratin kan också decentraliseras. Vi anser att de statliga läns- styrelserna och landstingen ska sammanföras till direktvalda länsparlament. Kommunerna ska ha rätt att dela upp sig i mindre kommuner och kommundelar som helt eller delvis ska kunna vara självstyrande. Det kommunala självstyret bör stärkas. Kommunerna ska ha ett absolut veto när det gäller stora eller djupt ingripande exploa- teringsplaner. Vi vill också utvidga den kom- munala beskattningsrätten när det gäller till exempel företag och miljö. Folkomröstning ska genomföras på be- gäran av en viss andel av de röstberättigade väljarna (så kallat medborgarinitiativ). Dess- utom förordar vi motionsrätt för kommun- invånare och att öppna nämndsammanträden införs i möjligaste mån för att öka medbor- garnas engagemang för sin närmiljö. Nära ägande Ägandet berör både natur och samhälle, vil- ket även medför ett ansvar för att natur- och kulturvärden bevaras. Ett land eller en region behöver ha kontroll över sina naturresurser för att kunna påverka utvecklingen. Ett spritt, småskaligt ägande som bygger på delaktighet och närhet ger de bästa förutsättningarna för verklig demokrati. Vi vill särskilt stimulera till småskaligt brukarägande och ökat löntagarinflytande. Vi vill bland annat införa bo- och brukarplikt inom jord- och skogsbruket och förköpsrätt för anställda då ett företag ska säljas eller läggas ned. Vi vill också ge stöd till småskaliga koo- perativ. Minoritetsskydd Vi kräver ett stärkt skydd för minoriteter och utsatta grupper i samhället. En sådan minori- tet är den samiska befolkningen. Vi kräver att deras beslutande församling ges betydande befogenheter. Sametinget ska bland annat till- erkännas vetorätt när det gäller exploateringar i renbetesland. Vidare ska konventionen från ILO, International Labour Organisation, om ursprungsbefolkningars rätt gälla samerna och tillämpas i Sverige. Religionsfrihet Religionsfriheten är en hörnpelare i ett demo- kratiskt samhälle. Vi vill att alla samfund ska behandlas lika. Etiska regler för politiker Vi anser att följande etiska regler ska gälla för förtroendevalda: • En politiker ska arbeta för samhällets bästa och inte sträva efter förmåner för sig själv, sina anhöriga eller sitt parti samt undvika jävighetssituationer. • En politiker ska ha hög moral och hålla sig till sanningen och inte förvränga fakta. • En politiker ska vara ett föredöme och så långt som möjligt efterleva de idéer som hon eller han förespråkar. • Innan en person nomineras till ett val ska hon eller han deklarera de eventuella avvi- kelser från sitt partis program och vallöften som hon eller han förespråkar. • En politiker ska vara beredd att på begäran lämna uppgifter om sin privata ekonomi in- klusive eventuella aktieinnehav. • I debatter ska politiker argumentera i sak och undvika personangrepp. Ett spritt, småskaligt ägande som bygger på delaktighet och närhet ger de bästa förutsättningarna för verklig demokrati. 3. Jämställdhet Målet om jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. Det handlar ytterst om rättvisa, demokrati och god resurs- användning. Kvinnor utgör 51 procent av Sveriges befolk- ning. Därför är det ett rimligt och rättvist krav att kvinnor också ska ha hälften av makten. Målet om jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. Det handlar ytterst om rättvisa, demokrati och god resursanvändning. Män och kvinnor har delvis olika kunskaper och erfarenheter. I det jämställda samhället kan båda könen förverkliga sig allra bäst. En vik- tig förutsättning för jämställdhet är att både män och kvinnor arbetar för den. Vi anser att både kvinnor och män tjänar på ökad jäm- ställdhet. Kvinnor och män har formellt samma rättig- heter, skyldigheter och möjligheter i vårt sam- hälle. Trots det har kvinnor generellt sett be- tydligt mindre politisk och ekonomisk makt än män inom så gott som alla områden. Att män generellt värderas högre än kvinnor åter- speglas i arbetsdelning, inkomst, hälsa, utbild- ning, maktfördelning etcetera. Vi lever alla i ett samhälle där dessa föreställningar om kö- nen är en del av de mer eller mindre medvetna uppfattningarna om tillvarons beskaffenhet. Det innebär att de finns i varierande grad i allas föreställningsvärld. Med tanke på att det hand- lar om attityder som vi börjar tillägna oss redan vid födelsen tar det tid att åstadkomma för- ändringar. De enda botemedlen mot bristen på jämställdhet är medvetenhet samt en vilja att upphäva ojämställdheten. Vi anser att jämställdhetsarbetet inte får sluta vid vår nuvarande formella jämställdhet. I ett framtida grönt samhälle kommer kvinnor och män i realiteten att ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter; både politiskt, ekonomiskt och socialt. Politik för ökad jämställdhet Vi arbetar för en jämn fördelning mellan kvin- nor och män inom alla områden i samhället. Det gäller till exempel inom olika utbildningar och yrken, vid aktiviteter i samhället, vård av hem och barn samt för maktpositioner. Vi vill också att både kvinnors och mäns kunskaper och erfarenheter tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen i samhället. Kvinnor utgör 51 procent av Sveriges be- folkning. Därför är det ett rimligt och rättvist krav att kvinnor också ska ha hälften av makten. Män har dock sedan länge dominerat i besluts- fattande församlingar trots kvinnors formellt lika möjligheter att delta. Det är viktigt att vi erkänner informella manliga strukturer och nätverk som en orsak till denna skevhet. Denna utgångspunkt blir också bärande för vilka medel vi väljer för att öka representationen av kvinnor. För att bryta upp dessa strukturer krävs i många sammanhang olika tekniker, till exempel könskvotering. Vårt mål är dock att dessa på sikt inte ska behövas då jämställdhet blivit en självklarhet. Vi kräver lagstiftning om att könsfördel- ningen ska vara 50 procent, plus minus en per- son i politiskt tillsatta nämnder och styrelser. Denna könsfördelning gäller givetvis även vid tillsättningar inom Miljöpartiet. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen med kvotering såväl i pri- vata som offentliga sammanhang. Vi vill också verka för att införa positiv särbehandling av det underrepresenterade könet vid lika meriter. Men jämställdhetspolitik får inte stanna vid en lika andel kvinnor och män i beslutsfattande församlingar. Det är viktigt att också själva poli- tikens former och innehåll förändras så att kvin- nors intressen och angelägenheter får en betyd- ligt högre prioritet på den politiska dagordningen. Att arbeta politiskt är fortfarande att arbeta i ett mansdominerat sammanhang. För kvin- nor blir detta på olika sätt problematiskt och är erfarenheter som kvinnor inte kan dela med män. Kvinnliga ledare har t ex ofta dubbla krav på sig, å ena sidan att vara som ”män”, å andra sidan att påverka och förändra i ”kvinnlig” rikt- ning. Kvinnor behöver därför ”egna rum” för att diskutera, stödja, utvecklas och dela erfa- renheter, till exempel i form av mentorskap, nätverk och stödgrupper. Jämställdhet berör alla samhällsområden. Politiska förslag om till exempel utbildning, sociala frågor, hälso- och sjukvård samt eko- nomi får olika konsekvenser för män respek- tive kvinnor beroende på skilda levnadsvill- kor och positioner i samhället. Vi vill därför att alla förslag och beslut på lokal, regional och nationell nivå ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. För att detta ska kunna bli möjligt krävs att all statistik görs könsuppdelad. Jämställdhetsplaner är ett viktigt verktyg för det aktiva jämställdhetsarbetet. Enligt jämställdhetslagen ska alla arbetsplatser med minst tio anställda ha en plan för sitt jämställd- hetsarbete. Vi anser att uppföljning och utvärdering av jämställdhetslagen måste bli bättre. Vi vill ge länens jämställdhetsexperter ett tillsynsansvar för tillämpningen av jämställdhetslagen. Utbildning och arbetsmarknad Vi vill att samhället aktivt motverkar de köns- uppdelade valen av utbildning och yrke. De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att få flickor att välja tekniska och naturve- tenskapliga utbildningar och yrken. För att detta ska lyckas måste stora satsningar göras för att utveckla utbildningsprogram och til- lämpningar som anknyter även till flickors tra- ditionella intressesfärer. Vi anser det lika vik- tigt att uppmuntra pojkar till att söka sig till områden där kvinnor idag dominerar. Vi vill ha en större satsning på kvinno- mans- och jämställdhetsforskning vid univer- sitet och högskolor och inom samtliga utbildningar på alla nivåer. Könsmakts- perspektiv är särskilt viktigt inom lärarutbild- ning och utbildning för dagispersonal eftersom föräldrar och lärare tillsammans fostrar bar- nen. Pedagogik och metodik behöver utveck- las genom tillämpning av moderna forsknings- rön så att både flickor och pojkar får reella möjligheter att utveckla sina individuella ta- langer på ett jämställt sätt i skolan. Kvinnor används som en buffert i arbetsli- vet. När de behövts på arbetsmarknaden har social infrastruktur byggts ut för att göra det möjligt för fler kvinnor att yrkesarbeta. Kvinnor har blivit en arbetskraftsresurs på männens villkor. I den ekonomiska krisens spår förstärks denna trend. Kvinnor får nu allt svårare att skaffa sig ett arbete som ger eko- nomiskt oberoende. Samtidigt utför de fortfa- rande mer obetalt omsorgsarbete än män. Ef- tersom arbetsmarknaden är starkt köns- uppdelad så är kvinnor mer beroende av den gemensamma sektorn – som arbetstagare och som användare av service. Vi vill värna om den gemensamma sektorn. Vårt förslag om skatteväxling gör tjänster billigare. Vi vill också “dela på jobben” genom att införa 30 timmars arbetsvecka. Detta kommer att innebära en omfördelning av arbetstillfäl- len från män till kvinnor, eftersom män i rea- liteten arbetar heltid och kvinnor deltid idag. Kortare arbetsvecka ger också ökade möjlig- heter för både män och kvinnor att nå balans i livet - mellan arbete, fritid och familjeliv, och ökat utrymme att delta aktivt i samhällsbygget. Män tillhör den priviligierade gruppen i samhället. Men det finns områden där de har mindre inflytande än kvinnor, till exempel om- vårdnad om barn, hem och familj. Vi vill bygga ut föräldraförsäkringen och öka mannens del till tre månader. Trots nuvarande jämställdhets- lag finns det i dag sakligt omotiverade löne- skillnader mellan män och kvinnor. Låglöne- grupperna är kvinnodominerade. Vi vill arbeta för att kvinnors arbete värderas högre såväl i status som i ekonomiska termer och att må- let om lika lön för lika eller likvärdigt arbete realiseras. Vi kräver en kartläggning av och åtgärder för att minska löneskillnader mel- lan kvinnor och män på alla arbetsplatser. Detta ska ingå i den årliga jämställdhets- planen. Sexualiserat våld Vi vill verka för att utbudet av pornografi mins- kas. Detta kan till exempel ske genom att ex- ponering av pornografi förbjuds på ungefär samma sätt som reklam för tobak och alko- hol. Vi vill skärpa och utöka lagstiftningen om barnpornografi och pornografi som innehål- ler sexualiserat våld. Prostitution är en form av handel med sexuella tjänster som bygger på samma princip som pornografin. Vi vill att samhället i högre grad än idag arbetar för att förebygga och bekämpa prostitution. Vi vill kriminalisera könsköp. De prostituerade ska få ökad hjälp till utbildning och arbete, samt hjälp för att komma bort från eventuellt drog- missbruk. Misshandel, sexuella övergrepp och annat våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för kvinnoförakt och förtryck. Våld mot kvinnor speglar också den obalans som råder i makt- förhållandet mellan könen. Våldet i samhäl- let ökar. Stödet till de utsatta grupperna måste därför utökas. Vi vill att våldtagna kvinnor ska ha rätt till terapi och till lekmannaombud vid polisförhör och rättegång. Vi anser att män som upprepat utövar våld mot kvinnor ska få terapeutisk behandling. Incestoffer ska ha tillgång till incestjour och kvalificerad hjälp från samhället. Alla kvinnors hus, kvinnorörelsens självverksamhet, ska ges möjligheter att bygga ut sin verksamhet och erhålla statligt stöd. Den kommersiella bilden av kvinnor och män som reklamen gödslar med, påverkar självklart vårt sätt att vara och reagera på var- andra. Trådsmala kvinnor och muskulösa män skapar konstlade könsroller. Våldsinslag i spelfilm och TV ökar, attity- der för att tillåta allt grövre sexualiserat våld mot kvinnor och barn förskjuts hela tiden. Det är fortfarande lagligt att inneha videofilmer med så grovt sexualiserat våld mot kvinnor och barn att det kan betraktas som tortyr. Samhäl- lets normer och värderingar återspeglas i de straff som utdöms för våld och sexuella över- grepp mot kvinnor och barn i dag. Vi anser att attityder går att förändra genom att skärpa straffsatserna. 4. Kretsloppsekonomi Traditionella politiska ideologier, ofta definie- rade genom motsättningen vänster – höger, har urgamla traditioner. Det beror säkert på att de rymmer viktiga idéer som människor hyst i alla tider om samhället. Vänstern karaktäriseras – när den är som bäst – av en strävan efter rättvisa och solidari- tet med de svaga och maktlösa. Högern kräver ökad personlig frihet och möjlighet för den en- skilde att vara kreativ och skapa nya värden. Olikheten blir tydlig när dessa ideologier tillämpas på det ekonomiska området: Vän- stern kräver en betydande ekonomisk styrning för att kunna omfördela produktionsresultatet till förmån för de ekonomiskt svagare. Högern betonar den enskildes rätt till resultatet av arbetet och möjligheten att skapa en personlig förmögenhet som är okränkbar. Vi medger att både vänstern och högern står för viktiga krav på samhällets utformning. Ett samhälle utan solidaritet faller sönder och all makt tillfaller de ekonomiskt och intellektu- ellt starka. Ett samhälle med enbart solidari- tet, utan frihet, blir ett fångläger. Därför har vi alltid vägrat att ansluta oss till något av de politiska blocken – de har ju båda i viss mån rätt. Men deras ideologier är ändå helt otill- räckliga som grund för samhällets organisa- tion i dag: den livsnödvändiga ekologiska dimensionen saknas. De traditionella ideolo- gierna har inte insett att solidaritet mellan män- niskor kräver att vi upphör med att förstöra grunden för vår existens: de biologiska syste- men och jordens resurser. Varken högern eller vänstern har heller insett att frihet förvandlas till armod och tvång om vi förstör det ekolo- giska systemet. Därför vill vi lansera ett nytt ekonomiskt- politiskt synsätt som ska ersätta deras syn på hur naturens begränsade resurser ska utnyttjas och fördelas samt vilken inriktning det mänsk- liga arbetet bör ha. Vi kallar det kretslopps- ekonomi. Några grundläggande utgångspunkter Kretsloppsekonomi utgår från kunskaperna om de ekologiska sammanhangen och insikten att jordens resurser är ändliga. Den ger därför miljö- och överlevnadsfrågor en central roll. Kretsloppsekonomi bygger på naturlagar, som man inte kan förhandla om. Vårt nuvarande ekonomiska system leder till att naturresurser förbrukas, naturens pro- duktionsförmåga minskar och produktionen av synliga sopor och molekylsopor ökar. Detta är en väg som leder till fattigdom. I stället måste vi lära oss att leva av naturens avkast- ning. Det avfall som bildas ska vara biologiskt nedbrytbart och bidra till återuppbyggnad av nya resurser. Kretsloppsekonomi är ett medel att återföra samhället till en hållbar utveckling som byg- ger på att ändliga naturresurser inte förbrukas och att naturens tillgångar inte konsumeras snabbare än de nybildas. Därmed skapas för- utsättningar för långsiktig välfärd och över- levnad. Miljökonsekvenser och människors sociala situation måste bli styrande för såväl företag som andra delar av samhället. Ekonomi får inte reduceras till penningmässiga kalkyler. Där- för måste ickemonetära beslutsunderlag ut- vecklas och ickemonetära principer ges en överordnad ställning när det gäller att styra ekonomin i en ekologiskt hållbar och socialt rättvis riktning. Utmaningen för en hållbar utveckling är en värld där naturens begränsade resurser förde- las rättvist både mellan oss som lever nu och kommande generationer. Om man vill åstad- komma global rättvisa är dagens ekonomi omöjlig. I dag lägger 20 procent av jordens befolkning beslag på 80 procent av resurserna. En omfördelning är nödvändig för att vi ska klara av att både försörja jordens befolkning och skapa en långsiktigt uthållig ekonomi. Vi Kretsloppsekonomi utgår från kunskaperna om de ekologiska sammanhangen och insikten att jordens resurser är ändliga. De traditionella ideologierna har inte insett att solidaritet mellan människor kräver att vi upphör med att förstöra grunden för vår existens: de biologiska systemen och jordens resurser. Utmaningen för en hållbar utveck- ling är en värld där naturens begränsade resurser fördelas rättvist både mellan oss som lever nu och kommande generationer. behöver helt enkelt en eller två planeter till, utom den enda vi har, om alla ska leva på svensk standard. Vi lever på ett begränsat utrymme, på en begränsad planet och har ingenstans att fly. Förändringen måste komma nu. Ju längre vi väntar, desto svårare blir omställningen och desto större blir risken att vi misslyckas. Hållbar ekonomi Det som är långsiktigt rätt ska vara billigt, det som är skadligt ska vara dyrt och det som är farligt ska förbjudas. Människan får inte reduceras till enbart konsument och löntagare. Effektivitet är också att tillfredsställa de mänskliga behoven och att bevara resurser i stället för att förstöra dem. I en kretsloppsekonomi fattas besluten på två nivåer. Naturens och människans långsiktiga intressen måste tas till vara genom demokra- tiska beslut. På den politiska nivån fastställs därför de ramar som samhället måste byggas inom. Där beslutas också vilka styrmedel som ska användas. På marknaden fattas beslut om produktion och konsumtion inom dessa ramar. På marknaden ska konsumenter och pro- ducenter mötas på lika villkor. För att det ska bli möjligt måste konsumentinflytandet i flera avseenden stärkas. Producenten ska ge full information om vad en vara eller en tjänst inne- håller – konsumenten ska välja. Priset avgörs dock inte bara av tillgång och efterfrågan. I kretsloppsekonomin är ekonomiska styrmedel ett naturligt inslag, eftersom produktion och konsumtion ska styras mot långsiktig uthål- lighet. Enklare uttryckt: Det som är långsik- tigt rätt ska vara billigt, det som är skadligt ska vara dyrt och det som är farligt ska förbju- das. Vi måste kunna stoppa tendenser till kon- centration, där ett litet antal stora företag styr marknaden. Då måste konkurrensförhållanden hela tiden kontrolleras med hjälp av en skärpt konkurrenslagstiftning med god lokal och na- tionell övervakning. Lokal produktion för lokala marknader är i många fall mindre resurskrävande än produk- tion i dagens starkt centraliserade strukturer. Genom att vi inför miljömotiverade avgifter på energi och råvaror och sänkt skatt på ar- bete kommer produktionen av framför allt dagligvaror att decentraliseras i allt högre grad. Människan får inte reduceras till enbart konsument och löntagare. Grundläggande frå- gor om etik och samhällsansvar kan inte skri- vas om i penningmässiga termer. Därför byg- ger vår kretsloppsekonomi på delaktighet och strävar efter ett decentraliserat och spritt ägande. Genom att stimulera till löntagar- och brukarägande vill vi successivt demokratisera ekonomin och stärka det personliga ansvaret. Kretsloppsekonomi bygger på kunskapen om de ekologiska systemen och naturens egen strävan mot mångfald. Vi menar att också kul- turell och social mångfald är nödvändig för ett samhälle som vill utvecklas. Mångfald krä- ver att människan garanteras frihet, så att hon kan växa efter sina förutsättningar. För att fri- heten inte bara ska vara en rättighet utan också en möjlighet för alla kräver vi en rättfärdig fördelning av samhällets resurser. Då skapas förutsättningar för utveckling i ett harmoniskt samhälle. Nya ekonomisk-politiska mål För att det ska vara möjligt att styra utveck- lingen mot en kretsloppsekonomi måste må- len för den ekonomiska politiken förändras. Vår utgångspunkt är en helhetssyn på män- niska och natur. Utveckling innebär inte bara att materiella behov tillfredsställs. Människan har andra, lika fundamentala behov som till exempel delaktighet, skapande och frihet. De måste också räknas in i ekonomin. Männis- kors själsliga och kroppsliga hälsa, en god livs- miljö, levande skogar, sjöar och hav, frisk luft, rent vatten och biologisk mångfald måste stå i samklang med målet om en god och trygg för- sörjning. Detta synsätt gör att vi måste kom- plettera innebörden i ordet effektivitet. Effek- tivitet är också att tillfredsställa de mänskliga behoven och att bevara resurser i stället för att förstöra dem. För att komma ur industrisamhällets åter- vändsgränd av växande arbetslöshet och fat- tigdom talar vi hellre om rätten till en rimlig försörjning än om full sysselsättning. Det är inte bara genom lönearbete som en människa kan försörja sig. Även i den informella sek- torn finns möjligheter att bidra till bas- försörjningen. I stället för höjda löner och ökad konsumtion vill vi framhålla mindre lönear- bete, en rättfärdig fördelning och självtillit. Vi vill återskapa ett solidariskt skattesys- tem, där de som har en bättre ekonomisk si- tuation betalar en högre andel av sin inkomst till det gemensamma och till dem som behö- ver stöd och hjälp. Vi eftersträvar en samhälls- ekonomi i balans, det vill säga sunda statsfi- nanser, låg ränta, låg inflation och låg arbetslöshet. I själva verket är genomförandet av kretsloppssamhället sannolikt avgörande för möjligheterna att uppnå en grundläggande samhällsekonomisk stabilitet. Låg ränta är vik- tig för ett samhälle i balans och för långsik- tiga investeringar och miljösatsningar. Vi har en vision om ett samhälle utan ränta och in- flation, ett samhälle där varje människa har en uppgift och behövs. En obegränsad materiell tillväxt är inte möjlig på en begränsad planet. Jordens begrän- sade resurser sätter gränser för ekonomins expansionsmöjligheter. All mänsklig produk- tion har nämligen sitt pris, sina kostnader, i form av energi- och råvaruförbrukning. Mycket av det som kallas produktion är i själva verket konsumtion av naturresurser. Den enda eviga energikällan är ur ett mänskligt perspektiv, solen, och den enda verkliga produktionen sker genom växternas fotosyntes. Vi kan använda jordens resurser mer effektivt än i dag och till exempel övergå till förnybara energislag. Men vi kan inte komma ifrån att ökad materiell välfärd och ekonomisk tillväxt leder till att vi får en snabbare utarmning av jordens resur- ser, miljöförstöring och i slutänden minskad biologisk produktion, vilket är den egentliga förutsättningen för liv. I ett globalt perspektiv är det nödvändigt och rimligt att de fattiga länderna får en ökad andel av den gemensamma kakan och därmed en ökad ekonomisk tillväxt. I mer välmående samhällen, som det svenska, kan dock inte tra- ditionell ekonomisk tillväxt vara ett politiskt mål längre. I stället ska vi titta närmare på pro- duktionens innehåll och fokusera på kvalitet istället för kvantitet. Tillväxtpolitikens anhängare hävdar att till- växt är nödvändig för att skapa resurser till miljövårdande insatser. Tesen lyder: Tillväxt först, därefter miljövård. Det grundläggande felet är att man inte har försökt att seriöst ana- lysera konflikten mellan det traditionella tillväxtbegreppet och miljön. Ett oreserverat bejakande av fortsatt tillväxt legitimerar även miljöförstörande industriprojekt. Tillväxtpolitikens “miljötes” fungerar inte, helt enkelt därför att miljön blir underordnad ekonomin. Då kan vi i princip få vänta hur länge som helst på miljösatsningar. Solidari- teten med kommande generationer kan inte förenas med denna väntan. Industriella kretslopp De biologiska processerna ingår i naturliga kretslopp som bygger på principen uppbygg- nad – nedbrytning – ny uppbyggnad. De drivs av solens energi och är effektiva och produk- tiva i ordets egentliga mening. Den industri- ella produktionen bedrivs däremot huvudsak- ligen i linjära system med raka vägar från gruvan, via konsumenten, till avfallshögen. Målsättningen att omvandla industriproces- serna och varuflödet till industriella kretslopp kräver stora förändringar: • Hushållningen med naturresurser måste för- bättras. • Varorna och materialen måste ingå i återanvändnings- och återvinningssystem med minimala svinn. • Produkterna ska vara lätta att demontera. • Produktionsprocesserna ska fungera som slutna system, vilket innebär att mängden föroreningar (molekylsoporna) minskas till nära noll. Teknikutveckling måste stimuleras i rikt- ning mot miljöanpassning. I en kretslopps- ekonomi är det lönsamt att producera varor som kan användas under lång tid. Produktion och konsumtion måste ses i ett sammanhang. I Sverige, som i övriga industriländer, kräver en hållbar utveckling att vi anpassar oss till en betydligt mindre resurskrävande livsstil. Lagstiftning Lagstiftning och ekonomiska styrmedel måste komplettera varandra. Vi har under lång tid bland annat drivit krav på lagstiftning om ersättningsprincipen (substitutionsprincipen), försiktighetsprincipen, livscykelspecifikation på varor, producentansvar, miljökonsekvens- beskrivningar och en miljöbalk. Vi vill såle- des radikalt skärpa lagstiftningen. Men vi vill också samordna den så att miljömål inte mot- verkas av andra gällande lagar eller bidrags- system. Vi vill samla en skärpt och samordnad miljölagstiftning i en miljöbalk. I den ska en långt driven avfalls- och återvinningslag ingå som även reglerar ett fullständigt producent- ansvar. Detta producentansvar innebär att varje utsläpp, förpackning och produkt ska utformas så att minsta möjliga avfall uppkommer. Det betyder också att återanvändning och återvin- I själva verket är genomförandet av kretsloppssam- hället sannolikt avgörande för möjligheterna att uppnå en grund- läggande samhälls- ekonomisk stabilitet. Vi har en vision om ett samhälle utan ränta och inflation, ett samhälle där varje människa har en uppgift och behövs. Tillväxtpolitikens “miljötes” fungerar inte, helt enkelt därför att miljön blir underordnad ekonomin. Solidariteten med kommande generationer kan inte förenas med denna väntan. Det är en viktig och grundläggande samhällsprincip att de människor som har det ekonomiskt bättre också ska bidra i betydligt högre grad till det gemensamma och till dem som behöver samhällets stöd. ning gynnas samt att slutligt omhändertagande sker med minsta möjliga skada på hälsa och miljö. Producentansvaret är såväl ett ekono- miskt och fysiskt ansvar som ett informations- ansvar: • Avfallsproducenter ska betala vad det kos- tar att återanvända, återvinna eller slutligt omhänderta avfallet. Producenter och importörer får också ansvaret för att genom- föra detta. Även andra miljökostnader ska ingå i det ekonomiska ansvaret. • Det fysiska ansvaret innebär en skyldighet att återta förbrukade, miljöfarliga varor och att ombesörja transport och slutligt omhän- dertagande av avfallet. • Informationsansvaret innebär bland annat att myndigheter ska ges tillgång till all infor- mation om det som produceras och om det avfall som kan uppkomma av produkten el- ler varan. Miljörevision, miljödeklaration och märkning för att underlätta avfalls- sortering är andra, viktiga åtgärder. Det finns en rad mycket farliga och giftiga kemiska ämnen och tungmetaller som genom industrisamhället kommit i omlopp i de eko- logiska systemen. De är ofta stabila och anri- kas i naturens näringskedjor. För dessa ämnen finns det ingen nivå som kan anses ofarlig, varken för människor eller djur. Användningen av ämnen som kvicksilver, bly, kadmium och klorerade organiska ämnen måste därför för- bjudas. Uttunningen av ozonskiktet är ett av de all- varligaste problem som mänskligheten stått inför. Produktion och användning av ozon- nedbrytande ämnen måste därför omedelbart förbjudas. Ett omfattande nät av uppsamlings- stationer för CFC och andra ämnen som bryter ned ozonskiktet måste snarast byggas ut, och förbud måste införas mot att skrota produkter utan att ta hand om dessa skadliga ämnen. Växthusgaserna (till exempel koldioxid) hotar att förändra klimatet, livsförutsät- tningarna och ekosystemen över hela jorden. Försurande utsläpp av bland annat svavel och kväve hotar att utarma den biologiska mång- falden, förgifta vattnet och döda både skogar och sjöar. Oavsett om det medför stora ome- delbara kostnader eller förändrade konsum- tionsvanor måste utsläppen av dessa ämnen nedbringas till en nivå som naturen kan han- tera. Ekonomiska styrmedel Vi vill också använda ekonomiska styrmedel för att leda in Sverige på vägen mot ett kretsloppssamhälle. Genom systematiska miljöskatter, miljöavgifter, panter, åter- lämningspremier, miljöstöd och skatte- subventioner vill vi göra det lönsamt för före- tag och enskilda att använda sig av teknik och produkter som passar in i en långsiktig stra- tegi för framtiden. Det som är rätt i ett längre tidsperspektiv ska också vara lönsamt på kort sikt: • För näringslivet vill vi sänka arbets- givaravgifterna och istället höja skatterna på energi och utsläpp. Därmed blir miljö- relevanta investeringar lönsamma. Det gör också återvinning mer lönsamt, eftersom det kräver mer arbetskraft och mindre energi än produktion baserad på jungfruliga råvaror. • För jordbruket vill vi lägga en hög avgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Av- giften ska oavkortat gå tillbaka till jordbru- ket i form av arealbidrag. Därmed blir det företagsekonomiskt lönsamt att gå över till biologisk odling utan att skattetrycket ökar för näringen. • För hushållen vill vi ta bort momsen på bas- mat och kollektivtrafik för att i stället öka energibeskattningen och införa styrande miljöavgifter på konsumtionsvaror. Därmed blir det lönsamt att effektivisera energi- användningen och köpa varor som är bättre för miljön. • Vi vill införa höga utsläppsskatter för bland annat svaveldioxid, kväveoxider, kolväten, klorerade ämnen och vissa metaller. • Vi vill införa höga miljöböter för utsläpp över tillåtna nivåer. • Vi vill införa höga miljöavgifter för miljö- störande och knappa råvaror och öka miljö- avgiften för bensin och diesel. Vi förordar en solidarisk fördelningspoli- tik med skatt efter bärkraft. Vi kan inte accep- tera de stora inkomstskillnader, kombinerade med låga skatter för höginkomsttagare och stora förmögenheter, som existerar i dag. Det är en viktig och grundläggande samhälls- princip att de människor som har det ekono- miskt bättre också ska bidra i betydligt högre grad till det gemensamma och till dem som behöver samhällets stöd. Ekonomins globalisering De senaste decennierna har världsekonomin förändrats på ett djupgående sätt. Produktio- nen och produktionssystemen har i väsentliga delar blivit globala. Två förutsättningar har varit låga energipriser och att tullar och andra restriktioner har minskat. Idéerna om frihan- del har vuxit sig allt starkare. Ekonomins globalisering har både goda och dåliga sidor. De goda handlar om att frihandel på kort sikt ökar möjligheterna att skapa materiell välfärd. Även kontakter och utbyte mellan folk och länder ökar. De dåliga sidorna handlar om att frihandel sällan sker på lika villkor och att den kan hindra både social utveckling och en bra miljöpolitik. De fattiga länderna i världen har i stor utsträckning förlorat på det beroende och den specialisering som utrikeshandeln har dri- vit dem in i. Den form av ansvarslös frihandel som råder idag tar inte hänsyn till vare sig miljö eller allvarliga sociala brister, som till exem- pel barnarbete. Därför vill vi att frihandel kompletteras med såväl miljö- som sociala regler. Varje land måste dessutom ges rätt att gå före genom att ställa höga miljökrav på produkter vad gäller såväl innehåll som produktionsmetoder. Ur miljö- och framtidsperspektiv är det globala produktionssystemet i huvudsak av ondo och knappast möjligt att försvara. Det bygger på transportsystem som i längden inte är ekolo- giskt hållbara. Från makt- och demokratisynpunkt är den globaliserade ekonomin också negativ. Den leder till ett anonymt ägande där besluten fat- tas mycket långt från folket. Möjligheterna för den enskilde att påverka sin egen livssituation blir mycket små. Länder och regioner hamnar i ensidiga beroendeförhållanden, som sätter folkstyret ur spel. Frihandelsprincipen och principen om självtillit står i motsats till varandra. Frihan- del uppmuntrar en ekonomi som är beroende av export och import och undergräver möjlig- heten för det enskilda landet att självständigt utveckla sin mångfald enligt de egna förutsätt- ningarna. Vi förespråkar i stället en utveck- ling mot högre grad av självtillit för alla län- der och regioner, vilket bland annat innebär självförsörjning när det gäller baslivsmedel och energi. Den gröna rörelsen i Sverige och världen över arbetar dessutom för att minska trans- porterna och energianvändningen, bland annat genom höjda avgifter och skatter på energi. Däri- genom understödjs den lokala ekonomin. Vi anser att import av varor som har pro- ducerats på ett miljövidrigt sätt eller med me- toder som är oacceptabla från social synpunkt ska stoppas. Social- och miljöklausuler ska föras in i internationella handelsavtal. Det är av avgörande betydelse för framtiden att in- ternationella handelsavtal inte skrivs så att de hindrar enskilda länder att ta viktiga steg framåt i vare sig sociala eller miljömässiga avseenden. I övrigt accepterar vi en fri han- del. Det innebär att vi anser att alla kvoter, tullar och restriktioner som inte faller under ovanstående begränsningar ska avskaffas. Med länder i Östeuropa och tredje världen föresprå- kar vi bilaterala handelsavtal som är förmån- liga även för dem. Gränser för kapitalets frihet Idéerna om kapitalets internationella rörelse- frihet har antagits som dogm och högsta san- ning i flertalet industriländer. Tanken är att resurser används mest effektivt om kapitalet rör sig till den bransch och den plats där det ger högst avkastning. Problemet är att makt samtidigt flyttas ut från demokratiskt valda församlingar. Dessutom är kapitalets egna marknader – valuta- och räntemarknaderna – mycket känsliga och instabila och så omfat- tande att de över en natt kan kasta hela länder in i kris. Kapitalets frihet måste begränsas. Det är viktigt att utveckla nya system för att motverka snabba förändringar på kapitalmarknaderna och därmed skapa ett vidgat handlingsut- rymme för den ekonomiska politiken. Ett sätt är att införa en avgift för internationella valuta- transaktioner som inte är relaterade till handel med varor eller tjänster. Genom mer utvecklade internationella överenskommelser kan man också skapa mot- medel för att kraftigt begränsa kapital- marknadernas destruktiva tendenser. Valutaunionen i EU En ekonomisk och monetär union i Europa (EMU) medför en kraftig centralisering av ekonomisk-politiska beslut till europeiska unionens centrala institutioner. För svensk del Det är av avgörande betydelse för framtiden att internationella handelsavtal inte skrivs så att de hindrar enskilda länder att ta viktiga steg framåt i vare sig sociala eller miljömässiga avseenden. skulle ett medlemskap i ett eventuellt EMU medföra stor risk för bland annat högre arbets- löshet och ökade svårigheter att utveckla en rättvis, offentligt finansierad välfärd. En så- dan utveckling strider mot våra grundläggande värderingar och politiska målsättningar. Vi motsätter oss att EMU genomförs. Om EMU ändå införs motsätter vi oss svenskt medlems- skap. Sverige ska ha en självständig valuta- och penningpolitik. Gröna räkenskaper Det är viktigt att utveckla försöken att beräkna kostnaderna för att restaurera miljön, den så kallade miljöskulden. Framför allt gäller det dock att utveckla värderingsmetoder som kan lyfta fram icke- monetära effekter på människor och miljö, faktorer som inte kan mätas eller räknas i pengar. I dag är producenternas makt överlägsen konsumenternas. Det är svårt att värja sig mot reklamen, som ofta är både vilseledande och ovederhäftig. Dessutom utgör den en betydande maktfaktor när det gäller att skapa normer i samhället. Det är naturligtvis inte möjligt att “sätta pris på miljön”. Värdet av en art eller fortsatt liv på jorden kan inte mätas med hjälp av penning- systemet. Försöken att “sätta pris på miljön” är ändå pedagogiskt värdefulla för att synliggöra verkliga ekonomiska skeenden som annars läm- nas utanför beräkningarna. Det är till exempel betydelsefullt att det syns i nationalräkenska- perna att vi har ett energisystem som vi inte har råd med. Det är också viktigt att utveckla försöken att beräkna kostnaderna för att res- taurera miljön, den så kallade miljöskulden. Framför allt gäller det dock att utveckla värde- ringsmetoder som kan lyfta fram icke-mone- tära effekter på människor och miljö, faktorer som inte kan mätas eller räknas i pengar. I dag finns ett flertal sådana metoder. Dessa måste vidareutvecklas och utgöra en viktig del av beslutsunderlaget för såväl offentlig som pri- vat verksamhet. Vi anser att miljökonsekvensanalyser ska an- vändas vid alla större miljörelaterade projekt. Beslutsunderlaget ska lyfta fram till exempel konflikter mellan olika intressen, alternativa lösningar och även konsekvenserna vid så kal- lade nollalternativ (att inte agera alls). Miljörelaterade nyckeltal, så kallade miljötal, bör också införas och få stor betydelse både i miljökonsekvensanalyser och i det löpande budgetarbetet inom såväl den gemensama sek- torn som den privata. Vi vill att miljöbalansräkningar ska införas för att svara på frågan vart insatta fysiska produk- tionsresurser tar vägen. Hur mycket av det som kommer till fabriken går ut genom portarna som varor och hur mycket går ut genom skor- stenen eller avloppet, alternativt skickas direkt till soptippen? Miljöbalansräkningar kan bidra till att ge en bättre bild av en produktionsen- hets verkliga effektivitet och miljöbelastning. I takt med att gröna räkenskaper integreras i det normala ekonomiska livet blir också miljö- revision ett naturligt inslag. Vi anser att det ska göras i all verksamhet som har stor inver- kan på miljön. Konsumentmakt En förutsättning för att marknadsekonomin ska styras mot en kretsloppsekonomi är starka miljö- och konsumentorganisationer samt kun- niga och medvetna konsumenter. Konsumen- ternas medvetna val kan i vissa fall vara ef- fektivare än lagstiftning när man vill uppnå viktiga miljömål. För att konsumenterna ska ha möjlighet att göra riktiga val när det gäller pris och kvalitet krävs dock lagar som garante- rar en fullvärdig konsumentupplysning. Vi krä- ver att en generell och offentligt övervakad allergi- och miljömärkning med så kallade livscykelspecifikationer införs för alla varor. I dag är producenternas makt överlägsen konsumenternas. Det är svårt att värja sig mot reklamen, som ofta är både vilseledande och ovederhäftig. Dessutom utgör den en bety- dande maktfaktor när det gäller att skapa nor- mer i samhället. Vi anser att reklam i princip ska vara efter- frågad. Därför är det viktigt att värna de öar av köpfrid som ännu finns i vår vardagsmiljö. Vi vill till exempel bevara reklamfria radio- och TV-kanaler. Köpfriden ska också utökas genom att exempelvis förenkla möjligheten att slippa all reklam via postlådan samt minska påträngande reklam i utomhusmiljön. Tobaks- reklam, alkoholreklam och reklam riktad till barn bör helt förbjudas. Vi kräver höjd skatt på kommersiell reklam. Självtillit och självförvaltning Två nyckelbegrepp för kretsloppsekonomin är självtillit och självförvaltning. Innebörden i begreppet självtillit är att man litar till sina egna grundläggande resurser och möjligheter. Småskalig, lokal och decentrali- serad produktion ökar på bekostnad av kon- centration och centralisering. Det innebär att länder, regioner och människor tar vara på de lokala möjligheterna att klara sin bas- försörjning av exempelvis mat och energi. Ökad självtillit ökar tryggheten och mångfal- den i ekonomin och minskar sårbarheten och beroendet av olika maktcentra. Självförvaltning och kooperativa organisa- tionsformer är viktiga medel för att i större utsträckning ta till vara hela människan som individ och social varelse. Vi människor är inte enbart egoistiska aktörer på en marknad – vi har också behov av delaktighet, insyn, ansvar och gemenskap. Självförvaltning är en väg att närma sig ekonomisk demokrati. Vi vill att privata, kooperativa och statliga företag verkar sida vid sida. Trots vår strävan att decentralisera samhället kommer det alltid att finnas tillverkning som fordrar stora före- tag. När transporterna blir dyrare med hjälp av bland annat energi- och utsläppsskatter kommer vi att få se en utveckling mot fler fö- retag för att tillfredsställa lokala behov. Den gemensamma sektorn Organisationen av statlig, kommunal och lands- tingskommunal verksamhet ska präglas av kva- litet, effektivitet och mångfald. Vård, skola och omsorg ska huvudsakligen vara offentligt och solidariskt finansierad. Vi anser att det är vik- tigt att inte all offentlig verksamhet schablon- mässigt utsätts för ett traditionellt företagseko- nomiskt synsätt. Det är orimligt att sjukvård, barn- och äldreomsorg samt utbildning ska sty- ras enligt ett förenklat konkurrens- och resul- tattänkande. Politiker har till uppgift att sätta mål, men även att ställa rimliga medel till för- fogande. Vi anser att staten har ett ansvar för att medborgarna i hela landet ges en någorlunda likvärdig service till likvärdiga kostnader. Det innebär att vi kräver en solidarisk prissättning på exempelvis post- och teletjänster. Vi accep- terar inte heller att klyftorna ökar mellan olika delar av landet när det gäller utbudet av vård, omsorg och skola av god kvalitet. Staten ska i större utsträckning än i dag verka för en ut- jämning av kommunernas inkomster. Vi an- ser också att man i många fall kan decentrali- sera statens, landstingens och kommunernas verksamhet för att åstadkomma en jämnare fördelning av arbete och offentlig verksamhet över hela landet. Vi arbetar för en välfärdspolitik som gäller alla. Grundprincipen ska vara att samhället garanterar en god grundtrygghet. Den informella sektorn Den informella sektorn är allt arbete och all handel som utförs vid sidan av lönearbete och företagsverksamhet i samhället. Här ingår hushållsarbete, jakt, fiske, odling, byte av tjäns- ter och mycket annat. Den informella sektorn är en betydelsefull del av ekonomin. Utan de insatser som görs varje dag här, skulle knap- past andra delar av ekonomin fungera heller. Vi vill uppvärdera det arbete som utförs inom den informella sektorn. Vi vill också genom politiska beslut öka människors möjligheter att själva tillfredsställa sina behov utan att gå omvägen över penningekonomin. Att investera för framtiden För att omvandla Sverige till ett långsiktigt uthålligt samhälle krävs stora förändringar och stora investeringar. Det gäller att bygga nya energisystem och effektivisera energianvänd- ningen i bostäder, kontor och industri. Vi be- höver en radikal ombyggnad av transportsys- temet: en stor satsning på järnvägar, moderna kollektivtrafiksystem i städerna, nya drivme- del och fordon. Industrin behöver slutna produktionsprocesser och nya återvinnings- system. Att investera för framtiden är alltid lönsamt. Vi vill satsa på barnen och den so- ciala infrastrukturen, till exempel på bra och hälsosamma skolor och daghem, mindre klas- ser och en god livsmiljö. Vi arbetar för en välfärdspolitik som gäller alla. Grundprincipen ska vara att samhället garanterar en god grundtrygghet. 5. Arbetsmarknad Människan bör arbeta för att leva – inte leva för att arbeta. Den del av våra liv som upptas av lönearbete ska vara meningsfull. En minskning av lönearbetstiden är både önskvärd och nödvändig för att vi i framtiden ska kunna erbjuda arbete åt alla. I väntan på 30 timmars arbetsvecka vill vi ge arbetstagare möjlighet att ta ut löneökningar i form av sänkt arbetstid. Vi vill avliva myten om lönearbetet som det mest centrala i människors liv. Vi vill skapa förutsättningar för människor att kunna fylla sina liv med många värden. Lönearbete ska inte vara ett självändamål som livet kretsar kring. Samhällets strukturer, system och nor- mer ska inte utvecklas för att ensidigt tillfreds- ställa rollen som lönearbetare. Vi anser således att människors liv är för värdefullt för att domineras av lönearbete. Därför vill vi omvärdera och avdramatisera detta. Vi vill skapa förutsättningar för män- niskor att bygga självkänsla och självrespekt på betydligt bredare grunder. Vi vill skapa förutsättningar för sociala och kulturella nätverk att växa fram och frigöra delar av trygghetssystemen från kopplingen till lönearbetet. Vi menar att människan bör arbeta för att leva – inte leva för att arbeta. Den del av våra liv som upptas av lönearbete ska vara meningsfull. Vi vill att yrkesrollen och lönearbetet ska avdramatiseras och att vi människor ska kunna bygga vår självkänsla på betydligt bredare grun- der. Lönearbete ska vara meningsfullt, både för individen och samhället som helhet. En ut- gångspunkt för vår ekonomiska politik är att alla ska ha rätt till arbete. Arbetslöshet upp- levs som destruktivt och passiviserande för många människor. Det är samtidigt ett fruktans- värt slöseri med både den enskildes och sam- hällets resurser. Medborgarlön kan i framtiden möjligen bli en väg till grundtrygghet för alla. Den industriella revolutionen har haft sin storhetstid. En realistisk framtidsbedömning är att rationaliseringarna inom industrin fortsätter och att allt färre kommer att kunna arbeta inom denna sektor. Tjänstesektorn kommer däremot att växa, inte minst den del som innehåller vård, omsorg, kultur och utbildning. Men så kallad ”full sysselsättning” kommer ändå inte att uppnås om inte arbetstiden snabbt går mot 30-timmarsvecka. För den som varit utan jobb i några år ökar risken att för resten av livet ställas utanför arbetsmarknaden. En gemensam sektor är en viktig del av vår samhällsstruktur. Behovet av vård och omsorg minskar inte genom nedskärningar där. Vi an- ser att den gemensamma sektorn är ett om- råde som även i framtiden ska vara en gemen- sam angelägenhet. Hög arbetslöshet är orimligt ur såväl ett ekonomiskt som ett socialt och ekologiskt per- spektiv. Om man accepterar att många män- niskor går utan arbete är man också med på en övergång till ett samhälle med allt större klyf- tor. Då skapas en grogrund för oro, konflikter och sociala spänningar. I ett sådant samhälle finns allt mindre utrymme för miljöhänsyn och förståelse för ekologiska realiteter. Dela på jobben En minskning av lönearbetstiden är både önsk- värd och nödvändig för att vi i framtiden ska kunna erbjuda arbete åt alla. Vi vill sänka normalarbetstiden till 30 timmar i veckan. Dels skulle det skapa fler arbeten. Ur en social syn- vinkel skulle det dessutom öka livskvalitén och ge fler möjlighet att delta i samhällsbygget genom informellt arbete, till exempel samver- kan inom bostadsområden, kring barn, ung- domar och äldre. Erfarenheterna av sänkt ar- betstid är att en stor del av den frilagda tiden medför effektiviseringar och rationaliseringar, färre sjukdagar och färre arbetsskador. Det innebär att den frilagda tiden vid en sänkning av normalarbetstiden inte fullt ut behöver er- sättas med ny arbetskraft. I väntan på 30 tim- mars arbetsvecka vill vi ge arbetstagare möj- lighet att ta ut löneökningar i form av sänkt arbetstid. Möjligheten till ett friår är en annan reform som minskar arbetslösheten och ökar livs- kvalitén. Den som väljer att ta tjänstledigt ska erbjudas ersättning från a-kassan, förutsatt att en arbetslös får jobbet. Grön skatteväxling Samhället måste styras i grön riktning. Det kan ske genom att marknaden får ekonomiska motiv att rationalisera bort miljöförstöring samtidigt som fler jobb stimuleras fram. Till- sammans med den internationella gröna rörel- sen har vi valt att ge vår strategi namnet ”grön skatteväxling”. I grunden består den av att sänka kostnaderna för arbete och höja skatten på energi, råvaror och miljöfarliga utsläpp. En grön skatteväxling skulle skynda på över- gången till ett hållbart samhälle och skapa nya jobb. Arbetskraftsintensiva verksamheter gyn- nas, vilket leder till fler jobb inom såväl den sociala sektorn (vård, omsorg, kultur och ut- bildning) som den gröna sektorn (återvinning, reparation, underhåll, närproduktion, arbete med förnybar energi). Vi föreslår en långsiktig strategi för en grön skatteväxling. Syftet är att ge näringslivet lång- siktiga spelregler för att kunna investera i rätt tid. Genom den gröna skatteväxlingen kommer både industri som baseras på industriellt krets- lopp och gröna konsumtionsmönster att växa. miska styrmedel och förändringar i skattesys- temet vill vi stärka självtilliten i lokal- samhället och därmed människors möjlighet till försörjning. Arbetsrätt Vi vill stimulera till jobb som är förenliga med Dagens lagstiftning måste förnyas så att skyd- ett ekologiskt hållbart samhälle. Genom poli- det för den enskilde ökar, men också så att tiska beslut kan miljöförstörande aktiviteter mindre företag kan ges undantag. De kan till och arbeten motverkas. Därför är det viktigt exempel få möjlighet att undanta två anställda för samhället att konsekvensbeskriva nya ty- från turordningsregeln under förutsättning att per av jobb och endast stimulera de som bi- lagar som förbjuder könsdiskriminering och drar till ett ekologiskt och socialt hållbart sam- föreningsrättskränkning inte kan kringgås. Den hälle. Exempel på dessa typer av arbeten är gröna ideologin betonar fysiska personers rät- närproduktion, reparation, återvinning, arbete tigheter och trygghet snarare än juridiska. med förnybar energi och arbete inom den so- Facklig vetorätt enligt medbestämmandelagen ciala sektorn. ska finnas eftersom den kan utgöra ett skydd mot oseriösa företag. Däremot anser vi att man ska införa ett förbud mot stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag. Det är inte rim- ligt att facken ska kunna blockera ett företag för att uppnå kollektivavtal, som i praktiken inte kommer att reglera arbetsvillkoren för någon. Familjeföretagen måste ges rätten att be- stämma vilka inbördes förhållanden som ska råda så länge man håller sig inom lagens gränser. Ramarna för arbetstidsreglering i lagen ska skärpas. Normalarbetstiden ska sänkas till 30 timmar i veckan. Gränserna för hur mycket övertid som tillåts ska vara snäva och möjlig- heten till dispens för större övertidsuttag be- gränsas. Lagstiftingen bör vara flexibel så att arbetsmarknaden utvecklas mot att inte efter- fråga när och var ett arbete blir utfört – utan att det blir utfört och till rätt kvalité. Det inne- bär också en större flexibilitet i arbetstids- förläggningen men också ett ansvar som män- niskor vill och kan ta. Självtillit och självförvaltning Arbetsmiljö Nyckelbegrepp för kretsloppsekonomi är att Vi anser att grundprincipen för allt arbetsmiljö- man litar till sina egna grundläggande resur- arbete ska vara att undanröja riskkällorna i själva ser och möjligheter – självtillit. Småskalig, lo- produktionsprocessen eller arbetsmomentet sna- kal och decentraliserad produktion på bekost- rare än att minska skadeverkningarna med till nad av koncentration och centralisering. exempel personlig skyddsutrustning. Det innebär att människor tar vara på de Den psykosociala arbetsmiljön måste upp- lokala möjligheterna att klara sin bas- märksammas mer. Skador av psykosocial na- försörjning av exempelvis mat och energi. tur ska jämställas med fysiska arbetsskador när Självförvaltning och kooperativa organ- det gäller ersättning. Vidare ska arbetstagare isationsformer är viktiga medel för att ge ges ett verkligt inflytande över sin arbets- självtillit. Självförvaltning är en väg att närma situation: Arbetsrotation, lagarbete och själv- sig ekonomisk demokrati. Genom ekono- styrande grupper ska främjas. Gröna jobb Genom den gröna skatteväxlingen kommer både industri som baseras på industriellt kretslopp och gröna konsumtionsmönster att växa. Vi anser att grundprincipen för allt arbetsmiljöarbete ska vara att undanröja riskkällorna i själva produktions- processen. Varor och produkter ska ersättas med de minst miljö- och hälsofarliga märken som finns på marknaden. Vi anser att lika lön för likvärdigt arbete är en självklarhet samt att den kollektiva lönediskrimineringen som finns inom människovårdande arbeten måste upphöra. Med en allt större tjänstesektor och ökad användning av modern informationsteknik kan det skapas förutsättningar för nya sätt att orga- nisera arbete. Distansarbete kan ge människor nya valmöjligheter för boendet och kan med- föra nya sätt att geografiskt sprida arbetstill- fällen och ge miljöförbättringar genom färre arbetsresor. Det är dock viktigt att vara upp- märksam på risken för social isolering. Dessa miljövänliga och resurssnåla arbetsformer vill vi stödja under förutsättning att de kan genom- föras på ett för människorna tryggt sätt. På många arbetsplatser är kemiska hälso- risker av olika slag ett stort problem. Många av de farliga ämnena ger inga varningssymptom. Vi vill att försiktighetsprincipen ska gälla vid introduktion av nya kemiska ämnen. Substitu- tionsprincipen ska också tillämpas. Den inne- bär att varor och produkter ska ersättas med de minst miljö- och hälsofarliga märken som finns på marknaden. Forskning om hur olika ämnen reagerar med varandra och påverkar människors hälsa ska ges ökade resurser. Gränsvärden ska sät- tas så lågt att de säkert skyddar mot skade- verkningar, även på lång sikt. Gränsvärden ska vara juridiskt bindande och medföra betydande påföljder om arbetsgivaren inte följer dem. Den fysiska arbetsmiljön har i många vik- tiga avseenden förbättrats. Ändå skadas, invalidiseras och dödas varje år ett stort antal människor på grund av brister, slarv och oin- tresse i kombination med dålig kunskap och bristande tillämpning av lagstiftningen. Vi anser att lagen måste tydliggöras och skärpas. Vi har också sett hur nya problem och risk- grupper tillkommit, framför allt inom kontors- branschen. Vi kräver att gränsvärdet för bul- ler ska sättas på en nivå som är ofarlig för hälsa och välbefinnande. Riskerna med elektromagnetiska fält måste tas på allvar av myndigheter och företag. Fler forskningsinsatser och utredningar behövs. Gränsvärden för elektromagnetiska fält ska fast- ställas i enlighet med försiktighetsprincipen. Saneringen av asbest ska fortsätta och en totalinventering av var ämnet finns ska genom- föras. Sanering av hälsovådliga lokaler och eko- logiskt byggande är andra väsentliga insatser för att minimera riskerna i arbetsmiljön. Lönebidragsanställningar Det är viktigt att samhället ger alla möjlighet att få fotfäste på arbetsmarknaden, även de som har funktionshinder. Lönebidragsanställning där ar- betsgivaren får ersättning i relation till grad av funktionshinder, är en viktig del i den politiken. Utbildning och livslångt lärande Vi anser att arbetsmarknadspolitiken ska präg- las av meningsfullt arbete och utbildning, inte bara kontantersättning. Alla bör ges möjlighet till ständig kompetensutveckling. Ett lärlings- system ska skapas för att öka möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden. Det kan gälla både ungdomar och studerande. Det är viktigt att stimulera människor att studera mera. Det gäller både fortbildning av anställda och möjlighet för arbetslösa att vidareutveckla sin kompetens. Studiemedelsystemet bör re- formeras så att bidragsdelen ökar för att på sikt leda till studielön. Jämställdhetsaspekter Vi vill verka för en arbetsmarknad där alla har lika möjligheter oavsett kön. Det finns lågav- lönade både bland kvinnor och män, men kvin- norna är i majoritet. Det finns ett samband mel- lan andelen kvinnor i en yrkeskår och dess lönesättning. Ju fler kvinnor desto lägre löne- läge. Vi anser att lika lön för likvärdigt arbete är en självklarhet samt att den kollektiva löne- diskrimineringen som finns inom människo- vårdande arbeten måste upphöra. Vi stöder rät- ten att kvotera underrepresenterat kön vid lika meriter. Sverige har ratificerat FN-kon- ventionen om jämställdhet som tillåter posi- tiv särbehandling. Arbetslöshetsförsäkring Vi anser att en allmän statlig arbetslöshetsförsäk- ring ska finnas. Den ska finansieras solidariskt. Ersättningens storlek ska bygga på att man inför ett så kallat brutet tak. Det innebär en högre pro- centuell ersättning för de först intjänade inkom- sterna upp till en viss nivå, brytpunkten. Ovanför den nivån ges en lägre ersättning. Vi motsätter oss olika former av förtäckt beskattning av arbete ge- nom så kallade egenavgifter som ska finansiera obligatoriska försäkringar. Vi anser att medbor- garna redan genom skattesystemet har betalat en allmän grundförsäkringspremie. 6. Näringsliv Genom ett väl fungerande näringsliv ska sam- hället försörjas med mat, kläder och andra varor och tjänster av hög kvalitet. Produktion och konsumtion ska ske på ett uthålligt sätt i samklang med natur och människor. För att detta ska vara möjligt måste samhället och våra gemensamma regelverk utformas så att stort utrymme lämnas för människors kreativitet och skaparvilja. Delaktighet och närhet till beslutsfattandet måste stärkas. Fantasi, flexi- bilitet och mångfald ska uppmuntras. I vårt Sverige utvecklas företag och teknik i ett sam- spel mellan globala nätverk och lokala när- samhällen. Vi lever i en tid som rymmer unika möjlig- heter lika väl som stora hot. Å ena sidan cen- tralisering, arbetslöshet, fattigdom och miljö- problem. Å andra sidan välfärd, frihet och gröna tekniska lösningar. För att ta tillvara dessa möjligheter och möta hoten behöver samhället växa utifrån en världsbild som inte är fokuserad på materiell konsumtion utan mer inriktad på kulturell ut- veckling, självtillit och livskvalité. Politikens roll inom näringslivet är framförallt att skapa lagar och regler som underlättar mångfald och förändring samtidigt som gränser sätts för marknadens utrymme ur sociala och miljö- mässiga aspekter. Ett fungerande näringsliv förutsätter att den gemensamma sektorn kan erbjuda bra och fungerande barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Näringslivsstruktur Vi förespråkar ett differentierat ägande bestå- ende av såväl privata, kooperativa, kommu- nala som statliga företag. Offentligt styrda fö- retag ger av flera skäl ett väsentligt bidrag till näringslivet. Det gäller till exempel i situatio- ner där det är viktigt att ha demokratisk kon- troll över strategiska naturtillgångar, infra- struktur med mera. För framtiden vill vi framförallt stödja de små företagen i enskild och kooperativ ägo. Dels ger ett spritt ägande i ett decentraliserat näringsliv de bästa förut- sättningarna för en demokratisk samhällsut- veckling. Dels anser vi att småföretag måste stär- kas för att arbete och försörjning ska tryggas. Mindre företag står oftast för den idérikedom och livskraft som är nödvändig för förnyelse och utveckling av vårt näringsliv. Kooperativa idéer ger möjlighet till delak- tighet och samarbete mellan människor på lika villkor. Kooperativa företag har därför stora förutsättningar att bli den vitamininjektion och folkrörelse som behövs i svenskt näringsliv. Idag domineras det svenska näringslivet av ett litet antal mycket stora företag. I vissa fall är det både bra och nödvändigt, men i andra fall är det till skada för både konsumenter och samhället i stort. Vi vill därför skärpa konkurrenslagstiftningen i Sverige så att bran- scher med alltför stor koncentration tvingas till en förändring. Förnyelse Det är oerhört viktigt att Sverige får ett nä- ringsliv som i större utsträckning än i dag kan förnya och förändra sig. Nya företag måste kunna finna en jordmån att växa i och de som redan finns måste kunna utvecklas genom nya idéer och projekt. Innovatörer och uppfinnare behöver till exempel få betydligt bättre utveck- lingsmöjligheter. Någon måste också vara be- redd att ta risker. Delvis handlar det om att förändra attityder både inom finansvärlden, politiken och industrin. Men vi kan också underlätta en förnyelse genom att förbättra regelverk och organisation. Vi vill skapa en ny form av riskkapitalfonder med fördelaktiga skattevillkor för att öka till- gången till privat riskvilligt kapital i större utsträckning. Det är också viktigt att lagar och skatteregler utformas så att det finns goda möjligheter att bygga upp ett eget kapital inom företagen. Ett fungerande näringsliv förutsätter att den gemensamma sektorn kan erbjuda bra och fungerande barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Vi stödjer en utveckling mot fler lokala och regionala banker. Det ger bättre chanser för det lokala näringslivet att få fram finansiering samtidigt som människors sparande blir till nytta för bygden. Vi vill också stimulera lokal produktion för lokal konsumtion för att minska sårbarheten och transportsträckorna. Vi anser att det lokala samhället ger bättre möjlighet till arbete och försörjning samtidigt som de- mokratin förstärks. Den informella sektorn kan också ge ett betydande bidrag till människors försörjning. Utbildning är en avgörande faktor för för- nyelse och förändring. Lärlingssystem och yr- kesskolor är två viktiga inslag för att bättre ta till vara ungdomars skaparkraft och förmåga. En grön skatteväxling för att minska skat- ten på arbete och höja den på energi och ut- släpp är ett viktigt medel för att underlätta övergången från industrisamhället till ett grönt och uthålligt samhälle. För näringslivet ger en sådan växling signaler om att det kommer att bli billigare att anställa människor och att fö- retagen vinner på att investera i en bättre miljö. Vi vill stödja en satsning på vidareföräd- ling av råvaror i glesbygd, särskilt inom trävaru- och livsmedelssektorerna. Vi vill också förbättra möjligheterna att förlägga tjänsteföretag i gles- bygden. En väg för att underlätta en sådan ut- veckling är att införa en solidarisk taxa på tele- nätet i hela landet. Mycket talar för att kvinnor kan leda ut- vecklingen mot ett starkare och stabilare nä- ringsliv i glesbygden. Sannolikt är en ökad satsning för att stärka kvinnors företagande i lands- och glesbygd en förutsättning för att återskapa en livskraftig utveckling i dessa re- gioner. Att öka självtilliten och företagandet i de regioner som idag får regionalpolitiskt stöd bör vara ett viktigt inslag i den förda politi- ken. Ett sätt är att återbörda en större andel av vinsterna till det område där de har produce- ras. En uthållig utveckling inom näringslivet kräver stora samhällsinsatser för att bygga ut järnväg och sjöfartsförbindelser. Vägtrans- porter kommer att bli dyrare i framtiden, vil- ket gör att mer miljövänliga transportalternativ måste finnas att tillgå. Fortsatta satsningar för att få god datakommunikation över hela lan- det är också nödvändiga. För att öka det personliga ansvaret i nä- ringslivet bör system utvecklas som medför att större aktieägare tvingas till ansvar för fö- retagets verksamhet. 7. Internationella frågor På en enda jord med begränsade resurser är vi alla beroende av varandra. Ansvaret för till- ståndet i världen är gemensamt. Vi vill verka för en utjämning och en mer rättvis fördelning av jordens resurser. Alla människor måste få sina grundläggande behov tillgodosedda. Världen står inför gigantiska utmaningar i form av en kraftig befolkningsökning, storska- lig miljöförstöring, minskande bördighet och brist på vatten och livsmedel. Konkurrensen om jordens resurser skapar starka spänningar och konflikter. Både politiska ledare, interna- tionella organ och enskilda medborgare måste ta sitt ansvar. En solidarisk livsstil ställer stora krav på förändringar i vårt samhälle. Vi behö- ver resurseffektiva, nya lösningar när det gäller energiproduktion, energianvändning, transport- system samt industri- och livsmedelsproduk- tion. I ett globalt miljö- och rättviseperspektiv är det nödvändigt att den rika världen skyndar på mot kretsloppssamhället. Bistånd Vi vill att självtillit ska bli ett nytt bistånds- mål. Biståndet måste utformas så att länderna får större möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar och traditioner och i en takt som gör att människorna inte känner sig utan- för och främmande inför de förändringar som sker. Detta är också en förutsättning för att de- mokratin ska kunna utvecklas i u-länderna. Produktionen av livsmedel, energi och an- dra basvaror bör i första hand inriktas på att tillfredsställa den egna befolkningens behov och först därefter på handel med omvärlden. Många problem, både i den fattiga och i den rika världen, beror på en alltför ensidig inrikt- ning på ett fåtal exportprodukter. Det har ska- pat sårbarhet och beroende i stället för utveck- ling och trygghet. Kvinnor i u-länder bär en tung börda. De har ofta ansvar för hem, barn och familjens jordbruk. Vi anser därför att mer av biståndet ska satsas på kvinnorna, deras arbete och ut- bildning. De familjerådgivningsprogram som finns i tredje världen behöver starkt stöd. Pre- ventivmedel är ofta svåra att få tag i, och de kostar pengar. Vi vill att Sverige genom FN och andra organisationer ska gå i spetsen för en kraftigt ökad utbildning i familjeplanering och dessutom satsa på preventivmedelsservice. En konsekvens av detta är att Sveriges bistånd till de fattiga länderna måste öka – ett absolut minimum är en procent av BNP. Det är viktigt att biståndsresurserna används effektivt och riktat för att de ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Biståndet ska inte ses som ett stöd till svensk industri. Två internationella fonder för miljöinsatser ska också inrättas, en för u-länderna och en för Östeuropa. Vi anser att miljökonsekvens- beskrivningar ska ingå i all biståndsverksam- het. U-landsskulden I dag går nettoflödet av ekonomiska resurser från fattiga länder till rika. U-länderna betalar mer i amorteringar och räntor på lånen från de rika länderna än vad de får tillbaka i bistånd. Denna skuldfälla förvärras genom Världsban- kens och Internationella valutafondens omfat- tande strukturanpassningsprogram, som måste följas för att få fortsatta lån. Programmen går ut på att anpassa u-ländernas ekonomier till den export- och importinriktade världsekono- min. Följden blir minskad självtillit och ett ökat beroende av i-länderna. Samtidigt medför strukturanpassningen att budgeten för social- vård, hälsovård och skola ofta måste skäras ned. Vi anser att Sverige aktivt ska föregå med gott exempel genom att skriva av de fattiga ländernas skuldbörda. Dessutom ska Sverige arbeta för en allmän avskrivning av utveck- lingsländernas offentliga skulder till staten, In- ternationella valutafonden och Världsbanken. Vi vill verka för en utjämning och en mer rättvis fördelning av jordens resurser. Alla människor måste få sina grundläggande behov tillgodosedda. I ett globalt miljö- och rättviseperspektiv är det nödvändigt att den rika världen skyndar på mot kretsloppssamhället. Vi anser att Sverige aktivt ska föregå med gott exempel genom att skriva av de fattiga ländernas skuldbörda. Rika länder står i en omfattande miljöskuld till de fattiga länderna genom den globala miljöförsämring som vår livsstil orsakar. Vi anser att denna miljöskuld ska erkännas, så långt möjligt beräknas och återbetalas. Vi krä- ver att miljö- och utvecklingsfrågor får hög prioritet i GATT-förhandlingarna. I-länder måste öppna sina marknader för u-länder på rättvisa villkor, men frihandel får inte bli ett självändamål eller lanseras som nyckeln till en hållbar utveckling. Sociala, politiska och miljömässiga krav ska utgöra ramarna för fri- handeln och inte tvärtom. Världsutvecklingen Den starka internationalisering som präglar världen är på gott och ont. Den globala miljö- krisen och vapenteknologins så kallade fram- steg förenar nu alla människors livsöden mer än någonsin och gör globalt samarbete nöd- vändigt. Men samtidigt medför internationella beroenden att lokalsamhällen utplånas, att den kulturella mångfalden urholkas och att avstån- det mellan människor och ekonomiska och politiska makthavare ökar. I den industrialiserade västvärlden på norra halvklotet har tendenser till ekonomisk och politisk internationalisering dominerat utveck- lingen. Under samma tid har övriga delar av världen präglats av att imperier och kolonial- välden har brutit samman och att många nya suveräna stater har etablerats. Efter upplös- ningen av de europeiska kolonialväldena har turen nu kommit till Östeuropas frigörelse från Sovjetimperialismen. Lokalt självbestämmande Huvudmålet för det internationella samarbe- tet är att finna en rimlig avvägning mellan le- gitima demokratiska krav på lokalt, regionalt och nationellt självstyre och tillfredsställan- det av nödvändiga behov av samarbete över större regioner och inte minst över hela jord- klotet. Den så kallade funktionalistiska samarbetsmodellen innebär att suveräna sta- ter samarbetar utan att ge avkall på sitt själv- bestämmande annat än i mycket begränsad utsträckning. Den har resulterat i FN-systemet, Europarådet, Europeiska säkerhetskonferen- sen och mängder av liknande samarbets- strukturer. Det funktionella samarbetet bör effektiviseras genom att vissa begränsade beslutsfunktioner överförs till överstatliga or- gan, främst när det gäller gränsöverskridande miljöföroreningar, mänskliga rättigheter och fredsskapande åtgärder. Vi avvisar däremot den så kallade federal- istiska samarbetsmodellen, som syftar till att successivt förvandla suveräna stater till län i nya supermakter. Vi är i princip positiva till varje folks självbestämmande. Denna grund- syn är ett huvudskäl till att vi säger nej till en europeisk union och liknande supermakts- system i andra delar av världen. I stället föror- dar vi en förstärkning av FN-systemet och andra funktionella samarbetsstrukturer, där stater och folk kan mötas på lika villkor. Supermakter och nord-sydkonflikter Frånvaron av supermakter är tyvärr ingen ga- ranti för fred. Men medan inbördeskrig eller lokala och regionala krig kan förgöra många människor är det bara konflikter mellan super- makter och militärallianser som kan förgöra hela mänskligheten. Därför ser vi med oro på tendensen till några få supermaktsblock i den rika världen, maktblock som konkurrerar om världsherraväldet. Det finns flera risker med denna utveckling, dels kan den leda till ökande klyftor mellan nord och syd, dels till handels- krig mellan supermaktsblocken. Båda scena- rierna kan i sin tur orsaka militär konfrontation. Miljösamarbete En rad viktiga miljöpolitiska frågor är inter- nationella eller globala problem, till exempel försurningen, övergödningen av haven, ut- tunningen av ozonskiktet och ökningen av växthusgaser i atmosfären. För att lösa dessa miljöproblem behövs ett omfattande interna- tionellt samarbete. Internationella avtal och konventioner är viktiga och bör utvecklas ge- nom att man kopplar kontrollmekanismer och bindande beslut till undertecknandet. Vi anser också att en internationell miljödomstol måste inrättas. Där ska även frivilligorganisationer ha talerätt. I Europa bör bindande beslut om lägsta gemensamma normer kunna fattas i viktiga miljöfrågor genom Europarådet. Även FNs Europaavdelning (ECE) är ett viktigt forum för ett alleuropeiskt miljösamarbete där bin- dande beslut kan fattas. En europeisk miljöfond bör upprättas för att användas mot regionala miljöproblem som faller utanför det nationella miljöarbetet. Sverige bör också verka för en internationell ”Marshallplan” för Östeuropas miljö. På global nivå är FN en naturlig samarbets- organisation som i betydligt större utsträck- ning borde användas i miljöarbetet. En refor- mering av FN-stadgan som möjliggör en ut- veckling av bindande miniminormer genom majoritetsbeslut skulle också vara av mycket stor betydelse. Sverige måste gå före Internationellt samarbete är viktigt för att åstadkomma förändringar. En annan väg är att gå före och genom det goda exemplet visa att en positiv förändring inte bara är önskvärd utan också möjlig. Hittills har denna strategi varit den mest framgångsrika. Genom att enskilda länder och delstater har vågat fatta radikala miljöbeslut utan att invänta internationella överenskommelser har miljöopinionen världen över blivit starkare, och så småningom har andra länder följt efter. Även i det internatio- nella arbetet med bland annat miljökon- ventioner, har det goda exemplets makt haft stor betydelse. Internationella överenskommelser blir inte automatiskt en del av den nationella rätten i Sverige. Vi anser att traktat som ingåtts av Sverige måste införlivas i svensk rätt, detta för att de ska gälla i svenska domstolar. Det ska inte vara möjligt för statsmakter att ingå avtal och konventioner, som till exempel besluten vid miljömötet i Rio 1992 eller FNs barn- konvention, utan att dessa följs upp av riksda- gen och leder till praktisk, politisk handling. Vi vill att Sverige ska bli ett ekologiskt modelland som vågar gå steget före och som på så sätt medverkar till att skjuta fram posi- tionerna i det internationella miljöarbetet. Det är av avgörande betydelse för det globala miljöarbetet att handelsavtal och internationellt samarbete inte innebär begränsningar av rät- ten för enskilda länder att ta progressiva steg för en bättre miljö. Vi vill också att Sverige ska ta initiativ till att föra in miljöklausuler i internationella han- delsavtal. Rovdrift och låga miljökrav i en- skilda länder ska inte kunna försvåra det in- ternationella miljöarbetet. Grannsamarbete Samarbetet med grannländer är naturligen av speciellt slag. De ekonomiska, sociala och his- toriska banden är starka och kommunikatio- nerna väl utvecklade. I Norden har också ett mycket omfattande samarbete skett, det vill vi vidareutveckla. Nordiska rådet bör få större befogenheter och väljas i direkta val. De om- råden som särskilt kan utvecklas inom ett nord- iskt samarbete är: • gemensamma miljöprogram för att åstad- komma mer effektiva åtgärder i vårt närom- råde • ett ökat säkerhetspolitiskt samarbete • ekonomiskt samarbete Grannsamarbetet bör också utvidgas till att omfatta hela Östersjöregionen och Nordkalot- ten. Förutom miljöinsatser bör bland annat den gemensamma nordiska arbetsmarknaden ut- vidgas till de baltiska länderna. De övriga EU-länderna är också nära gran- nar till Sverige, vilket motiverar särskilda sam- arbetsformer. Vi vill att Sverige ska gå ur EU. Så fort som möjligt bör en folkomröstning om utträde ur EU äga rum. Istället för EU-med- lemskap eller EES-avtal förespråkar vi frihan- delsavtal med EU och EES-länderna. Vi är positiva till fri rörlighet för människor. Däre- mot måste rörligheten för kapital och varor be- gränsas om inte den ekonomiska politiken ska urholkas och möjligheterna till en god miljö- hälso- och konsumentpolitik äventyras. Aktiv svensk utrikespolitik Svensk utrikespolitik ska syfta till global eko- nomisk utjämning, fred och nedrustning, sprid- ning av demokrati och mänskliga rättigheter och ett undanröjande av de globala miljöhoten. Dessa mål måste vara överordnade begränsade svenska intressen, som att främja svensk export. För att det ska vara möjligt att främja dessa syften måste Sverige kunna driva en självstän- dig utrikespolitik och vara obunden av förplik- tande allianser. Sverige ska ha oinskränkt rätt att tala med egen röst på världsarenan. Efter- som detta inte är möjligt inom ramen för EU ger det oss ytterligare ett skäl att kräva utträde ur unionen. Sveriges tradition att visa särskilt intresse för världens fattiga och förtryckta ska inte offras – den ska snarare förstärkas och vidareutvecklas. Vi vill att Sverige ska bli ett ekologiskt modelland som vågar gå steget före och som på så sätt medverkar till att skjuta fram positionerna i det internationella miljöarbetet. Svensk utrikespolitik ska syfta till global ekonomisk utjämning, fred och nedrustning, spridning av demokrati och mänskliga rättigheter och ett undanröjande av de globala miljöhoten. 8. Fred Vi förespråkar en gradvis övergång från mili- tära till civila delar i samhället för att minska det ekonomiska beroendet, värna om männis- kor och miljö, minska sårbarheten och öka själv- tilliten. Vi strävar efter total militär avrustning och att försvaret på sikt ska bli helt civilt. Sverige bör gå före på nedrustningens väg mot det övergripande målet – en global avrustning. Ett viktigt steg på vägen är att minska de militärindustriella intressenas makt och infly- tande över politiken. De utgör ett ständigt hot mot freden och demokratin. Deras kortsiktiga intressen kan inte tillåtas styra utvecklingen. För att stå fritt och oberoende i förhållande till stormakterna ska Sverige återupprätta och utveckla neutralitetspolitiken. Sverige ska vara alliansfritt i fred för att kunna vara neutralt i krig. Det är ett av de starka skälen till varför Sverige bör gå ur EU. Vidgad hotbild Vi strävar efter total militär avrustning och att försvaret på sikt ska bli helt civilt. Sverige bör gå före på nedrustningens väg mot det övergripande målet – en global avrustning. Fred är inte bara målet utan också vägen. Därför tar vi avstånd från våld som ett sätt att lösa konflikter. Säkerhetspolitik gäller inte enbart militära frå- gor. Orsakerna till krig och konflikter är ofta av ekonomisk, ekologisk, religiös eller kulturell natur. För människor i Sverige är de militära hoten begränsade och potentiella medan andra hot är reella i den meningen att de redan skadar och dödar människor och natur, varje dag. I dag finns inte några militära hot mot Sverige. Situationen kan dock förändras. Där- för måste vi ha en beredskap för att på olika sätt möta militära angrepp. Om till exempel EU utvecklas till en stormakt som hamnar i konflikt med en annan stormakt, kan det mili- tära hotet återuppstå. Den största insatsen kan vi göra genom att återupprätta neutralitetspo- litiken, minska sårbarheten, öka antalet handels- kontakter, minska vår exploatering av fattiga länder och på andra sätt förebygga konflikter i världen. Vår frihet och överlevnad hotas på ett fler- tal sätt genom en kontinuerlig kemisk påver- kan. Människans celler utsätts för gifter som de aldrig tidigare i mänsklighetens historia varit utsatta för. Konflikter och flyktingström- mar till följd av ekologiska katastrofer ökar. En orsak är de klimatförändringar som vi i den rika världen bär det största ansvaret för. En stor del av miljöproblemen härrör från det militära försvaret, både i Sverige och i andra länder. Vi kräver att militär verksamhet under- ställs samma lagar och miljökrav som civil verksamhet. Miljökonsekvensanalyser ska genomföras vid alla materialinköp och strate- giska beslut. Majoriteten av världens befolkning lever i fattigdom och många svälter. Tillsammans med den ojämna resursfördelningen är fattig- domen ett ständigt hot mot världsfreden, både lokalt och globalt. Den rika världens behand- ling av den fattiga majoriteten kan på sikt ut- lösa storkrig. För att minska fattigdomen före- språkar vi bland annat en avskrivning av de fattiga ländernas skulder. Sårbarhet och ensidiga beroendeförhål- landen kan också leda till konflikter och hota vårt demokratiska styrelseskick och vår regio- nala och nationella självständighet. Det handlar framför allt om energi- och livsmedelsförsörj- ningen, men också om den ekonomiska interna- tionaliseringen, som skapar beroende av starka maktcentra utan demokratisk förankring. Fred är vägen Fred är inte bara målet utan också vägen. Där- för tar vi avstånd från våld som ett sätt att lösa konflikter. Erfarenheterna av vapenanvändning vid konflikter är djupt nedslående. Vapen- utveckling och ökad militarism har på intet sätt lett till fred eller mänskligare relationer mel- lan folk och nationer. Snarare har militarismen lett till mänsklig förnedring och oändligt li- dande, trots att det nästan alltid hävdats att det militära våldet använts i det godas tjänst. Fre- den garanteras inte heller av ett svenskt eller nordiskt EU-medlemskap. Den svenska säkerhetspolitiken ska bygga på en trovärdig neutralitet och arbete för in- ternationella överenskommelser i frågor som nedrustning, icke-våldsfördrag, kärnvapen- avrustning, avtal om biologiska och kemiska stridsmedel och demilitariserade zoner. Bin- dande överstatliga beslut ska kunna fattas när det gäller nedrustning, grundläggande sociala och mänskliga rättigheter och miniminormer för miljöpolitik. Sverige ska arbeta aktivt för fred och säkerhet inom FN och OSSE. Vi står bakom FNs målsättning om allmän och total militär avrustning. Sverige bör ta initiativ till att FN går in aktivt för att utveckla metoder för konflikthantering utan våld. Vi anser att kärnvapen inte ska få finnas på svenskt territorium. Sverige måste därför av- visa alla flottbesök där man inte lämnar ut- tryckliga garantier för att kärnvapen inte finns ombord. Sverige ska också arbeta för att skapa en kärnvapenfri zon i Norden, som ett led i strävandena att nå en kärnvapenfri värld. Sveriges engagemang för spridningen av kärnteknologi, bland annat genom det aktiva svenska medlemskapet i IAEA (Internationella atomenergiorganet) och den svenska produk- tionen av vapenplutonium bidrar till att under- lätta kärnvapenspridningen i världen. Vi an- ser att Sverige i stället ska verka för att hindra spridningen av kärnteknologi och att stoppa plutoniumproduktionen. Därför ska också kärnkraften avvecklas snabbt. Den svenska vapenexporten bidrar till att våld och krig uppfattas som ett naturligt sätt att lösa konflikter. Därför går inte svensk va- penhandel att förena med en aktiv fredspoli- tik. Den svenska vapenexporten och vapen- importen måste upphöra. Sverige ska avstå från vapenutveckling med andra länder. Omrustning I ett modernt försvarstänkande är en succes- siv militär nedrustning en viktig komponent. Därför är det nödvändigt att utveckla försvarsmetoder som bygger helt på icke- militära inslag. Vi måste ta vara på de erfaren- heter som finns av civilmotstånd, handels- blockader och andra sanktionsmöjligheter samt analysera och utveckla idéer på detta område. Det ligger ett demokratiskt värde i att med- borgarna – kvinnor och män – på något sätt deltar i värnet av de människor som behöver hjälp och den miljö som hotas. Det finns inget demokratiskt i den militära tvångsrekrytering som kallas värnplikt. Vi anser att värnplikten ska avskaffas och ersättas av en frivillig värn- tjänst. I takt med att det militära försvaret mins- kar kommer värntjänsten att i allt högre grad inriktas på civila insatser. Flera av våra land- skapsregementen kan omvandlas till miljö- värnsregementen. Lämpliga uppgifter är till exempel att medverka i internationella räddnings- och katastrofinsatser samt att be- vaka miljösituationen i havet, luften och på land. Inom miljövården skulle värntjänsten kunna innebära allt från aktivt miljöarbete med restaurering och nyanläggning av våtmarker och skötsel av nationalparker till provtagnings- och analysarbete samt kartläggning och skydd av hotade arter. Inom sjukvård och omsorg skulle en värntjänst kunna innebära en för- stärkning av den ordinarie personalstyrkan, om nödvändig utbildning ges. Genom volontär- arbete i andra länder skulle värntjänsten kunna öka förståelsen för och kunskapen om andra kulturer och därigenom bidra till en fredligare värld. Vi anser att aktivt miljöbistånd ska utgöra en viktig del av säkerhetspolitiken. Detta för att åtgärda miljöhot och förebygga potentiella konflikter i samband med ekologiska katastro- fer. Sveriges ansvar på detta område ligger i första hand inom vårt närområde. Betydande insatser för att minska utsläppen från Ryss- land och de baltiska staterna får därmed hög prioritet. Den svenska vapenexporten bidrar till att våld och krig uppfattas som ett naturligt sätt att lösa konflikter. Därför går inte svensk vapenhandel att förena med en aktiv fredspolitik. Den svenska vapenexporten och vapenimporten måste upphöra. Vi anser att värnplikten ska avskaffas och ersättas av en frivillig värntjänst. I takt med att det militära försvaret minskar kommer värntjänsten att i allt högre grad inriktas på civila insatser. 9. Flyktingar och invandrare Vi anser att människor ska kunna röra sig fritt över gränserna och vistas, arbeta och studera i det land de önskar. Vår inställning till flyktingar och invandrare grundar sig på solidaritetstanken, att vi efter bästa förmåga ska hjälpa människor i nöd. Det är nödvändigt att Genève- konventionen om flyktingar utvidgas till att också omfatta människor som flyr undan krig, svält och miljöförstöring. Det ger utrymme för en mer human syn på flyktingar och mänskliga rättigheter. Vi anser att människor ska kunna röra sig fritt över gränserna och vistas, arbeta och studera i det land de önskar. Vår inställning till flyk- tingar och invandrare grundar sig på solid- aritetstanken, att vi efter bästa förmåga ska hjälpa människor i nöd. Arbetet ska framför allt ske genom förebyggande insatser och hjälp i nödsituationer i till exempel flyktingläger, men också genom en flyktingpolitik som är generös mot dem som söker en fristad i vårt land. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där erfarenheter, idéer och livsmönster från så gott som hela världen möts. För att förverk- liga vår vision om det mångkulturella samhäl- let vill vi föra en politik som syftar till inte- gration. Det mångkulturella samhället ska kännetecknas av valfrihet, jämlikhet och sam- verkan istället för assimilering, där invandrare ensidigt förväntas anpassa sig till det svenska samhället. Jämlikhetsmålet innebär att invand- rare ska få samma rättigheter och skyldighe- ter som befolkningen i övrigt. Valfrihetsmålet innebär att invandrare ska få möjlighet att välja i vilken grad de vill ingå i en svensk kulturell identitet med svenska livsmönster samt i vil- ken grad de vill behålla och utveckla den ur- sprungliga kulturella identiteten med tillhö- rande livsmönster. Målet om samverkan innebär att ett ömsesidigt och omfattande sam- spel mellan invandrar- och minoritetsgrupper och den svenska infödda befolkningen bör komma till stånd. Genom samverkan utveck- las och berikas det svenska samhället. Att förebygga flyktingströmmar Vi vill att den svenska utrikes- handels- bistånds- och miljöpolitiken ska ha en inrikt- ning som minskar flyktbehoven i världen. Den rika världens miljöförstöring, förbrukning av ändliga råvaror och exploatering av tredje värl- dens naturresurser är några av de företeelser som vi kan påverka. De måste förändras om flyktingströmmarna ska kunna minskas. Svenskt samarbete i flyktingfrågor bör ske via internationella fora såsom FN och OSSE. Vi motsätter oss en gemensam flyktingpolitik inom ramen för EU och Schengenavtalet. Planera för en europeisk flyktingvåg Under flera decennier har flyktingströmmarna varit störst i tredje världen. I Afrika och Asien har många miljoner människor tvingats fly från krig, torka och fattigdom. Grannländerna har vanligvis tagit emot de flesta av de flyende. De närmaste åren får vi dock räkna med stora folkomflyttningar i vår egen världsdel. Denna nya situation ställer stora krav på oss. Sverige måste planera för att kunna ta emot betydligt fler flyktingar än tidigare. Framförallt måste vi göra vad som står i vår makt för att hjälpa till att förbättra levnadsvillkoren i våra grann- länder i öster och stödja en fredlig utveckling i Europa. Generösare flyktingbegrepp Enligt Genèvekonventionen, som Sverige har undertecknat och bygger sin flyktingpolitik på, räknas inte de som flyr undan krig, svält eller miljöförstöring som flyktingar med asylrätt. I Afrika, Asien och Latinamerika har man lik- nande flyktingdokument men använder en bre- dare definition med generösare regler. Det är nödvändigt att Genèvekonventionen om flyk- tingar utvidgas till att också omfatta männis- kor som flyr undan krig, svält och miljöför- störing. Det ger utrymme för en mer human syn på flyktingar och mänskliga rättigheter. Det är också viktigt att definitionen av en flykting vidgas till att omfatta även den dis- kriminering och de övergrepp som kvinnor är utsatta för. Vi vill med kraft verka för att Sve- riges utlänningslag ändras så att en human flykting- och invandrarpolitik blir möjlig. Asyl Vid ankomsten till Sverige ska en flykting mötas av icke-polisiär personal. Redan inför första utredningen ska flyktingen ha tillgång till tolk och juridiskt biträde som han eller hon har godkänt. Beslut i frågan om asyl ska fattas i domstol. Inga asylsökande får hållas i fängs- ligt förvar om de inte har begått brott. Vi anser att flyktingförläggningar bara ska användas för mycket korta vistelser. Flykting- arna ska så snabbt som möjligt beredas plats i samhället för att lättare kunna arbeta, få till- gång till skola för barnen och kunna delta i ett socialt liv. De ska under vistelsen på förlägg- ningen ges god information, på sitt eget språk, om det samhälle de befinner sig i, om sina rät- tigheter och skyldigheter och om svenska seder och bruk. Handläggningstiderna för behandling av uppehållstillstånd måste förkortas. Det är en omänsklig psykisk press för en flykting att vara tvungen att vänta flera år innan han eller hon får besked. Vi anser därför att uppehållstill- stånd bör ges automatiskt efter tolv månader. Den asylsökande har rätt till ett första besked i sitt ärende inom sex månader. Barnens rättigheter Barnens rättigheter blir ofta försummade i flyktingsammanhang. Barnens situation är sär- skilt känslig, och ofta har barnen blivit för- följda, hotade och till och med torterade i sitt hemland. Måste barn förhöras ska det göras av utbildad personal, och stor hänsyn ska tas till deras berättelser och upplevelser. Tolk- ningen av asylrätten bör vara särskilt generös när det gäller barn. De ska aldrig tas i förvar och inte heller skiljas från sina föräldrar om inte mycket speciella skäl föreligger. För att stärka barns position i samhället anser vi att FNs barnkonvention ska införlivas i svensk lag. Introduktion När en flykting fått permanent uppehållstill- stånd är bostad, svenskundervisning, förbere- delser för yrkeslivet, studier, praktik och ar- bete det viktigaste. Stor tyngdpunkt måste också läggas vid den individuella handlings- plan som ska göras upp i samarbete med flyk- tingen/invandraren. Vi anser att flyktingarnas tidigare utbildning, yrkes- och språkkunska- per bör tas till vara bättre än vad som nu sker. Segregering Det mångkulturella samhället präglas idag av en ökad etnisk segregering. Inom många sam- hällsområden blir invandrare diskriminerade med fattigdom, utanförskap och känsla av maktlöshet som följd. Segregationen leder till att möten mellan svenskar och invandrare i vardagslivet blir allt färre. Sveriges befolkning har alltmer kommit att leva i olika världar som kännetecknas av ojämlika levnadsvillkor. Boendesegregationen speglar invandrares sociala och ekonomiska villkor i stort. Invand- rartäta områden blir ofta lågstatusområden och underhåll och upprustning eftersätts. Vi vill öka samhällets resurser till dessa områden så att en god boendemiljö uppnås. För att höja statusen vill vi förlägga myndigheter och in- stitutioner hit samt stimulera företagsetable- ring. Det är också viktigt med en fungerande offentlig service. Vi vill dessutom öka möj- ligheten till självförvaltning och delaktighet i närmiljön. Diskriminering av invandrare på arbets- marknaden kan motverkas på olika sätt. Sverige måste bli bättre på att översätta utländ- ska utbildningar, samt erbjuda ökad möjlighet till komplettering. Stat och kommun bör gå före och ha som jämlikhetsmål att aktivt re- krytera invandrare till sina verksamheter. Diskrimineringsombudsmannen (DO) bör ges ökade befogenheter och resurser. Modersmål Skolans modersmålsundervisning har stor be- tydelse för invandrarbarns identitet och trygg- het. Den ökar deras möjligheter att klara över- gången till den nya kulturen och samtidigt hålla den gamla levande. Modersmålsundervisning är också viktig med tanke på att många förr eller senare återvänder till sitt gamla hemland. Vi vill att det ska vara obligatoriskt för kom- munerna att anordna undervisning i moders- mål. Rösträtt och medborgarskap Vår långsiktiga lösning är att rösträtten ska kopplas till folkbokföringsorten och inte till medborgarskapet. Efter tre års uppehåll i Sverige ska en invandrare kunna rösta vid alla För att stärka barns position i samhället anser vi att FNs barnkonvention ska införlivas i svensk lag. politiska val och, om han eller hon vill, erhålla medborgarskap. Där en människa bor, arbetar och fostrar sina barn ska hon också kunna på- verka samhället politiskt. För att minoritets- och invandrargrupper ska kunna påverka sam- hället krävs bättre och rättvisare representa- tion i politiska organisationer och beslutsfat- tande församlingar. Rasism – främlingsrädsla Etnocentrism innebär att se sin egen kultur som så naturlig och allmänmänsklig att bärare av andra kulturer uppfattas som onaturliga och nedvärderas. För att motverka och förebygga etnocentrism är det viktigt att vi ökar vår för- måga att se det egna livsmönstret som ett av många möjliga mänskliga alternativ. För detta krävs att invandrare och svenskar får möjlig- het att mötas på lika villkor och förmedla kun- skap om varandra i ömsesidighet och samver- kan. De yttersta uttrycken för etnocentrism är främlingsfientlighet och rasism. Det är viktigt att medborgarna tillsammans tar ett kraftfullt avstånd från sådana uttryck. Vi vill att sam- hället aktivt arbetar mot rasistiska och främ- lingsfientliga organisationer, samt att lagar och praxis på området skärps. 10. Naturvård Vårt samhälle tyngs av växande miljöproblem. Trots en omfattande lagstiftning, internatio- nella överenskommelser, information och ut- bildning har ytterst få miljöproblem lösts. Tvärtom tilltar miljöhoten och skadorna både lokalt och globalt sett. Livsförutsättningarna försämras påtagligt. Jordens biologiska pro- duktionsförmåga minskar. Allt fler arter för- svinner eller befinner sig nära gränsen till ut- rotning. Möjligheterna att försörja människor med livsmedel, vatten, bränsle med mera mins- kar. Miljörelaterade sjukdomar ökar snabbt världen över. Vi anser att politikens viktigaste uppgift de närmaste decennierna är att anpassa industrisamhället till naturens krav och förut- sättningar. Naturvården i Sverige är eftersatt. Trots att antalet hotade arter ökar och trots att situatio- nen i många fall är akut har vi inget effektivt skydd för vare sig djur, växter eller naturtyper som är hotade. Våra skyddade arealer är i ett internationellt perspektiv små och långt ifrån tillräckliga för att säkerställa den biologiska mångfalden. De nationalparker och naturreser- vat som finns har visserligen i många fall bil- dats på goda grunder men återfinns till helt övervägande delen i magra marker med en, relativt sett, liten artrikedom. Dessutom tillå- ter Sverige betydande störningar av djur- och växtliv även i skyddade områden. Människor måste inte bara ta större hänsyn till naturen i sina verksamheter- vi måste också anpassa oss till förutsättningarna för livet och dess mång- fald. Vi människor måste ställa betydligt hö- gre krav på oss själva och kombinera detta med juridiskt bindande regler. Forskningen om djur och växter, deras levnadsmönster och krav på livsmiljön, bör också utökas. Naturvården kan inte ses isolerad. Det som sker inom ekonomin och samhället i övrigt påverkar naturen och livsmiljön för alla arter. Den som vill ha en mer komplett bild av hur vi vill lösa miljö- och resursproblemen och skapa ett långsiktigt uthålligt samhället måste också läsa programavsnitten om kretslopps- ekonomi, internationellt samarbete, kommu- nikationer och energi. Miljölagstiftning Vi anser att miljö- och naturlagstiftningen ska förenklas, skärpas och samordnas inom en miljöbalk. Miljökvalitetsnormer ska införas och utgöra rättsligt bindande krav för såväl myndigheter som verksamheter som påverkar miljön. Ett problem i dag är att ytterst få har rätt att föra naturens och drabbade människors talan inför rätta. Vi förespråkar därför att miljö- organisationer och enskilda drabbade ska kunna vara sakägare och få talerätt inför dom- stol när det gäller miljöbrott. En radikal art- skyddslagstiftning som skyddar i princip alla utsatta arter och naturtyper bör inrättas i miljöbalken. Biologisk mångfald Biologisk mångfald är ett mått på naturens ri- kedom och variation. Vi vill att alla arter, ra- ser eller underarter ska garanteras långsiktig överlevnad under naturliga betingelser i livs- kraftiga bestånd inom sina naturliga ut- bredningsområden. Vi vill att utarmningen av naturmiljön ska stoppas genom ökat natur- skydd, större krav på hänsyn inom jord- och skogsbruk, renskötsel och fiske, minskade ut- släpp av miljöstörande ämnen och minskat uttag av naturresurser. Skyddet av ur- och naturskogar, av våt- marker och stränder och ett flertal andra bio- toper som förekommer i landet måste utvid- gas och skärpas. Den skyddade arealen ska vara tillräckligt stor för att säkra åtminstone arters och underarters fortbestånd, vilket to- talt sett bör betyda minst tio procent. Vi anser att våra nationalparker ska grundlagsskyddas. Även de före detta Domän- reservaten bör skyddas enligt lag. Det krävs Vi anser att politikens viktigaste uppgift de närmaste decennierna är att anpassa industrisamhället till naturens krav och förutsättningar. Naturvården kan inte ses isolerad. Det som sker inom ekonomin och samhället i övrigt påverkar naturen och livsmiljön för alla arter. Skyddet av ur- och naturskogar, av våtmarker och stränder och ett flertal andra biotoper som förekommer i landet måste utvidgas och skärpas. Vi anser att ett generellt förbud mot spridning av främmande arter och biotekniskt manipulerade organismer i naturen snarast bör införas. Vi accepterar inte heller att tillstånd ges för patent på levande djur eller växter. Skyddet av vattenmiljöer: grundvatten, sjöar, vattendrag och hav, ska skärpas och utvidgas. En kraftig minskning av utsläppen är nödvändig för att rädda livet i Östersjön, Bottenviken och Västerhavet. ökade resurser för att göra det möjligt att för- bättra skötseln och förhindra djurlivets utarm- ning i dessa värdefulla och ofta känsliga natur- områden. Försurningen av mark och vatten utgör ett av de allra största hoten mot den biologiska mångfalden. Den har redan lett till att ett stort antal skogslevande arter har försvunnit från sina naturliga utbredningsområden i Sverige. Försurningen måste stoppas genom en dras- tisk minskning av utsläppen från trafik, indu- stri, kraftverk med mera. Konstgjord spridning av främmande arter kan ses som en förorening av den biologiska miljön som regelmässigt ger allvarliga ekolo- giska störningar. Detta gäller i ännu högre grad spridning av biotekniskt manipulerade djur, växter och mikroorganismer i den naturliga miljön. Vi anser att ett generellt förbud mot spridning av främmande arter och biotekniskt manipulerade organismer i naturen snarast bör införas. Vi accepterar inte heller att tillstånd ges för patent på levande djur eller växter. Miljö- och naturvårdskraven på jord- och skogsbruk ska skärpas. Brukande och ägande av skog och mark måste kopplas till ett ansvar för att det naturliga livet inte ska utarmas. (Se vidare under kapitel 11 Jordbruk, fiske och skog.) För att inte skogsmark ska förstöras genom tillförsel av metaller och natur- främmande ämnen vill vi införa gränsvärden och kontrollsystem över de substanser som släpps ut i skogen. Större insatser bör göras för att återskapa en del av den natur som försvunnit i till exem- pel odlingslandskapet. Det kan handla om att ta fram en uträtad ås ursprungliga lopp, vilket skulle ge positiva effekter på både djur- och växtlivet och minska kväveläckaget till grund- vattnet. En annan naturtyp som det visat sig möjligt att återskapa, under vissa förutsätt- ningar, är den svenska ängsmarken. Betesdrift, slåtter och reducerad gödsling på gräsmark kan få försvunna örter att återkomma. Vi vill också att naturliga reningsverk ska skapas, till ex- empel odlingsfria zoner längs vattendrag, uppsamlingsdammar i avrinningsområden, våtmarker etc. Vatten och havsmiljö Skyddet av vattenmiljöer: grundvatten, sjöar, vattendrag och hav, ska skärpas och utvidgas. En kraftig minskning av utsläppen är nödvän- dig för att rädda livet i Östersjön, Bottenviken och Västerhavet. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi måste stoppa slöseriet med vatten i industrier, tvätterier, hushåll, badrum och toaletter. För att få vattenmiljöerna att tillfriskna krävs omfat- tande åtgärder för att minska utsläpp från trans- porter, jordbruk och industri. Utsläpp av sta- bila och giftiga metaller och kemikalier måste stoppas. Vi vill också att stora insatser ska gö- ras för att minska utsläppen till Östersjön från Polen, Baltikum och Ryssland. Här har Sverige och övriga nordiska länder ett speciellt ansvar. Vi anser att kväveläckaget från jordbruket måste minskas mycket kraftigt. Vi vill att en hög miljöavgift ska införas på handelsgödsel- kväve och att naturgödselhanteringen ska för- bättras så att kväveförlusterna minskar kraf- tigt. Vi vill också uppmuntra till en ökad an- vändning av odlingssystem där marken är täckt med gröda året om. Vi anser att utsläpp av miljöstörande äm- nen som kväve, fosfater och tungmetaller från reningsverken ska minskas kraftigt genom att industri- och hushållsavlopp separeras, avloppsnätet förbättras och miljöfarliga pro- dukter byts ut enligt ersättningsprincipen (substitutionsprincipen). Vi vill införa förbud mot klorblekning av pappersmassa. Vi säger nej till all oljeborrning i Östersjön. Supertankrar lastade med olja eller andra miljöfarliga ämnen måste förbjudas. Vi anser också att alla oljetransportfartyg i Östersjön, Vänern och Mälaren ska ha tredubbla skott och dubbla bottnar för att i möjligaste mån före- bygga oljeutsläpp vid olyckor. Avsiktliga ol- jeutsläpp är vanligt förekommande både på svenskt och internationellt vatten. Därför vill vi prioritera uppföljning och skärpning av straffpåföljderna vid sådana utsläpp. Försurningen av sjöar, vattendrag och grundvatten är allvarliga hot mot betydande delar av de ekologiska systemen och livets mångfald. Redan vid en sänkning av pH-vär- det med en enhet minskar den biologiska mångfalden till ungefär hälften i sjöar och vat- tendrag. Även människan hotas genom att dricksvattnet förgiftas. Radikala åtgärder mot luftföroreningarna måste högprioriteras. Försurningen har dock redan gått så långt att omfattande kalkningsprogram måste sättas in för att de långsiktiga skadorna åtminstone del- vis ska kunna begränsas. För att riskerna med kalkning ska minimeras bör den ske återkom- mande, med stor varsamhet och med långsamt vittrande material. Vi vill grundlagsskydda våra orörda älvar och älvsträckor. Vattenkraften är färdig- utbyggd i Sverige. 11. Jordbruk, fiske och skog Jordbruk Vi arbetar för en övergång till ett ekologiskt jordbruk som utgår från ett kretslopps- tänkande med minsta möjliga påverkan på naturliga livsprocesser. Vi anser att en successiv övergång till ett ekologiskt jordbruk ska åstadkommas genom ekonomiska styrmedel som till exempel höga avgifter på konstgödselkväve och kemiska bekämpnings- medel. Avgifterna ska återföras till jordbruket genom arealbidrag och stöd till forskning om ekologiskt jordbruk. Vi arbetar för en övergång till ett ekologiskt jordbruk som utgår från ett kretsloppstänkande med minsta möjliga påverkan på naturliga livs- processer. Vi vill bevara och återskapa ett odlingslandskap med mångfald i flora och fauna. Vidare anser vi att alla ska garanteras tillgång till livsmedel av hög kvalitet, fria från tillförda giftsubstanser. Vi vill också att Sverige ska uppnå regional balans inom jord- bruk och livsmedelsindustri och vara självför- sörjande på baslivsmedel. Den mycket omfattande användningen av handelsgödsel och den ensidiga stråsädes- odlingen medför ett betydande kväveläckage och ofta försurning av jorden. Dessutom mins- kar jordens naturliga mullhalt och bördighet samt mikrolivets förmåga att förse växterna med näring. Rester av de kemiska bekämp- ningsmedlen finns ofta kvar i maten och i jorden och förs vidare ut i både vattendrag och grund- vatten. Kemikaliejordbruket inverkar också ne- gativt på flora och fauna i kulturlandskapet. Med ekologiskt jordbruk menar vi ett lång- siktigt hållbart jordbruk där till exempel både biodynamisk och organisk-biologisk odling ingår. Vi anser att en successiv övergång till ett ekologiskt jordbruk ska åstadkommas ge- nom ekonomiska styrmedel som till exempel höga avgifter på konstgödselkväve och ke- miska bekämpningsmedel. Avgifterna ska åter- föras till jordbruket genom arealbidrag och stöd till forskning om ekologiskt jordbruk. Dagens ekologiska jordbruk är beroende av det industriella lantbrukets förädlade sorter och utsädesodlingar. Vi vill därför stödja en utveck- ling av ekologiskt utsäde, baserat på decen- traliserade former av växtförädling och lokalt framtagna och utprovade sorter. Det ekolo- giska jordbruket måste ges undantag från EUs krav på registrering enligt sortlistan. Vi vill att miljöstörande ämnen och pro- dukter ska ersättas. Jordarnas naturliga bör- dighet måste återställas. Genom att särskilja hushållens avlopp från industrins avlopp kan man återföra det biologiska avfallet till åker- jorden. På så sätt är det möjligt att sluta jord- brukets kretslopp utan att förgifta åkermarken. Kemiska bekämpningsmedel som har all- varliga eller långtidsverkande miljöeffekter eller är av begränsad betydelse ska förbjudas omedelbart. För att inte jordbruksmarken lång- siktigt ska förgiftas vill vi att tillförseln av me- taller inte ska få vara större än bortförseln. Det är inte långsiktigt hållbart att tillföra till ex- empel kadmium från jordskorpan via konst- gödsel. På sikt måste jordens gödsling ske genom att kretsloppen sluts. Detta innebär också att våra avloppssystem måste kretslopp- sanpassas och nya lösningar utvecklas. Mål- sättningen måste vara att urin, fekalier, BDT- vatten (bad, dusch, tvätt), industriavlopp etc hanteras var för sig. Användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minskas och snarast upphöra. Jordbruksmark är en oskattbar tillgång i en värld med ökande befolkning och därmed ökade försörjningssvårigheter. Markpolitiken i Sverige måste vara förebyggande. Den bör gå ut på att förhindra att jordbruksmark för- störs genom asfaltering, bebyggelse eller an- nan exploatering. Det är också viktigt att den biologiska mångfalden inte reduceras genom att jordbruksmark slås ut. Ängs- och hag- marker är viktiga inslag i landskapet för att bevara kunskap om landets kulturhistoria. Djurens rättigheter Vi kräver en sund djurhållning inom lantbru- ket. Djuren ska behandlas så att det överens- stämmer med deras naturliga sätt att vara. Vi accepterar inte genteknisk manipulation av djur, inte heller tillväxthormoner, trånga stres- sande djurstallar eller burar. Antibiotika får bara ges till sjuka djur. I ett ekologiskt lant- bruk, som kräver en högre andel vall, kom- mer gårdar med idisslare som nötkreatur, får och getter att ges en större plats. Denna för- ändring kommer att ske på bekostnad av ex- empelvis de mycket specialiserade svin- och stråsädesgårdarna. För att bevara den biolo- giska mångfalden vill vi också värna om de gamla svenska husdjursraserna i jordbruket. Raser med genetiskt betingade defekter som Belgisk Blå samt många högproduktionsav- lade höns får inte användas. Det västerländska samhället tenderar att se allt icke-mänskligt liv som objekt, som produktionsfaktorer. Den härskande föreställ- ningen är att naturen utan människan inte har någon mening, att människan skapar ordning ur kaos. Utifrån vår solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet kräver vi att mo- raliska hänsyn tas även till djur. Ett grundläg- gande skydd måste utsträckas till att omfatta alla varelser på jorden. Vi vill ha en livsmed- elsproduktion där djurens behov och naturliga beteenden tillgodoses. EUs bestämmelser som innebär högre bidrag till frakt av levande än döda djur anser vi oacceptabla. Alla djur har rätt att slippa bli transporterade långa sträckor. Vi anser att pälsdjursfarmer ska avvecklas. I dag saknas en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i stort. Vi vill därför införa en djurskyddsmyndighet som ser till att djurskyddslagen följs. Denna centrala myndig- het skulle kunna fungera som en spjutspets i arbetet med utredningar, forskning, utvärd- eringar och kunskapsinhämtning. Djurskyddslagens syfte är att skydda djur mot lidande, försöksdjuren undantagna. Vi anser att en lag som förhindrar lidande för för- söksdjur ska införas. Varje djurförsök behand- las i dag av en djurförsöksetisk nämnd vars uppgift är att väga nyttan av försöket mot li- dandet för djuren. För att öka kompetensen vill vi att minst en forskare med kunskap om al- ternativa metoder deltar på dessa nämndmöten. Vi vill också att konsumenter ska upplysas om en viss varas innehåll är testat på djur eller inte, genom en etikett på varan. Internationellt arbetar vi för att all djurtestning av kosmetika ska förbjudas. Vi vill också se till att försva- rets djurförsök omedelbart stoppas. Livsmedel Vi anser att alla ska garanteras tillgång till livs- medel av hög kvalitet, fria från tillförda gift- substanser. Matvaror ska märkas tydligt med tillverkningsplats och -datum samt sista för- brukningsdag. Bestrålning ska inte vara tillå- ten. För att behovet av färska livsmedel ska kunna tillgodoses bör en mer decentraliserad förädlingsindustri återskapas. Genom avgifter på förpackningar ska också resursanvänd- ningen minska. Genmanipulerade växter ska inte tillåtas. Gener för resistens mot kemiska bekämpningsmedel kan spridas och orsaka ekologiska katastrofer. Trots faran finns redan majs som har en antibiotikaresistent gen på marknaden. Om maten är genmanipulerad ska detta anges på varan. Om man vill uppnå rättvisa konkurrens- villkor och undvika export av miljöproblem till andra länder är det väsentligt att samma regler gäller för importerade som för svenska livsmedel. Detta innebär exempelvis att vi måste kräva att importerat kött kommer från djur som fötts upp utan tillväxthormoner och med sunda djurhållningsmetoder. Livsmedel ska ursprungsmärkas, och det ska klart framgå på förpackningen om varan helt eller delvis innehåller livsmedel från annat land än Sverige. Sverige ska också agera i internatio- nella sammanhang för att övriga världen ska acceptera ett ekologiskt och långsiktigt uthål- ligt lantbruk som grund för frihandel. Miljö- krav ska inte ses som handelshinder utan ac- cepteras. Varje större region behöver vara självför- sörjande på baslivsmedel, bland annat för att man ska undvika långa transporter och trygga tillgången i kristid. Jordbruksstöd För att vi ska uppnå regional balans och ett livskraftigt jordbruk i hela landet krävs eko- nomiskt stöd till jordbruket i norra Sverige. Vi anser också att möjligheterna att bedriva deltidsjordbruk ska förbättras. Speciellt i gles- bygd innebär kombinationen av flera deltids- arbeten stora möjligheter. Därför bör den stöd- jas med regionalpolitiska medel. EUs jordbrukspolitik behöver reformeras radikalt. Dagens bidragssystem minskar kon- sumenternas möjligheter att via efterfrågan Utifrån vår solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet kräver vi att moraliska hänsyn tas även till djur. Ett grundläggande skydd måste utsträckas till att omfatta alla varelser på jorden. Varje större region behöver vara självförsörjande på baslivsmedel, bland annat för att man ska undvika långa transporter och trygga tillgången i kristid. påverka jordbruket. Producenterna producerar det som gynnas av stödsystemet, idag är det konventionell odling av framförallt spannmål. Stöden bör enbart bestå av miljöbidrag för att påskynda utvecklingen mot ett ekologiskt jord- bruk. EUs sortslista bör avvecklas snarast. Den som äger jord och skog bör ha ett per- sonligt ansvar även för brukande och skötsel. Vi motsätter oss ett storskaligt och spekulativt ägande och anser att en lagreglering, till ex- empel om bo- och brukarplikt, kan bli nöd- vändig för att komma till rätta med sådana ägandeformer. På längre sikt kan vi tänka oss att större företags, kyrkans och universitetens jordinnehav överförs i enskild eller koopera- tiv ägo. Den globala livsmedelssituationen Dagens viltvård bör ersättas med faunavård och omfatta alla arter. Ingen jakt ska förekomma på hotade rödlistade arter, inte heller på arter där populationen minskar kraftigt. Vi vill skydda den vattenresurs som Sverige disponerar och återställa reproduktions- förmågan i hav och insjöar. Kortsiktiga intressen som minskar havens förmåga att reproducera fisk kan inte tillåtas. För att det ska vara möjligt att bemästra de globala livsmedels- och miljöproblemen på lång sikt bör en övergång till biologisk odling ske, inte bara i Sverige utan i hela världen. Ett mål för det svenska biståndet bör därför vara att skapa förutsättningar för en stabil och lång- siktigt hållbar livsmedelsproduktion i mot- tagarländerna. Trots de senaste decenniernas mycket kraf- tiga befolkningsökning finns det i dag möjlig- heter att producera livsmedel så att ingen i världen ska behöva svälta. Problemet handlar mer om livsstilen i den rika världen, distribu- tionen och hur våra gemensamma resurser för- delas. Vi vill dock varna för att vi genom en accelererande miljöförstöring, jorderosion och minskande bördighet i kombination med befolkningsökningen kommer att få allt större svårigheter att klara matförsörjningen. Därför är det angeläget att utnyttja all tillgänglig åker- mark för att producera mat. Livsmedel får inte exporteras till underpris – dumpas till utvecklingsländer – eftersom det på längre sikt omöjliggör deras egen produk- tion. Jakt Vi godtar endast slaktmetoder som kan betrak- tas som respektfulla mot djuren. Alla typer av jakt som innebär stor risk att det jagade djuret lider tar vi också avstånd ifrån. Jakt måste vara hänsynsfull, reglerad och långsiktigt hållbar. Den ska anpassas till populationerna av de ar- ter som man vill jaga och deras utveckling över tid och rum. Den ska också ta hänsyn till de arter som är beroende av arter som jagas (till exempel ripa och jaktfalk). Dagens viltvård bör ersättas med faunavård och omfatta alla arter. Ingen jakt ska före- komma på hotade rödlistade arter, inte heller på arter där populationen minskar kraftigt. Jak- ten ska utformas utifrån ett ekologiskt perspek- tiv där naturvårdsintressen ges lika stora möj- ligheter till påverkan som jägarna. Vi vill in- föra förbud mot blyammunition. Jakt under vår och sommar, då flytt och reproduktion sker, ska inte vara tillåten. Många arter är hårt trängda av människan genom skogsavverkningar och miljöförstöring och bör därför undantas från jakt. Rovdjurspopula- tionen ska tillåtas öka. Jakttider och antal djur som får skjutas ska omprövas årligen och ba- seras på inventeringar för att säkerställa såväl biologisk mångfald som långsiktig ekologisk hållbarhet. Därför vill vi införa ett svenskt faunaråd som ska bestå av representanter för naturvårdsorganisationer, jägarkåren, djur- rättsrörelser och viltforskare i lika delar. Detta råd ska se över jaktens praktiska och etiska aspekter och besluta om jakttider och jakt- former. Fiske Samhällen som har dominerats av fiske som produktions- och livsform har visat sig vara kreativa miljöer, både materiellt och kulturellt. Människan har hämtat sin näring ur havet se- dan urminnes tider, men det är först under de senaste 30 – 40 åren som en stor obalans i det biologiska systemet har vuxit fram. Vi vill skydda den vattenresurs som Sverige dispo- nerar och återställa reproduktionsförmågan i hav och insjöar. Kortsiktiga intressen som minskar havens förmåga att reproducera fisk kan inte tillåtas. Hit räknas utbyggnad i grunda havsvikar av hamnanläggningar, industrier etc. Vi vill också ha en lagstiftning som skyddar vissa vattenområden från yrkesfiske. Havets och insjöarnas tillgångar ska utnyttjas på ett långsiktigt uthålligt sätt. Med en god och kontinuerlig kontroll av livskraften hos olika fiskstammar kan man ta ut den mängd som anses rimlig utan att ris- kera utarmning. Att åstadkomma en sådan kontroll är en viktig uppgift för havsbiologer och forskare. Sverige måste ha en fortsatt kvo- tering eller ett fångsttak som gäller specifika fiskslag och kustavsnitt. Den vilda laxens re- produktion är starkt hotad. Laxfiske på blan- dade bestånd av vild och odlad lax måste där- för upphöra. När det gäller kvoter på interna- tionellt vatten, där svenskar har fiskat av hävd, vill vi agera för att Sverige ska få sin del av kvoten. Fiskeredskap ska utformas på ett så- dant sätt att småfisk släpps igenom, det vill säga maskstorleken på näten ska anpassas ef- ter minimimåtten på de fiskslag som fångas. Det är viktigt att det svenska fisket får det stöd det behöver för sin överlevnad och fram- för allt för sin fortsatta utveckling. Målet är ett resurssnålt och ekologiskt utformat fiske, vilket innebär att vi med försiktighet skattar havet på dess proteinkälla. Sverige är en av de kustrikaste nationerna i världen, och en le- vande och fungerande skärgård är beroende av fisket. Skog Skogen är en förutsättning för liv på jorden. Den är en arvedel som varsamt ska förvaltas och överlämnas till kommande generationer. Skogen har många värden. Den producerar virke, vilt, bär och svamp. Den förser oss med energi och mängder av pappersprodukter. Ge- nom fotosyntesen binds växthusgasen koldi- oxid och livgivande syre frigörs. Men skogen är också en viktig del av vårt kulturarv och en omistlig miljö för rekreation och friluftsliv. Skog är inte en hemvist för växter och djur – det är djuren och växterna som är skogen. Vi förordar ett skogsbruk där mångbruk råder. Produktion av virke ska inte överordnas sko- gens övriga värden. Skogsbruk får inte ske utanför de naturgivna ramarna. Vi vill därför övergå till ett mer småskaligt, ståndortsan- passat och naturvänligt skogsbruk. Inga djur- och växtarter eller naturtyper får utplånas. Skogen i Sverige har under senare delen av 1900-talet mer och mer börjat likna åker- landskapets monokulturer. Men skogen och naturen är ingen åker. I skogslänen har vi fått en mer utarmad natur, fattigare landskap och på många håll ödemark i stället för levande bygder. Vi anser att en av de viktigaste orsa- kerna har varit det storskaliga och likriktade skogsbruket. Mot detta vill vi ställa ett skogs- bruk där virkesproduktionen underordnas bio- logisk mångfald. Målet bör vara att i högre grad producera kvalitetsvirke. Metoderna ska vara naturanpassade. Vi ser mycket positivt på användning och vidareutveckling av modern småskalig teknik. Ett sådant skogsbruk ger arbete i glesbygden och större möjligheter för lokala virkesmarknader och vidareförädling. Ett skogsbruk med inriktning på kvalitetsvirke ger dessutom längre omloppstider och större biologisk variation. Vidare bör möjligheterna att kombinera sysselsättningar inom skogs- bruk jordbruk, turism med mera förbättras. Vi motsätter oss ett storskaligt och spekulativt ägande av såväl jord som skog. Den som är skogsägare bör ha ett personligt ansvar för sin skog och dess skötsel. Vi vill därför stärka ett småskaligt och lokalt förank- rat skogsbruk. Ett decentraliserat ägande av skogsmarken är en viktig förutsättning för att stärka och återskapa en levande landsbygd och ett mer varierat och ansvarsfullt skogsbruk utan de stora ingrepp, till exempel i form av omfattande kalhyggen, som tyvärr alltför ofta hör ihop med det storskaliga skogsbruket. På längre sikt kan vi tänka oss en jordreform med målet att stora delar av den skogsmark som i dag ägs av större bolag, stat, kyrka och univer- sitet överförs till mer småskaliga ägandeformer. Skogsmark av stort natur- eller annat riksin- tresse bör förvaltas av staten eller ideellt drivna stiftelser. Statlig skogsmark av stor betydelse för rennäringen ska förvaltas av samebyarna. Naturvård i skogen En självklar utgångspunkt för skogsbruket ska vara att inga arter utrotas. För att säkerställa detta artskydd och en i övrigt god naturvård krävs en skärpt lagstiftning. Ett generellt biotopskydd för att skydda mindre arealer av naturtyper som är särskilt utsatta och som är värdefulla från biologisk synpunkt, till exem- pel naturskog, sumpskogar och hassellundar, är en mycket viktig del i en ny lagstiftning. En del gamla träd måste lämnas vid avverk- ningar. I arbetet med att skydda hotade arter är många av de gamla lövträden: ek, bok, sälg och asp, speciellt viktiga. Naturvård ska ses som en naturlig del av verksamheten; ansva- ret för artbevarande ligger på skogsbruket. Kostnaderna ska däremot delas av markägarna och samhället. Bara ett par procent av skogsmarken i lan- det är skyddad i reservat eller nationalparker. Skog är inte en hemvist för växter och djur - det är djuren och växterna som är skogen. Vi förordar ett skogsbruk där mångbruk råder. Produktion av virke ska inte överordnas skogens övriga värden. En självklar utgångspunkt för skogsbruket ska vara att inga arter utrotas. För att säkerställa detta artskydd och en i övrigt god naturvård krävs en skärpt lagstiftning. Från naturvårdssynpunkt har Sverige aldrig haft så litet skog som i dag. Ett skydd för våra sista ur- och naturskogar är en nödvändig akutinsats för att förhindra att de avverkas och försvinner de närmaste åren. Vi accepterar inte målet om en ständigt ökad virkestillväxt. Skogen kan ses som en förnybar resurs bara om den utnyttjas med stor varsamhet. Vi anser att skogsbruket i högre grad ska inriktas på produktion av kvalitetsvirke. De flesta ligger längs fjällranden. I dag finns bara mycket begränsade områden av naturskog kvar. Från naturvårdssynpunkt har Sverige ald- rig haft så litet skog som i dag. Ett skydd för våra sista ur- och naturskogar är en nödvän- dig akutinsats för att förhindra att de avverkas och försvinner de närmaste åren. Varje års för- sening betyder att omistliga värden går förlo- rade. Kostnaderna för bildande av reservat ska staten ta ansvar för. De fjällnära skogarna i Europa är unika genom sin storlek, orördhet och långa skog- liga kontinuitet. Sverige har ett internationellt ansvar för dessa skogars bevarande. Vi anser att den gamla skogsodlingsgränsen ska gälla som naturvårdsgräns. Ovan denna gräns ska storskaliga metoder som kalhyggen och skogs- bilvägar inte tillåtas. Ett småskaligt skogsbruk inriktat på fjällskogsblädning kan bedrivas i områden som redan tidigare är påverkade. Cirka en procent av landets produktiva skogsareal är så kallad tätortsnära skog. Vi anser att kommunerna måste garantera att sär- skilt stor hänsyn tas till naturvårds- och fritids- intressen i dessa skogar. Det är en billig form av fritidsverksamhet. Skogsbilvägnätet är i dag alltför utbrett och vittförgrenat. Inga statliga bidrag bör ges till skogsbilvägar. Virkestransporter ska i högre grad ske på järnväg och i vissa fall genom flott- ning. Vi accepterar inte målet om en ständigt ökad virkestillväxt. Skogen kan ses som en förnybar resurs bara om den utnyttjas med stor varsamhet. Den naturliga, långsiktiga virkes- producerande förmågan ska inte överskridas. Vi säger därför nej till kvävegödsling och all dikning av skogs- och våtmarker. Dessa me- toder leder till stora störningar i de naturliga ekosystemen och till att kväve läcker ut till vattendragen. Främmande trädslag bör inte introduceras. Det innebär att nya ekosystem skapas vars effekter inte kan bedömas förrän efter mycket lång tid. Vi accepterar inte mark- beredning som medför bestående förändringar av växtlighet och markvattennivå eller stora läckage av näringsämnen. Kemisk bekämp- ning av lövträd har förbjudits. Ändå svarar skogsbruket, genom plantskyddet, för en be- tydande användning av dessa ämnen. Vi anser att bruket av kemiska bekämpningsmedel ska stoppas omgående. Vi anser att skogsbruket i högre grad ska inriktas på produktion av kvalitetsvirke. Så- dant virke kräver långa omloppstider, täta be- stånd i ungskogsfasen och i viss mån stam- kvistning. Lövskog bör uppmuntras eftersom den skapar en rikare flora, motverkar försur- ning, ger energi och åstadkommer en mer till- talande landskapsbild. Vi anser att importerad olja och importerat kol till viss del kan ersät- tas av vedbränslen. Luftburna föroreningar är i dag det största hotet mot både skogsbruket och livet i sko- gen. Den så kallade försurningen ger både di- rekta skador på träden och indirekta skador genom näringsurlakning och utfällning av tungmetaller. Uttunningen av ozonskiktet ger också direkta skador på träden liksom på många andra växter. En tredje luftförorening som skadar träden är de höjda halterna av så kallat marknära ozon. För att vi ska kunna stoppa skogsdöden krävs drastiska minsk- ningar av de luftburna föroreningarna. Fram- för allt måste vi avveckla användningen av fossila bränslen och stoppa utsläppen av äm- nen som skadar ozonskiktet. Skogsägare bör få utforma skötseln av sin egen skog utan andra styrande detaljregler än naturvårdskrav och krav på återväxt efter av- verkning. Skogsvårdslagen och dess anvis- ningar måste ändras – de ska syfta till mång- bruk i skogen. Vi anser att skogsvårds- styrelsens tjänstemän ska utbildas i biologi och naturvård samt inordnas under naturvårdsver- ket och miljödepartementet. 12. Energi Livet på jorden skulle inte existera utan en- ergi. Energi är också grunden för det mänsk- liga samhället. Industrisamhällets kraft häm- tas främst från lagrad solenergi som fossila bränslen och uran. Men energi kan varken pro- duceras eller konsumeras. Den kommer till oss genom solens strålar och lämnar oss i degra- derad form som värmestrålning. Däremot kan människan konsumera energins arbetsinnehåll (exergin) för att driva samhällets processer. Energianvändning En stor energianvändning ger människan kraft och samhället styrka men försätter samtidigt både människa och samhälle i en alltmer kri- tisk situation. Försurning av mark och vatten, skogsdöd, klimatförändringar och radioaktiv nedsmutsning är ödesfrågor för hela mänsk- ligheten. Dessa problem härrör alla från ett fel- aktigt energisystem och alltför stor energian- vändning. Sveriges energipolitik har hittills främst gått ut på att öka tillförseln av energi till indu- stri, lokaler, hushåll och transporter. Vi vill bryta denna inriktning genom att i stället sti- mulera till effektivisering och teknik för att utnyttja energiinnehållet bättre. Genom effek- tivisering och hushållning skulle det bli möj- ligt att successivt minska samhällets energi- omsättning med cirka två procent om året un- der en trettioårsperiod. Energislag Vi arbetar för en framtid där den använda en- ergin i allt väsentligt kommer från biobränslen, vindkraft, solkraft och andra flödande och förnybara energikällor som naturligt hör hemma i ett modernt och utvecklat kretslopps- samhälle. Varken kärnkraft eller användning av fossila bränslen är förenligt med ett hållbart samhälle. Båda medför en miljöförstöring som allvarligt hotar den biologiska produktionen och därmed förutsättningarna för liv på jorden. Genom en snabb avveckling av fossila bränslen (olja, kol och fossil gas) och en över- gång till förnybara energislag kan vi hejda försurningen av mark och vatten och kraftigt minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Vi vill reducera användningen av fossila bränslen till en nivå som motsvarar högst 15 procent av den mängd som användes år 1990. Vårt långsiktiga mål är ett samhälle helt byggt på förnybara energikällor. Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initia- tiv för att minska de globala utsläppen från fossila bränslen. Bland annat bör Sverige kräva att internationella avgifter införs och att största tillåtna mängder utsläpp av skadliga ämnen, som koldioxid, kväveoxider, kolväten och cancerogener, fastställs för varje enskilt land. Sverige ska också ta ett större ekonomiskt an- svar för att begränsa utsläppen i vårt närom- råde. Riskerna med kärnkraften har visat sig vara alltför stora såväl vid drift som vid gruvbryt- ning, anrikning och avfallshantering. Kopp- lingen mellan kärnkraft och kärnvapen är dess- utom väldokumenterad. De äldsta reaktorerna i Sverige är ålderstigna och närmar sig nu grän- sen för sin tekniska livslängd. Riskerna med materialutmattning, försprödning och sprickor ökar därmed kraftigt. Vi kräver därför en lag om att kärnkraften ska avvecklas snabbt, med början omedelbart. Vi har visat att det är möj- ligt att genomföra en kärnkraftsavveckling på tre år. Kärnreaktorerna måste dessutom förstatligas. Kortsiktiga vinstintressen får inte äventyra säkerheten. Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initia- tiv för en global avveckling av kärnkraften och till internationella konventioner när det gäller transporter av kärnavfall. Sverige ska också erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att montera ned kärnreaktorer i vårt östra närom- råde. Energi kan varken produceras eller konsumeras. Sveriges energipolitik har hittills främst gått ut på att öka tillförseln av energi till industri, lokaler, hushåll och transporter. Vi vill bryta denna inriktning genom att i stället stimulera till effektivisering och teknik för att utnyttja energiinnehållet bättre. Vårt långsiktiga mål är ett samhälle helt byggt på förnybara energikällor. Solenergi utgör en ur mänsklig synvinkel evig energikälla. Vi vill stimulera till utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller. Ersättningen av kärnkraft och fossila bränslen bör i stora drag ske enligt följande schablon: Hälften effektiviseras bort, hälften ersätts med elkraft, värmeenergi och drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck med mera. Vi vill att vattenkraften genom de redan utbyggda kraftverken ska användas effektivt. Vi ser dock vattenkraften som färdigutbyggd i Sverige och vill grundlagsskydda de sista orörda älvarna och älvsträckorna i Sverige. Solenergi utgör en ur mänsklig synvinkel evig energikälla. Det är den enda energi som tillförs vår planet. På ett eller annat sätt härrör all förnybar och ändlig energi från solen. Även den direkta solinstrålningen kan användas be- tydligt mer än vad som sker i dag. Vi vill sti- mulera till utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller. Bioenergi finns i ett flertal olika former. Vi vill öka användningen av träbränslen. För att undvika att marken utarmas och att för- surningen därmed påskyndas ställer vi som krav att aska återförs till skogen. Vi anser att uttag av hela träd med grenar, barr och rot ska förbjudas på mager skogsmark. Energigrödor och energiskog på åkermark ska bara använ- das lokalt i begränsad omfattning. Torv ser vi som ett fossilt bränsle. Vinden är en miljövänlig energiresurs med stor potential. Vi vill se en kraftfull satsning på vindenergi som en del i ett kretslopps- samhälle. Energibärare Man måste skilja mellan begreppen energislag och energibärare. Olika energislag (vatten- kraft, biomassa, sol- eller vindkraft) kan om- vandlas till energibärare som elektricitet eller vätgas. Eftersom vätgas går utmärkt att lagra kan denna energibärare bli mycket värdefull i framtida energisystem. Energin i biomassa kan bland annat omvandlas till energibärare som etanol eller metanol. Valet av energibärare till framtidens transportmedel kommer att ha stor inverkan på och betydelse för hela samhället. Vi anser att stora insatser ska göras för att skynda på förändringsprocessen. För att de mest miljö- och resurseffektiva av energi- bärarna ska utkristallisera sig bör dessa få möjlighet att verka i konkurrens med varandra. Vägen till kretsloppssamhället Sverige har mycket god tillgång till förnybara energikällor vid en internationell jämförelse. När det gäller elektricitet har vi, genom den redan utbyggda vattenkraften, en större till- gång per capita än nästan alla andra industria- liserade länder. Trots detta skulle en mycket snabb omställning av energisystemet medföra avsevärda försörjningsproblem under en över- gångsperiod. Ersättningen av kärnkraft och fossila bränslen bör i stora drag ske enligt föl- jande schablon: Hälften effektiviseras bort, hälften ersätts med elkraft, värmeenergi och drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck med mera. I framtiden måste vi hämta kraft från många olika källor. Det finns alltså ingen enda ener- gikälla som kommer att vara tillräcklig. Ut- maningen ligger i att använda rätt källa till rätt ändamål. Att anpassa och kombinera mång- falden av miljövänliga energisystem blir ett nytt och viktigt kunskapsfält. De styrmedel som vi vill använda för att förändra energisystemet är: • lagstiftning: För att avveckla kärnkraft och skydda våra sista älvar, älvsträckor och an- dra outbyggda vattendrag. • ekonomiska styrmedel: Vi vill ha en hög skatt på fossila bränslen och låg skatt eller skattebefrielse för miljöacceptabel energi. • statsbidrag: Det behövs bland annat till kom- munala energirådgivare och under en över- gångsperiod för att stimulera till investe- ringar i energieffektivisering och byte av energianläggningar. • statliga investeringsprogram: De ska använ- das till bland annat ny energiteknik, effekti- vare energianvändning, järnvägsutbyggnad och effektiva, bekväma trafiksystem för stä- derna. Slutligen anser vi att kärnkraften ska bära sina egna försäkringskostnader. 13. Kommunikation Dagens kommunikationssystem bygger på ett Samhällsplaneringen måste inriktas på att gammalt och förlegat tänkande. Det måste i större utsträckning än i dag ta till vara nära- moderniseras så att miljöstörningarna och för- liggande resurser och därmed minska trans- brukningen av ändliga resurser minimeras. Vi portbehoven. Man ska till exempel i större ut- vill att bra kommunikationer ska erbjudas både sträckning kunna arbeta i närheten av bosta- i glesbygd och i städer. Antalet dödade och den och/eller utnyttja moderna telekommuni- skadade i trafiken måste minskas drastiskt. kationer eller kollektivtrafik. Miljö- och hälsopåverkan Vägtrafik Transportsektorn svarar för nära en femtedel Vägtrafiken dominerar starkt bland transport- av landets totala energianvändning och är den slagen, både när det gäller de totala utsläppen största enskilda utsläppskällan när det gäller av miljöfarliga ämnen och i olycksstatistiken. kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid och kol- Utsläppen från vägtrafiken sker i marknivå. väten. Trafiken bidrar till försurningen, Människor, särskilt små barn, drabbas därför övergödningen av haven, växthuseffekten och mer direkt av bilavgaser än av luftföroreningar bildandet av giftigt så kallat marknära ozon. från andra källor. Den övervägande delen av Människor drabbas indirekt genom cancer, al- de hälsofarliga ämnen som vi andas in utom- lergi, astma och andra sjukdomar – och direkt hus i stadsmiljön kommer från vägtrafiken. Vi genom trafikolyckor och buller. Det är därför måste vara medvetna om att det inte går att viktigt att alla beslutande organ ges laglig rena utsläppen helt och på så sätt få en miljö- möjlighet att ta hänsyn till transporters miljö- vänlig trafik. Den enda långsiktigt hållbara påverkan vid all offentlig upphandling. lösningen är att användningen av fossila bräns- len avvecklas. Vi menar ändå att avgaskraven måste skärpas ytterligare, så att bättre reningsmetoder, miljövänligare drivmedel och bättre motorer tas fram. Vi anser att kraven ska vidgas till att gälla flera av de föroreningar som ingår i avgaserna. Nollutsläpp ska efter- strävas. Diesel ska snarast ersättas med miljövänligare bränslen. För att utsläppen ska minska är det också viktigt att på olika sätt stimulera resenärer till ökad samåkning, både när det gäller arbets- resor och när det gäller fritidsresor. Godstrans- porterna måste minska i omfattning och i största möjliga utsträckning ske på järnväg eller med båt. Vägtransporter av miljöfarligt gods medför betydande risker för miljön och för människors hälsa. Det är viktigt att det transportslag som används ger den minsta risk- exponeringen. I trafiken dödas varje år cirka 800 männis- kor, och cirka 30 000 skadas. Ett första mål Val av transportsystem Det råder sedan länge ett snedvridet konkur- rensförhållande mellan de olika transport- systemen, till nackdel för exempelvis järn- väg. För att vi ska få en bättre konkurrens mellan transportslagen måste vägtrafik och luftfart belastas med sina samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader i stället för att sub- ventioneras. Vi vill därför införa höga miljö- avgifter på utsläpp och drivmedel som inte pas- sar in i ett långsiktigt uthålligt samhälle. Ny, energieffektiv teknik måste också ges möjlig- heter att snabbare slå igenom i praktisk til- lämpning. Vi anser att alla större utbyggnader av trans- portsystemet ska föregås av genomgripande miljökonsekvensanalyser av olika transport- alternativ. Man ska till exempel kunna ställa en utbyggnad av en flygplats mot en ny mo- dern järnvägslinje. Dagens kommunikations- system bygger på ett gammalt och förlegat tänkande. Det måste moder- niseras så att miljö- störningarna och förbrukningen av ändliga resurser minimeras. Vi vill införa höga miljöavgifter på utsläpp och drivmedel som inte passar in i ett långsiktigt uthålligt samhälle. Ny, energieffektiv teknik måste också ges möjligheter att snabbare slå igenom i praktisk tillämpning. bör vara att minst halvera såväl antalet trafiko- lyckor som antalet dödade och skadade inom tre år. Trafiksäkerheten ska förbättras genom att: • minska vägtrafiken • sänka hastigheterna • minska rattonykterheten • förbättra information och utbildning • bygga ut och underhålla gång- och cykel- banor bättre • förbättra kollektivtrafiken Av såväl trafiksäkerhetsskäl som av miljö- och energiskäl måste vägtrafiken minska kraf- tigt. I tätorterna kan detta ske genom att bygga ut och förbättra gång- och cykelbanor samt kollektivtrafik. Det är också nödvändigt att kommunerna får möjlighet att använda bil- tullar och färdavgifter för att styra bort oön- skad trafik på ett effektivt sätt. Spårburen trafik Av såväl trafiksäkerhetsskäl som av miljö- och energiskäl måste vägtrafiken minska kraftigt. I tätorterna kan detta ske genom att bygga ut och förbättra gång- och cykelbanor samt kollektivtrafik. Eftersom många persontransporter i dagens samhälle kan ersättas med telekommunikation är det viktigt att hela Sverige får ett bra telenät för samtal, fax och datorer. För glesbygden är det speciellt viktigt att teletjänsterna utvecklas. Vi anser att stora delar av vägtrafiken ska fö- ras över till mer energieffektiv, spårburen tra- fik. I stället för nya vägar och motorvägar be- hövs i dag en kraftig utbyggnad av järnvägs- nätet för att det om möjligt ska nå ut till lan- dets alla delar. På stomnätet ska primära centra sammanbindas med snabba tåg, medan mel- lanliggande platser ska betjänas med moderna lokaltåg. Till de större städerna måste det fin- nas pendeltågslinjer med hög turtäthet. I stä- der måste tunnelbana, spårvagns- och spårbils- trafik utvecklas. Staten har ett helhetsansvar och ska i större utsträckning köpa samhälls- ekonomiskt motiverad persontrafik på järnväg, även om den inte bär sig på företagsekono- miska grunder. Upphandlingen ska ske i kon- kurrens mellan olika trafikföretag. Sjöfart Sjöfarten har den i särklass största andelen av landets godstransporter. Den har också avgö- rande betydelse för persontransporterna till Finland och Danmark liksom mellan fastlan- det och Gotland. Sjöfarten är ett energisnålt transportmedel för godstransporter och kan därför med fördel utnyttjas ännu mer för att ersätta en del av de nuvarande långväga gods- transporterna på landsväg. Det gäller särskilt transittrafiken. Sjöfartens miljöfarliga utsläpp är dock alltför omfattande. Vi kräver drivme- del som är bättre för miljön och rökgasrening som kraftigt reducerar utsläppen. Vi kräver också kraftfulla åtgärder för att minimera ris- kerna för utsläpp av olja och andra förore- ningar till sjöss. Vidare måste färjetrafiken i känslig skärgårdsmiljö begränsas. Luftfart Flyget har expanderat kraftigt under senare tid. Det är ett mycket allvarligt hot mot miljön. Flyget är det sämsta färdmedlet vad gäller en- ergiförbrukning per passagerare och det orsa- kar också stora bullerproblem. Det omfattande flygresande som i första hand västvärlden svar- ar för måste starkt ifrågasättas från både en- ergi- och miljösynpunkt och med hänsyn till den globala fördelningen. För samma energi- mängd kan tåget transportera cirka tio gånger så många personer som flyget på sträckan Göteborg – Stockholm. Tidsvinsten med flyg jämfört med tåg och buss är dessutom begrän- sad på de sträckor som det kan bli fråga om inom södra och mellersta Sverige. Befolkningsunderlaget räcker bara i undan- tagsfall för både flyg och tåg eller buss. Där- för bör det inte ges tillstånd till några nya flyg- platser eller flygplatsutbyggnader, och verk- samheten vid befintliga flygplatser bör begrän- sas genom bland annat skärpta villkor för bul- ler och miljöfarliga utsläpp. Flyget måste minska sin energianvändning och sina miljö- farliga utsläpp. Informationsteknik Eftersom många persontransporter i dagens samhälle kan ersättas med telekommunikation är det viktigt att hela Sverige får ett bra tele- nät för samtal, fax och datorer. För glesbygden är det speciellt viktigt att teletjänsterna utveck- las. Samhället har ett ansvar för att hela landet har en bra och effektiv postgång. Posten kan därför inte tillåtas försämra servicen och öka kostnaderna i glesbygden i jämförelse med stä- derna. Postgången i glesbygden måste förbätt- ras. Genom bland annat samutnyttjande av samhällets tjänster kan vi få bättre service till lägre kostnad. Vi är positiva till de möjligheter till kom- munikation som informationstekniken erbju- der. Skolan och samhället har ansvar för att tekniken blir begriplig och tillgänglig för alla och inte leder till ökade kunskapsklyftor i sam- hället. Forskning och utveckling Vi anser att statliga medel ska avsättas för ut- veckling av ny och modern kollektivtrafik som till exempel snabbtåg, elbuss, spårbuss och spårtaxi. 14. Bostäder Bostaden är basen för människans, särskilt bar- nens, uppfattning om omvärlden och verklig- heten. Den ska inte bara tillfredsställa grund- läggande skyddsbehov. Den ska vara en vilo- punkt, en startpunkt, en trygghet och en språngbräda mot yttervärlden. Vi anser att en bra bostad ska vara allas rättighet. Men vi menar också att människor kan och ska ta ansvar för sitt boende och sin närmiljö. De boende måste därför få möjlig- het att delta redan vid planeringen av ny- och ombyggnation. I olika skeden i livet är kravet på boendet olika och därför är det viktigt med ett varierat bostadsutbud. För till exempel ung- domar kan det vara viktigare med låg hyra än stora ytor och hög standard på utrustningen. Efter garantitiden bör husen regelbundet kontrolleras. Vi anser också att det ska finnas normkrav för en god bostadsstandard. En grundbult i vår politik är att människor ska ha ett tryggt boende och en rimlig boendekostnad. Vi vill inte beskatta själva boendet men däremot den miljöbelastning som bostäderna medför. Sådana skatter eller avgifter ska handla om val av energisystem, energi- utnyttjande, grad av miljöanpas- sning och infrastruktur. Boinflytande Människor ska ha mycket stora möjligheter till inflytande och kontroll av sina hem, obero- ende av upplåtelseform. Aktiv självförvaltning ska uppmuntras, både bland de som har hyres- och bostadsrätt. I flerfamiljshus ska bo- inflytandet gälla huset som helhet och dess närmaste omgivning. När det gäller ombygg- nader i hyresrätter ska behoven hos dem som bor i bostaden vara utgångspunkten för de förändringar som görs. Boende som grupp ska ha vetorätt när det gäller gemensamma anlägg- ningar och den enskilde ska ha vetorätt över åtgärder som berör hans eller hennes lägenhet. Att äga eller hyra sin bostad Vid försäljning av hyreshus med mer än tre lägenheter ska hyresrättsinnehavarna ha för- köpsrätt. Reformen kan genomföras genom en skärpning och utvidgning av lagen om för- värvstillstånd för bostadsfastigheter. Den to- tala effekten av en sådan bostadsreform blir en spridning av ägande och ansvar och en be- tydande begränsning av spekulationen i bostadsfastigheter. Bättre möjligheter för hyresgäster att ta över sin lägenhet minskar inte vårt krav på ett bra fungerande bestånd av hyresrätter där den så kallade allmännyttan, de kommunägda bostadsbolagen, är en del. Kooperativa hyres- rätter ska också uppmuntras. Vi säger nej till fria marknadshyror. Bostadsfinansiering En grundbult i vår politik är att människor ska ha ett tryggt boende och en rimlig boendekost- nad. Ökningen av boendekostnaderna de se- naste åren beror på höga byggkostnader, höga räntor och minskande statliga räntesubventio- ner. För att underlätta en långsiktig bostadsfi- nansiering med låga eller helst inga räntor vill vi uppmuntra olika former av bosparkassor. Det innebär att låntagaren först sparar till låg eller ingen ränta och därefter får låna ett större belopp till låg eller ingen ränta. I stor skala skulle denna finansieringsform leda till lägre bostadskostnader, både i nybyggen och i äldre fastigheter, och som en bieffekt medverka till att pressa ned räntenivån generellt. Dessutom vill vi verka för ett billigare byg- gande, med enklare grundlösningar och med möjligheter till individuella utformningar och självbyggeri. Fastighetsbeskattning Vi vill inte beskatta själva boendet men däre- mot den miljöbelastning som bostäderna med- för. Sådana skatter eller avgifter ska handla om val av energisystem, energiutnyttjande, grad av miljöanpassning och infrastruktur. I första hand är det kommunen, där fastigheten ligger, som ska ha rättigheten att ta ut dessa skatter och avgifter. Permanentboende ska gynnas (i förhållande till fritidsboendet). Den nuvarande fastighetsskatten, som bygger på ”fiktiva” värden, bör snarast fasas ut. Boende i städer Samhällsplaneringen måste utvecklas så att en bättre regional balans kan uppnås. Det måste råda balans mellan verksamheter, butiker och bostäder i varje stadsdel. Det är viktigt att även de som bor i städer har tillgång till grön- områden i sin närmiljö. Det ska föreligga syn- nerliga skäl för att man vid nybyggande ska få exploatera ett grönområde. För en mer eko- logiskt hållbar utveckling i staden måste bland annat transporterna begränsas och miljöpåver- kan minskas. Lagstiftningen, främst plan- och bygglagen, måste förändras så att kommunerna kan styra utvecklingen i stadsplanelagt om- råde. Ekologiskt boende och byggande Vi kräver att allt ny- och ombyggande ska ske utifrån ekologiska grundprinciper och krets- loppstänkande. Bostaden och dess grannskap ska samordnas med omgivande natur, odling, historisk bebyggelse, bostadsnära arbetsplat- ser, avfallshantering och kollektivtrafik. Na- turliga byggnadsmaterial som minimerar risk- erna för allergi, astma och sjuka hus ska väl- jas. Alla bostäder har goda möjligheter att an- passas ekologiskt. Individer, hushåll, natur och samhälle vinner på att sopor inte blandas och på att ekologiska avlopps- och toalettsystem införs. Viktiga inslag i en ekologisk anpassning är kompostering, minskad energianvändning och att skapa förutsättningar för odling. Vi anser att experimentell ny- och om- byggnad efter ekologiska principer, i alla for- mer, ska stödjas. I städer är det extra viktigt att bygga om till ekologiskt boende utifrån olika lokala förutsättningar. Sjuka hus I dag finns en småhusgaranti och byggfels- försäkring för flerbostadshus. Vi vill utvidga byggfelsförsäkringen till att också omfatta arbets- fritids- och skollokaler. Det behövs en återkommande kontroll av fukt, mögel, radon, elektromagnetiska fält, ventilation, material- tillstånd och energibalans med mera. Alla ska ha rätt att bo i en miljö som inte innebär akuta hälsorisker utan att det innebär en större bo- endekostnad för dem. En satsning på allergi- märkta fastigheter bör göras. Vi kräver att allt ny- och ombyggande ska ske utifrån ekologiska grundprinciper och krets- loppstänkande. Vi anser att experimentell ny- och ombyggnad efter ekologiska principer, i alla former, ska stödjas. I städer är det extra viktigt att bygga om till ekologiskt boende utifrån olika lokala förutsättningar. 15. Kultur För barn och skolungdom är det speciellt viktigt att få många möjligheter att uttrycka sig. Därför vill vi att skapande verksamheter ska få ett betydligt större utrymme i förskolor och skolor. Vi vill bevara presstödet så att mångfalden garanteras i tidningsvärlden. Vi vill också avskaffa moms på böcker. Kulturen spelar en mycket stor roll för den enskilda människan och bör också göra det för samhällsutvecklingen. I ett gott samhälle flö- dar det fria kulturlivet. Skapande verksamhe- ter värderas högt. Där bryts åsikter och värde- ringar på ett sätt som gör att vi människor kan växa och bli öppna, starka och fria. Musik, måleri, foto, teater, hantverk och dans har alla stor betydelse för människans utveckling. För barn och skolungdom är det speciellt viktigt att få många möjligheter att uttrycka sig. Där- för vill vi att skapande verksamheter ska få ett betydligt större utrymme i förskolor och sko- lor. Konsten är en viktig kunskapskälla. Skapande verksamhet har också en lä- kande kraft och bör därför användas som te- rapi i olika vårdinsatser. Alla människor och människor i alla åldrar ska ha möjlighet att i större utsträckning än i dag utöva kulturella aktiviteter och ges tillfälle att ta del av an- dras skapande. Kulturens finansiering En stor del av den nuvarande kulturen bär sina egna kostnader i form av avgifter och försälj- ning av konstverk, föreställningar med mera. Vi anser att den del av kulturen som har svårt att bära sina kostnader ska få statligt, region- alt eller kommunalt stöd. Genom generella kulturfonder, som exem- pelvis Författarfonden, vill vi förbättra de eko- nomiska möjligheterna för kulturarbetare att utöva sitt yrke. Vi kräver ökade insatser och förbättrade möjligheter för nationella och re- gionala kulturinstitutioner och fria grupper att framträda över hela landet. Svensk film ska ges goda ekonomiska möjligheter att utveckla både bredd och kvalitet. Vi anser att ett rikt kulturutbud är avhän- gigt både de klassiska institutionerna som Dra- maten och Operan, de fria kulturgrupperna och inte minst alla människor som finner lust i att vara kulturellt aktiva. I nedskärningstider är det viktigt att förhindra att olika kulturnivåer tvingas konkurrera med varandra. Etiska regler måste gälla vid sponsring. För konstnärlig utsmyckning av offentliga lokaler bör minst en procent av byggkostnaderna avsättas. Medier Mångfald i medierna är av stor betydelse för yttrandefrihet och demokrati. Det gäller både ägande och utbud. Det är också viktigt att värna om möjligheten att yttra sig. Både offentliga och privatägda medier har ett stort ansvar för att hålla en öppen och bred debatt levande i vik- tiga samhällsfrågor. Vi vill bevara presstödet så att mångfalden garanteras i tidningsvärlden. Vi vill också avskaffa moms på böcker. Reklam skapar normer i samhället. Den propagerar för ägandets och köpandets filo- sofi och livsstil snarare än levandets och varandets. Reklamens makt över och påver- kan på våra liv är redan alltför stor. Vi vill där- för arbeta för att minska utbudet av reklam i samhället. Reklam riktad till barn ska vara för- bjuden. Vi vill värna om och utvidga de öar av köpfrid som ännu finns i vår vardagsmiljö. Bland annat vill vi bevara reklamfria radio- och TV-kanaler med hög kvalitet och ett brett programutbud. Rättigheter måste kopplas till ansvar. De licensfinansierade TV- och radiokanalernas kvalitetsansvar ska hävdas genom en stark granskningsnämnd och något annat slag av brukarinflytande. Videoproducenter och kom- mersiella TV-kanaler har missbrukat sin fri- het genom att använda underhållningsvåld och (barn-) pornografi i sin kamp om tittarna. Där- för accepterar vi förhandsgranskning av bio- grafernas filmutbud och förordar samma för- handsgranskning av videofilmer. Bibliotek och muséer Biblioteken är en viktig källa till fri informa- tion och en omistlig förutsättning för det of- fentliga samtalet. Vi anser att välförsedda och offentligt finansierade bibliotek över hela lan- det ska garantera allmänheten tillgång till ett brett kulturutbud. Boklånen ska vara avgifts- fria. Bibliotekens förekomst och kvalitet ska garanteras i lag. Muséer är en naturlig mötesplats mellan framtid och forntid, mellan kulturer och skilda folkslag och för människor med olika special- intressen. För att säkra existensen, kvaliteten och tillgängligheten ska muséer få statsbidrag med lokal och regional karaktär. Bildkonst och annan utställningsverksamhet bör också stöd- jas genom att stat och kommun tillhandahål- ler ändamålsenliga utställningsmöjligheter. Musikundervisning Vi vill uppmuntra musik- och kulturskolor. Alla, oavsett var de bor i landet och oberoende av inkomst, ska ha möjlighet att prova på att spela ett musikinstrument. Ungdomar ska erbjudas repetitionslokaler till en rimlig hyra. Kulturminnesvård Vi kräver ökade ekonomiska resurser för kul- turminnesvård. Byggnader, minnesmärken och andra kulturmiljöer, såväl i stad som på lands- bygd, måste bevaras och vårdas för framtiden. Detta inkluderar även kulturlandskapsvård. Lokala kulturyttringar Den mångfacetterade bild av kulturyttringar som uppbärs av lokala folkrörelser kring bygdespel, marknader, bygdedagar med mera stärker sammanhållningen mellan människor. Det är viktigt att den lokala kulturen fortlever och kan utvecklas. Språkliga minoriteter Sverige har under århundraden förtryckt och missgynnat nationella och språkliga minori- teter. Därför har Sverige i dag ett stort ansvar för att stödja både den samiska och den finska kulturen och språket, även tornedalsfinska. Det kan till exempel ske genom ekonomiska bi- drag till litteratur, teater, musik med mera. Samma stöd bör ges till utövare av invandrar- språk. För att minska spänningar, konflikter och misstroende mellan invandrarkulturer, samer och övriga svenskar är det väsentligt att mer aktivt stödja möten mellan de olika kultur- traditioner som finns inom landet. Kulturutbyte Ett ökat internationellt kulturutbyte, inte bara inom Europa utan även med övriga delar av världen, är spännande, intressant och viktigt för vår egen kulturella utveckling. Ökad kun- skap och förståelse för andra kulturer är också nödvändig för att motverka internationella konflikter, främlingsfientlighet och rasism. Folkrörelser Sverige och de övriga nordiska länderna har genom sina folkrörelser en speciell historia och en levande samhällskraft som det är viktigt att värna om. Folkrörelserna har spelat en avgö- rande roll för utvecklingen av demokrati och solidaritet. Vi ser folkrörelserna i dag som en nödvändig motkraft till kommersialisering och utarmning av kulturmiljön, men de bidrar också med att utveckla en mer aktiv och del- tagande demokrati. De ger människor kunska- per, insikter och möjligheter att utveckla sin egen förmåga. Vi vill främja de fria folk- rörelsernas utveckling genom att förbättra de ekonomiska villkoren och möjligheterna att finansiera verksamheten. Idrott I Sverige är idrottsrörelsen den största folkrö- relsen. Det är därför viktigt att den förmår be- hålla karaktären av en bred folkrörelse och att demokratin i föreningarna bevaras och fördju- pas. I en folkrörelse ska män och kvinnor sam- las och umgås på lika villkor. Därför måste kvinnoidrotten ges bättre förhållanden, träningstider och ekonomiska villkor än i dag. Samhällets resurser ska i första hand kanali- seras till flick- pojk- och breddidrotten, det vill säga den del av idrotten där de allra flesta kan vara med. Till breddidrotten räknar vi också handikapp- korp- och motionsidrott. Vi anser att de idrottsföreningar som breddar sin verk- samhet och försöker aktivera barn och ungdo- mar utanför den “ordinarie” verksamheten ska kunna söka extra medel från de statliga lotterierna. Som kulturform har idrotten en lång och gedigen historia. I takt med det övriga sam- hället har idrottens värderingar, traditioner och ideologier utvecklats. Dagens huvudfrågor och problem måste lösas med gemensamma an- strängningar av politiker och idrottsledare. Vi Vi anser att välförsedda och offentligt finansierade bibliotek över hela landet ska garantera allmänheten tillgång till ett brett kulturutbud. I en folkrörelse ska män och kvinnor samlas och umgås på lika villkor. Därför måste kvinnoidrotten ges bättre förhållanden, träningstider och ekonomiska villkor än i dag. får inte tveka när det gäller att komma till rätta med idrottens avarter. Till dessa hör den långt drivna kommersialiseringen, läktarvåldet och den svårupptäckta dopingen. I detta arbete måste idrottsrörelsen ta sitt ansvar. Kommer- siella intressen riskerar att helt dominera elit- idrotten, vilket gör idrott till en industri och reducerar utövaren till en produktionsfaktor. En sådan utveckling ligger inte i samhällets intresse att stödja. Då har idrotten förlorat sin själ. 16. Rättsfrågor Vår rättssyn grundar sig på övertygelsen om alla människors lika värde oavsett etniskt ur- sprung, kön, ålder etc. Vår samhällsidé byg- ger på tanken att människor är aktiva, att de vill och kan ta ansvar och att de har positiva utvecklingsmöjligheter. Samhällsförändringar i stort, bättre gemen- skap i bostadsområden och i arbetslivet, änd- rade könsroller, garanterad ekonomisk grund- trygghet och ett samhälle där alla behövs och känner ansvar för sin närmiljö, både förebyg- ger brott och underlättar återanpassningen för de redan dömda. Internationella överenskommelser Sverige har anslutit sig till ett stort antal inter- nationella överenskommelser som gäller mänskliga rättigheter, miljöfrågor med mera. Internationella avtal och konventioner, som riksdagen ratificerar, ska införlivas i svensk lag, såvida detta inte utgör intrång på den svenska grundlagens rättighets- och skyldig- hetsparagrafer. Vi anser att en internationell miljödomstol ska upprättas. Grundläggande fri- och rättigheter I grundlagen beskrivs våra grundläggande fri- och rättigheter. Vi anser att framför allt en fri- och rättighet saknas, nämligen rätten till en god livsmiljö, det vill säga friheten och rättigheten att andas frisk luft, dricka rent vatten och vis- tas i ostörd natur; fri från föroreningar och bul- ler. Vi anser också att rätten att slippa bära va- pen och medverka i krigshandlingar ska ga- ranteras i ett modernt, civiliserat samhälle. Växternas och djurens talan En brist i dagens miljörätt är att få kan föra talan på ekologisk grund. Vi vill att såväl be- rörda enskilda som ideella organisationer ska få vara sakägare; få talerätt och därmed kunna föra naturens talan vid rättslig prövning av exploateringar och andra miljöstörningar. Barnens rätt Barnens rättigheter måste tillgodoses utifrån deras egna utgångspunkter och inte från de vuxnas. Barnkonventionen ska införlivas i svensk lag. Vi anser att det måste vara en prio- riterad uppgift att skydda alla barn mot alla sorters övergrepp. Ett heltäckande förbud ska införas mot all ickeförsvarlig befattning med barnpornografi. Oavsett i vilken form de pre- senteras kommer vi aldrig att acceptera att barn förekommer i pornografiska framställningar. Vid rättegångar där barn är inblandade (brottmål, vårdnadsmål, omhändertagandemål etc) måste det vara barnets självklara rättighet att personer med god erfarenhet av barn ingår i domstolen. Dessutom måste det finnas ett juridiskt biträde för barnet. Stor hänsyn bör tas till barnets egna önskemål och villkor. Polisväsendet Vi anser att polisen ska arbeta i samarbete med andra organisationer för att förebygga brott. Närpolisverksamhet som ger person- och lo- kalkännedom är en viktig del i det brottsföre- byggande arbetet. Specialpolis med adekvat utbildning krävs för till exempel narkotika- ekonomiska- och miljöbrott. Internationellt polissamarbete är viktigt och bör ske i mellanstatlig och bilateral form. Där- för bör Interpol stärkas. Däremot bör Sverige inte medverka i Europol, som dels dubblerar Interpol, dels syftar till att upprätta en över- statlig poliskår. Kriminalpolitik Kriminalpolitik förknippas ofta med statliga eller offentliga åtgärder som är avsedda att rikta sig direkt mot brottsligheten. Den hand- lar då dels om det regelverk med vidhängande straffbestämmelser och dels om den kontroll- apparat med polis, åklagare, domstolar och kri- minalvård som på olika sätt ska övervaka att Vår rättssyn grundar sig på övertygelsen om alla människors lika värde oavsett etniskt ursprung, kön, ålder etc. Vår samhällsidé bygger på tanken att människor är aktiva, att de vill och kan ta ansvar och att de har positiva utvecklings- möjligheter. Ett heltäckande förbud ska införas mot all ickeförsvarlig befattning med barnpornografi. Vi hävdar att rätt utformade, icke frihetsberövande påföljder kan ha en bättre rehabiliterings- effekt än fängelsestraff och samtidigt en lika stor avskräcknings- effekt. Innehållet i frivården bör öka väsentligt. Homosexuella ska få gifta sig på samma villkor som heterosexuella och ha samma rättigheter, vilka inbegriper adoption av barn och gemensam vårdnad av barn från tidigare förhållande. reglerna följs. Vi anser att kriminalpolitik omfattar mycket mer, där ingår även den ge- nerella välfärdspolitiken: en social bostadspo- litik och en skola som är öppen för alla. För- skolor och fritidsverksamhet där barn från olika bakgrund och miljöer möts och som inte som i många andra länder, riktar sig enbart till riskgrupper, är andra exempel på utvidgad kri- minalpolitik. Åtgärder som bidrar till att stärka skyddsnäten för barn och ungdomar i riskzo- nen eller som motverkar att stora grupper av människor slås ut och marginaliseras, är minst lika eller kanske till och med mer betydelse- fulla i det kriminalpolitiska arbetet, än det som utförs inom rättsväsendet. Fängelsestraff har inte varit någon särskilt framgångsrik metod när det gäller att av- skräcka från brott eller förebygga återfall i brott. Därför är det viktigt att se i vilken ut- sträckning det går att finna alternativ till fäng- else. Vi anser att det måste utvecklas trovär- diga alternativ till fängelsestraff; inlåsning i anstalt måst bytas ut mot mindre destruktiva och kostnadskrävande modeller. Detta gäller inte minst de vanligt förekommande korta fängelsestraffen i vårt land. I sådana fall kan andra former av frihetsinskränkande åtgärder vara mer lämpliga, med hänsyn till det brotts- förebyggande syftet bakom samhällets ingri- pande. Vi hävdar att rätt utformade, icke fri- hetsberövande påföljder kan ha en bättre rehabiliteringseffekt än fängelsestraff och sam- tidigt en lika stor avskräckningseffekt. Inne- hållet i frivården bör öka väsentligt. Övervak- ningen måste bli mer påtaglig och kräva större aktivitet från klienternas sida. Frivården bör lägga ner ökade resurser på att genast vid fri- givningen ta hand om klienter som ska stå under övervakning och bistå dem under den första tiden i frihet. Ungdomsbrottslighet Vi anser att brottslighet under ungdomsåren kan förebyggas och förhindras. Barn med be- hov av stöd och hjälp måste uppmärksammas på ett tidigt stadium. Barnomsorgen och sko- lan måste få ordentliga resurser för att hjälpa barn och ungdomar med problem, så långt som möjligt i samarbete med föräldrarna. Om ungdomar begår brott måste samhället reagera och agera snabbt, redan vid det första brottstillfället. Detta kan ske genom ”medling” mellan brottsling och brottsoffer, vars syfte är att nå en uppgörelse. Den som har begått ett mindre lagbrott får genom medling chans att göra rätt för sig utan att hamna i något krimi- nalregister. Etniskt våld Vi anser att ingen människa på grund av sitt etniska ursprung ska utsättas för hot, våld, tra- kasserier eller diskriminering. Denna grund- läggande rättighet ska lagen klart uttrycka. Alla människors lika värde ska garanteras av sam- hället på alla nivåer. Vi anser att det är ytterst viktigt att aktivt arbeta mot rasism. Vi vill där- för skärpa nuvarande lagar och praxis. Vi an- ser att alla former av rasistisk verksamhet, oavsett om det sker via användandet av vissa symboler i detta syfte eller spridande av skrift- ligt material etcetera, är hets mot folkgrupp. Detta kan inte tolereras i ett civiliserat sam- hälle. Våld mot homosexuella Vi anser att det är mycket viktigt att motar- beta negativa attityder till homo- och bi- sexuella. Ingen människa ska utsättas för hot, våld, trakasserier eller diskriminering på grund av sin sexuella läggning. Vi hävdar att förbu- det i lagen mot hets mot folkgrupp även ska gälla sådan hets som riktar sig mot homo- och bisexuella. Homosexuella ska få gifta sig på samma villkor som heterosexuella och ha samma rät- tigheter, vilka inbegriper adoption av barn och gemensam vårdnad av barn från tidigare för- hållande. Mäns våld mot kvinnor Våld som utövas i nära relationer, ofta dolt för omvärlden, är ett stort samhällsproblem. Vi anser att det i första hand är förövarna, män- nen, som ska ändra sitt beteende. Utgångs- punkten ska inte vara att begränsa kvinnors handlingsutrymme genom olika skydds- anordningar och insatser i efterhand. Det är viktigt att formulera lagar och åtgärder utifrån kvinnors erfarenhet, samt ändra terminologin så att den beskriver verkligheten ur ett kvinnoperspektiv. Det krävs ett snabbt, samordnat och kon- sekvent agerande från myndigheter, organisa- tioner och enskilda vid våld mot kvinnor. In- formation om orsaker till, och mekanismer bakom, mäns våld mot kvinnor måste föras ut på ett systematiskt och genomtänkt sätt till alla personalkategorier som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor. Alla berörda handläg- gare vid polis, åklagarmyndigheter samt dom- stolar ska kontinuerligt utbildas i dessa frågor. En grundförutsättning för att kvinnor ska våga anmäla att de utsatts för brott är att de har för- troende för rättsväsendet. Vi anser att de som utnyttjar prostituerade ska straffas. Brottsoffer Brottsoffrens ställning måste förbättras. Allt- för många brottsoffer vågar inte inför polis eller domstol berätta vad som har hänt. Vi an- ser därför att alla som drabbas av våldsbrott ska erbjudas juridisk hjälp, till exempel målsägandebiträde, och vid behov annan stöd- person. Ansvaret för stöd och hjälp till brotts- offer vilar på samhället, som ska ställa upp med ekonomisk ersättning, samtalsterapi och vad som i övrigt krävs för att offret så långt som möjligt ska kunna återgå till ett normalt liv. Frivilliga och ideella grupper, som kvinno- och brottsofferjourer, måste också få resurser för att ta emot hjälpsökande dygnet runt. Medborgarvittne och vittnesskydd Vi vill att alla ska ha rätt att begära och få ha ett medborgarvittne närvarande, även vid kon- takter med andra myndigheter än polisen. Vi vill garantera allmänheten insyn och inflytande i domstolar och andra myndigheter genom att lekmän är ledamöter i beslutande organ. Vid utredningar om brott och vid andra myndighets- kontakter som kan innebära ingrepp i den per- sonliga friheten ska närvaro av medborgar- vittne kunna krävas. Att vittna är en samhällsplikt och samhäl- let ska också skydda vittnen så att de utan risk för repressalier ska kunna utföra denna plikt. Det är ett hot mot rättssäkerheten att misstänka eller andra inblandade ska kunna skrämma vittnen till tystnad. Vittnesersättning ska också täcka vittnets kostnader. Alkohol och drogförebyggande arbete Missbruk av alkohol och narkotika är ett av samhällets allvarligaste sociala och medicin- ska problem. En mycket stor andel av brotts- ligheten har på ett eller annat sätt samband med missbruk. Vi anser därför att åtgärder mot al- kohol- och narkotikamissbruk är av central betydelse för det brottsförebyggande arbetet. Miljöbrott och brottsbekämpning Polis, åklagare och domare måste få bättre ut- bildning i hur man bekämpar miljöbrott. Vi anser att fler typer av miljöskadegörelse än i dag ska betraktas som miljöbrott och att dess preskriptionstid ska vara 25 år. Straffen behö- ver dessutom skärpas. I företagsverksamhet ska även juridiska personer vara straff- ansvariga. Vi vill dessutom inrätta särskilda åklagartjänster för miljöbrott. Vi anser att ekonomiska brott, miljöbrott och organiserad brottslighet ska bekämpas på ett mer effektivt sätt och ges högre prioritet. Samma sak gäller våldsbrotten, dit vi räknar misshandel, våldtäkt och övergrepp mot barn. Integritetsskydd Allt mer av våra liv går att spåra och kontrol- lera i databaserade register. De har allt snab- bare söksystem och globala nätverksan- slutningar. Steg för steg genomförs lagar som möjliggör för myndigheter att avlyssna, kon- trollera och registrera människor. Register som byggs upp för att bekämpa brottslighet är de- samma som kan användas mot människor i andra syften. Vi anser att den personliga integriteten måste skyddas, ibland på bekost- nad av effektiviteten. Registrering av männis- kor hos polisen ska ske först när dom är av- kunnad och den anklagade har dömts som skyl- dig. Kameraövervakning på offentliga platser ska inte kunna ske utan tillstånd och synlig information om vad som sker. Alla registre- rade ska i princip ha rätt att ta del av samtliga registeruppgifter om sig själva, även till ex- empel SÄPOs register. Beslut om undantag ska användas restriktivt av domstol; endast om det behövs för att skydda brottsutredning eller nationella säkerhetsintressen. Den framväxande gentekniken kan också innebära ett hot mot integriteten. Vi vill lag- stifta om att information framtagen med gen- teknik endast får användas i sjukvårdssyfte, inte av arbetsgivare eller försäkringsbolag. Konsumenträtt Lagen måste i större utsträckning hävda kon- sumenternas intressen och ta hänsyn till att Vi anser att fler typer av miljöskadegörelse än i dag ska betraktas som miljöbrott och att dess preskriptionstid ska vara 25 år. Den framväxande gentekniken kan också innebära ett hot mot integriteten. Vi vill lagstifta om att information framtagen med genteknik endast får användas i sjukvårdssyfte, inte av arbetsgivare eller försäkringsbolag. producenter och återförsäljare har tillgång till betydligt mer information och kunskaper om varor och tjänster. Särskilt viktigt är det att skydda konsumenterna mot hälsofarliga och miljöfarliga produkter samt mot oseriös och dyr kreditgivning. För att garantera en viss köpfrid motsätter vi oss påträngande reklam och marknadsfö- ring som inte konsumenten har efterfrågat. Vi kräver lagstiftning som garanterar fullvärdig konsumentupplysning såväl om tjänster och produkter som om företag. Vi vill också in- föra en lagstadgad, generell och offentligt övervakad allergi- och miljömärkning med så kallad livscykelspecifikation för alla varor. Allemansrätten Allemansrätten är en urgammal sedvanerätt som bland annat innebär att alla har rätt att vistas i skog och mark utan att be markägaren om lov. Denna rätt måste få ett bättre skydd i grundlagen. Allemansrätten får inte missbru- kas i kommersiella syften. Samvetsvägran och ekologiskt nödvärn Vi anser att bestämmelser ska införas som gör det möjligt att utan påföljd vägra att utföra visst arbete. De ska gälla om man riskerar liv eller hälsa för sig själv eller någon annan person, begår brott, sprider massförstörelsevapen el- ler gift eller skadar känsliga miljöer. Vi anser att reglerna om nödvärn i svensk lag ska kompletteras med en regel om att den som söker avvärja ett pågående eller överhäng- ande ingrepp i känsliga naturmiljöer handlar i nödvärn. Dock får denna nödvärnsprincip inte legitimera våld mot människor och djur eller skadegörelse mot annans egendom. 17. Utbildning Framtidens skola Vår syn på skolan bygger på att alla männis- kor i grunden är aktiva och kreativa, med en möjlighet att bli solidariska, ansvarstagande, kärleksfulla och empatiska vuxna. Vi delar inte idén om att den äldre generationen äger en objektiv kunskap som kan och bör överföras på barnen. När vi betraktar vår hotade jord och vår blödande mänsklighet är det lätt att inse behovet av ett nytt synsätt på utbildning. Vi vuxna ska ställa upp på barnen i deras sökande efter kunskap. Vi bör ge dem en trygg och spännande miljö och sträcka ut handen när eleven behöver stöd – både kunskapsmässigt och socialt. Skolans miljö är pedagogikens kärna. Den bör vara en tummelplats för barnens livslust, äventyrslust, kreativitet, upptäckarglädje och vila. Här ska finnas möjlighet att botanisera, bygga, experimentera, sjunga, spela, leka, sova, springa, räkna... Här ska vuxna berätta, besvara, visa, stödja... Här ska man finna olika språk, astronomiska kikare, böcker, kök, cykel- pumpar, uppslagsverk, trummor, växthus... Ju rikare miljö skolan kan erbjuda desto bättre möjligheter får eleverna att utvecklas. Som individer behöver barnen tycka om sig själva sådana de är, oavsett prestation. Barn, som är starka och trygga i sig själva, vågar också ge av sig själva. Ett medmänskligt per- spektiv på omvärlden blir då möjligt. Vi anser att undervisningen ska bygga på en helhetssyn där människan betraktas som en medvarelse i det stora ekologiska samspelet. Detta ska gälla alla skolformer, från förskola till högskola och annan vuxenutbildning. Kun- skap och färdighet, teori och praktik är lika viktiga i en sådan process. Eleverna ska upp- muntras att utveckla och använda sin tanke- förmåga, sina känslor, sin vilja, sin nyfiken- het, sin handlingskraft och sin fantasi. Under- visningen ska vara en växelverkan mellan teori och praktik och ge eleverna kunskaper som är förankrade i verkligheten. Vi anser att skolan ska vara en skola för alla, där barn med olika förutsättningar, från olika miljöer och med olika religionsin- riktningar fostras att leva tillsammans med respekt för varandras egenart; en positiv ar- betsplats dit alla går med glädje och där elever och lärare kan samverka väl. Därför är det vik- tigt att skolan har goda resurser i form av skol- psykologer och kuratorer liksom en välutbil- dad lärarkår med goda möjligheter till fortbild- ning och med kunskap och erfarenhet av att hantera problem inom skolan. Undervisningens innehåll För att överleva som art på jorden måste män- niskan utveckla en ekologisk förståelse. Det räcker inte att bara känna till, vi måste också förstå och respektera naturens lagar. En större kunskap och insikt om ekologi och förhållan- det mellan människa och natur kan skapas genom att sådana aspekter i större utsträck- ning tas upp som en naturlig del av undervis- ningen i skolans olika ämnen och inte bara i undervisningen inom det naturvetenskapliga området. Som sociala varelser måste vi också förstå vår kulturella särart och de historiska skeen- den som format samhället. Barnen behöver insikt i sin egen historia och vetskap om att de är med och formar framtiden. Ett brett och medmänskligt perspektiv på omvärlden är vik- tigt om denna framtid ska bli fredlig. Förståel- sen och respekten för andra folk och kulturer är livsviktig liksom jämställdhet mellan könen. Hantverk och estetiskt arbete ska genom- syra skolan. Förutom att öva grundläggande färdigheter i tal, läsning, skrivning och räk- ning, ska alla ges goda möjligheter att uttrycka sig i bild, musik och drama. Genom elevernas skapande frigörs positiva krafter som har en gynn- sam inverkan på hela arbetsklimatet i skolan. Skolans miljö är pedagogikens kärna. Den bör vara en tummelplats för barnens livslust, äventyrslust, kreativitet, upptäckarglädje och vila. För att överleva som art på jorden måste människan utveckla en ekologisk förståelse. Det räcker inte att bara känna till, vi måste också förstå och respektera naturens lagar. I dagens och framtidens samhälle är det av större betydelse att tillägna sig en bred allmänkunskap om samhället än att tidigt specialisera sig inom ett yrkesområde. Alla skolor som följer skollagen och läroplanen och som är öppna för alla barn oberoende av kulturell bakgrund och religionsinriktning ska ha likvärdiga ekonomiska villkor. I dagens och framtidens samhälle är det av större betydelse att tillägna sig en bred allmän- kunskap om samhället än att tidigt speciali- sera sig inom ett yrkesområde. Vi förespråkar en deltagande demokrati där besluten förs när- mare människorna. Ett sådant samhälle förut- sätter stor medvetenhet och god allmänbild- ning bland medborgarna. Den demokratiska fostran är därför central och i vår framtida skola är alla delaktiga i beslutsprocesserna. Det sociala samspelet med dess problem och möj- ligheter uppmärksammas och ses som en re- surs och inte som en konkurrent om tiden. I skolan bör ett tvärvetenskapligt arbets- sätt främjas. Kritiskt tänkande, analys och pro- blemlösning bör vara en naturlig del av alla undervisningsmoment. Det är viktigt att eleverna lär sig att själva söka kunskap på ett kreativt sätt. De värderingar skolan står för ska vara öppet redovisade, kunna ifrågasättas och tåla prövning. Skolan måste bli bättre på att i sitt material framhäva alternativa kvinnliga och manliga förebilder liksom en historiesyn som tar upp andra perspektiv än den vite europeiske mannens. Vidare måste freds- och miljöundervisning, såväl som undervisning i konflikthantering och samlevnad, ges ökad vikt och större utrymme i grund- och gymnasieskolan. Självstyrande skolor Vi förordar små och självstyrande skolor. Stora skolor bör delas upp i självstyrande enheter. För både små och stora skolor är det mycket viktigt att ekologin står i centrum för både bebyggelse och konsumtion. Varje skola ska ha en styrelse bestående av skolpersonal, elever och föräldrar; på gymnasieskolorna ser vi gärna styrelser med elevmajoritet. Dessa styrelser ska, med utgångspunkt i läroplanen och skolans allmänna övergripande mål, kunna fatta beslut i alla övergripande frågor som rör verksamhet och drift. För att öka elevdemokratin bör eleverna själva vara med och planera innehåll och form på utbildningen. Mångfald och lokala lösningar Vi vill se en utveckling i riktning mot allt fler skolor med olika pedagogiska idéer och ämne- sinriktningar. Detta ger möjlighet till frihet, valmöjligheter, kreativitet och lokala lös- ningar. Denna utveckling får dock inte leda till ett segregerat skolsystem. Vi verkar för att alla elever inom det obligatoriska skolväsen- det garanteras en likvärdig utbildning oavsett hemort. Alla skolor som följer skollagen och läro- planen och som är öppna för alla barn obero- ende av kulturell bakgrund och religionsin- riktning ska ha likvärdiga ekonomiska villkor. Bidraget från samhället måste därför beräk- nas efter de lokala förutsättningar som råder. Undervisningen vid grundskolor, gymnasie- skolor, högskolor, den kommunala vuxenut- bildningen och folkhögskolor ska i huvudsak vara offentligt och solidariskt finansierad. Individualiserad undervisning för alla Elever med fysiska, psykiska eller sociala funktionshinder ska tillförsäkras en god un- dervisning anpassad till elevens behov och förutsättningar. De ska erbjudas möjlighet att välja att delta i vanlig klass eller i speciell grupp. Undervisningen ska läggas upp i sam- råd med föräldrarna. Lärarutbildning Lärarna utgör en av landets viktigaste yrkes- grupper. Vi vill därför understryka behovet av gedigen lärarutbildning som förberedelse för läraryrket. Pedagogisk skicklighet, dvs för- måga att förmedla, lyssna och förstå, bör jäm- ställas med traditionella ämneskunskaper. En bred arbetslivserfarenhet ska enligt vår mening räknas som särskild merit vid antagningen till lärarutbildningen. Betyg Eleverna ska inte betygsättas i grundskolan. Återkommande formella samtal med elev och föräldrar ska ske för att ge eleven stöd i skol- arbetet. Det nuvarande betygssystemet på gymnasiet ska avskaffas och ersättas med be- tygen ”godkänt” och ”icke godkänt”. Intagningen till gymnasieskolan och hög- skolan ska ske utifrån elevens intresse och de krav på förkunskaper och personliga förutsätt- ningar som respektive utbildning ställer. Om antalet platser är färre än antalet sökande ska i första hand antalet platser ökas så långt det är möjligt. I andra hand får antagningstest använ- das. Kommunal vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen behöver stärkas för att motsvara de krav som ett sam- hälle i förändring ställer. Vi vill att människor ska få bättre möjligheter till vidareutbildning och komplettering för att läsa på högskola el- ler skaffa sig en bredare yrkeskompetens. Folkhögskola Folkhögskolorna utgör väsentliga inslag i det svenska utbildningsväsendet, både genom sina specialutbildningar och genom den möjlighet till en andra chans som de erbjuder männis- kor. Folkhögskolor har också stor betydelse för invandrare, genom att de förutom ämnes- kunskaper ger kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. Folkhögskolan ska garanteras bibehållen frihet och tillräckliga resurser för att behålla och utveckla sin särart. Verksamheten inrik- tas på att utveckla individens personlighet och förmåga till samhällsansvar och bedrivs un- der demokratiska arbetsformer. Högskola Vi anser att högskolan ska vara ett dynamiskt centrum både för nytt vetande och för mänsk- lig utveckling. Den ska vara en förändrande kraft och i hög grad inriktas på att lösa de av- görande problem som mänskligheten står in- för. Dessa problem kan sällan avgränsas inom traditionella ämnesområden. Ett mer utvecklat samarbete mellan olika forskare, ämnen, fakul- teter och högskolor blir alltmer nödvändigt. Högskoleutbildningen ska inte bara vara en yrkesutbildning. Studierna ska också ge stu- denterna en helhetssyn och utveckla deras per- sonlighet, även vid fördjupning och speciali- sering. Den viktigaste förändringen att genom- föra är att formulera nya mål för högskolan, med utgångspunkt i en helhetssyn och en vid- gad kunskapssyn. Detta kommer att påverka både kurssammansättning och ämnesinnehåll, liksom inriktningen av studier och forskning. Tvärvetenskapliga kurser och arbetssätt ska uppmuntras. Utbildningen i miljöfrågor måste förbätt- ras för ett flertal yrkesgrupper. Särskilt bety- delsefullt är det att den förbättras för katego- rier som har inflytande över hur lagstiftning och andra miljörelaterade åtgärder genomförs. Det handlar bl.a. om åklagare, poliser, ingen- jörer och ekonomer. Vi vill undvika en alltför intim koppling mellan högskolan och näringslivets kortsiktiga intressen. Som källa till ny och ofta obekväm kunskap måste högskolan ha en hög grad av självständighet. Staten ska garantera medel för en bra grund- och forskarutbildning, utan att den år- liga redovisningen snävt ska styra nästa års finansiering. Risken att kvaliteten raseras är stor om en institution eller enhet måste produ- cera färdiga studenter för att garantera nästa års budget. En högskola kan inte bedrivas en- ligt samma principer som ett företag att utbilda studenter kan inte jämställas med att produ- cera varor. Distansundervisning Vi vill bygga ut och utveckla distansunder- visningen för att åstadkomma en regional rät- tvisa i tillgängligheten till högre studier. Sam- hället och skolan har ett ansvar att öka tillgängligheten till datakommunikation, så att klyftan mellan de som har datorer och data- kunskaper, och de som inte har minimeras. Studiefinansiering En lösning av problemet med studenternas ekonomiska situation är att införa någon form av studielön. Vuxenstuderande inom folkhög- skola, högskola mm har ofta redan bildat fa- milj med barn och har därmed ekonomiska åtaganden. För att dessa ska kunna ges en verk- lig möjlighet till utbildning, utan att familjen drabbas, vill vi att barntillägget i det särskilda vuxenstudiestödet återinförs. Forskning Forskningens etiska och moraliska komplika- tioner måste ständigt lyftas fram. En praktiskt tillämpad etik ska i högre grad än i dag styra hur forskningsresurserna fördelas. Miljöpartiet anser att försiktighetsprincipen ska tillämpas i all forskning som kan ha stora och oförutsäg- bara konsekvenser, liksom i situationer som innebär psykologiska och etiska experiment. Detta gäller t.ex. fosterdiagnostik och repro- duktionsteknik för människor. Det gäller också bioteknik och i allra högsta grad genteknik. Miljöforskningen måste förstärkas radikalt, inte bara inom det naturvetenskapliga områ- Vi anser att högskolan ska vara ett dynamiskt centrum både för nytt vetande och för mänsklig utveckling. Den ska vara en förändrande kraft och i hög grad inriktas på att lösa de avgörande problem som mänskligheten står inför. Vi vill undvika en alltför intim koppling mellan högskolan och näringslivets kortsiktiga intressen. Som källa till ny och ofta obekväm kunskap måste högskolan ha en hög grad av självständighet. det, utan också inom nationalekonomi, juri- dik, statsvetenskap, psykologi och sociologi. Vi vill särskilt betona nödvändigheten av stora och ämnesövergripande forsknings- och utvecklingsinsatser för att förebygga hälsop- roblem och miljöskador. Freds- och konflikt- forskningen måste också förstärkas och i hö- gre grad inriktas på konflikthantering utan användande av våld. 18. Socialpolitik Vi vill utforma socialpolitiken så att män- niskors trygghet och oberoende stärks. Målet är att uppnå ett öppet, solidariskt och kärleks- fullt samhälle. Beslut bör fattas närmare män- niskorna och möjligheterna att delta i besluts- processerna måste öka. Vi anser att integritet och respekt för människan ska prägla det so- ciala arbetet. Människors svårigheter ska re- lateras till deras sociala sammanhang. Vi vill också medverka till att alla i större utsträck- ning erbjuds hjälp till självhjälp och därmed får bättre möjligheter att lösa sina egna pro- blem. Grundtrygghet Vi föreslår att en ny statlig försäkring inrättas. Vi kallar den Grundtrygghet och Helhetssyn. Den ska samordna sjukförsäkring, arbetslös- hetskassa, föräldraförsäkring och förtids- pensioner. Med vårt förslag om försörjning- stillägg kan den också ersätta socialbidragen. Vid långsiktig ohälsa eller arbetslöshet och för ålderspensionerna vill vi ha en ersättning som är lika för alla, oavsett tidigare inkomst. Alla ska garanteras en grundtrygghet men det är inte samhällets uppgift att finansiera en högre lev- nadsstandard. Pension Vi vill ha en rörlig pensionsålder mellan 55 och 70 år. Under denna tid ska det också fin- nas möjlighet att ta ut delpension. De som vill få ut mer än grundpensionen måste spara i pri- vata pensionsförsäkringar eller liknande. Den allmänna tilläggspensionen (ATP) bör fasas ut såväl av rättviseskäl som av statsfinansiella skäl. Lönearbete och arbetstid Vi vill att yrkesrollen och lönearbetet ska avdramatiseras och att vi människor ska kunna bygga vår självkänsla på betydligt bredare grunder. Lönearbete ska vara meningsfullt, både för individen och för samhället som hel- het. Det kan vara lika förnedrande och destruktivt med ”sysselsättning” som med ar- betslöshet. Samtidigt är vi absoluta i vårt krav på att samhället inte ska acceptera arbetslös- het. Genom den skatteväxling vi förordar – minskad skatt på arbete och höjd skatt på en- ergi och råvaror – genereras flera arbetstill- fällen, eftersom återvinning är mer arbetsin- tensiv än processer som bygger på jungfruliga råvaror. Lägre beskattning av arbete medför också att vård, omsorg, kultur och utbildning blir ”billigare” än i dag. Omställningen till ett långsiktigt uthålligt samhälle kräver en bety- dande mängd arbete. Vi kräver en stegvis minskning av normal- arbetstiden med sikte på 30 timmars arbets- vecka. Med en kortare lönearbetstid får vi mer tid till informellt arbete, till exempel sam- verkansprojekt i bostadsområdet, kring barnen, ungdomarna eller de äldre. Självförvaltning Genom ekonomiska styrmedel och föränd- ringar av skattesystemet vill vi stärka själv- tilliten i lokalsamhället. Vi vill också stödja organisationsformer som innebär självförvalt- ning och därmed större möjlighet till delak- tighet, ansvar och helhetssyn. Barn och ungdomar Vi anser att samhällsplaneringen ska utgå från och prioritera barns och ungdomars behov och intressen och att deras möjlighet till politiskt inflytande stärks. Vi anser att de politiska be- slut som är bra för barn och ungdomar är bra för hela samhället. Samhällets insatser måste i hög grad syfta till att stödja föräldrarna. Bar- nens miljö – i vid mening – måste bli bättre i stället för alltmer barnfientlig, som i dag. Vi vill att föräldraledigheten ska förlängas och delas mellan föräldrarna. Barnens rätt till en god uppväxt innebär också att en god barn- Vi föreslår att en ny statlig försäkring inrättas. Vi kallar den Grundtrygghet och Helhetssyn. Den ska samordna sjukförsäkring, arbetslöshets- kassa, föräldra- försäkring och förtidspensioner. Vi vill att föräldraledigheten ska förlängas och delas mellan föräldrarna. omsorg och skolbarnsomsorg garanteras. Bar- nens rätt till förskola ska vara skyddad i lag. Föräldrarna ska få möjlighet att i större ut- sträckning välja barnomsorg. Vi arbetar för ett rikare utbud av alternativa barnomsorgsformer – i kommunal, kooperativ eller enskild regi. Föräldrar som vill vara hemma ska kunna bli dagbarnvårdare för sina egna barn och däri- genom få del av kommunens barnomsorgs- resurser. Vi kräver också att utsatta barn och famil- jer i kris får ett starkare stöd av samhället, så att onödiga omhändertaganden kan undvikas. Äldre En av de stora utmaningarna i början av 2000- talet blir att kunna ge det kraftigt ökande an- talet äldre en värdig ålderdom. Dagens tradi- tionella äldreomsorg är trots sina brister och sin otillräcklighet mycket dyr. Det är bland annat därför nödvändigt att bygga upp starka sociala nätverk i bostadsområdena så att en del av till exempel hemtjänstens arbetsuppgifter utförs i samverkan mellan anställd personal och olika boendegrupper. Om de äldre får meningsfulla uppgifter i boendegemenskapen minskar dessutom det fysiska och psykiska vårdbehovet. När vi människor blir äldre ska samhället garantera oss valfrihet i boende- former och en värdig vård. När vi människor blir äldre ska samhället garantera oss valfrihet i boendeformer och en värdig vård. Vi anser att homosexuella ska kunna få sitt parförhållande registrerat. Homo- eller bisexualitet ska inte vara grund för särbehandling vid till exempel adoption. Anhörigvårdare Vi vill att anhörigvårdare får del av kommu- nens vårdresurser och en skälig ersättning för sitt arbete. Funktionshindrade Funktionshindrade ska i så stor utsträckning som möjligt kunna leva under samma villkor som andra. De ska själva få välja boendeform och servicegrad. Samma kvalitet ska erbjudas för olika typer av funktionshinder. De medi- cinskt handikappades (exempelvis astmatik- ers och allergikers) behov bör göras synliga. Även funktionshindrade inom den psykiatriska vården bör uppmärksammas. Vid funktionsnedsättningar är det betydel- sefullt att rehabilitering sätts in tidigt och sam- ordnat. Ju tidigare man börjar arbeta med att bygga upp individens egen förmåga, desto bättre blir resultatet och desto mindre resurser behövs längre fram. Vi anser att samhället måste byggas så att alla kan delta med god livskvalitet. Hjälpmedel för funktionshindrade ska vara avgiftsfria, då de föreskrivits. Funktionshindrade ska erbjudas transporter på villkor som är likvärdiga andra gruppers. Vi anser att omsorgen om psykiskt utveck- lingsstörda ska utgå från principen om norma- lisering, närhet och helhet. Utvecklingsstörda ska ha stöd och möjligheter till ett människo- värdigt liv i gemenskap med andra männis- kor. Resurserna måste vara sådana att det finns möjlighet till individanpassade lösningar. God livskvalitet ska värnas genom lagstiftning med överklaganderätt. Barn måste i första hand få bo i familj. Samtidigt ska en sådan utveckling kompletteras med utvidgat stöd till familj och anhöriga. Sexualitet Alla människor har rätt att vara den de är och älska den de vill, vare sig de väljer ett homo- hetero- eller bisexuellt levnadssätt, så länge de inte skadar någon. Det är därför oaccepta- belt att människor diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Vi anser att homosexu- ella ska kunna få sitt parförhållande registre- rat. Homo- eller bisexualitet ska inte vara grund för särbehandling vid till exempel adop- tion. Missbruk Målet för vår drogpolitik är ett drogfritt sam- hälle. Drogmissbruket är ett av vårt samhälles största problem. Det leder till sociala problem både för missbrukaren och för dennes omgiv- ning. Missbruket orsakar dessutom mycket stora kostnader. Vi ser kampen mot drogerna som en del av kampen för ett bättre samhälle. Vi vill se en ökad satsning på information i skolor och stöd till frivilligorganisationer för att motverka glorifieringen av missbruk. Ungdomsmottagningar och tonårsbyråer är till stor nytta och ska stödjas. Resurser ska finnas för uppföljning och eftervårdskontakter efter vistelser på behandlings- och inackorderings- hem. Detta är en viktig del i förebyggandet av återfall. Alkoholbruket åsamkar det svenska sam- hället årliga skador i storleksordningen 100 miljarder kronor. De fördelar sig på bland an- nat socialvårds- sjukvårds- rätts- och kriminal- vårdskostnader, sjukfrånvaro, trafikskador, olycksfall, misshandel och andra våldsbrott. Minskad alkoholkonsumtion leder till mins- kade kostnader och minskat lidande. De styrmedel vi vill använda för att minska alkoholkonsumtionen är bland annat hög be- skattning, alkoholfri offentlig representation, ingen avdragsrätt för alkohol vid privat repre- sentation och en mer aktiv information om alkoholens skadeverkningar. Vi verkar för att de frivilliga organisatio- ner som arbetar för ett alkohol- och drogfritt samhälle ska få ett ökat moraliskt och ekono- miskt stöd. Vi motsätter oss att alkohol blir mera tillgängligt. Vi vill motverka EUs direk- tiv och skatteregler genom nationella avgifter och skatter. Vi anser att samhället ska ha en mycket sträng syn på narkotika. Kraftigt ökade resur- ser måste sättas in för att minska smuggling, försäljning och användning. Vi kommer att aktivt bekämpa förslag från drogliberala grup- per, som innebär legalisering av droger, såväl i Sverige som inom EU. En minskad konsumtion av tobak är också av betydande samhällsintresse. Vi anser att kraftigt höjda skattesatser ska kombineras med åldersgräns för inköp och reklamförbud (se vidare konsumentmakt under kapitel 4, kretsloppsekonomi) samt att alla offentliga lokaler ska vara rökfria. Vi arbetar också för ökad information i skolan och i samhället i övrigt om tobakens skadeverkningar. 19. Hälso- och sjukvård Med ökad kunskap, ansvar och delaktighet i samhällets processer kan enskilda och grupper bättre påverka sina egna liv och inriktningen av samhället, så att en god hälsa för alla främjas. En generös inställning till människans sociala behov och respekt för patientens egen vilja är viktiga ingredienser i en grön hälso- och sjukvårdspolitik. Hälso- och sjukvård är en grundläggande del av välfärden. Vi anser att människor över hela landet ska kunna känna tryggheten att sam- hället bistår den som blir sjuk eller funktions- hindrad. Sjukvården ska därför i huvudsak vara offentligt och solidariskt finansierad. Onödigt lidande kan undvikas och sjuk- vårdskostnaderna stabiliseras och på sikt sän- kas om man vidtar kraftfulla åtgärder för att minska miljöstörningar, miljörelaterade sjuk- domar samt trafik- och arbetsskador. Inom vården måste förebyggande åtgärder prioriteras. Behandling av sjukdom ska också sättas in tidigt och effektivt och kombineras med en aktiv rehabilitering. Med ökad kun- skap om hur miljö och livsstil påverkar hälsan kan enskilda ta ett större ansvar. Växande ano- nymitet, svårighet att överblicka en alltmer komplicerad verklighet och minskade möjlig- heter att påverka den egna situationen leder till passivitet och försämrat välbefinnande. Med ökad kunskap, ansvar och delaktighet i samhällets processer kan enskilda och grup- per bättre påverka sina egna liv och inrikt- ningen av samhället, så att en god hälsa för alla främjas. Vi vill verka för ett förhållningssätt inom sjukvården som utgår från den enskilda patien- tens behov och upplevelse av sin sjukdom. Alla vårdyrkeskategorier behöver vidga sin kom- petens för att få en helhetssyn på såväl män- niska och sjukdom som på miljön. En generös inställning till människans sociala behov och respekt för patientens egen vilja är viktiga in- gredienser i en grön hälso- och sjukvårdspoli- tik. Genom att använda och kombinera erfaren- heter från olika forskningsfält liksom alternativ- medicinsk kunskap kan man bättre ta till vara och stärka patientens egna läkande krafter. Förebyggande åtgärder Många av dagens sjukdomar orsakas av våra levnadsvanor och/eller den fysiska eller psykosociala miljön. Ett långsiktigt folk- hälsoarbete är därför en mycket viktig inves- tering för framtiden, såväl ur mänsklig som ur samhällsekonomisk synvinkel. Vi arbetar för ett samhälle som utgår från vad en god psykisk och fysisk miljö kräver. Det innebär till exempel att sunda byggnads- material ska användas, att livsmedel ska fram- ställas på ett ekologiskt riktigt sätt och att kemikalier ska kontrolleras och helst undvi- kas. En sådan inriktning kräver åtgärder på tre nivåer: • internationellt genom bindande överens- kommelser • nationellt genom lagstiftning och ekono- miska styrmedel • lokalt genom konkreta åtgärder i närmiljön kombinerade med hälsoupplysning Inom hälso- och sjukvårdsorganisationen ska det förebyggande arbetet stärkas genom forskning, utbildning, information och person- lig rådgivning. Inom de centrala myndig- heterna ska den miljömedicinska kompeten- sen utökas. På det lokala planet ska friskvården vida- reutvecklas. För att stärka förebyggande vård och rehabilitering ska det även finnas fler hälsohem och hälsocenter som komplement till den öppna vården och sjukhusen. Lokal sjukvård Den lokala sjukvården, primärvården, är basen i hälso- och sjukvården. Vi anser att det ska fin- nas ett väl utbyggt omhändertagande så nära patientens boendemiljö som möjligt. Ansvaret för primärvården bör överföras till kommu- nerna. Den lokala sjukvården ska byggas ut och det lokala, förebyggande arbetet prioriteras. Vård ska kunna ges utifrån en helhetssyn på individen, vilket innebär att hänsyn tas till både kropp och själ. Då behövs fasta person- liga kontakter i sjukvårdsorganisationen. Detta kan bäst skapas genom att läkaren eller distrikt- sköterskan tar ett ansvar för de patienter som väljer just honom eller henne. Hembesök ska kunna göras i större utsträckning än i dag och lasarettsanknuten vård i hemmet bör stödjas. Samarbetet och samordningen ska förbätt- ras, inte bara inom sjukvårdens organisation utan också med skolor, arbetsplatser med mera. Ökat samarbete/samordning underlättar reha- bilitering och anpassning. Särskilt viktigt är samarbete vid vård av människor med kroniska sjukdomar eller handikapp och äldre långtids- sjuka. Betydelsen av psykosociala faktorer måste betonas mer än tidigare. Anhörigvårdare ska ha rätt till skälig er- sättning för sitt arbete och få sin del av kom- munernas vårdresurser (se även kapitel 18, so- cialpolitik). Volontärverksamhet av humani- tär karaktär bör stödjas av kommunerna. Detta gäller också rehabilitering och återanpassning samt omhändertagande av handikappade och psykiskt sjuka som inte är intagna för sluten vård. Tidiga stödåtgärder ska finnas för att ta hand om brottsoffer och människor i livskriser. Vi vill också värna om och utveckla vård- centraler, distriktsläkarmottagningar och barnavårdscentraler. Vård på sjukhus Med en väl utbyggd primärvård kan sjukhu- sen fylla sin egentliga funktion, att erbjuda akutvård, specialistvård och sluten vård. Sjuk- vården ska bedrivas utifrån ett helhetsperspek- tiv där tonvikt läggs på att förstärka kroppens egna läkande krafter. Sjukhusens miljö ska främja tillfrisknande. En insiktsfull utformning av lokalerna vad gäller färg, form och place- ring liksom möjligheter till ro och viss aktivi- tet är viktigt. Matens kvalitet och innehåll är andra faktorer som tillsammans med ett varmt och mänskligt förhållningssätt i omvårdnaden stödjer den medicinska behandlingen. Vi an- ser också att alternativmedicinska och psyko- terapeutiska metoder och erfarenheter ska tas till vara i högre grad än vad som sker idag. Psykiatri Den psykiatriska vården bör liksom övrig vård präglas av en helhetssyn på människan. Vår- den ska omfatta hela kedjan från sluten till öppen vård – med minsta möjliga ingrepp i människors liv. Den medicinska synen domi- nerar fortfarande inom psykvården. Vi anser att psykosociala och miljömässiga faktorer ska ges en större tyngd. Utbyggnad av en ”rätt till krisbearbetning” för varje barn och vuxen är en nödvändig förebyggande åtgärd. Inom den psykiatriska vården ska akuta insatser vara korta och ske med så litet droger (psykofarmaka) som möjligt. Vi anser också att psykoterapi, utförd av godkänd terapeut, ska ersättas på samma sätt som annan sjukvårdsbehandling. Vidare ska den öppna vården tillföras sådana resurser att de sjuka kan leva i samhället. Tandvård Tandvården ska också lägga sin tyngdpunkt på förebyggande arbete. Det finns ingen an- ledning att ha skilda system för tandvård och sjukvård. Vi vill därför se en samordning mel- lan tandvårdsförsäkringen och sjukvårdens betalningssystem. Speciellt viktigt är detta för patienter som drabbas av sjukdomar på grund av problem med olika tandfyllnadsmaterial. Vi anser också att forskning och utbildning om hur dessa material inverkar på kroppen ska intensifieras. Amalgam ska vara förbjudet av såväl miljö- som hälsoskäl. Allt tandvårds- material ska vara innehållsdeklarerat och allergitestat. Egenvård och alternativ vård Många människor kan med erfarenhet och rätt stöd klara en stor del av sjukvården själva. En bättre upplysning bör därför ges vid besök inom sjukvården, i föräldrautbildningen, på apoteken och inom vårdskolorna. Vi anser att samarbetet mellan den etable- rade sjukvården och den alternativa vården ska förbättras. En brygga mellan skolmedicin, miljömedicin och alternativ medicin kan un- derlätta ett synsätt där människan tydligare ses som en del i det ekologiska systemet – hälso- ekologi. Behandling hos registrerad eller le- gitimerad terapeut och vid godkänt hälsohem eller sjukhus med alternativ inriktning ska er- sättas på samma sätt som annan sjukvårds- behandling. Födsel och amning Vi anser att den naturliga processen vid ha- vandeskap och förlossning ska stödjas. Med detta menar vi en lyhördhet för kvinnans egna kunskaper och önskemål. Alternativ till far- Sjukvården ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där tonvikt läggs på att förstärka kroppens egna läkande krafter. Sjukhusens miljö ska främja tillfrisknande. Det finns ingen anledning att ha skilda system för tandvård och sjukvård. Vi vill därför se en samordning mellan tandvårds- försäkringen och sjukvårdens betalningssystem. Amalgam ska vara förbjudet av såväl miljö- som hälsoskäl. Allt tandvårdsmaterial ska vara innehållsdeklarerat och allergitestat. makologisk smärtlindring med akupunktur och TNS (transkutal nervstimulering, smärtlind- ring genom elektriska impulser från hudelekt- roder) ska erbjudas. Amning, som är en viktig del i den naturliga processen, ska också upp- muntras. Abort Det är ett viktigt samhällsansvar att ge upp- lysning och stöd så att oönskade graviditeter ej uppstår. Nuvarande abortlagstiftning ska behållas. Vi vill dessutom ge ökade resurser till rådgivning före en eventuell abort och stöd efter abort. Kontakt med kurator ska alltid er- bjudas. Livets slutskede Det är ett viktigt samhällsansvar att ge upplysning och stöd så att oönskade graviditeter ej uppstår. Nuvarande abortlagstiftning ska behållas. Vi anser att debatten om forskningsetik ska stimuleras och fördjupas, bland annat genom att forskningsetiska råd inrättas. Vi anser att djurförsök för att testa onödiga varor, som till exempel kosmetika, ska stoppas. I övrigt ska djurförsök minimeras och ersättas med andra metoder, exempelvis cellodlingar. Vi anser att personer med svåra smärtor ska få tillgång till en verksam smärtlindring om de så önskar. Ingen ska mot sin vilja behöva ut- sättas för livsuppehållande behandling. I livets slutskede ska varje individ, så långt det är möjligt, ha rätten att dö värdigt i en känd och lugn miljö. Etik, genteknik och donation I dag finns möjligheter att påverka och besluta om liv och död på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Genteknik, fosterdiagnostik och de ökade möjligheterna att hålla människor vid liv ställer oss alla inför svåra frågor. Det är väsentligt att medvetenheten kring dessa etiska livsfrågor hinner ifatt den medicinska och tek- niska utvecklingen. Vi vill värna rätten att själv välja åtgärder och även rätten att vara människa med fel och brister. För att man ska kunna välja krävs upp- lysning och en öppen debatt i samhället om dessa etiska frågeställningar. Varje individ måste själv ta ställning i etiska frågor, men det är samhällets skyldighet att erbjuda ett sådant stöd att ett val blir möjligt. Vi säger nej till manipulering av den mänskliga arvsmassan. Inga organ får heller tas från människor, levande eller döda, som inte har givit sitt uttryckliga tillstånd till detta. Försäljning av organ kan inte accepteras. Forskning och utveckling Ökade forskningsinsatser bör genomföras inom en rad områden: förebyggande hälso- vård, omvårdnad, psykiatri, alternativmedicin, rehabilitering, näringslära och miljömedicin. Generellt sett behöver den tvärvetenskapliga forskningen stärkas. Läkemedelsforskningen ska utföras med både man och kvinna som norm. Vi anser att debatten om forskningsetik ska stimuleras och fördjupas, bland annat genom att forskningsetiska råd inrättas. Läkemedels- och teknikutvecklings- företagens inflytande över sjukvården är i dag alltför stort. Därför är det viktigt att en tydlig redovisning sker av de ekonomiska bindningar och andra relationer som förekommer. Lek- mannarepresentanter bör övervaka så att inte ekonomiska egenintressen påverkar vårdens innehåll och utveckling på ett otillbörligt sätt. Vi anser att djurförsök för att testa onödiga varor, som till exempel kosmetika, ska stop- pas. I övrigt ska djurförsök minimeras och er- sättas med andra metoder, exempelvis cell- odlingar. Vårdkvalitet För att säkra kvaliteten i såväl metoder som omhändertagande bör medicinsk revision gö- ras. Lokal kvalitetsuppföljning med direkt patientinflytande bör prövas inom alla vård- organisationer. Vi anser att möjligheterna för patienten att klaga och överklaga beslut ska förbättras. Styrning och finansiering En god vård och omsorg måste säkerställas för hela landet. Därför ska sjukvården solidariskt finansieras med i huvudsak offentliga medel. Ett bra högkostnadsskydd är nödvändigt. Av- gifter ska inte vara så höga att människor inte har råd med vård. Vid sidan av den offentliga vården ska det finnas möjlighet att anlita pri- vata och kooperativa vårdgivare. Mångfald i vården kan ge ökade valmöjligheter för patien- terna och ett bättre tillvaratagande av kreati- vitet och initiativkraft bland personalen. Alla inom vården och omsorgen ska dock följa de mål och kvalitetskriterier som fastställs. Sedan länge har vi inom miljöpolitiken accepterat principen att den som smutsar ned ska betala kostnaderna för att reparera de ska- dor som nedsmutsningen förorsakar. Det är dags att överföra denna tanke till andra områ- den i samhället. Sjukvårdskostnader som or- sakats av trafik, av alkohol- och tobaksbruk och genom användning av farliga kemikalier bekostas i dag av alla skattebetalare. Vi vill genomföra en reform som möjliggör direkta skatter på användningen. De kan i ökad om- fattning bekosta såväl förebyggande åtgärder som sjukvård. Höga priser på hälsovådliga varor, tjänster eller företeelser motiveras också av att de underlättar hälsosammare val och därmed är sjukdomsförebyggande. 20. Landsbygd – glesbygd I glesbygden är arbetsbyte och varubyte en viktig del av ekonomin. Vi vill uppmuntra den informella ekonomin. Den ökar möjlig- heterna till sidoinkomster och självför- sörjning. De regional- politiska bidragen bör i princip skäras ned kraftigt. Vinster från vattenkraft, skog och malm bör i stället i stor utsträckning återföras till de områden där de skapats. Trots att stora delar av vår välfärd fortfarande till sidoinkomster och självförsörjning. Att skapas i glesbygden betraktas den ofta som plocka bär, fiska, jaga och odla åt sig själv och improduktiv, som en kostsam börda för de tät- bekanta spelar en viktig roll, inte bara som re- befolkade delarna av landet. Vi ser landsbygd kreation utan också som ett sätt att leva och och glesbygd som lika betydelsefulla delar i överleva. Vi vill genom politiska beslut öka ett kretsloppssamhälle. Om en övergång till människors möjligheter att själva tillfredsställa ett långsiktigt hållbart kretsloppssamhälle, sina behov utan att gå omvägen över penning- enligt Agenda 21, ska vara möjlig behöver vi ekonomin. utveckling i stället för avveckling av gles- bygden. Utveckla samverkan mellan stad och land. Landsbygden är inte bara livsmedels- och rå- varuproducent utan måste också kunna ta emot och återföra stadens restprodukter till krets- loppet. Vi sätter stort hopp till de människor som har insett att frihet och välbefinnande är långt viktigare än kortsiktigt ekonomiskt tän- kande. I stället för att flytta dit lönearbete och pengar finns frågar sig många hur de kan för- ändra tillvaron och bo kvar och arbeta i sin hembygd. I takt med att denna skara blir allt större, växer också möjligheterna att av- folkningstrakter ska få liv på nytt. Allmän service Regionalpolitik Vi vill främja mindre skolenheter på landsbyg- Till dess att vinsterna från vattenkraft, skog den. Biblioteksfilialer ska behållas och förses och malm har återbördats dit de producerats med datakommunikationsteknik som kost- måste regionalpolitiken finnas kvar och ut- nadsfritt ska kunna användas till kurs- vecklas. verksamheter och distansundervisning. Sjuk- Vi anser att lokal förädling av till exempel stugorna ska behållas och byggas ut. Behovet trävaror och livsmedel – exempelvis gårds- av en bassjukvård upplevs som viktigare för mejerier och gårdsslakterier – ska stödjas ge- det stora flertalet än en centraliserad specia- nom bland annat regionalpolitiska insatser. listvård. Tandvården ska decentraliseras och Privata och kooperativa företag på landsbyg- vi ska behålla den förebyggande, kostnadsfria, den ska uppmuntras genom återkommande tandvården för skolbarn. kurser och ekonomiskt startstöd. Vidare bör en stor del av landets grusvägar rustas upp till en acceptabel nivå. Skatt på bär, hobbybiodling, svamp och kottplockning ska helt avskaffas. Vi vill också sänka arbetsgivaravgifterna kraftigt i utsatta Informell ekonomi I glesbygden är arbetsbyte och varubyte en viktig del av ekonomin. Vi vill uppmuntra den informella ekonomin. Den ökar möjligheterna Självtillit De regionalpolitiska bidragen bör i princip skäras ned kraftigt. Vinster från vattenkraft, skog och malm bör i stället i stor utsträckning återföras till de områden där de skapats. Vi anser att man kan börja med att ge de regioner som har vattenkraftsproduktion tre öre per ki- lowattimme utöver regleringsmedlen. Detta kapital kan bland annat användas för att ut- veckla infrastrukturen. Vidare vill vi att stora delar av de statliga skogstillgångarna ska över- föras till människor som bor och verkar i trak- ten. I övrigt ska naturtillgångarna inte privati- seras. regioner. Statliga verk och institutioner, läns- styrelser, landsting och primärkommuner bör dessutom utlokalisera delar av sin verksam- het till glesbygden. Kommunikationer Glesbygdens befolkning ska kompenseras för högre transportkostnader. Samtidigt kräver vi upprustning och förbättrat underhåll av väg- nätet samt att de allmänna kommunikationerna byggs ut. Post och telekommunikationer ska vara tillgängliga för alla. En solidarisk pris- sättning ska garantera att glesbygdens befolk- ning inte drabbas av avsevärt högre kostnader än andra. Goda telekommunikationer är ett nödvändigt konkurrensmedel om tjänsten- äringarna på allvar ska få en plats på lands- bygden. 21. Staden i kretsloppet De flesta människorna i Sverige bor i städer. I en grön framtidsstad ska det vara fullt möjligt för både barn och vuxna att leva ett gott liv och bo bra. Staden är både en möjlighet och ett pro- blem. En effektiv och miljövänlig kollektiv- trafik är möjlig. Kulturutbudet är stort och möjligheterna att välja olika utbildningsvägar är många. Det stora befolkningsunderlaget gör det också möjligt att försörja sig på aktiviteter som inte kan ge tillräcklig inkomst på landet. Men det är också i staden som luftförorening- arna och trafikbullret är värst. Kontakten med naturen är dålig. Samhället måste byggas så, att det kan försörjas med kollektivtrafik. Bilen ska betala de kostnader för kommunala vägar och för alla hälso- miljö- och bullerproblem som den orsakar. Stadens el och värme ska produceras miljövänligt med förnybara energikällor. Många kommuner har redan ställt om till biobränslen och vi vill ekonomiskt stimulera alla städer att ta efter. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska byggas ut så att de flesta innerstäder kan vara i stort sett bilfria. Egna filer för bussar, modern snabbspårväg och ökad satsning på pendeltåg är tre exempel på hur det kan gå till. Bilen tar i dag halva stadsytan, vilket ger en mycket utspridd stad. Om sta- dens yta fördubblas så fyrdubblas transpor- terna. Med en glesare stad blir kostnaderna för kollektivtrafiken stora. Samhället måste byg- gas så, att det kan försörjas med kollektivtra- fik. Bilen ska betala de kostnader för kommu- nala vägar och för alla hälso- miljö- och bul- lerproblem som den orsakar. Då kommer vi att ta bilen när det behövs och låta den stå när vi lika gärna kan cykla eller åka kollektivt. Biltrafiken minskar och människan kan åter- erövra gaturummet i innerstäderna. Närhet Bostäder, arbete, dagis, skola och affärer ska vara så nära varandra som möjligt för att mi- nimera trafikarbetet. Närhet ger också en ökad trygghet, kanske framför allt för barnen. Det ska vara nära till grönområden, för att ge alla en möjlighet till naturupplevelser inpå hus- knuten. Men också för att de fungerar som en lunga åt staden. Nuvarande grönområden ska skyddas från exploatering och nya ska plane- ras. Energi Stadens el och värme ska produceras miljö- vänligt med förnybara energikällor. Många kommuner har redan ställt om till biobränslen och vi vill ekonomiskt stimulera alla städer att ta efter. Kraftvärmen ska byggas ut ytterligare. Genom att använda energin effektivare och utnyttja mer av solens och markens värme minskar man behovet av andra källor för att värma våra bostäder. Ändrade taxor, så att vi betalar för den el och värme vi använder i stäl- let för dagens höga fasta avgifter, leder till ett mer resurssnålt användande. Vatten Slösa vatten kostar i dag nästan ingenting, trots att dricksvatten håller på att bli en bristvara i många städer. Vi svenskar använder mer vat- ten än vi behöver, mycket mer per person än till exempel danskar och tyskar. Lägre fasta och högre rörliga avgifter belönar den spar- samme. Dessutom renas vattnet lika bra oav- sett vad det ska användas till. Låt ett mindre rent vatten gå till att spola toaletter och vattna trädgården, eller återföras till åkermarken, så minskas slöseriet. Avfallshantering Den gröna framtidsstaden är en viktig länk i kretsloppssamhället. Att samla ihop och åter- bruka våra sopor borde vara lätt i innerstaden. Den höga befolkningstätheten gör att det ald- rig borde vara långt till en återvinningsstation. Korta avstånd gör det också mer miljömässigt motiverat att samla in avfall och därmed minska sopberget. Kompost kan enkelt sam- las in för rötning till biogas, som sedan kan driva kollektivtrafiken. Målet ska vara att allt avfall kan komposteras, återvinnas eller åter- användas. För att nå det målet måste alla delta, från producent till konsument. Allt organiskt avfall ska på lång sikt återföras till åkermarken. För detta behövs samverkan mellan stad och land och utveckling av kretsloppsanpassade lösningar för att ta hand om organiskt avfall. 22. Stigfinnarna – slutord Vi har tagit på oss dubbla roller. Vi fungerar både som stigfinnare och som politiskt parti i traditionell mening; vi är både före vår tid och mitt i den. Kombinationen är ofta svår. Vi får inte vara så långt före att vi tappar kontakten med dem som kommer efter; stigen får inte växa igen. Samtidigt vet vi att ingen tid finns att förlora. Vi vågar vara steget före. Vi är stig- finnarna i svensk politik – ett alternativ för överlevnad och solidaritet. Kärleken till livet Det är inte för sent, men det är bråttom. Minsta sten kan bli ett berg att klättra över, när det som växer är öknarna och hålen i himlen medan skogarna skövlas och dör. Vägen till framtiden går inte genom stora teorier eller partiprogram. Vägen till framtiden går genom människors hjärtan. Finns modet, kraften och viljan så finns det också en framtid. Vi är ett obekvämt parti. Vi gröna ifrågasätter den rådande världsbilden, de rådande makt- strukturerna och de ideologier som styr värl- den. Men förändringar kräver tålamod och en- vishet. Den inre lågan måste hållas levande också när motgången, sorgen och rädslan känns övermäktig. Lågan som brinner för li- vet, kärleken och solidariteten får aldrig nå- gonsin slockna. Den är en förutsättning för människans egen mänsklighet. Som alla eldar måste även denna hämta sin energi ur något. För oss kan kärnan, meningen eller ledstjärnan sammanfattas i orden: kärle- ken till livet. Det är ur en grundläggande kär- lek till livet som hela vår politiks innehåll springer. Det är källan att ösa ur. Tillsammans med den brinnande viljan bildar den urkraften för oss. Vägen till framtiden Vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle innebär förändringar – ofta smärtsamma för- ändringar – men också glädje över att få vara med i arbetet för att återvinna framtiden och ett bra liv åt våra barn och barnbarn. Det är bara inom de ramar naturen sätter som vårt samhälle kan upprätthålla välstånd och välfärd under en längre tid. Det är inte för sent, men det är bråttom. Ju längre förändringen dröjer, desto djupare blir problemen och desto svårare blir omställ- ningen. Den tidsmarginal vi hade i går har re- dan minskat. Tiden rinner som sand mellan fingrarna. Det är inte för sent, men det är bråttom. Minsta sten kan bli ett berg att klättra över, när det som växer är öknarna och hålen i him- len medan skogarna skövlas och dör. Det är inte för sent, men det är bråttom. Livet är ett ständigt under. I varje ord som lyf- ter finns möjligheten. Vi blir allt fler som inte accepterar att framtiden upplöses i ett dis av svavel. Vi blir allt fler som inte accepterar att de avgörande besluten flyttas utom räckhåll. Tillsammans kan vi få orden att växa till hand- ling och handlingen att växa till förändring. Hoppet finns i att kärleken till livet är större än likgiltigheten. Vägen till framtiden går inte genom stora teorier eller partiprogram. Vägen till framti- den går genom människors hjärtan. Finns modet, kraften och viljan så finns det också en framtid. Låt oss tillsammans snarast söka oss fram till ett sätt att leva som är möjligt för alla på jorden i tusentals år utan att miljön föröds eller människor missbrukas. Sökordsregister A abort 62 adoption 50, 58 affärer 66 Agenda 21 64 akupunktur 62 akutvård 61 alkohol 51, 62 alkoholbruk 58 alkoholfri 59 alkoholkonsumtion 59 allemansrätten 52 allergi 41, 45 allergi- och miljömärkning 52 allergiker 58 allergitestat 61 alliansfritt 26 allmänna tilläggspensionen (ATP) 57 alternativ vård 61 alternativa barnomsorgsformer 58 alternativmedicin 60, 61, 62 amalgam 61 amning 61, 62 anhörigvårdare 58, 61 anonymitet 60 antibiotika 35 antibiotikaresistent 35 apotek 61 arbete 57, 66 arbetsgivaravgifter 14, 64 arbetsgivare 20 arbetslivet 49 arbetslöshet 12, 16, 18, 57 arbetslöshetsförsäkring 20 arbetslöshetskassa 57 arbetsmarknad 9, 18, 20 arbetsmiljö 19 arbetsplatser 61 arbetsrotation 19 arbetstid 57 arbetstidsreglering 19 artbevarande 37 arter 37 artrikedom 31 artskydd 37 artskyddslagstiftning 31 aska 40 asp 37 astma 41, 45 astmatiker 58 asyl 29 avfall 66 avfalls- och återvinningslag 13 avfallshantering 39, 45, 66 avlopp 34 B barn 6, 44, 46, 50, 53, 54, 55, 57, 58, 66, 68 barn- och äldreomsorg 17 barnarbete 15 barnavårdscentraler 61 barnens rättigheter 49 barnkonventionen 49 barnomsorg 57, 58 barnpornografi 9, 49 barntillägget 55 basförsörjning 16, 19 basförsörjningen 12 baslivsmedel 34, 35 bassjukvård 64 BDT-vatten 34 befolkningsökning 23, 36 behandling 58 bekämpningsmedel 14 Belgisk Blå 35 beskattning 59 beslutande folkomröstningar 7 bestrålning 35 betesdrift 32 betyg 54 betygssystemet 54 bibliotek 46 biblioteksfilialer 64 bidragssystem 35 bilaterala handelsavtal 15 bilavgaser 41 bildkonst 47 bilen 66 bilfria 66 biltullar 42 biobränslen 39, 66 biodynamisk 34 bioenergi 40 biogas 67 biologi 38 biologisk mångfald 36, 37 biologisk odling 14, 36 biologiska mångfald 4, 14, 31, 32, 33, 34, 35 biologiska produktionen 39 biomassa 40 bioteknik 55 biotekniskt manipulerade 32 biotopskydd 37 bisexuell 50, 58 bistånd 23, 36 biståndsmål 23 blyammunition 36 BNP 23 boinflytande 44 bok 37 bolag 37 bosparkassor 44 bostaden 44 bostadsfinansiering 44 bostadsområdena 58 bostadsreform 44 bostadsstandard 44 bostäder 44, 66 brott 49 brottmål 49 brottsbekämpning 51 brottsligheten 49, 51 brottsoffer 51, 61 bränsle 31 buller 41, 42, 49 bullerproblem 66 bussar 66 byggnadsmaterial 60 bär 37 böcker 46 C cancer 41 cancerogener 39 centrala myndighet 35 centraliserade strukturer 12 centralisering 6, 15, 16, 19 centralstyrning 5 cykelbanor 42 cykla 66 D dagbarnvårdare 58 dagis 66 databaserade register 51 datakommunikation 22, 55 datakommunikationsteknik 64 datorer 42 decentralisera 3, 5, 7, 12, 16, 17, 19, 21, 35, 37, 64 decentraliserade former 34 dela på jobben 9, 18 delaktighet 21, 60 delpension 57 deltagande demokrati 4, 47, 54 deltidsarbeten 35 demokrati 5, 6, 7, 8, 12, 23, 46, 47, 55 demokratiska fostran 54 demokratisynpunkt 15 den gemensamma sektorn 17 den informella sektorn 17 det offentliga samtalet 46 diesel 41 dikning 38 direkt demokrati 7 diskriminera 50, 58 distansarbete 20 distansundervisning 55, 64 distriktsköterskan 60 distriktsläkarmottagningar 61 djurens rättigheter 34 djurförsök 35, 62 djurhållningsmetoder 35 djurrättsrörelser 36 djurskyddslagen 35 djurskyddsmyndighet 35 domare 51 domstol 49, 51 Domänreservaten 31 donation 62 dopingen 48 dricksvatten 32, 66 drivmedel 41, 42 drogförebyggande arbete 51 drogliberala grupper 59 drogpolitik 58 E ECE 24 EES-avtal 25 eftervårdskontakter 58 egenvård 61 ek 37 ekologi 53, 54 ekologisk förståelse 53 ekologisk hållbarhet 36 ekologiska avlopps- och toalett- system 45 ekologiska samspelet 53 ekologiska systemen 12, 14, 32, 33 ekologiskt hållbar utveckling 45 ekologiskt hållbart samhälle 68 ekologiskt jordbruk 34, 36 ekologiskt nödvärn 52 ekonomer 55 ekonomins globalisering 6, 15 ekonomisk grundtrygghet 49 ekonomisk tillväxt 13 ekonomiska 49 ekonomiska brott 51 ekonomiska styrmedel 14, 40 el 66 elbuss 43 elektricitet 40 elektromagnetiska fält 20, 45 elevdemokratin 54 elitidrotten 48 elitism 6 EMU 5, 15 energi 31, 37, 38, 39, 57, 66 energianvändning 39, 41 energibalans 45 energibeskattningen 14 energibärare 40 energigrödor 40 energikällan 13 energiskog 40 energislag 40 energisystem 39, 44 energiteknik 40 energiutnyttjande 44 ersättningsprincipen 13, 32 estetiskt arbete 53 etanol 40 etik 62 etiska regler 46, 55 etniska ursprung 50 etniskt våld 50 etnocentrism 30 EU 5, 7, 24, 25, 26, 28, 34, 35, 36, 59 EU-beslut 7 EU-medlemskap 26 EU-parlamentet 7 Europarådet 24 Europeiska säkerhetskonferensen 24 Europol 49 exergin 39 exploatering 49, 66 export 35, 36 F facklig 19 familjeplanering 23 fantasi 21, 53 farmakologisk smärtlindring 61 fastighetsskatt 44 faunavård 36 fax 42 federalistiska samarbetsmodellen 24 fekalier 34 finska kulturen 47 fiske 32, 34, 36, 64 fiskslag 37 fjällnära 38 fjällranden 38 flora och fauna 34, 38 flottning 38 flygplats 41, 42 flykting 28, 29 flyktingpolitik 28 flöden 4, 39 FN 23, 27, 28 FN-konventionen om jämställdhet 20 FN-systemet 24 FNs barnkonvention 25, 29 FNs Europaavdelning 24 folkhälsoarbete 60 folkhögskola 54, 55 folkomröstning 7 folkrörelser 47 folkstyre 6, 15 forskning 35, 43, 55, 60, 61, 62 forskningsetiska råd 62 fortbildning 20, 53 fosfater 32 fossil 39 fossila bränslen 38, 39 fosterdiagnostik 55, 62 fotosyntesen 37 fred 26 freds- och konfliktforskningen 56 fredsskapande åtgärder 24 fri information 46 fria marknadshyror 44 frihandel 15, 24 frihandelsavtal 25 frihandelsprincipen 15 friluftsliv 37 friskvården 60 fritidsverksamhet 38, 50 frivilligorganisationer 58 frivården 50 friår 18 främlingsfientlighet 30, 47 fukt 45 full sysselsättning 12 funktionshindrad 58, 60 fyraprocentspärren 6 fysiska produktionsresurser 16 får 35 fängelsestraff 50 födsel 61 förebyggande hälsovård 62 företagsekonomiska 42 förhandsgranskning av biografernas filmutbud 46 förlossning 61 förnybar 4, 40 förnybara energikällor 13, 39, 66 förpackningar 35 försiktighetsprincipen 13, 20, 55 förskola 50, 53, 58 försurning 14, 24, 32, 33, 34, 38, 39, 40, 41 förtidspensioner 57 förtroendevalda 7 förädlade 34 förädlingsindustri 35 föräldraförsäkring 9, 57 föräldraledigheten 57 föräldrar 57, 58 föräldrautbildningen 61 G GATT-förhandlingarna 24 gemensam sektor 18 gemensam vårdnad 50 genetiska variationen 4 genetiskt betingade 35 Genèvekonventionen 28 genmanipulerade 35 genteknik 51, 55, 62 genteknisk manipulation 34 getter 35 glesbygd 37, 41, 64, 65 globala 15, 36, 39 globala fördelningen 42 globala miljökrisen 24 globala nätverk 21 globala nätverksanslutningar 51 globalt 15, 31 globalt perspektiv 13 godstransporter 41, 42 grund- och forskarutbildning 55 grundlagen 49, 52 grundlagsskydda 31, 33, 40 grundlagsändring 7 grundpensionen 57 grundtrygghet 57 grundvatten 32, 34 gränsvärden 32 grön skatteväxling 19, 22 gröna sektorn 19 grönområden 45, 66 gymnasieskolor 54 gårdsmejerier 64 gårdsslakterier 64 gödsling 32 H handelsgödsel 14, 34 handelsgödselkväve 32 handelshinder 35 handikapp 61 hantverk 53 hav 32, 36 havandeskap 61 havsmiljö 32 helhetssyn 57 hembesök 61 hemtjänsten 58 hetero 58 hets mot folkgrupp 50 historisk bebyggelse 45 homosexuell 50, 58 hotade arter 31 hushåll 14, 39 hållbar ekonomi 12 hållbar utveckling 5, 11, 24 hållbart samhälle 39 hälso 60, 66 hälsohem 60 hälsorisker 45 hälsoupplysning 60 hälsovådlig 63 höginkomsttagare 14 högkostnadsskydd 62 högskola 53, 54, 55 höns 35 I i-länder 23 IAEA 27 ickemonetära 11 ideologi 3, 68 idrott 47 idrottsrörelsen 47 inackorderingshem 58 industri 32, 36, 39, 48 industriavlopp 34 industriella kretslopp 13 industriella lantbruket 34 industriella produktionen 13 industrisamhället 12, 14, 31, 39 information 51, 58, 59, 60 informationsteknik 20, 42 informell ekonomi 64 informella sektorn 12, 22 informellt arbete 18, 57 infrastruktur 5, 44, 64 ingenjörer 55 innehållsdeklarera 61 innerstäder 66 insjöar 36 integritetsskydd 51 internationalisering 24, 26 internationell miljödomstol 24 internationella 35, 37, 38, 39, 47, 49, 60 internationella frågor 23 internationella konflikter 47 internationella valutafondens 23 internationellt polissamarbete 49 internationellt samarbete 25, 31 Interpol 49 invandrare 28, 55 invandrargrupper 30 J jakt 36, 64 jaktfalk 36 jord 36, 53 jord- och skogsbruk 32 jordbruk 14, 32, 34, 36 jordbrukspolitik 35 jordbruksstöd 35 jorderosion 36 juridik 56 juridisk hjälp 51 jämlikhet 28 jämställdhet 8, 9, 53 jämställdhetsarbete 9 jämställdhetsforskning 9 jämställdhetslagen 9 jämställdhetsperspektiv 9 jämställdhetsplanen 9 järnväg 38, 40, 41, 42 jävighetssituationer 7 K kadmium 34 kalhyggen 37 kalkningsprogram 32 kapitalets internationalisering 4 kapitalmarknaderna 15 kemikaliejordbruket 34 kemikalier 32, 60, 63 kemiska bekämpningsmedel 34, 35, 38 klimatet 14 klimatförändringar 26, 39 klimatpåverkande växthusgaser 39 klorblekning av pappersmassa 32 kol 38, 39 koldioxid 39, 41 kollektivavtal 19 kollektivt 66 kollektivtrafik 14, 17, 41, 42, 43, 45, 66, 67 kolmonoxid 41 kolväten 39, 41 kommersialisering 47, 48 kommun 7, 21, 44, 58, 66 kommunal vuxenutbildning 54, 55 kommunala bostadsbolagen 44 kommunala självstyret 7 kommunikation 31, 41, 65 kompetens 60 kompetensutveckling 20 kompost 45, 66, 67 konflikthantering 56 konkurrens 42 konkurrensförhållande 41 konkurrenslagstiftning 12, 21 konkurrensvillkor 35 konsekvensbeskriva 19 konstgödselkväve 34 konsument 6, 12, 35, 52, 67 konsumentinflytande 12 konsumentmakt 59 konsumenträtt 51 konsumentupplysning 52 konsumera 39 konsumtion 54 konsumtionsvanor 14 kontrollsystem 32 konventionell odling 36 kooperativ 19, 21, 58, 62, 64 kooperativa hyresrätter 44 kooperativa organisationsformer 17 kreativitet 21, 53, 54, 62 kreditgivning 52 kretsloppet 66 kretsloppsanpassade 67 kretsloppsekonomi 3, 6, 11, 12, 13, 16, 19, 31, 59 kretsloppssamhälle 13, 14, 23, 39, 40, 64, 66 kretsloppstänkande 34, 45 kriminalpolitik 49, 50 kriminalvård 49 kroniska sjukdomar 61 kultur 46, 53, 57 kulturarbetare 46 kulturarv 37 kulturell bakgrund 54 kulturell och social mångfald 12 kulturell särart 53 kulturell utveckling 47 kulturfonder 46 kulturform 47 kulturhistoria 34 kulturlandskapet 34 kulturlandskapsvård 47 kulturmiljöer 47 kulturminnesvård 47 kulturskolor 47 kulturutbud 47, 66 kulturutbyte 47 kurator 62 kuratorer 53 kursverksamheter 64 kvinno- och brottsofferjourer 51 kvinnoidrotten 47 kvotera 20 kväve 32, 38 kvävegödsling 38 kväveläckage 32, 34 kväveoxider 39, 41 kyrka 36, 37 kärnkraft 39 kärnreaktorer 39 kärnvapen 27, 39 kön 20 könsfördelningen 8 könskvotering 8 könsroller 10, 49 köpfrid 46, 52 kött 35 L lagarbete 19 lagrad solenergi 39 lagstiftning 40 land 64, 67 landsbygd 37, 47, 64 landskapsbild 38 landsting 65 lax 37 legalisering av droger 59 levnadsstandard 57 linjära system 13 litteratur 47 livscykelspecifikation 13, 16, 52 livskvalitet 18, 21, 58 livsmedel 31, 32, 34, 35, 60, 64 livsmedels- och råvaruproducent 64 livsmedelsindustri 34 livsmedelsproduktion 35, 36 livsmedelssituationen 36 livsmiljö 49 livsuppehållande behandling 62 lokal konsumtion 22 lokal produktion 12, 22 lokala 16, 19, 31, 37, 54, 60 lokala marknader 12 lokala närsamhällen 21 luft 49 luftfart 41, 42 luftföroreningarna 32, 66 läkaren 60 läkemedelsforskningen 62 läktarvåldet 48 länsstyrelser 65 lärarkår 53 lärarna 54 lärarutbildning 54 lärlingssystem 22 läroplanen 54 lönearbete 12, 18, 57, 64 lönearbetstid 57 lönebidragsanställningar 20 lövträd 37, 38 M majs 35 malm 64 mark 39, 40, 52 marknadsekonomin 16 marknadsföring 52 marknära ozon 38, 41 markägaren 37, 52 massförstörelsevapen 52 massmedier 6 mat 61 materiell tillväxt 5 materiell välfärd 15 matvaror 35 medborgarlön 18 medborgarvittne 51 medicinsk behandling 61 medicinskt handikappade 58 medier 46 metaller 32, 34 metanol 40 mikroorganismer 32 miljö 66 miljö- och konsumentorganisationer 16 miljö- och naturlagstiftningen 31 miljöavgifter 14, 32, 41 miljöbalansräkningar 16 miljöbalk 13, 31 miljöbelastning 44 miljöbidrag 36 miljöbistånd 27 miljöbrott 49, 51 miljöböter 14 miljödeklaration 14 miljödepartementet 38 miljöforskning 55 miljöfrågor 49 miljöföroreningar 24 miljöförstöring 23, 28 miljöklausuler 25 miljökonsekvensanalyser 16, 26, 41 miljökonsekvensbeskrivningar 13, 23 miljölagstiftning 13, 31 miljömedicin 62 miljömotiverade avgifter 12 miljöproblemen 26 miljörelaterade sjukdomar 60 miljörevision 14 miljörätt 49 miljöskadegörelse 51 miljöskatter 14 miljöskuld 16 miljöstöd 14 miljöstörningar 60 miljövården 27 minoritetsskydd 7 missbruk 58 misshandel 51, 59 moms 14, 46 monokulturer 37 motorvägar 42 muséer 46 musik 47 musikundervisning 47 myndigheter 50, 51 mångfald 12, 54 mångkulturellt samhälle 28 människors lika värde 49, 50 mänskliga rättigheter 24, 49 mögel 45 N narkotika 49, 51, 59 nationalekonomi 56 nationalparker 31, 37 nationella 46 naturens lagar 53 naturgödselhantering 32 naturliga ekosystemen 38 naturreservat 31 naturresurser 4, 5, 7, 13, 28, 31 naturskog 38 naturvetenskap 53, 55 naturvård 31, 37, 38 naturvårds- och fritidsintressen 38 naturvårdsintressen 36 naturvårdsorganisationer 36 naturvårdsverket 38 nedsmutsning 39 neutralitet 27 neutralitetspolitiken 26 Nordiska rådet 25 näringskedjor 14 näringslivet 5, 14, 21, 22, 55 näringslära 62 näringsurlakning 38 närmiljö 7, 44, 45, 49, 60 närpolisverksamhet 49 nödvärn 52 nötkreatur 35 O obligatoriska skolväsendet 54 odling 45, 64 odlingsfria zoner 32 odlingslandskap 32, 34 offentlig service 29 offentliga lokaler 46 offentlighetsprincipen 6 olja 38, 39, 42 oljeborrning 32 oljeutsläpp 32 olycksfall 59 omhändertagandemål 49 omrustning 27 omsorg 57, 62 omvårdnad 62 organisationer 50 organiserad brottslighet 51 organisk-biologisk odling 34 organiskt 67 organiskt avfall 67 OSSE 27, 28 ozonskiktet 14 oönskade graviditeter 62 P pappersprodukter 37 patent 32 patienter 60, 61 pedagogiken 53, 54 pendeltåg 42, 66 penningekonomi 64 pension 57 pensionsålder 57 personlig integritet 51 persontransporterna 42 pH-värdet 32, 33 polisen 49, 51, 55 pornografi 9 post och telekommunikationer 65 posten 42 presstödet 46 preventivmedel 23 primärvård 60, 61 principen om självtillit 15 privata pensionsförsäkringar 57 producent 36, 52, 67 producentansvar 13 produceras 39 produktions- och livsform 36 produktionsfaktor 35, 48 produktionsmetoder 15 produktionssystem 15 programutbud 46 prostitution 9, 51 psykiatri 61, 62 psykiatriska vården 58, 61 psykiskt sjuka 61 psykofarmaka 61 psykologi 56 psykoterapeutiska metoder 61 psykoterapi 61 pälsdjursfarmer 35 R radioaktiv 39 radioaktiv bakgrundsstrålning 4 radiokanaler 46 radon 45 rasism 30, 47, 50 rattonykterhet 42 regional 55 regionalpolitik 22, 35, 64 regionalt eller kommunalt stöd 46 rehabilitering 58, 60, 62 reklam 46, 52 reklamfria radio- och TV-kanaler 46 reklamförbud 59 rekreation 37, 64 religionsfrihet 7 religionsinriktning 53, 54 reningsverk 32 rennäringen 37 reproduktionsteknik 55 reservat 37 resursanvändning 35 resursfördelning 26 Rio 1992 25 ripa 36 rovdjurspopulationen 36 råvaror 57 rätts- och kriminalvårdskostnader 58 rättsfrågor 49 rättssäkerheten 51 rättsväsendet 50, 51 rösträttsåldern 6 S samebyarna 37 samerna 7 samhällsplaneringen 41, 45, 57 samhällsplikt 51 samhällsstyrningen 6 samhällsutveckling 6, 46 samiska 7, 47 samvetsvägran 52 samåkning 41 Schengenavtalet 28 sedvanerätt 52 segregering 29 sexualitet 58 sjuka hus 45 sjukfrånvaro 58 sjukförsäkring 57 sjukhus 61 sjukstugorna 64 sjukvård 17, 58, 60, 62, 63 sjukvårdskostnader 62 sjukvårdsorganisationen 60 självförsörjning 4, 15, 34 självförvaltning 16, 17, 19, 44, 57 självstyrande skolor 54 självstyre 7 självtillit 15, 19, 21, 22, 23, 57, 64 självtillit och självförvaltning 16 självtilliten i lokalsamhället 57 sjöar 32 sjöfart 42 skapande verksamhet 46 skatt 14, 40, 44, 57 skattebefrielse 40 skattebetalare 63 skattesatser 59 skattesubventioner 14 skattesystemet 12, 20, 57 skatteväxling 9, 57 skog 34, 36, 37, 40, 52, 64 skogs- och våtmarker 38 skogsavverkningar 36 skogsbruk 37, 38 skogsdöd 38, 39 skogstillgångar 64 skogsvårdsstyrelsens 38 skogsägare 37, 38 skola 42, 50, 53, 54, 55, 59, 61, 66 skolbarnsomsorg 58 skolenheter 64 skollagen 54 skolpsykologer 53 skolungdom 46 skärgård 37 skärgårdsmiljö 42 slaktmetoder 36 sluten vård 61 slutna system 13 slåtter 32 småskalig 16, 19, 37, 38 smärtlindring 62 snabbspårväg 66 snabbtåg 43 social bostadspolitik 50 social infrastruktur 17 social och materiell grundtrygghet 4 social- och miljöklausuler 15 sociala nätverk 58 sociala problem 58 sociala sektorn 19 sociala skyddsnät 5 socialbidrag 57 socialpolitik 57, 61 socialt och ekologiskt hållbar utveckling 5 socialvård 58 sociologi 56 sol- eller vindkraft 40 solceller 40 solenergi 40 solidariskt 47, 53, 54, 60, 68 solkraft 39 solvärme 40 sopor 66 spannmål 36 specialistvård 61 specialutbildningar 55 sponsring 46 språkliga minoriteter 47 spårburen trafik 42 spårbuss 43 spårtaxi 43 spårvagns- och spårbilstrafik 42 stad 41, 45, 47, 64, 66, 67 stat 37, 42, 46, 64 statliga företag 21 statliga verk 65 statsbidrag 40 statsvetenskap 56 storskalig 36, 37 studenterna 55 studiefinansiering 55 studielön 20, 55 studiemedelsystemet 20 styrande miljöavgifter 14 större företag 36 substitutionsprincipen 13, 20, 32 subvention 41 supermakter 24 supermaktssystem 24 svamp 37 svensk film 46 svenska husdjursraser 35 svin 35 symboler 50 syre 37 sysselsättning 57 säkerhetspolitiken 27 sälg 37 SÄPO 51 T tandvård 61, 64 tandvårdsförsäkringen 61 teater 47 teknikutveckling 13 telekommunikation 41, 42 terapeut 61 terapi 46 tidningsvärlden 46 tillväxtbegreppet 13 tillväxthormoner 34, 35 tillväxtpolitiken 13 tjänstesektor 20 TNS 62 toaletter 32, 66 tobak 59 tobaksbruk 62 tonårsbyråer 58 tornedalsfinska 47 torv 40 trafik 32, 41, 62 trafik- och arbetsskador 60 trafikbuller 66 trafikolyckor 42 trafikskador 58 trafiksystem 40 trafiksäkerhet 42 transittrafiken 42 transportalternativ 22 transporter 17, 32, 35, 39, 45, 58 transporter av kärnavfall 39 transportkostnader 65 transportmedel 40 transportsektorn 41 transportsträckor 22 transportsystem 15, 17 tredje världen 15, 28 träbränslen 40 träd 40 trävaror 64 tungmetaller 32 tunnelbana 42 turism 37 TV 10, 46 tvärvetenskap 54, 55, 62 U u-landsskulden 23 u-länderna 5, 23 underhållningsvåld 46 undervisning 53 undervisningsmoment 54 ungdomar 50, 57 ungdomsbrottslighet 50 ungdomsmottagningar 58 ungskogsfasen 38 universitet 36, 37 uppehållstillstånd 29 ur- och naturskogar 31, 38 uran 39 urin 34 ursprungsbefolkning 7 ursprungsmärkning 35 utbildas 51 utbildning 17, 22, 23, 31, 53, vägtrafik 41, 42 54, 57, 60, 61 välfärden 60 utbildningsvägar 66 välfärdspolitiken 50 utbildningsväsendet 55 värdig ålderdom 58 utfällning av tungmetaller 38 Världsbanken 23 uthållig utveckling 22 världsekonomin 23 uthålligt samhälle 6, 41, 57 världsfreden 26 utrikeshandeln 15 värme 66 utrikespolitik 25 västerländska 35 utsläppsskatter 14 västvärlden 42 utsädesodlingar 34 vätgas 40 uttunningen av ozonskiktet 24, 38 växtförädling 34 utveckling 62 växthuseffekten 41 utvecklingsländer 36 växthusgasen koldioxid 37 utvecklingsstörda 58 växthusgaser 14, 24 V Y valbar 6 yrkeskompetens 55 valsystemet 6 yrkesskolor 22 vapen 49 yrkesutbildning 55 vapenteknologi 24 yttrande- och meddelarfriheten 6 vatten 31, 32, 39, 49, 66 yttrandefrihet 46 vattendrag 32, 34, 38 vattenkraft 33, 40, 64 vattenmiljöer 32 vedbränslen 38 ventilation 45 vidareutbildning 55 videofilmer 46 vidgad hotbild 26 vilt 37 viltvård 36 vind 40 vindenergi 40 vindkraft 39 virke 37 virkestransporter 38 vittnesskydd 51 vuxenutbildning 53 våld 50, 52, 56 våld mot kvinnor 50 våldsbrott 51, 59 våldtäkt 51 vård 57, 61, 62 vårdbehov 58 vårdcentraler 61 vårdinsatser 46 vårdkvalitet 62 vårdnadsmål 49 vårdresurser 58 vårdskolor 61 vårdyrkeskategorier 60 våtmarker 31, 32 vägar 42, 66 Å åkerlandskap 37 åkermark 40, 66, 67 åklagare 49, 51, 55 åklagarmyndigheter 51 ålderspension 57 återanvändning 13, 67 återlämningspremie 14 återvinning 13, 57, 67 återvinningsstation 66 återvinningssystem 13 Ä äldre 57, 58 äldreomsorg 58 älvar 33, 40 ändlig energi 40 ändliga resurser 41 ängs- och hagmarker 34 ängsmarken 32 Ö öppna vården 60 Östersjön 32 övergrepp 51 övergödning 24 övergödningen av haven 41 Specialtecken 30 timmars arbetsvecka 57 Miljöpartiet de Grönas ideologi bygger på fyra solida- riteter: – solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, – solidaritet med kommande generationer, – solidaritet med världens folk, – solidaritet med människor i vårt eget land. Utifrån dessa grundvärderingar formar vi vår dags- politik. I kommuner och landsting har vårt arbete varit framgångsrikt. Utvecklingen är grönare! Vi har också påverkat debatten och drivit på de andra partierna, framför allt i miljöfrågor. Miljöpartiet de Gröna vill förverkliga det ekologiskt och socialt hållbara samhället, vilket kräver ökad jäm- likhet, jämställdhet, delaktighet, självtillit, kreativitet och en robust kretsloppsekonomi. När skogarna skövlas, ozonhålet växer, orättvisorna ökar och framtiden är alltmer hotad, är det lätt att ge upp. Dumhet och kortsiktiga vinstbegär väger ofta tyngre än klokskap och långsiktighet. I Miljöpartiets partiprogram, som du nu har framför dig, hoppas vi du finner verklighetsbeskrivningar, klokskap, visioner och vägar till framtiden som ger dig lust och vilja att arbeta för förändring. Det är inte för sent, men det är bråttom! Box 1244, 221 05 LUND, 020-94 2000 e-post: info@mp.se, webb: www.mp.se