Partiprogram

 PDF | TXT
Partiprogram Innehåll Förord 1. Våra grundvärderingar 2. Demokrati 3. Det mångkulturella samhället och minoritetsfrågor 4. Jämställdhet 5. Globala frågor 6. EU 7. Fred 8. Migration och asylpolitik 9. Kretsloppsekonomi 10. Arbetsmarknad 11. Näringsliv 12. Naturvård 13. Skog, jordbruk, fiske och livsmedel 14. Djurens rättigheter 15. Energi 16. Kommunikation 17. Boende 18. Kultur 19. Rättsfrågor 20. Utbildning 21. Socialpolitik 22. Hälso- och sjukvård 23. Landsbygd - glesbygd 24. Framtidens stad 25. Stigfinnarna – slutord Register Foto första sidan: Tore Hagman/Naturfotograferna 3 4 5 7 9 11 13 16 17 19 19 23 25 26 27 30 31 33 35 37 38 40 43 45 48 50 51 52 Förord Detta är Miljöpartiet de Grönas tredje partiprogram vilket fastställdes på kongressen i maj 2001. Det första parti- programmet antogs i november 1993. Vid partiets bildande 1982 så antogs ett allmänt idéprogram och ett antal handlingsprogram i olika frågor. Dessa har reviderats och utvecklats genom åren för att 1993 sammanställas i ett partiprogram. Det aktuella partiprogrammet kompletteras av ett antal rapporter och faktablad som utvecklar aktuella eller särskilt komplicerade frågor. Partiprogrammet försöker åskådliggöra hur den gröna ideologin kan användas i vårt samhälle för att åstadkomma minskad miljöbelastning med målet att få balans i det ekologiska systemet. Samtidigt vill det visa hur en fungerande och rättvis ekonomi utformas tillsammans med social trygghet och global solidaritet. Det är hög tid att lägga om kurs. 1. Våra grundvärderingar Vår ideologi Vår vision är långsiktigt hållbara, demokratiska sam- hällen som lever och verkar inom de ramar naturen sät- ter, både lokalt och globalt. Dessa samhällen lever i fred- lig samexistens och jämlikt samarbete. Vår politik vilar på fyra solidariteter: – solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet – solidaritet med kommande generationer – solidaritet med världens folk – solidaritet med människor i vårt eget land Vår grundsyn är att människan är aktiv och skapande och vill och kan ta ansvar. Varje människa har positiva utvecklingsmöjligheter. Vår ideologi vilar på övertygelsen att människor måste leva i samklang med naturen och agera i samspel med den övriga mänskligheten. Omställningen till ett ekolo- giskt hållbart samhälle kan inte överlåtas till ekonomiska aktörer utan kräver människors kunskap, omdöme och vilja i form av politisk handling och förändrad livsstil. Vår ideologi är decentralistisk. Den bygger på uppfatt- ningen att koncentration av makt och ägande fjärmar oss människor från vår naturliga miljö och begränsar vårt direkta deltagande och vår ansvarskänsla genom att sätta upp hinder för fantasi, kommunikation, kritiskt sinne och skapande förmåga. De biologiska processerna ingår i naturliga kretslopp som bygger på principen uppbyggnad - nedbrytning - ny uppbyggnad. De drivs av solens energi och är pro- duktiva i ordets egentliga mening. Den industriella pro- duktionen bedrivs däremot huvudsakligen i linjära sys- tem rakt från gruvan, via konsumenten, till avfallshögen. Målsättningen att omvandla industrisamhället till ett långsiktigt hållbart samhälle kräver stora förändringar. Därför har vi utvecklat ett nytt ekonomiskt synsätt som bygger på vår idé om ett miljöriktigt och socialt ansvars- fullt samhälle. Vi kallar detta kretsloppsekonomi. Vår världsbild Det finns livsförutsättningar som vi människor inte kan bortse från eller förhandla bort. Dessa säger oss att jor- dens naturresurser är ändliga. De består av icke- förnybara lager (fossila bränslen, metaller med mera) och förnybara flöden och fonder (till exempel grödor, vatten- och skogs- och fiskbestånd). I ett hållbart sam- hälle måste människan leva på flödena och den tillväxt (”ränta”) som fonderna ger. Den enda verkliga produktionen på jorden sker genom fotosyntesen. Mänsklig verksamhet däremot baseras på konsumtion av naturresurser. Detta innebär att männis- kans nuvarande negativa påverkan på naturen minskar den verkliga produktionsförmågan. Livsförutsättningarna innebär att ingenting försvinner och att allting sprider sig. Detta betyder till exempel att innehållet i den olja vi förbränner inte försvinner, utan bara övergår i en annan mer skadlig form. Livsförutsättningarna säger oss att allt hänger ihop och att människan är en sårbar del av ett känsligt ekologiskt system. Varje art och varje del i det ekologiska syste- met har ett egenvärde, oavsett sin nytta för människan. Varje gång vi människor bryter mot spelreglerna slår det tillbaka mot oss i form av miljöförstöring, minskat välstånd och försämrade livsförutsättningar. Förutsättningarna för många livsformer på vår jord är mycket känsliga för yttre påverkan. Den biologiska mångfalden, atmosfärens koldioxidbalans och det skyd- dande ozonskiktet är exempel på livsförutsättningar som steg för steg håller på att försämras. Människan låter detta ske mot bättre vetande, ofta styrd av ekonomiska idéer som inte tar hänsyn till konsekvenserna för mil- jön. I allt högre takt förvandlar människan begränsade och lagrade naturresurser till farliga föroreningar. Sam- tidigt ökar den radioaktiva bakgrundsstrålningen. Män- niskan är på väg att skapa en situation som hotar förut- sättningarna för många livsformer på jorden. Alla människor har samma värde och gemensamma grundläggande behov. Vi vill med politiska medel ga- rantera alla både rätten och möjligheten att tillfredsställa dessa behov. Människan är i första hand en biologisk, social och andlig varelse, men i den politiska och eko- nomiska debatten har hon reducerats till en ekonomisk enhet, vars främsta uppgift är att vara en kugge i det ekonomiska hjulet. En förutsättning för att vi männis- kor ska kunna återerövra vår värdighet är att ekonomin underordnas ekologiska, demokratiska, sociala och kul- turella mål. Att leva är mer än att bara finnas till. Att leva är att känna, älska, gråta, ta ansvar och växa. Vi kan inte växa som människor om vi inte ges möjlighet att verkligen delta i samhällets utveckling. Vi måste kunna påverka det bygge som är vår framtid. Därför verkar vi miljöpartister för en deltagande demokrati. En delta- gande demokrati förutsätter att fördelningen i samhäl- let är rättvis och att alla människor ges rätt och möjlig- het att efter sina förutsättningar växa i frihet. Genom en rättvis fördelning med garanterad social och materiell grundtrygghet för alla skapar vi goda förutsättningar för ett samhälle i balans. Sverige i världen Vi bejakar fritt kulturutbyte, möjligheten att arbeta och studera i andra länder, vidgad handel och internationellt samarbete. Däremot accepterar vi inte kapitalets inter- nationalisering och de laglösa valutamarknader som til- låter ett hänsynslöst spel med människor och länder. Kapitalets fria rörlighet undergräver demokratin genom att flytta makten från öppna folkvalda församlingar till slutna, kapitalvalda organ. Ekologiska, sociala, demo- kratiska och kulturella värden underordnas kortsiktiga krav på tillväxt och förräntning. Två nyckelbegrepp inom grön ideologi är självtillit och självförvaltning. Innebörden i begreppet självtillit är att man litar till sina egna grundläggande resurser och möj- ligheter. Småskalig, lokal och decentraliserad produk- tion ska öka på bekostnad av koncentration och centra- lisering. Detta innebär att länder, regioner och männis- kor tar vara på de lokala möjligheterna att klara sin bas- försörjning av exempelvis mat och energi. Ökad själv- tillit ökar tryggheten och mångfalden i ekonomin och minskar sårbarheten och beroendet av olika maktcentra. Självförvaltning och kooperativa organisationsformer är viktiga medel för att i större utsträckning än idag ta till vara hela människan som individ och social varelse. Vi människor kan inte reduceras till egoistiska aktörer på en marknad - vi har också behov av delaktighet, in- syn, ansvar och gemenskap. Självförvaltning är en väg att närma sig ekonomisk demokrati. Europeiska unionens (EU) uppbyggnad och målsättning strider mot våra grundläggande värderingar. EU präg- las bland annat av byråkratisk centralstyrning, miljö- fientliga tillväxtambitioner och en strävan att bygga upp en militärt beväpnad, federal statsbildning med skarpa gränser mot omvärlden. EU försvårar decentralisering, ekologisk balans och global solidaritet. EMU medför ökad centralstyrning, utan demokratisk kontroll, och för- svårar en socialt och ekologiskt inriktad ekonomisk po- litik. Vi motsätter oss därför svenskt medlemskap i EMU och verkar för att Sverige ska lämna EU så fort som möjligt. Den rika delen av världen utgör bara 20 procent av jor- dens befolkning men lägger beslag på 86 procent av jordens naturresurser. Detta är ohållbart och orättvist. De högkonsumerande världsdelarna måste öppna sig mot omvärlden, skriva av u-ländernas skulder, stödja en ny solidarisk världsordning och överge sina krav på materiell tillväxt. Vi värnar om folkrätten, de mänsk- liga rättigheterna och stöder de förtryckta folken i väl- den. Vår viljeinriktning – Vi vill att kunskap om och känsla för de ekologiska sammanhangen ska ligga till grund för politiska beslut. – Vi vill med demokratiska medel bygga ett kretsloppssamhälle där skyddet av livsförut- sättningarna väger tyngre än kortsiktiga vinst- intressen. – Vi vill att ekonomin underordnas ekologiska, sociala, demokratiska och kulturella värderingar. – Vi vill använda lagstiftning och ekonomiska styrmedel så att människor och företag agerar inom de ekologiska och sociala ramarna. – Vi vill genom den ekonomiska politiken se till att det som är långsiktigt hållbart också blir kortsiktigt lönsamt för hushåll och näringsliv. – Vi vill att det politiska systemet ska sätta ramar för att garantera en rättvis fördelning och allmän välfärd. – Vi vill att barnomsorg, skola, sjukvård och äldreom- sorg i huvudsak ska vara offentligt och solidariskt finansierad. – Vi vill minska klyftorna i samhället, förkorta arbetstiden, bekämpa främlingsfientlighet och skapa verklig jämställdhet. – Vi vill stimulera till löntagar- och brukarägande samt till småskaligt företagande. – Vi vill verka för möjligheten att bo och verka i hela landet. – Vi vill begränsa den internationella marknadens makt och motverka globaliseringens negativa konsekvenser, till exempel genom införandet av en så kallad Tobinskatt. – Vi vill att Sverige ska ta egna steg för ökad handel med tredje världen, för nedrustning och för att regler som stoppar miljödumpning införs. – Vi vill medverka till en ny solidarisk världsordning och ökat internationellt samarbete för nedrustning och mänskliga rättigheter. – Vi vill att ekologiska och sociala regler skapas för världshandeln samt att bindande miljökonventioner upprättas. – Vi vill att Sverige ska utträda ur EU och i stället stärka det mellanstatliga och alleuropeiska samt det globala samarbetet. Det är först när denna viljeinriktning får genomslag som ett ekologiskt och solidariskt samhälle kan förverkli- gas. 2. Demokrati Demokrati betyder folkstyre. Trots det fattas i dagens Sverige allt fler beslut i slutna sällskap utan någon folk- lig insyn eller påverkan. Politiska beslut får alltmer ka- raktären av beställningsarbeten från de ekonomiska makthavarna. Utvecklingen kännetecknas i dag av elitism och centra- lism. Vi kan inte acceptera att demokratin urholkas. Vi arbetar därför för ett djupgående trendbrott i samhälls- utvecklingen. Besluten, och makten att genomföra dem, ska föras närmare människorna. Genom ökade kunska- per, delaktighet, ansvar, insyn och makt kan människor tillsammans forma ett bättre samhälle. För demokratins vitalitet är det att dess former och inne- håll ständigt utvecklas. I dag behövs politisk verksam- het även på internationell nivå för att motverka globali- seringens negativa konsekvenser. Det öppna samhället Medborgarnas och massmediernas möjligheter och skyl- digheter att granska makthavarna är avgörande för de- mokratin och samhällsutvecklingen. För att demokra- tin ska fungera krävs öppenhet från makthavarnas sida gentemot medborgare och massmedier. Vi arbetar för att förbättra möjligheterna till insyn och information på alla politiska nivåer, liksom i kommunala bolag, ban- ker och näringslivet i övrigt. Den lagstadgade offentlighetsprincipen ska också om- fatta konsumenternas rätt till fullständig information om produkter och företag. Yttrande- och meddelarfriheten måste värnas. Möjligheten att yttra sig måste förbättras genom bland annat mångfald och ägandespridning inom massmedierna. Det är av stor vikt för rättssäkerheten att lagar och förordningar är tydliga och begripliga. För att stärka demokratin ska allmänheten informeras om sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Deltagande demokrati Vi ser ett folkstyre med medvetna och aktiva medbor- gare som en nödvändighet för att nå ett hållbart sam- hälle. För att människor i större utsträckning än i dag ska kunna känna och ta ansvar krävs mer delaktighet och deltagande i beslutsprocesserna. Alla borde under någon del av livet få möjlighet att arbeta politiskt och ha ett politiskt uppdrag. Det är viktigt att den enskilde i större utsträckning blir engagerad i styrningen av sam- hället och tar på sig sin del av det gemensamma ansva- ret. Kommunala folkomröstningar ska genomföras om minst fem procent av de röstberättigade medborgarna begär det. Dessutom förordar vi motionsrätt för kommunin- nevånare och att öppna nämndsammanträden införs så långt offentlighetsprincipen tillåter, för att öka medbor- garnas engagemang. Vi vill verka för att kommundels- nämnder införs i de kommundelar där invånarna kräver detta. Dessa nämnder ska grundas på demokratiska val inom kommundelen. Nämnderna ska ha tydligt fast- ställda maktbefogenheter. Vi anser att folkbokföringsorten ska utgöra grund för rösträtten. Medborgare från länder utanför EU ska inte diskrimineras, och vi föreslår därför att alla utländska medborgare efter en månads folkbokföring i Sverige ska ha rösträtt i kommun och landstingsval, samt att de ef- ter tre års folkbokföring i Sverige får fullständig röst- rätt. Vi vill att utländska medborgare även ska kunna få svenskt medborgarskap efter tre års folkbokföring i Sverige. Barn som föds i Sverige ska ha rätt att få svenskt medborgarskap. Där en människa bor, arbetar, lever och verkar ska hon också kunna påverka samhället politiskt. För att minoritetsgrupper ska kunna påverka samhället krävs bättre och mer rättvis representation i politiska organisationer och beslutsfattande församlingar. Vi anser också att barnens möjligheter att påverka sam- hällsutvecklingen måste stärkas. Vi anser att politiska avgöranden ska utgå från FN:s barnkonvention och bar- nens bästa. Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år vill vi ge ungdomar möjlighet att påverka sin framtid. Samma år man fyller 16 ska man också vara valbar till riksdag, landsting, regionfullmäktige och kommunfull- mäktige. Även barn och ungdomar under 16 år bör i större utsträckning få möjlighet till reellt inflytande över alla beslut. Förtroendeuppdrag i kommuner, landsting/region- fullmäktige, och riksdag ska kunna innehas högst tre mandatperioder i följd. För EU-parlamentet gäller mot- svarande två mandatperioder. Vi anser också att ingen ska inneha förtroendeuppdrag på mer än en nivå samti- digt, det vill säga antingen i kommun, landsting, riks- dag eller EU-parlament. Dessa regler leder till en rota- tion som släpper fram nya förtroendevalda och stärker demokratin, samtidigt som antalet livstidspolitiker mins- kar. Vi ser med stor oro hur demokratin allvarligt skadas av att den politiska makten inte hävdas gentemot den eko- nomiska. Politik i bemärkelsen folklig styrning och in- syn är viktigare än någonsin. En förutsättning för att det demokratiska systemet ska fungera är att folkvalda politiker kan styra och ta ett verkligt ansvar för verk- samheten, men också att enskilda människor i större utsträckning ges möjlighet att delta direkt i demokra- tin. Vi vill utnyttja utvecklingen inom informations- tekniken för att erbjuda större möjligheter för enskilda att få information och aktivt kunna delta i politiken. Möjligheten för alla att ta del av utvecklingen inom informationstekniken måste delvis vara samhällets an- svar. För att öka demokratin i det parlamentariska systemet bör fyraprocents-spärren till riksdagen sänkas. Enligt vår övertygelse är alla människor lika mycket värda, och ingen kan födas till ett ämbete. Vi har därför svårt att se monarkins plats i ett modernt demokratiskt sam- hälle. Decentralisering Etiska regler för politiker Vi anser att beslut ska fattas så nära människorna som Vi anser att följande etiska regler ska gälla för politi- möjligt. Målet är direktdemokrati. I dagens samhälle är ker: direktdemokrati inte möjlig mer än i begränsad utsträck- ning, men redan nu kan många viktiga steg ändå tas. Vi vill till exempel genomföra lagändringar så att beslu- tande folkomröstningar blir möjliga, både på kommu- nal, regional och nationell nivå, så till vida dessa inte strider mot grundläggande mänskliga rättigheter. Den representativa demokratin kan också decentralise- ras. Vi anser att direktvalda regionfullmäktige ska kunna införas efter att en folkomröstning genomförts i berörd region. Det är nödvändigt att reformera valsystemet så att de lokala frågorna får större tyngd. Skilda valår för riksdagsval och kommunalval är ett led i den proces- sen. Kommunerna ska ha rätt att dela upp sig i mindre kommuner och i kommundelar, som helt eller delvis ska kunna vara självstyrande. Det kommunala självstyret bör stärkas. Om staten ändå beslutar om nya åtaganden för kommuner och lands- ting ska de kompenseras ekonomiskt för nya utgifter, även på lång sikt. Vi anser att kommuner även fortsätt- ningsvis ska ha beslutanderätt över kommunalskatt, taxor och avgifter. Kommunerna ska ha ett absolut veto när det gäller stora eller djupt ingripande exploaterings- planer. Vi vill också utvidga den kommunala beskatt- ningsrätten när det gäller till exempel företag och mil- jöförstöring. Religionsfrihet Religionsfriheten är en hörnpelare i ett demokratiskt samhälle. Vi vill att alla religiösa samfund ska behand- las lika. Civil olydnad, ekologiskt nödvärn och samvetsvägran Civil olydnad, det vill säga aktioner baserade på icke- våld, öppenhet och en beredskap att ta sitt eventuella straff enligt gällande lag, samt en strävan efter dialog, kan utgöra ett viktigt inslag i den demokratiska proces- sen. Historiskt sett finns det flera exempel på hur civil olydnad stärkt demokratin. Flera av de demokratiska fri- och rättigheter vi har i dag, exempelvis rösträtt, re- ligionsfrihet och yttrandefrihet, har möjliggjorts genom civil olydnadsaktioner. Vi anser att reglerna om nödvärn i svensk lag ska kom- pletteras med en regel om att den som försöker avvärja ett pågående eller överhängande ingrepp i känsliga naturmiljöer handlar i nödvärn. Denna nödvärnsprincip får dock inte legitimera våld mot människor och djur, eller skadegörelse på annans egendom. Vi anser att bestämmelser ska införas som gör det möj- ligt att utan påföljd vägra att utföra visst arbete. Dessa ska gälla om man riskerar liv eller hälsa för sig själv eller någon annan person, begår brott, sprider mass- förstörelsevapen eller gift, eller skadar känsliga miljöer. – En politiker ska arbeta för samhällets bästa och inte sträva efter förmåner för sig själv, sina anhöriga eller sitt parti, samt undvika jävsituationer. – En politiker ska ha hög moral, hålla sig till san- ningen och inte förvränga fakta. – En politiker ska vara ett föredöme och så långt som möjligt leva i enhetlighet med de idéer som hon eller han förespråkar. – Innan en person nomineras till ett val ska hon eller han deklarera eventuella avvikelser från sitt partis program och vallöften. – En politiker ska vara beredd att på begäran lämna uppgifter om sin privata ekonomi, inklusive eventu- ella aktieinnehav. – I debatter ska politiker argumentera i sak och undvika personangrepp. 3. Det mångkulturella samhället och minoritetsfrågor Vår politik bygger på alla människors lika värde, res- pekten för och bejakandet av olikheter och erkännandet av minoriteters rätt att forma sin framtid. Vi anser att det mångkulturella samhället berikar oss. Vi vill att så- väl staten som andra institutioner medvetet ska föränd- ras och rekonstrueras så att mångfald bejakas och dis- kriminering bekämpas. Det etniska förtryckets struktur måste synliggöras och brytas ned. Vi menar att en väl- färdspolitik som präglas av solidaritet och rättvisa är nödvändig, men inte tillräcklig, för att bejaka det mång- kulturella samhället och allas rätt till egenart och infly- tande. Att arbeta för norm- och attitydförändringar är centralt i detta sammanhang. Dessutom kräver vi rik- tade politiska åtgärder inom bland annat utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadspolitiken. Det handlar om såväl förebyggande åtgärder som ändringar av regel- verket. För att främja det mångkulturella samhället och under- lätta för människor att förverkliga sina livschanser krävs det mer av egenmakt, mindre av förmynderi, mer av ett positivt bejakande av vår omvärld och mindre av etno- centrism, mer av tillit till lokala och medborgerliga ini- tiativ och mindre av centralstyrning. Diskriminering Alla människor ska ha rätt att på lika villkor delta i sam- hällsgemenskapen. I praktiken är så inte fallet i dag. Diskriminering på grund av kön, religion, etnicitet, ål- der, sexuell läggning eller funktionshinder förekommer ofta i vårt samhälle. Det kan handla om att människor nekas anställning, bostadskontrakt, tillträde till restau- ranger eller lån på banken på grund av att de är kvinnor, har mörk hudfärg, har funktionshinder eller är homo- sexuella. Detta är diskriminerande och inte värdigt ett civiliserat samhälle grundat på demokrati och mänsk- liga rättigheter. Diskriminering utestänger många män- niskor från samhällsgemenskapen och innebär dessutom ett slöseri med mänskliga resurser som kan vara med och bidra till förnyelse och mångfald i samhället. Vi anser att diskrimineringen måste förebyggas och mot- verkas inom alla områden och på alla nivåer i samhäl- let. Det är viktigt att detta sker genom en samordnad och samlad syn på diskrimineringsfrågorna, till skill- nad från dagens spretiga rättssystem med helt skilda lagar för olika diskriminerade grupper och med skilda lagar för arbetsliv och fritid. Vi anser att dessa olika lagar ska samlas i en enda lag mot alla former av diskri- minering. Jämställdhets- och mångfaldsplaner ska ingå som en naturlig del av lagen. De olika rättighetsom- budsmännen som finns i dag utför ett viktigt arbete med att påtala när diskriminering av olika slag sker. Genom en samlad lagstiftning skulle rättighetsombudsmännen kunna arbeta mer tillsammans, eller kanske ersättas med en eller flera ombudsmän för mänskliga rättigheter. Vi vill även stödja lokala initiativ som syftar till att bekämpa diskrimineringen, till exempel lokala diskrimineringsombudsmän och fristående anti- diskrimineringsbyråer. Vi vill också att tydliga anti- diskrimineringsklausuler införs i alla offentliga upp- handlingar. Sådana klausuler ska kunna leda till att av- tal med diskriminerande företag hävs och därmed kunna fungera som garant för att lagstiftningen mot diskrimi- nering efterlevs av företagen. Makt och inflytande Vi anser att det är viktigt av såväl demokratiska skäl som av rättvise- och kvalitetsskäl att även människor med mångkulturell bakgrund har makt, inflytande och finns med i de beslutande organen i samhället. Därför vill vi att de politiska och beslutande församlingarna ska vara representativa för befolkningens sammansätt- ning. Det vilar ett stort ansvar på de politiska partierna och andra viktiga beslutande församlingar att förändra strukturerna och arbetsformerna så att även människor med mångkulturell bakgrund känner sig motiverade av politiskt arbete och känner att de har möjlighet att vara med och bestämma. För att få fler människor med olika bakgrund att engagera sig i politiken måste de politiska partierna, staten, landstingen, kommunerna och andra offentliga institutioner föra en politik som utgår även från de livsvillkor som personer med mångkulturell bakgrund har. Främlingsfientlighet, etnocentrism och rasism Främlingsfientlighet, etnocentrism och rasism är före- teelser som nedvärderar grundläggande mänskliga vär- den och delar upp mänskligheten i en bättre och en sämre del. Främlingsfientlighet visar på rädsla och förakt för andra än den egna gruppen. Etnocentrism utgår från att den egna kulturen och de egna livsmönstren, värdering- arna och normerna är universella och allmänmänskliga och att andra grupper måste anpassa sig till dessa. Ra- sism är tron att den egna folkgruppen är överlägsen an- dra. Den utgår från att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att en del folk är mer värda än andra. Rasister anser sig ha rätt att kontrollera och för- trycka andra folkgrupper. Den nutida rasismen baserar sig alltmer på fördomar och påstådda kulturella skillna- der än på biologiska avvikelser. Alla dessa företeelser innebär hot mot demokratin. Det är viktigt att medborgarna tar avstånd från sådana ut- tryck. Vi anser att kampen mot främlingsfientligheten, etnocentrismen och rasismen måste föras på flera plan. Dessa företeelser kan förebyggas genom att vi har en vision om ett samhälle där varje människa har en upp- gift och behövs. Dessutom är arbetet för att ändra atti- tyder och normer viktigt. Genom att öka vår förmåga att se det egna livsmönstret som ett av många möjliga mänskliga alternativ kan vi förebygga främlingsfientlig- het och rasism. För detta krävs att alla människor får möjlighet att mötas på lika villkor och förmedla kun- skap om varandra i ömsesidighet och samverkan. Så- dana möten kan underlättas inom skolan, i arbetslivet, i det politiska livet och i det sociala livet i övrigt. Vi vill stödja inrättandet av ett självständigt antirasistiskt centrum som dels kan stödja offren för rasismen och deras anhöriga, dels kan sprida kunskap och informa- tion om rasismen och dess illgärningar. Vi vill att sam- hället aktivt arbetar mot rasistiska och främlingsfientliga organisationer och deras aktiviteter, samt att lagar och praxis på området skärps. Arbetsmarknad På den svenska arbetsmarknaden ska alla människor, oavsett etnisk bakgrund, ha lika möjligheter att få ett arbete för att därigenom kunna försörja sig, få mer makt över sin framtid, förverkliga sina drömmar och påverka sin omgivning och samhället i stort. Utgångspunkten för vår politik är dels att skapa goda förutsättningar för allas deltagande i arbetslivet, dels att avlägsna hinder och att göra andra insatser som är nödvändiga. Företa- gandet bör stimuleras. Stöd till personer med mång- kulturell bakgrund som vill starta eget ska öka, inte minst genom riktade åtgärder. Diskrimineringen på arbets- marknaden måste påtalas och motverkas. Vid anställ- ning inom kommun och landsting bör positiv särbehand- ling praktiskeras. Dessa frågor behandlas även i kapit- let om arbetsmarknaden. Bostadssegregation Vårt samhälle präglas i dag av större bostadssegregation än för bara några decennier sedan. Allt fler personer lever i dag i segregerade stadsdelar med allt mindre kontakt med övriga samhället, mer utanförskap, högre arbetslöshet, mer utslagning och större fattigdom än i övriga områden. Sveriges befolkning har alltmer kom- mit att leva i olika världar, kännetecknade av ojämlika levnadsvillkor. Detta gäller hela landet. Vi vill förändra detta. En kraftfull regionalpolitik är ett viktigt redskap. Vi vill ha mindre av ensidigt byggda bostadsmiljöer och mer av varierande bostadsområden med olika slags hus- typer och boendeformer. Det är viktigt med bostadsom- råden med stor tillgång till fritidsaktiviteter och hög grad av självförvaltning. För att höja statusen i de seg- regerade stadsdelarna vill vi förlägga myndigheter och institutioner dit samt stimulera företagsetablering. Det är även viktigt med fungerande och högkvalitativ of- fentlig service. Vi vill öka sanktionsmöjligheterna mot de hyresvärdar och andra aktörer som diskriminerar. Utbildning, skola och modersmålsundervisning Utbildning är viktigt för människors möjligheter att ut- vecklas och få makt över sin tillvaro. Många av de män- niskor som kommer till Sverige har hög utbildning, men många gånger nedvärderas deras betyg. Vi vill att de utländska utbildningarna ska få en rättvis värdering. Korta, individuella och anpassade kompletteringsutbild- ningar är ett bra sätt att tillvarata den utbildning, den yrkeserfarenhet och de språkkunskaper som många per- soner med mångkulturell bakgrund har. I ett mångkulturellt samhälle är det viktigt att slå vakt om alla människors rätt att bibehålla och utveckla sitt modersmål. För att den kulturella mångfalden ska kunna fortleva måste olika gruppers modersmål kunna över- föras till kommande generationer. Detta kan ske genom att högklassig modersmålsundervisning erbjuds i sko- lor och förskolor. Denna undervisning är viktig och är angelägen för många barns identitetskänsla, trygghet och möjligheter att kommunicera med sina föräldrar och sin omgivning. Modersmålsundervisningen ökar barnens möjligheter att klara övergången till den nya kulturen och samtidigt hålla den gamla vid liv. Dessutom beri- kas barnen med ytterligare ett språk. Vi anser att modersmålsundervisningen ska vara en rättighet för varje barn. Respekt för inhemska etniska minoriteter Vi kräver en stärkt ställning för samerna som ursprungs- befolkning i Sverige. Sametinget ska ges ökade befo- genheter, bland annat genom att få vetorätt mot exploateringar inom de delar av samebyarnas åretrunt- marker som staten disponerar eller disponerade vid ut- gången av juni 1992, samt vara remissinstans inom öv- riga delar av samebyarnass betesområde. Lagstiftningen bör ändras så att icke-renägande samers rättigheter stärks och de får en fullvärdig roll i samebyarna. Sverige bör ratificera den internationella konventionen om ursprungsbefolkningars rätt, och inrätta en gränsdrag- ningskommission för att lösa marktvister mellan samer och andra markägare. Sverige har under århundraden förtryckt och missgyn- nat nationella och språkliga minoriteter. Vi ser positivt på att Sverige nu har ratificerat de internationella kon- ventionerna om minoriteter och minoritetsspråk, vilket gett samer, romer, judar, sverige-finnar och tornedalingar ökade rättigheter. Minoriteternas språk och kultur bör stödjas för att berika samhället och för att minska spän- ningar och missförstånd mellan olika befolkningsgrup- per. Funktionshindrades rätt till lika behandling Samhällets behandling av människor med olika typer av funktionshinder har länge präglats av en omhänder- tagande-syn och av särlösningar. Vi menar att utgångs- punkten ska vara att skapa lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för individen. Funktionshindrade diskrimineras i dag dels genom di- rekt nedsättande behandlingen från vissa arbetsgivare, näringsidkare med flera, dels genom att mycket i sam- hället gjorts otillgängligt för exempelvis människor som sitter i rullstol. Detta har lett till att människor med funk- tionshinder ofta ställs utanför både det politiska och det sociala livet. Samtidigt finns det många exempel på vik- tiga samhällsinsatser människor med funktionshinder gör. Vi anser att grundlagen ska klargöra att funktions- hindrade har rätt till likabehandling. Staten ska ställa krav på en förändring av samhället så att det blir till- gängligt för alla, nedbrutet till specifika och tydliga mål för varje delområde. Den som inte uppfyller detta bör få alla, oavsett sexuell läggning. Homosexuella ska ha stora kostnader, till exempel genom minskade statsbi- samma rättigheter som heterosexuella att bli prövade som drag eller indragna tillstånd. adoptivföräldrar och ha rätt till anhörigadoption. Rätten att vara sig själv oavsett sexuell Homosexuella, bisexuella och transpersoner är mer ut- läggning satta för våld, hot och diskriminering än andra grupper. Bestämmelserna om hets mot folkgrupp måste komplet- teras så att de omfattar även dessa grupper och ett för- bud mot diskriminering bör införas i regeringsformen. Brott och våldshandlingar mot dessa grupper behöver fö- rebyggas bättre än i dag. Homofobiska motiv vid brott bör leda till skärpta straff. Vi vill ha ett samhälle med respekt och tolerans för varje människas rätt att välja vem han eller hon vill leva med, oavsett kön, och för rätten att uttrycka sin könstillhörighet som man själv vill. Lagstiftningen ska inte diskriminera eller särskilja, utan förändras så att samma villkor gäller 4. Jämställdhet Vi lever i ett ojämställt samhälle, präglat av könsförtryck. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha lika rät- tigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. Det handlar ytterst om rättvisa, demokrati och god resursan- vändning. Två kön - två världar? På grund av könsrollerna i samhället behandlas män och kvinnor olika från den dagen de föds. I det jämställda samhället ses man och kvinna i första hand som männis- kor, och är i den meningen lika inför varandra. Vi anser att både kvinnor och män tjänar på ökad jämställdhet, och att bristen på jämställdhet är ett resultat av de patriarkala strukturer som format samhället. Den mest användbara definitionen av feminism är att ”feminism är insikten om att patriarkatet är den rådande könsmaktsordningen, samt en vilja att förändra detta”. I den bemärkelsen har Miljöpartiet alltid varit en del av den feministiska rörelsen. En synnerligen viktig förutsättning för jämställdhet är att både män och kvinnor arbetar kraftfullt för den, och att särskilda insatser görs för att stimulera män till ökad medvetenhet och aktivitet. Män behöver också en egen debatt om sin roll och sina behov. Vi föreslår en särskild FN-konferens om mansrollen för att stimulera detta. Den omfattande lagstiftningen om jämställdhet kan ge sken av att det patriarkaliska förtrycket är borta. Trots många goda lagar påverkar fortfarande könstillhörigheten våra möjligheter och val och det bemötande vi får i sam- hället. Arbetsmarknaden är till exempel till mycket stor del fortfarande segregerad, med kvinnor klart över- representerade i låglöneyrken. Samtidigt har lagens möj- ligheter inte utvecklats tillräckligt än eftersom könsdis- kriminering är laglig i Sverige utanför arbetslivet, trots att Sverige har anslutit sig till FN:s kvinnokonvention. Vi vill att detta ändras och föreslår en samlad anti- diskrimineringslagstiftning. Det självklara målet för jämställdhetsarbetet är att varje människa ska få möjlighet att utvecklas efter sina intres- sen och förutsättningar, oavsett kön. Vi anser därför att jämställdhetsarbetet inte får reduceras till eller sluta vid formell jämställdhet. I ett framtida grönt samhälle kom- mer kvinnor och män i realiteten att ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter - såväl politiskt, ekonomiskt och socialt. Maktfrågor Kvinnor utgör 51 procent av Sveriges befolkning. Där- för är det ett rimligt och rättvist krav att kvinnor också ska ha hälften av makten. Män dominerar dock sedan lång tid tillbaka i de flesta beslutande församlingar, trots kvinnors formellt lika möjligheter att delta. Det är vik- tigt att vi inser att informella manliga strukturer och nät- verk kan vara en orsak till denna skevhet. Denna utgångs- punkt blir också avgörande för vilka medel vi väljer för att öka representationen av kvinnor. För att bryta upp dessa strukturer krävs olika tekniker i olika sammanhang, till exempel positiv särbehandling. Politik är fortfarande en arena med övervägande man- liga strukturer, och alltför många kvinnor har svårt att hävda sig och passa in i dess jargong och mötesstrukturer. Villkoren för politiskt arbete behöver förändras och an- passas för att passa båda könen, och för att allas aspekter och värderingar tillvaratas. Vår vision är att jämställdhet blir norm inom politiken. Jämn könsfördelning gäller gi- vetvis även vid tillsättningar inom Miljöpartiet. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen med kvotering i offent- liga sammanhang, och vi verkar för positiv särbehand- ling av det underrepresenterade könet vid lika meriter. Jämställdhet berör alla samhällsområden och behöver fortsättningsvis uppmärksammas både separat och inte- grerat i alla olika sammanhang. Politiska förslag inom utbildning, sociala frågor, hälso- och sjukvård samt eko- nomi kan få olika konsekvenser för män respektive kvin- nor, beroende på skilda levnadsvillkor och positioner i samhället. Vi vill att alla förslag och beslut på lokal, regional och nationell nivå ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. För att detta ska kunna bli möj- ligt krävs att all social statistik görs könsuppdelad. Köns- blindhet är inte detsamma som könsneutralitet. Medvetenhet Könsmaktsteori, eller genusteori, är ett kunskapsområde som utvecklar jämställdhetens begreppsliga bakgrund. Som akademisk disciplin har det vuxit rejält i omfång men har inte alls nått ut som allmänt medvetande i samma utsträckning. Vi föreslår utbildning, inte bara i jämställd- het, utan även i genusteori, för beslutsfattare, tjänstemän, lärare och förtroendevalda i all offentlig förvaltning. Jämställdhetsplaner är ett viktigt verktyg som har haft en alltför begränsad effekt. En ny samlad antidiskri- mineringslag med bättre sanktionsmöjligheter, skulle göra jämställdhetsplanerna mer effektiva i arbetet för att motverka könsdiskriminering. Den samlade lag mot diskriminering som vi föreslår, ska innehålla effektivare sanktioner. Den ska innehålla ett förbud mot könsdiskriminering i arbetslivet och på friti- den. Under tiden vill vi ge länens jämställdhetsexperter ett tillsynsansvar för tillämpningen av alla antidiskri- mineringslagar. De bör få ansvaret för löpande översyn lagstiftning från diskrimineringssynpunkt, samt kunna komma med förslag på sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot dessa lagar. Utbildning Av särskild vikt är utbildningssystemets utformning, och hur medvetet pedagoger på olika stadier arbetar. Flickor och pojkar får inte samma bemötande på dagis och i klass- rummen. Fortfarande är rekryteringen till olika program i gymnasieskolan och högskolan präglade av köns- tillhörighet. Forskarkarriären är inte lika ovillkorligt öppen för unga kvinnor, och professorstiteln är fortfarande inte lika till- gänglig för en kvinnlig forskare som för en manlig. I de flesta skolor saknas i stor utsträckning jämställdhets- utbildning och arbete med att göra unga människor med- vetna. Skolor och utbildningsanstalter bör, på samma vis som för vanliga arbetsplatser, ha skyldighet att ta fram elev-jämställdhetsplaner där sådana problem kan åtgär- das,. Det är av stor vikt att flickor och pojkar tidigt får möjlighet att diskutera och ifrågasätta bristande jämställd- het. Kortare arbetstid för alla skulle ge ökade möjligheter att dela hemarbete och fritid, och skapa bättre balans i fa- miljelivet för både kvinnor och män. En arbetstidsför- kortning är viktigt för ökad livskvalitet. För att uppnå verklig jämställdhet är det också viktigt hur till exempel pensionssystemet och andra sociala trygghetssystem ut- formas. Föräldrar ska ges möjlighet att dela pensionspo- äng mellan sig under småbarnsperioden. Bilder och vrångbilder Den kommersiella och förvrängda bild av kvinnor och män som reklamen överöser oss med påverkar självklart vårt sätt att vara och reagera på varandra. Stereotypa bil- der av trådsmala och sexuellt tillgängliga kvinnor eller muskulösa män skapar konstlade könsroller. De förhin- drar dessutom det lustfyllda och bejakande sexuella mö- tet, som också är ett sant jämställdhetsmål. En både överdriven och samtidigt delvis sann bild är den av den våldsamme mannen. Mäns våld mot kvinnor är en verklighet som måste synliggöras, men utan att man för den sakens skull skuldbelägger alla män. Polis- och domstolsväsende saknar i dag i allt väsentligt kunskap om mekanismer för och signaler på hur våld i hemmet och i relationer yttrar sig, och hur utsatta barn och kvin- nor bör bemötas. Det är av yttersta vikt att man kommer tillrätta med denna akuta kunskapsbrist, för att kunna skapa ett pålitligt rättssystem. Vi vill verka för att utbudet av pornografi upphör. Inte bara den pornografiska produkten förtjänar kritik, utan även den förnedrande situation som de människor som medverkar i pornografiska sammanhang oftast själva be- finner sig i. Kommersiell exponering av pornografi bör förbjudas på ungefär samma sätt som reklam för tobak och alkohol. Vi vill skärpa och utvidga lagstiftningen om barnpornografi och grov pornografi med bland annat sexualiserat våld. Barndomen ska vara en porrfri tid. Hem och familj Prostitution är en form av handel med sexuella tjänster som bygger på maktutövning, förnedring och underord- ning. Vi vill att samhället i högre grad än i dag ska arbeta för att förebygga och bekämpa prostitutionen. De prostituerade ska få ökad hjälp till utbildning och arbete, samt hjälp för att komma bort från eventuellt drogmiss- bruk. Prostitution ska inte betraktas som ett yrke. Därför är också det internationella samarbetet för att förhindra handel med kvinnor och barn över gränserna av största vikt. Denna handel är ett stort och alarmerande problem i en alltmer gränslös värld och för länder i ekonomiska övergångsskeden. Andelen kvinnor som yrkesarbetar är i dag lika stor som Jämställdhet och feminism är grundläggande begrepp i andelen män. Men kvinnor tar generellt sett fortfarande grön ideologi. Men liksom miljöhänsynen kan reduceras det största ansvaret för skötseln av barn och hem. Samti- till smärre tekniska förändringar kan jämställdheten också digt har småbarnspappor flest övertidstimmar av alla förfuskas, om inte den grundläggande känslan för indi- grupper och går ofta miste om en värdefull period i sina videns lika värde blir genomsyrande. Vi gröna vill att de barns liv. Miljöpartiet vill att föräldraledigheten ska för- värderingar som återfinns inom ett solidariskt tänkande i längas och delas lika mellan föräldrarna, men merparten högre grad ska bli vägledande för relationen mellan män- av ledigheten ska vara överlåtelsebar. Vid 15 månaders niskor och mellan människa och natur. I ett grönt sam- föräldraledighet ska tre månader vara förbehållna var- hälle är varken teknisk förståelse eller mänsklig förmåga dera föräldern, medan övriga månader ska kunna över- till empati könsbunden. låtas fritt. 5. Globala frågor På en enda jord med begränsade resurser är vi alla be- roende av varandra. Ansvaret för tillståndet i världen är vårt gemensamma. Vi vill verka för en utjämning och en rättvis fördelning av jordens resurser. Alla männis- kor måste få sina grundläggande behov tillgodosedda. Vi värnar om folkrätten, de mänskliga rättigheterna och stöder de förtryckta folken i världen. Världen står inför gigantiska utmaningar i form av en kraftig befolkningsökning, accelererande miljöförstö- ring, minskande bördighet, brist på vatten och livsmedel, ökat inflytande för transnationella företag och ökande illegal handel. Konkurrensen om jordens resurser ska- par starka spänningar och konflikter. Både politiska le- dare, internationella organ, näringsliv och enskilda med- borgare måste ta sitt ansvar. En solidarisk livsstil ställer stora krav på förändringar av vårt globala samhälle. Både i västvärlden och i utvecklingsländerna behövs nya resurssnåla lösningar för energiproduktion, energi- användning, transportsystem samt industri- och livsmed- elsproduktion. En hög standard för alla kräver en mer effektiv resursanvändning med minskad resursförbruk- ning per capita i västvärlden, medan utvecklingsländerna torde behöva öka sin per capita-förbrukning. I ett glo- balt miljö- och rättviseperspektiv är det därför nödvän- digt att både västvärlden och utvecklingsländerna skyn- dar på mot kretsloppssamhället. Ekonomins internationalisering och den globala miljö- krisen förenar nu alla människors livsöden mer än nå- gonsin och gör globalt samarbete nödvändigt. Sådant samarbete har under de senaste decennierna lett till stora framsteg på ett flertal områden. Samtidigt kan dock in- ternationella beroenden leda till att lokalsamhällen ut- plånas, att den kulturella mångfalden urholkas och att stora ekonomiska makthavare kan sätta reglerna för han- deln. Globaliseringens utmaning Globaliseringen är ett fenomen som alltmer har kom- mit att prägla vårt samhälle. Med globalisering menar vi att det i världen sker en integrationsprocess kultu- rellt, språkligt, ekonomiskt, politiskt och kommunika- tionsmässigt. Denna process präglar framför allt den in- dustrialiserade världen, men också rika grupper i fat- tiga länder. I alla samhällen drabbas de fattiga hårdast. Globaliseringen för med sig nya möjligheter, men också problem. Universitet, företag, institutioner och organi- sationer bildar transnationella nätverk för kunskaps- utbyte och samarbete. Dessa processer krymper värl- den, skapar nya former av kommunikation och leder till att människor lär sig mer av varandra. Men globali- seringen har också skapat nya klyftor mellan dem som har kunnat dra nytta av globaliseringens fördelar och dem som fått ta de negativa konsekvenserna. Dessutom flyttas makten över människors framtid från parlament och folkvalda till globala ekonomiska aktörer. Globali- seringen tenderar att förstärka och effektivisera befint- liga maktstrukturer. Samtidigt konstaterar vi att det är en global elit som är på väg in i detta globala samhälle, och att den överväl- digande majoriteten människor står vid sidan om denna process. Fattigdom och brist på sjukvård, utbildning, livsmedel och mänskliga rättigheter är i stället det som kännetecknar miljoner människors verklighet världen över. Handel, investeringar och finansiella transaktioner över nationsgränserna har ökat. Men det är nästan uteslutande de industrialiserade länderna som dikterar reglerna och låter handeln gör de som redan är rika ännu rikare ge- nom kortsiktiga vinster. Frågor som tidigare enbart tycktes vara föremål för su- verän nationell inrikespolitik, såsom energi- och transportpolitik, påverkar människor i hela världen ge- nom exempelvis klimatförändringarna, som orsakas av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Denna globalisering leder till att människorna i världen måste föra upp politiken på en global nivå för att reg- lera frågor som ligger bortom nationalstaternas räck- vidd och som angår hela världssamfundet, exempelvis globala miljöfrågor, mänskliga rättigheter samt haven eller rymdens utnyttjande. Vi anser att en global beskatt- ning av flyget, en särskild beskattning på internationella valutatransaktioner, en internationell miljödomstol och regleringar mot globala mediakoncerner är frågor som det måste fattas beslut om, helst på global nivå. Globala överlevnadsfrågor Balansen av koldioxid i atmosfären rubbas av männis- kans användning av fossila bränslen. De klimat- förändringar som blir en följd av denna obalans kan leda till att östater utplånas, jordens mest tätbefolkade om- råden översvämmas, kraftiga oväder ökar och växtzo- ner flyttas snabbare än arterna hänger med. Ekonomiska styrmedel är det effektivaste sättet att ställa om dagens fossilbaserade energisystem och minska koldioxid- utsläppen. Utsläppsrättigheter kan användas som kom- plement, men endast inom regioner med liknande tek- nisk utveckling. Annars ges inte fattiga länder möjlig- het att utvecklas. Tropikskogarna är jordens artrikaste ekosystem. Här finns de flesta av jordens växt- och djurarter, skapade under miljontals år. Med den avskogning som sker föl- jer förutom utrotningen av arter ofta många andra all- varliga miljöeffekter, exempelvis klimatförändringar, jorderosion, översvämningar och torka. Skogs- skövlingen medför också svåra sociala och kulturella problem eftersom ursprungsbefolkningar och lokala samhällen berövas sin hemvist och möjlighet till för- sörjning. En viktig strategi när det gäller att bevara de tropiska skogarna är att stärka lokalsamhällenas och ursprungsbefolkningarnas möjligheter till kontroll över sina egna naturresurser. Över 90 procent av världens genetiska resurser är knutna till biotoper i Syd. Redan i dag finns åtskilliga exempel på hur bioprospektörer tagit patent på kunskaper och genetiskt material som utvecklats i, och därmed rättmätigt bör kontrolleras av lokala samhällen, eller på processer med traditionell användning. Denna förete- else brukar gå under benämningen biopiracy. Det finns i dag inget internationellt regelverk för att skydda kol- lektiv kunskap om genetiska resurser Vi vill varna för att vi genom accelererande miljöför- störing, jorderosion och minskande bördighet i kombi- nation med befolkningsökningen, kommer att få allt större svårigheter att klara matförsörjningen. Därför är det angeläget att all tillgänglig åkermark används för att producera mat. Ur ett globalt perspektiv kommer kött- och annan animaliekonsumtion att behöva minska, spe- ciellt i de rika länderna, om mängden livsmedel ska kunna hålla jämna steg med den ökande befolkningen. Världshandel Handel är ett medel för att bättre utnyttja jordens resur- ser och för att ge människor möjlighet att leva ett bättre liv. Om någon typ av handel leder till att dessa mål mot- arbetas måste reglerna för handeln ändras. I dagens världshandel måste sociala och miljömässiga krav ut- göra spelreglerna. Utan sådana regler är handeln inte fri utan bara ett medel för rovdrift. Eftersom handeln över nationsgränserna nu ökar är det viktigt att länderna gemensamt diskuterar vilka regler världshandeln ska följa för att ge jordens befolkning en bättre framtid. Dessa regler bör baseras på en medve- tenhet om att naturresurserna är ändliga och att natio- nella regler till skydd för hälsa, miljö och social trygg- het är viktiga för långsiktigt hållbara samhällen samt syftar till att utplåna fattigdomen i världen. Vi kräver därför att miljö- och utvecklingsfrågor får hö- gre prioritet i Världshandelsorganisationen (WTO) och att avtalen i WTO underordnas alla FN-konventioner och införlivas i FN-strukturen. De rika länderna måste öppna sina marknader för de fattiga länderna på rätt- visa villkor och sluta sabotera fattigare länders mark- nader genom att subventionera exporten av sina egna varor. Rättvis handel, där de som arbetar får löner som går att leva på och där de mänskliga rättigheterna res- pekteras, ska främjas. Sverige har varit ganska bra på att skriva av sina ford- ringar på fattiga länder. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen. Samtidigt måste Sverige bli mycket bättre på att aktivt driva på i Världsbanken och Internationella valu- tafonden för en skuldavskrivning. Utvecklingssamarbete Den rika delen av världen har ett ansvar för att hjälpa världens fattiga länder att bygga upp ett högre välstånd. Viktigast är rättvisa spelregler för världshandeln och skuldavskrivningar, men även utvecklingssamarbetet är en viktig del i arbetet för en rättvisare värld. Miljöpartiet de Gröna vill höja anslagen för utvecklingssamarbete till 2 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. I sam- arbetet med u-länderna är det viktigt att inte i-världens värderingar av vad som är goda levnadsförhållanden do- minerar. Ländernas egen kultur, livsfilosofi och kun- skap måste ligga till grund för utvecklingen. I-länder- nas resursslösande livsstil är inget gott föredöme. Miljöpartiet anser att ”självtillit” bör komplettera de nuvarande målen för svensk biståndspolitik. Produktion av livsmedel, energi och andra basvaror bör i första hand inriktas på att tillfredsställa den egna befolkningens behov och först därefter på export. U-ländernas egen politik för att ge människor lokalt inflytande är en nöd- vändig del i utvecklingen mot en högre grad av självtil- lit. En uppbyggnad och förbättring av demokratin och fungerande samhällsinstitutioner är av grundläggande betydelse för goda livsvillkor och måste utgöra en vik- tig del av utvecklingssamarbetet. De miljökonsekvensbeskrivningar och sociala kon- sekvensbeskrivningar som görs inom utvecklings- samarbetet måste förbättras. Det är också viktigt att utvecklingssamarbetet i högre grad direkt inriktas på att stödja hållbara energi- och trafiksystem. Därför bör svenska biståndsmedel inte gå till att förbättra energi- teknik som inte är långsiktigt hållbar. De resurser Sverige bidrar med bör i stället gå till exempelvis energi- effektivisering och solenergi. Resurser för att förbättra icke-hållbar teknik kan ofta ändå komma fattiga länder till del genom andra finansiärer. Skuldavskrivningar I många fattiga länder bär kvinnorna en särskilt tung börda. De har ofta så gott som hela ansvaret för hem, barn och jordbruksproduktion. Det är därför viktigt att utvecklingssamarbetet både stärker kvinnornas position inom politiken och att männen stimuleras till att ta större ansvar inom jordbruks- och landsbygdsutveckling. I dag går nettoflödet av ekonomiska resurser från de Familjerådgivningen måste vara utformad så att den når fattiga länderna till de rika. De fattiga länderna betalar både kvinnor och män. Ökad kunskaper om hiv och aids mer i amorteringar och räntor på lånen från de rika län- är nödvändiga inom preventivmedelsrådgivningen. I dag derna än vad de får i bistånd. Denna skuldfälla förvär- hotar spridningen av hiv flera länders utveckling. De ras genom Världsbankens och Internationella valuta- som redan har blivit smittade måste också få tillgång fondens omfattande strukturanpassningsprogram, som till de medicinska framsteg som gjorts inom hiv-forsk- länderna måste följa för att få fortsatta lån. ningen. Vi vill därför att en internationell avskrivning av de fat- Sverige måste föra en aktiv politik för solidariskt ut- tiga ländernas skulder ska äga rum. En sådan skuld- vecklingssamarbete i organisationer som EU, FN, avskrivning ska dock ske på villkor att medborgarna i Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. det berörda landet genom olika demokratiska verktyg Sverige bör påverka dessa att inrikta sina satsningar på får inflytande över hur de frigjorda ekonomiska resur- en ekologiskt och socialt hållbar utveckling, som utgår serna ska användas. från ländernas egna kulturella förutsättningar, i stället för projekt som sprider i-ländernas livsstil. Miljöpartiet de gröna anser att utvecklingssamarbete inte bör vara en fråga för EU. EU:s utvecklingssamarbete präglas av brister både när det gäller organisation, prioriteringar och effektivitet. Därför bör EU:s utvecklingssamarbete minskas till förmån för bilateralt samarbete. Den kriminella ekonomin Den globala, kriminella ekonomin omsätter miljarder varje år. Vapenhandel, handel med kvinnor och barn, kärnvapen, organhandel och droghandel är problem ge- mensamma för oss alla. Den kriminella ekonomin kopp- las via de internationella finansiella systemen ihop med den formella ekonomin. Här spelar skatteparadisen en nyckelroll. Vi kräver att skatteparadisen avskaffas och att internationella åtgärder vidtas för att komma åt den internationella organiserade brottsligheten. Lokalt självbestämmande Det huvudsakliga målet för det internationella samar- betet är att hitta en rimlig avvägning mellan legitima demokratiska krav på lokalt, regionalt och nationellt självstyre och behovet av samarbete över större regio- ner, inte minst över hela jordklotet. Vi förespråkar den modell för internationellt samarbete som innebär att suveräna stater samarbetar utan att ge avkall på sitt själv- bestämmande annat än i mycket begränsad utsträckning. Denna funktionella modell har resulterat i FN-systemet, Europarådet, Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) och mängder av liknande samarbetsstrukturer. Detta samarbete bör effektiviseras genom att vissa begränsade beslutsfunktioner överförs till överstatliga organ, främst när det gäller gränsöverskridande miljöföroreningar, mänskliga rättigheter och fredsfrämjande åtgärder. Vi avvisar däremot den så kallade federalistiska samarbetsmodellen, som syftar till att suveräna stater successivt förvandlas till län i nya supermakter. Vi är positiva till varje folks självbestämmande. Denna grund- syn är ett huvudskäl till att vi säger nej till EU och lik- nande supermaktssystem i andra delar av världen. I stäl- let förordar vi en förstärkning och demokratisering av FN-systemet och av andra liknande internationella samarbetsstrukturer där stater och folk kan mötas på lika villkor. Supermakter och Nord-Sydkonflikter Inbördeskrig eller lokala och regionala krig kan förgöra många människor, men det är bara konflikter mellan supermakter och militärallianser som kan förgöra hela mänskligheten. Därför ser vi med oro på tendensen till att det blir några få supermaktsblock som konkurrerar om världsherraväldet. Det finns flera risker med denna utveckling. Dels kan den leda till ökande klyftor mel- lan Nord och Syd, dels till handelskrig mellan supermaktsblocken. Båda dessa scenarier kan i sin tur orsaka militär konfrontation. Miljösamarbete För att lösa de globala miljöproblemen behövs ett om- fattande internationellt samarbete. Internationella avtal och konventioner är viktiga och bör utvecklas genom att man kopplar kontrollmekanismer och bindande be- slut till deras undertecknande. Vi anser att internatio- nella miljökonventioner ska kopplas till en internatio- nell miljödomstol som ska se till att konventionernas intentioner efterlevs. För att stärka det folkrättsliga sys- temet skulle denna miljödomstol kunna utgöra en del av Internationella domstolen i Haag. Där ska även frivilligorganisationer ha talerätt. För att stärka det glo- bala miljöstyret vill vi också att det inrättas en global miljöorganisation inom FN. I Europa bör bindande beslut om miniminormer i vik- tiga miljöfrågor fattas genom majoritetsbeslut i Euro- parådet. Även FN:s Europaavdelning (ECE) är ett vik- tigt forum för ett alleuropeiskt miljösamarbete där bin- dande beslut skulle kunna fattas. FN Vi vill att FN reformeras och demokratiseras , exem- pelvis genom att skapa nya arenor för frivillig- organisationerna i FN. Vi vill att vetorätten i säkerhets- rådet förändras och att FN-stadgan utvecklas så att bin- dande miniminormer genom majoritetsbeslut blir möj- liga i frågor som angår världssamfundet. Detta kräver dock att FN reformeras kraftigt till att bli en mer demo- kratisk och öppen organisation. FN:s kapacitet att agera konfliktförebyggande och stoppa massakrer och brott mot de mänskliga rättigheterna måste också stärkas. Möjlighet att gå före För att åstadkomma förändringar är internationellt sam- arbete viktigt. En annan väg, som dock inte står i mot- sats till den tidigare, är att gå före och visa att en positiv förändring inte bara är önskvärd utan även möjlig. Hit- tills har denna strategi varit den mest framgångsrika. Genom att enskilda länder och delstater har vågat fatta radikala miljöbeslut utan att invänta internationella över- enskommelser har miljöopinionen världen över blivit starkare, och så småningom har andra länder följt efter. Även i det internationella arbetet med bland annat miljö- konventioner har det varit verkningsfullt att gå före. Vi vill att Sverige ska gå före och medverka till att po- sitionerna i det internationella miljöarbetet flyttas fram. Det är av avgörande betydelse för det globala miljö- arbetet att handelsavtal och internationellt samarbete inte innebär begränsningar av rätten för enskilda länder och regioner att ta progressiva steg för en bättre miljö. Vi vill att Sverige ska ta initiativ till att införa miljöklausuler och sociala klausuler i internationella handelsavtal. Grannsamarbete Samarbetet med grannländer är av naturliga skäl speci- ellt. De ekonomiska, sociala och historiska banden är starka och kommunikationerna välutvecklade. I Norden har ett mycket omfattande samarbete ägt rum, detta vill vi vidareutveckla. Nordiska rådet bör få större befogen- heter och väljas i direkta val. De områden som särskilt kan utvecklas inom ett det nordiska samarbetet är: – gemensamma miljöprogram för att åstadkomma mer effektiva åtgärder i vårt närområde Aktiv svensk utrikespolitik För att det ska vara möjligt att främja dessa syften måste Sverige kunna driva en självständig utrikespolitik och vara obundet av förpliktande allianser. Sverige ska ha oinskränkt rätt att tala med egen röst på världsarenan. Eftersom detta inte är möjligt inom ramen för EU ger det oss ytterligare ett skäl att kräva utträde ur EU. Sve- riges tradition att visa särskilt intresse för världens fat- tiga och förtryckta ska inte offras - den ska snarare för- stärkas och vidareutvecklas. Svensk utrikespolitik ska syfta till global ekonomisk rät- Sverige ska ta ansvar för sina internationella åtaganden tvisa, fred och nedrustning, främjande av demokrati och och låta dem leda till praktisk politik handling. Samma mänskliga rättigheter samt ett undanröjande av de glo- krav ställer vi ju på andra länder som ingår avtal. I bala miljöhoten. Dessa mål måste vara överordnade be- Sverige ska förpliktelserna införlivas i svensk rätt, men gränsade svenska intressen som att främja svensk ex- ska i ökad utsträckning också göras direkt gällande ge- port. nom att konventionen görs till lag. – ökat säkerhetspolitiskt samarbete – ekonomiskt samarbete Grannsamarbetet bör också utvidgas till att omfatta hela Östersjöregionen och Nordkalotten. Förutom miljö- insatser bör bland annat den gemensamma nordiska ar- betsmarknaden utvidgas till de baltiska länderna. 6. EU Miljöpartiet strävar efter att Sverige ska lämna EU. Vi anser att arbetet med att bygga en EU-stat och en inter- nationell stormakt är en farlig väg att gå för Europa och världen. På lång sikt anser vi att EU bör upplösas för att ge plats åt ökat självstyre och verkligt internationellt samarbete. Vi motsätter oss att allt mer makt flyttas till EU, långt från den enskilda människans möjlighet till påverkan och insyn. EU:s utveckling går i helt fel rikt- ning. Därför vill vi ha en ny folkomröstning om det svenska EU-medlemskapet. Så länge Sverige är medlem av EU ska miljöpartiet dock arbeta aktivt, både i EU-parlamentet och i Sverige, för att besluten i EU ska bli så gröna som möjligt. Demokrati Effekten av EU-medlemskapet är en urholkning av de- mokratin i det svenska samhället. Så länge Sverige kvar- står i EU kommer vi att arbeta för minskad byråkrati, avslöja och bekämpa korruption samt motarbeta ytter- ligare överföring av befogenheter och inflytande till EU:s institutioner. Vi motsätter oss att EU genom Schengenavtalet och Europol bygger upp ett kontrollsamhälle. Internationellt polissamarbete bör i stället huvudsakligen ske inom ra- men för Interpol. Polisorganisationer ska koncentrera sig på brottsbekämpning, inte på att kontrollera och jaga flyktingar. Vi anser att varje medlemsland i EU ska ha vetorätt när beslut fattas i ministerrådet. Endast när det gäller gränsö- verskridande miljöföroreningar samt skydd för hotade arter och biotoper ska överstatliga beslut kunna fattas. Den makt EU har i dag ska decentraliseras. Kontrollen över att EU inte fattar beslut som bättre skulle kunna fattas på nationell, regional eller lokal nivå ska utföras av de nationella parlamenten. Vi anser att EU:s alla in- stitutioner ska efterleva offentlighetsprincipen och in- föra meddelarskydd enligt svensk modell. EU-kommis- sionen bör fråntas all politisk makt och ersättas med ett rent administrativt organ. Vi kräver att en utträdes- paragraf införs i EU-fördraget, även om vi i dagsläget anser oss ha alla möjligheter att lämna EU även utan en dylik paragraf. Detta är en fråga om tydlighet, demo- krati och lätthanterlighet. Miljön EU:s inre marknad med sin ensidiga fokusering på eko- nomisk tillväxt och sina idéer om att varor ska röra sig fritt över gränserna utan att hindras av nationella miljö- och konsumentskyddsregler står i direkt motsättning till byggandet av ett ekologiskt hållbart samhälle. EU fattar i dag en rad olika beslut som berör miljö- området. EU har utarbetat en rad miljödirektiv och an- dra regler som bland annat stärker art- och områdes- skyddet. Men ofta agerar EU bromskloss och förhin- drar enskilda länder att förändra samhället så att det blir mindre miljöförstörande. Vi anser att enskilda medlems- länder alltid har rätt att ställa högre miljö- och hälsokrav. Vi vill att EU inför minimiregler för miljöavgifter och miljöskatter. Vi vill att miljökraven på transporter, fordon och driv- medel successivt skärps. Vi vill att minimiskatter på fossil energi, kärnkraft samt utsläpp av svaveldioxid och koldioxid införs, och att en del av dessa skatteintäkter öronmärks för att främja hållbara energikällor och energisparteknik. Jordbrukspolitik En förutsättning för att man ska kunna utveckla ett lång- siktigt ekologiskt hållbart och djurvänligt jordbruk är att EU:s jordbrukspolitik avskaffas eller förändras i grunden. I denna reform ska också skyddet av natur- områden ingå för att säkra den biologiska mångfalden. Vi vill stoppa EU:s subventionerade export av jordbruks- produkter som slår ut jordbruk i tredje världen. EU och omvärlden EMU Genom medlemskapet i EU har vi i Sverige fått erfara Införandet av en gemensam valuta inom EU, EMU, är att murarna mot resten av världen har vuxit. Människor ett politiskt projekt i syfte att bereda väg för det över- som flyr krig och förtryck har fått svårare att finna en gripande målet att skapa en förbundsstat av EU. Vi an- fristad. Vi vill att flyktingar ska ha rätt att söka asyl i ser att Sverige även i framtiden ska stå utanför såväl varje EU-land och vi är emot harmoniseringen av EU:s EMU som ett fast växelkurssamarbete inom EU. asyl- och invandringspolitik. Beslut i dessa frågor ska fattas på nationell nivå. EU har skärpt sin målsättning om att skaffa sig ett för- svar och en utrikespolitik. EU kommer att föra medlems- staternas talan och ännu mer än tidigare tala med en röst i världen inom till exempel FN. Vi motsätter oss bestämt denna samordning eftersom den begränsar Sve- riges möjligheter att samarbeta med tredje världens län- der för en mer rättvis världsordning. Vi anser att varje medlemsstat i EU ska ha full rätt att föra sin egen utri- kespolitik. Vi motsätter oss också varje strävan som le- der till en militarisering av EU, då detta på ett allvarligt sätt förstör det alleuropeiska säkerhetsarbete som på- går inom Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE). Det alleuropeiska säkerhetsarbete som är nödvändigt måste ske inom ramen för OSSE. Utvidgningen Vi stöder de demokratiska grupper som har en EU-kri- tisk linje i de länder som nu ansöker om medlemskap i EU. Om en folkomröstning i dessa länder säger ja till medlemskap stöder vi detta, oberoende av landets eko- nomiska status. En gemensam penningpolitik genom EMU kommer att tvinga fram en gemensam skatte- och finanspolitik på EU-nivå. Vi anser inte att dessa frågor ska avgöras på EU-nivå. Ett medlemskap i EMU medför att svensk de- mokrati urholkas och ersätts av oavsättliga byråkrater och ett odemokratiskt beslutsfattande på EU-nivå. Vårt alternativ Miljöpartiet de gröna vill att Sverige ska vara ett demo- kratiskt och självständigt land som spelar en aktiv och konstruktiv roll i det internationella samarbetet och som handlar och samarbetar med vår omvärld. Självständigt och demokratiskt deltagande, globalt såväl som lokalt, är grunden för de mellanstatliga samarbeten vi föresprå- kar. Frihandels- och samarbetsavtal är en bra ekono- misk grund för detta. Vi arbetar fortlöpande och aktivt för att hitta nya och bättre former för det framtida mellanstatliga samarbetet, vilket är vårt alternativ till EU. 7. Fred Vi förespråkar en gradvis övergång från militära till ci- vila delar i samhället för att minska det ekonomiska be- roendet, värna om människor och miljö, minska sårbar- heten och öka självtilliten. Vi strävar efter total militär avrustning och att försvaret på sikt ska bli helt civilt. Sverige bör gå före på nedrustningens väg mot det över- gripande målet - en global avrustning. Ett viktigt steg på vägen är att minska de militär- industriella intressenas makt och inflytande över politi- ken. Dessa utgör ett ständigt hot mot freden och demo- kratin. Deras kortsiktiga intressen kan inte tillåtas styra utvecklingen. För att agera fritt och oberoende i förhål- lande till stormakterna ska Sverige återupprätta och ut- veckla neutralitetspolitiken. Sverige ska vara allians- fritt i fred för att kunna vara neutralt i krig. Detta är ett av de starka skälen till att Sverige bör gå ur EU. Vidgad hotbild Säkerhetspolitik handlar inte bara om militära frågor. Orsakerna till krig och konflikter är ofta av ekonomisk, ekologisk, religiös eller kulturell natur. För människor i Sverige är de militära hoten begränsade och potentiella, medan andra hot är reella i betydelsen att de redan ska- dar och dödar människor och natur, varje dag. I dag finns det inga militära hot mot Sverige. Situatio- nen kan dock förändras. Därför måste vi ha en bered- skap för att på olika sätt kunna möta militära angrepp. Om exempelvis EU utvecklas till en stormakt som ham- nar i konflikt med en annan stormakt kan det militära hotet återuppstå. Vi kan förhindra detta genom att åter- upprätta neutralitetspolitiken, minska sårbarheten, öka antalet handelskontakter, minska exploatering av fat- tiga länder och på andra sätt förebygga konflikter i värl- den. Vår frihet och överlevnad hotas på ett flertal sätt ge- nom en kontinuerlig kemisk påverkan. Människans cel- ler utsätts för gifter som de aldrig tidigare i mänsklig- hetens historia varit utsatta för. Konflikter och flyktingströmmar till följd av ekologiska katastrofer ökar. En orsak är de klimatförändringar som vi i den rika världen bär det största ansvaret för. En stor del av miljöproblemen härrör från det militära försvaret, både i Sverige och i andra länder. Vi kräver att militär verk- samhet underställs samma lagar och miljökrav som ci- vil verksamhet. Miljökonsekvensanalyser ska genom- föras vid alla materialinköp och strategiska beslut. Majoriteten av världens befolkning lever i fattigdom och många svälter. Fattigdomen och den ojämna resurs- tilldelningen är ett ständigt hot mot världsfreden, både lokalt och globalt. Den rika världens behandling av den fattiga majoriteten kan på sikt utlösa storkrig. För att minska fattigdomen förespråkar vi bland annat en av- skrivning av de fattiga ländernas skulder. Sårbarhet och ensidiga beroendeförhållanden kan också leda till konflikter och hota vårt demokratiska styrelse- skick och vår regionala och nationella självständighet. Det handlar framför allt om energi- och livsmedels- försörjningen, men också om den ekonomiska globali- seringen, som skapar beroende av starka maktcentra utan demokratisk förankring. Fred är vägen Fred är inte bara målet utan också vägen. Därför tar vi avstånd från våld som ett sätt att lösa konflikter. Erfa- renheterna av vapenanvändning vid konflikter är djupt nedslående. Vapenutveckling och ökad militarism har på intet sätt lett till fred eller mer mänskliga relationer mellan folk och nationer. Snarare har militarismen lett till mänsklig förnedring och oändligt lidande, trots att det nästan alltid har hävdats att det militära våldet an- vänts i det godas tjänst. Freden garanteras inte heller av att Sverige eller de övriga nordiska länderna är EU-med- lemmar. Den svenska säkerhetspolitiken ska bygga på trovärdig neutralitet och arbete för internationella överenskom- melser i frågor som rör nedrustning, icke-våldsfördrag, kärnvapenavrustning, avtal om biologiska och kemiska stridsmedel och demilitariserade zoner. Sverige ska ar- beta aktivt för fred och säkerhet inom FN och OSSE. Vi står bakom FN:s målsättning om allmän och total mili- tär avrustning. Ett viktigt medel för att komma dit är det internationella arbete som pågår för att stärka folk- rätten, till exempel genom att en permanent domstol för brott mot mänskligheten och krigets lagar inrättas. Vi anser att kärnvapen inte ska få finnas på svenskt ter- ritorium. Sverige måste därför avvisa alla flottbesök där det inte lämnas uttryckliga garantier för att kärnvapen inte finns ombord. Sverige ska också arbeta för att skapa en kärnvapenfri zon i Norden, som ett led i strävandena efter en kärnvapenfri värld. Sveriges engagemang för spridningen av kärnteknologi, bland annat genom det aktiva svenska medlemskapet i Internationella atomenergiorganet (IAEA) och den svenska produktionen av plutonium, bidrar till att un- derlätta kärnvapenspridningen i världen. Vi anser att Sverige i stället ska verka för att hindra spridningen av kärnteknologi och stoppa plutoniumproduktionen. Där- för ska också kärnkraften avvecklas snabbt. Den svenska vapenexporten bidrar till att våld och krig uppfattas som ett naturligt sätt att lösa konflikter. Där- för kan inte svensk vapenhandel förenas med en aktiv fredspolitik. Den svenska vapenexporten och vapen- importen måste upphöra. Sverige ska avstå från att ut- veckla vapensystem i samarbete med andra länder. Omrustning I ett modernt försvarstänkande är en successiv militär nedrustning en viktig del. Därför är det nödvändigt att försvarsmetoder utvecklas som bygger helt på icke-mi- litära inslag. Vi måste ta vara på de erfarenheter som finns av civilmotstånd, handelsblockader och andra sanktionsmöjligheter, samt analysera och utveckla nya strategier på detta område. Det ligger ett demokratiskt värde i att medborgarna - både kvinnor och män - på något sätt deltar i värnet av de människor som behöver hjälp och den miljö som hotas. Det finns inget demokratiskt i den militära tvångs- rekrytering som kallas värnplikt. Vi anser att värnplik- ten ska avskaffas och ersättas av en frivillig värntjänst. I takt med att det militära försvaret minskar kommer värntjänsten att i allt högre grad inriktas på civila insat- ser. Flera av våra landskapsregementen kan omvandlas till miljövärnsregementen. Lämpliga uppgifter för dessa är till exempel att medverka i internationella räddnings- och katastrofinsatser, samt att bevaka miljösituationen i havet, i luften och på land. Inom miljövården skulle värntjänsten kunna innebära allt från aktivt miljöarbete med restaurering och nyanläggning av våtmarker och skötsel av nationalparker till provtagnings- och analys- arbete, samt kartläggning och skydd av hotade arter. Inom sjukvård och omsorg skulle värntjänsten kunna innebära en förstärkning av den ordinarie personalstyr- kan, om nödvändig utbildning ges. Genom volontär- arbete i andra länder skulle värntjänsten kunna öka för- ståelsen för och kunskapen om andra kulturer och däri- genom bidra till en fredligare värld. Vi anser att ett aktivt miljödeklaration ska utgöra en viktig del av säkerhetspolitiken. Detta för att åtgärda miljöhot och förebygga potentiella konflikter i samband med ekologiska katastrofer. Sveriges ansvar ligger i för- sta hand inom vårt närområde. 8. Migration och asylpolitik Jorden är inte skapad med gränser. Dessa kan möjligen ha haft sin funktion under historiens lopp, men tanken på att stoppa en människa från att vandra dit hon vill, eller bosätta sig där hon vill, strider mot grön grund- ideologi. Därför ska vi öppna Sveriges gränser för fri invandring. Vi anser att människor ska kunna röra sig fritt över grän- serna och vistas, arbeta och studera i det land de önskar. Vår inställning till flyktingar och invandrare grundar sig på solidaritetstanken, att vi efter bästa förmåga ska hjälpa människor i nöd. Arbetet ska framför allt ske genom förebyggande insatser och hjälp i nödsituatio- ner i till exempel flyktingläger, men också genom en flyktingpolitik som är generös mot dem som söker en fristad i vårt land. Att förebygga flyktingströmmar Under flera decennier har flyktingströmmarna varit störst i de fattiga länderna i världen. I länder i Afrika och Asien har många miljoner människor tvingats fly från krig, torka och fattigdom. Det är vanligtvis grann- länderna som har tvingats ta emot de flesta flyende. Vi vill att den svenska utrikes-, handels-, bistånds-, och miljöpolitiken ska ha en inriktning som minskar flykt- behoven i världen. Den rika världens miljöförstöring, förbrukning av ändliga råvaror och exploatering av tredje världens naturresurser är några av de företeelser som vi kan påverka. Dessa måste förändras om flykting- strömmarna ska kunna minskas. Svenskt samarbete i flyktingfrågor bör ske inom inter- nationella organ såsom FN och OSSE. Vi motsätter oss att flyktingpolitiken förs på EU-nivå. Generösare flyktingbegrepp Enligt Genèvekonventionen, som Sverige har underteck- nat och bygger sin flyktingpolitik på, räknas inte de som flyr undan krig, svält eller miljöförstöring som flyktingar med asylrätt. I Afrika, Asien och Latinamerika finns det flyktingdokument som liknar Genevekonventionen, men där en bredare definition med generösare regler används. I svensk flyktingpolitik måste asylskälen för dem som förföljts på grund av sin könstillhörighet, sexuell lägg- ning och sexuella identitet få en mycket starkare ställ- ning. Även svält ska vara skäl för asyl. Detta ger ut- rymme för en mer human syn på flyktingar och mänsk- liga rättigheter. Folkgrupper utan land ska särskilt be- aktas i asylhänseende. Det är också viktigt att definitionen av en flykting vid- gas till att omfatta även den diskriminering och de över- grepp som kvinnor är utsatta för. Vi kräver en huma- nare flykting- och invandringspolitik. Asyl Att söka asyl är en mänsklig rättighet och en asylsö- kande ska få sin rätt prövad i en process med lika hög rättssäkerhet som i en domstol. Vid ankomsten till Sverige ska en asylsökande mötas av icke-polisiär per- sonal. Redan inför första utredningen ska den asylsö- kande ha tillgång till tolk och juridiskt biträde som han eller hon har godkänt. Beslut i asylfrågan ska fattas i domstol. Inga asylsökande får hållas i fängsligt förvar om de inte har begått brott. Vid en avvisning verkställd av polisen bör ett medborgarvittne alltid medfölja. Vi anser att flyktingförläggningar bara ska användas för mycket korta vistelser. Flyktingarna ska så snabbt som möjligt beredas plats i samhället för att lättare kunna arbeta, få tillgång till skola för barnen och kunna delta i det sociala livet. De ska under vistelsen på förläggningen ges god information, på sitt eget språk, om det sam- hälle de befinner sig i, om sina rättigheter och skyldig- heter, och om svenska seder och bruk. Handläggningstiderna för behandling av uppehållstill- stånd måste förkortas. För en flykting innebär det en omänsklig psykisk press att vara tvungen att vänta flera år innan han eller hon får besked. Vi anser därför att uppehållstillstånd bör ges automatiskt efter tolv måna- der. Den asylsökande har rätt till ett beslut i sitt ärende inom sex månader. Barnens rättigheter Portalparagrafen i FN:s barnkonvention, som behand- lar ”barnens bästa”, bör vara avgörande som skäl för barn i asylärenden. Barnens rättigheter försummas ofta i flyktingsammanhang. Barnens situation är särskilt känslig, och ofta har barnen förföljts, hotats och till och med torterats i sitt hemland. Måste barn förhöras ska detta göras av utbildad personal, och stor hänsyn ska tas till barnens berättelser och upplevelser. Hur ”bar- nets bästa” har beaktats ska tydligt framkomma i doku- mentationen. Tolkningen av asylrätten bör vara särskilt generös när det gäller barn. De ska aldrig tas i förvar och inte heller skiljas från sina föräldrar om det inte finns mycket speciella skäl. För att stärka barns posi- tion i samhället anser vi att FN:s barnkonvention ska införlivas i svensk lag. Vi kräver också snarast en all- män amnesti för alla gömda flyktingbarn i Sverige. Introduktion Introduktionen vid ankomsten till Sverige är av största vikt. När en asylsökande fått permanent uppehållstill- stånd är bostad, svenskundervisning, förberedelser för samhällslivet, studier, praktik och arbete det viktigaste. Stor vikt måste också läggas vid den individuella handlingsplan som ska göras i samarbete med den asyl- sökande. Vi anser att tidigare utbildning och yrkes- och språkkunskaper hos personer med utländsk bakgrund bör tas till vara bättre än vad som är fallet i dag. 9. Kretsloppsekonomi Traditionella politiska ideologier, ofta definierade ge- nom motsättningen vänster-höger, har urgamla traditio- ner. Det beror säkert på att de rymmer föreställningar om samhället som människor hyst i alla tider. Vänstern karaktäriseras - när den är som bäst - av en strävan efter rättvisa och solidaritet med de svaga och maktlösa. Högern kräver ökad personlig frihet och möjlighet för den enskilde att vara kreativ och skapa nya värden. Olikheten blir tydlig när dessa ideologier tillämpas på det ekonomiska området: Vänstern kräver en betydande ekonomisk styrning för att kunna omfördela pro- duktionsresultatet till förmån för de ekonomiskt sva- gare. Högern betonar den enskildes rätt till resultatet av arbetet och möjligheten att skapa en personlig förmö- genhet som är okränkbar. Vi medger att både vänstern och högern står för viktiga krav på samhällets utformning. Ett samhälle utan soli- daritet faller sönder och all makt tillfaller de ekonomiskt och intellektuellt starka. Ett samhälle med enbart soli- daritet, utan frihet, blir ett fångläger. Därför har vi all- tid vägrat att ansluta oss till något av de politiska blocken - de har ju båda i viss mån rätt. Men deras ideologier är ändå helt otillräckliga som grund för samhällets orga- nisation i dag: Den livsnödvändiga ekologiska dimen- sionen saknas. De traditionella ideologierna har inte in- sett att solidaritet mellan människor kräver att vi upp- hör med att förstöra grunden för vår existens: de biolo- giska systemen och jordens resurser. Varken högern el- ler vänstern har heller insett att frihet förvandlas till fat- tigdom och tvång om vi förstör det ekologiska syste- met. Vi vill lansera ett nytt ekonomiskt-politiskt synsätt, kretsloppsekonomin, som ska ersätta dagens syn på hur naturens begränsade resurser ska utnyttjas och fördelas samt vilken inriktning det mänskliga arbetet bör ha. Några grundläggande utgångspunkter Kretsloppsekonomin utgår från kunskaperna om de eko- logiska sammanhangen och insikten att jordens resur- ser är ändliga. Den ger därför miljö- och överlevnads- frågor en central roll. Kretsloppsekonomin bygger på naturlagar som man inte kan förhandla om. Vårt nuvarande ekonomiska system leder till att natur- resurser förbrukas, naturens produktionsförmåga mins- kar och föroreningarna ökar. Detta är en väg som leder till fattigdom. I stället måste vi lära oss att leva av natu- rens avkastning. Det avfall som bildas ska vara biolo- giskt nedbrytbart och bidra till att nya resurser skapas. Kretsloppsekonomin är ett medel för att återföra sam- hället till en hållbar utveckling som bygger på att ändliga naturresurser inte förbrukas och att naturens tillgångar inte konsumeras snabbare än de nybildas. Därmed ska- pas förutsättningar för långsiktig välfärd och överlev- nad. Miljökonsekvensanalyser och människors sociala situa- tion måste bli styrande för såväl företag som andra de- lar av samhället. Ekonomi får inte reduceras till penningmässiga kalkyler. Därför måste icke-monetära beslutsunderlag utvecklas och icke-monetära principer ges en överordnad ställning när det gäller att styra eko- nomin i en ekologiskt hållbar och socialt rättvis rikt- ning. Utmaningen för en hållbar utveckling är en värld där naturens begränsade resurser fördelas rättvist både mel- lan oss som lever nu och kommande generationer. Om man vill åstadkomma global rättvisa är dagens ekono- miska system omöjlig. I dag lägger 20 procent av jor- dens befolkning beslag på 86 procent av resurserna. En omfördelning är nödvändig för att vi ska klara av att både försörja jordens befolkning och skapa en långsik- tigt hållbar ekonomi. Om alla ska leva på svensk mate- riell standard behöver vi helt enkelt minst två jordklot till. Hållbar ekonomi I en kretsloppsekonomi fattas besluten på två nivåer. Naturens och människans långsiktiga intressen måste tas till vara genom demokratiska beslut. På den poli- tiska nivån fastställs därför de ramar inom vilka sam- hället måste byggas. Där beslutas också vilka styrme- del som ska användas. På marknaden fattas beslut om produktion och konsumtion inom dessa ramar. På marknaden ska konsumenter och producenter mötas på lika villkor. För att det ska bli möjligt måste konsumentinflytandet stärkas i flera avseenden. Produ- centen ska ge fullständig information om innehållet i en vara eller tjänst - konsumenten ska välja. Priset av- görs dock inte bara av tillgång och efterfrågan. I kretsloppsekonomin är ekonomiska styrmedel ett na- turligt inslag, eftersom produktion och konsumtion ska styras mot långsiktig hållbarhet. Enklare uttryckt: Det som är långsiktigt rätt ska vara billigt och det som föro- renar ska vara dyrt. Det som är direkt farligt ska natur- ligtvis förbjudas. Vi måste kunna stoppa utvecklingen mot ökad koncen- tration där ett litet antal stora företag styr marknaden. Då måste konkurrensförhållandena hela tiden kontrol- leras med hjälp av en skärpt konkurrenslagstiftning med god lokal och nationell övervakning. Lokal produktion för lokala marknader, med korta trans- porter, är i de flesta fall mindre resurskrävande än den produktion som sker i dagens starkt centraliserade strukturer. Genom att vi inför miljömotiverade avgifter på energi och råvaror och sänkt skatt på arbete kommer produktionen av framför allt dagligvaror att decentrali- seras i allt högre grad. Människan får inte reduceras till enbart konsument och löntagare. Grundläggande frågor om etik och samhälls- ansvar kan inte skrivas om i penningmässiga termer. Därför bygger vår kretsloppsekonomi på delaktighet och strävar efter ett decentraliserat och spritt ägande. Ge- nom att stimulera till löntagar- och brukarägande vill vi successivt demokratisera ekonomin och stärka det per- sonliga ansvaret. Kretsloppsekonomin bygger på kunskap om de ekolo- giska systemen och naturens egen strävan efter mång- fald. Vi menar att det även är nödvändigt med kulturell och social mångfald för ett samhälle som vill utveck- las. Mångfald kräver att människan garanteras frihet så att hon kan växa efter sina förutsättningar. För att frihe- ten inte bara ska vara en rättighet utan också en möjlig- het för alla kräver vi en rättvis fördelning av samhällets resurser. Då skapas förutsättningar för utveckling i ett harmoniskt samhälle. För att det ska vara möjligt att styra utvecklingen mot en kretsloppsekonomi måste målen för den ekonomiska politiken förändras. Vår utgångspunkt är en helhetssyn på människa och natur. Utveckling innebär inte bara att materiella behov tillfredsställs. Människan har andra behov som är lika fundamentala, exempelvis delaktig- het, skapande och frihet. Dessa måste också räknas in i ekonomin. Människors själsliga och kroppsliga hälsa, en god livsmiljö, levande skogar, sjöar och hav, frisk luft, rent vatten och biologisk mångfald måste stå i sam- klang med målet om en god och trygg försörjning. Detta synsätt gör att vi måste komplettera innebörden i ordet effektivitet. Effektivitet är också att tillfredsställa de mänskliga behoven och att bevara resurser i stället för att förstöra dem. Rättvis fördelning och sunda statsfinanser Vi förordar en solidarisk fördelningspolitik med skatt efter bärkraft. Vi kan inte acceptera de stora inkomst- skillnader som finns i dag. Det är en viktig och grund- läggande samhällsprincip att de människor som har det bättre ekonomiskt också i betydligt högre grad ska bi- dra till det gemensamma och till dem som behöver sam- hällets stöd. Vi eftersträvar en samhällsekonomi i balans, det vill säga med sunda statsfinanser, låg ränta, låg inflation och låg arbetslöshet. I själva verket är kretsloppssamhällets för- verkligande sannolikt av avgörande betydelse för möj- ligheten att uppnå en grundläggande samhällsekonomisk stabilitet. Ekonomin kan inte bygga på upplåning utan måste balanseras över tid. Låg ränta är viktig för ett samhälle i balans och för långsiktiga investeringar och miljösatsningar. Vi har en vision om ett samhälle utan ränta och inflation, ett samhälle där varje människa har en uppgift och behövs. Hållbar tillväxt Obegränsad materiell tillväxt är inte möjlig på en be- gränsad planet. Jordens begränsade resurser sätter grän- ser för ekonomins möjligheter att expandera. All mänsk- lig materiell produktion har nämligen sitt pris, sina kost- nader, i form av energi- och råvaruförbrukning. Mycket av det som i dag kallas produktion är i själva verket konsumtion av naturresurser. Den enda eviga energi- källan ur ett mänskligt perspektiv är solen, och den enda verkliga produktionen sker genom växternas fotosyn- tes. Vi anser att jordens resurser ska användas mer ef- fektivt än i dag, till exempel genom en övergång till förnybara energislag. Införandet av kraftfulla ekono- miska styrmedel är en förutsättning för att en effektivi- sering kommer till stånd. I ett globalt perspektiv är det nödvändigt och rimligt att de fattiga länderna får en ökad andel av den gemen- samma kakan och därmed ökad ekonomisk tillväxt. I mer välmående samhällen, som det svenska, kan dock inte traditionell ekonomisk tillväxt vara ett politiskt mål längre. Vi anser att man i stället ska titta närmare på tillväxtens innehåll och fokusera på vad som produce- ras och konsumeras, och om livskvaliteten ökar. Industriella kretslopp De biologiska processerna ingår i naturliga kretslopp som bygger på principen uppbyggnad - nedbrytning - ny uppbyggnad. De drivs av solens energi och är effek- tiva och produktiva i ordets egentliga mening. Den in- dustriella produktionen bedrivs däremot huvudsakligen i linjära system med raka vägar gruvan, via konsumen- ten, till avfallshögen. Målsättningen att omvandla industriprocesserna och varuflödena till industriella kretslopp kräver stora förändringar: – Hushållningen med naturresurser måste förbättras. – Varorna och materialen måste ingå i återanvänd- nings- och återvinningssystem med minimala svinn och korta transporter. – Produkterna ska vara lätta att demontera. – Produktionsprocesserna ska fungera som slutna system, vilket innebär att mängden föroreningar minskas till nära noll. Ekonomiska styrmedel Vi vill använda ekonomiska styrmedel för att leda in Sverige på vägen mot ett kretsloppssamhälle. Genom systematiska miljöskatter, miljöavgifter, panter, återlämningspremier, miljöstöd och stöd till teknikut- veckling samt skattesubventioner vill vi göra det lön- samt för företag och enskilda att använda sig av teknik och produkter som passar in i en långsiktig strategi för framtiden. Det som är rätt i ett längre tidsperspektiv ska också vara lönsamt på kort sikt. För näringslivet vill vi sänka arbetsgivaravgifterna och i stället höja skatterna på energi och utsläpp. Därmed blir miljörelevanta investeringar lönsamma. Detta gör också att återvinningen blir mer lönsam, eftersom den kräver mer arbetskraft och mindre energi än produk- tion baserad på jungfruliga råvaror. För jordbruket vill vi lägga en effektiv skatt på han- delsgödsel och bekämpningsmedel. Därmed blir det fö- retagsekonomiskt lönsamt att gå över till ekologisk od- ling För hushållen vill vi miljörelatera momsen på livsmedel så att ekologiskt framställd mat får lägre moms än kon- ventionellt framställd. Vi vill ha effektiva utsläppsskatter för bland annat sva- veldioxid, kväveoxider, kolväten, klorerade ämnen och koldioxid från fossila bränslen. Därmed ökar efterfrå- gan på bland annat miljövänliga bränslen. Vi vill ha effektiva råvaruskatter för miljöstörande och knappa råvaror som metaller. Vi vill ha effektiva miljösanktionsavgifter för utsläpp över tillåtna nivåer. Ekonomiska styrmedel måste kompletteras med stärkt lagstiftning, bland annat om att förorenaren är den som ska betala för ökat miljöskydd, produktansvar för pro- ducenten och krav på att byta ut farliga ämnen och framställningsmetoder mot mindre farliga. Grön skatteväxling Vår strategi att ge marknaden ekonomiska motiv att ra- tionalisera bort miljöförstöring och samtidigt stimulera till fler jobb kallar vi för grön skatteväxling. I grunden innebär den att kostnaderna för arbete sänks och att skat- ten på energi, råvaror och miljöfarliga utsläpp höjs. Genom att miljöskatterna höjs samtidigt som skatten på arbete sänks ökar inte det totala skattetrycket. Skat- terna utnyttjas mer styrande och gynnar arbetskraftsin- tensiv verksamhet, samtidigt som miljöförstöring miss- gynnas. Grön skatteväxling är ett gemensamt krav inom den internationella gröna rörelsen. Vi föreslår en långsiktig strategi för en grön skatte- växling. Syftet är att ge näringslivet långsiktiga spel- regler för att kunna investera i rätt tid. Genom den gröna skatteväxlingen kommer både den industri som baseras på industriellt kretslopp och gröna konsumtionsmönster att växa. Grön ekonomi som beslutsunderlag Det är naturligtvis inte möjligt att ”sätta pris på mil- jön”. Värdet av en art eller fortsatt liv på jorden kan inte mätas med hjälp av penningsystemet. Försöken att ”sätta pris på miljön” är ändå pedagogiskt värdefulla för att synliggöra verkliga ekonomiska skeenden som annars lämnas utanför de traditionella beräkningarna. Tack vare de gröna nyckeltal som nu redovisas i stats- budgeten synliggörs inte bara ekonomins hälsotillstånd utan också miljöns. För att underlätta beslut som kan påverka miljön eller andra värden som är svåra att mäta direkt i pengar är det viktigt att användningen av alter- nativa ekonomiska metoder utvecklas. När såväl statsbudget som kommunal- och landstings- budget bereds bör en barnbilaga ingå. Denna ska inne- hålla en analys av vilka konsekvenser budgetförslagen har för barnen. Konsumentmakt En förutsättning för att marknadsekonomin ska kunna styras mot en kretsloppsekonomi är starka miljö- och konsumentorganisationer samt kunniga och medvetna konsumenter. Konsumenternas medvetna val kan i vissa fall vara mer effektiva än lagstiftning när man vill uppnå viktiga miljömål. För att konsumenterna ska ha möjlig- het att göra riktiga val när det gäller pris, kvalitet och produktionssätt krävs dock lagar som garanterar en full- värdig konsumentupplysning. För att skydda konsumenterna mot hälsofarliga och miljöfarliga produkter, samt mot oseriös och dyr kre- ditgivning, anser vi att kontrollen från myndigheternas sida ska skärpas. Vi arbetar kommunalt för att konsumentvägledare ska finnas i samtliga kommuner. För att garantera en viss köpfrid motsätter vi oss på- trängande reklam och marknadsföring som konsumen- ten inte har efterfrågat. Vi vill till exempel bevara de reklamfria radio- och tv- kanalerna. Köpfriden ska också utökas genom att det exempelvis ska bli lättare att slippa direktreklam, samt att mängden påträngande reklam i utomhusmiljön mins- kas. Vi vill att rätten att säga nej till oönskad reklam via e-post införs. Tobaksreklam, alkoholreklam och reklam riktad till barn bör förbjudas helt. Vi kräver höjd skatt på kommersiell reklam. Den gemensamma sektorn Verksamheten inom stat, landsting, region och kommun ska präglas av kvalitet, effektivitet och mångfald. Vård, skola och omsorg ska huvudsakligen vara offentligt och solidariskt finansierad. Vi anser att det är viktigt att inte all offentlig verksamhet schablonmässigt utsätts för ett traditionellt företagsekonomiskt synsätt. Det är orim- ligt att sjukvård, barn- och äldreomsorg samt utbildning ska styras enligt ett förenklat konkurrens- och resultat- tänkande. Politiker har till uppgift att sätta upp mål, men även att ställa rimliga medel till förfogande. Vi anser att staten har ett ansvar för att medborgarna i hela landet ges en någorlunda likvärdig service till lik- värdiga kostnader. Vi slår därför vakt om det kommu- nala skatteutjämningssystemet. Staten ska i mycket hö- gre utsträckning än i dag återföra ekonomiska resurser till kommuner och landsting. Vi arbetar för en välfärdspolitik som gäller alla och inte som i dag är kopplad till ens verksamhet på arbetsmark- naden. Grundprincipen ska vara att samhället garante- rar en god grundtrygghet för alla och att enskilda får ta ökat ansvar för att själva spara till en högre materiell standard. Den informella sektorn och social ekonomi Den informella sektorn är allt arbete och all handel som utförs vid sidan av lönearbete och företagsverksamhet i samhället. Här ingår hushållsarbete, jakt, fiske, odling, byte av tjänster och mycket annat. Den informella sek- torn är en betydelsefull del av ekonomin. Utan de insat- ser som görs här varje dag skulle knappast andra delar av ekonomin fungera. Vi vill uppvärdera det arbete som utförs inom den informella sektorn. Vi vill också ge- nom politiska beslut öka människors möjligheter att själva tillfredsställa sina behov av varor och tjänster utan att behöva gå omvägen över penningekonomin. Utanför den offentligt finansierade sektorn och den kom- mersiella vinstdrivande sektorn skapar människor vär- den tillsammans i den sociala ekonomin. Ungdomsverk- samhet, projekt, föreningar, ideell verksamhet, kultur- arrangemang och byarörelser samt kooperativa företag och vissa stiftelser är i dag snabbt växande folkrörelser. Dessa representerar det genuint civila samhället. Vi vill främja och synliggöra dessa värden och medverka till forskning om och stödjande strukturer för den sociala ekonomin. Att investera för framtiden För att omvandla Sverige till ett långsiktigt hållbart sam- hälle krävs stora förändringar och stora investeringar. Det gäller att bygga nya energisystem och effektivisera energianvändningen i bostäder, kontor och industri. Vi behöver en radikal ombyggnad av transportsystemet: En stor satsning måste göras på järnvägar, moderna kollektivtrafiksystem i städerna, nya drivmedel och for- don. Industrin behöver slutna produktionsprocesser och nya återvinningssystem. Att investera för framtiden är alltid lönsamt. Vi vill satsa på barnen och den sociala infrastrukturen, till exempel på bra och hälsosamma skolor och daghem, mindre klasser, ökad personaltät- het och en god livsmiljö. 10. Arbetsmarknad Vi vill skapa förutsättningar för människor att kunna del av den frilagda tiden medför effektiviseringar och fylla sina liv med många värden. Lönearbetet ska inte rationaliseringar, färre sjukdagar och färre arbetsskador. vara det centrala i livet, och samhällets strukturer, sys- Detta innebär att den frilagda tiden vid en sänkning av tem och normer ska inte utvecklas för att ensidigt till- normalarbetstiden inte fullt ut behöver ersättas med ny fredsställa människans roll som löntagare. Vi vill att arbetskraft. I väntan på 30 timmars arbetsvecka vill vi människor ska kunna bygga självkänsla och självres- ge arbetstagare möjlighet att ta ut löneökningar i form pekt på betydligt bredare grunder. av sänkt arbetstid. Lönearbete ska vara meningsfullt, både för individen Möjligheten till ett friår är en annan reform som mins- och för samhället som helhet. En utgångspunkt för vår kar arbetslösheten och ökar livskvaliteten. Den som ekonomiska politik är att alla ska ha rätt till arbete, men väljer att ta tjänstledigt ska erbjudas ersättning från vi talar hellre om rätten till en rimlig försörjning än om Arbetslöshetskassan, förutsatt att en arbetslös får jobba full sysselsättning. Vi strävar efter att frigöra trygghets- i stället. systemen från kopplingen till lönearbetet. Medborgar- lön kan i framtiden möjligen bli en väg till grundtrygg- het för alla. Arbetslöshet upplevs av många människor som destruktivt och passiviserande. Den innebär samtidigt ett fruktansvärt slöseri med både den enskildes och sam- hällets resurser. Hög arbetslöshet leder dessutom till allt större klyftor, vilket skapar en grogrund för oro, kon- flikter och sociala spänningar. I ett sådant samhälle finns allt mindre utrymme för miljöhänsyn och förståelse för ekologiska realiteter. Det är därför viktigt att samhället motverkar arbetslösheten. Vi är dock emot arbets- marknadsprojekt där den arbetssökande mot sin vilja ska delta i olika kurser, praktik eller utbildning. Kortare normalarbetstid En minskning av normalarbetstiden är viktig för att öka livskvaliteten och den allmänna välfärden. Vi vill sänka normalarbetstiden till 30 timmar i veckan. Detta skulle skapa fler arbetstillfällen, men framför allt ge fler män- niskor möjlighet att delta i samhällsbygget genom in- formellt arbete, till exempel samverkan inom bostads- områden, med barn, ungdomar och äldre. För enskilda skulle det innebära att man bättre hinner med att exem- pelvis motionera och ägna sig åt familj och vänner. Stres- sen i samhället skulle kunna minska och jämställdheten öka. Erfarenheterna av sänkt arbetstid visar att en stor Gränserna för hur mycket övertid som tillåts ska vara snäva och möjligheten till dispens för större övertids- uttag begränsas. Lagstiftningen bör vara flexibel så att arbetsmarknaden utvecklas mot att inte efterfråga när och var ett arbete blir utfört - utan att det blir utfört och till rätt kvalitet. Detta innebär större flexibilitet i arbetstidens förläggning, men också ett ansvar som människor vill och kan ta. Sänkt skatt på arbete Vi vill sänka skatten på arbete inom ramen för en grön skatteväxling. Sänkta arbetsgivaravgifter gynnar arbetskraftsintensiva verksamheter och skapar bättre för- utsättningar för exempelvis vård, omsorg, kultur och skola. För miljöpåverkande verksamheter ges incitament att satsa på underhåll och återvinning, vilket ofta krä- ver mer arbete, och minska utsläppen. Gröna jobb Vi vill stimulera till jobb som är förenliga med ett eko- logiskt hållbart samhälle. Genom politiska beslut kan miljöförstörande aktiviteter och arbeten motverkas. Därför är det viktigt för samhället att konsekvens- beskriva nya typer av jobb och endast stimulera dem som bidrar till ett ekologiskt och socialt hållbart sam- hälle. Exempel på sådana typer av arbeten är när- produktion, reparation, återvinning, arbete med förny- bar energi och arbete inom den sociala sektorn. Sam- hället måste börja premiera arbete med människor, bland annat genom högre löner. ring av hälsovådliga lokaler och ekologiskt byggande är andra viktiga insatser för att minimera riskerna i ar- betsmiljön. Lönebidragsanställningar Arbetsmiljö Vi anser att grundprincipen för allt arbete med arbets- miljön ska vara att undanröja riskkällorna i själva pro- duktionsprocessen eller arbetsmomentet, snarare än att minska skadeverkningarna med exempelvis personlig skyddsutrustning. Den psykosociala arbetsmiljön måste få mer uppmärksamhet. Psykosociala skador som stress, utbrändhet och mobbning ska jämställas med fysiska arbetsskador när det gäller ersättning. Vidare ska arbets- tagarna ges ett verkligt inflytande över sin arbetssitua- tion: Arbetsrotation, lagarbete och självstyrande grup- per ska främjas. Med en allt större tjänstesektor och ökad användning av modern informationsteknik kan förutsättningar ska- pas för nya sätt att organisera arbetet. Distansarbete kan ge människor nya möjligheter att välja var de vill bo, medföra nya sätt att sprida arbetstillfällen över hela lan- det och bidra till att förbättra miljön genom att färre resor till arbetet behöver göras.. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på risken för social isolering. Vi vill stödja dessa miljövänliga och resurssnåla arbetsformer under förutsättning att de kan genomföras på ett för män- niskorna tryggt sätt. På många arbetsplatser är kemiska hälsorisker av olika slag ett stort problem. Många av de farliga ämnena ger inga varningssymptom. Vi vill att försiktighetsprincipen ska gälla vid introduktion av nya kemiska ämnen. Substitutionsprincipen ska också tillämpas. Denna inne- bär att varor och produkter ska ersättas med de minst miljö- och hälsofarliga märken som finns på markna- den. Forskningen om hur olika ämnen reagerar med varan- dra och påverkar människors hälsa ska ges ökade resur- ser. Gränsvärden ska sättas så lågt att de säkert skyddar mot skadeverkningar, även på lång sikt. Gränsvärden ska vara rättsligt bindande och de arbetsgivare som inte efterlever dem ska få betydande påföljder. Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats i många vik- tiga avseenden. Ändå skadas, invalidiseras och dödas varje år ett stort antal människor på grund av brister, slarv och ointresse i kombination med bristande kun- skap och bristande tillämpning av lagstiftningen. Vi anser att lagen måste göras tydligare och skärpas. Nya problem och riskgrupper har också tillkommit. Vi kräver att gränsvärdet för buller sätts på en nivå som inte leder till hörselskador eller andra olägenheter. Riskerna med elektromagnetiska fält måste tas på all- var av myndigheter och företag. Fler forskningsinsatser och utredningar behövs. Gränsvärdena för elektro- magnetiska fält ska fastställas i enlighet med för- siktighetsprincipen. Saneringen av asbest ska fortsätta och en total- inventering av var ämnet finns ska genomföras. Sane- Det är viktigt att samhället ger alla möjlighet att få fot- fäste på arbetsmarknaden, även de som har funktions- hinder. Lönebidragsanställningar, där arbetsgivaren får ersättning i relation till grad av funktionshinder, är en viktig del i den politiken. Kompetensutveckling Vi anser att arbetsmarknadsåtgärderna ska präglas av meningsfullt arbete och utbildning, inte bara av bidrag. Alla bör ges möjlighet till ständig kompetensutveckling och vi stöder uppbyggnaden av så kallade kompetens- konton för varje arbetstagare. Vi arbetar för att komvux och högskola ska bli bättre anpassade för ett livslångt lärande. Det behövs en grundnivå i trygghetssystemen. Dagens socialförsäkringssystem gör att de som väljer livslångt lärande förlorar sociala rättigheter. Lärlings- system kan användas både för att öka möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden och som kompetens- utveckling. Jämställdhetsaspekter Kvinnor är i dag mer beroende än män av den gemen- samma sektorn, både som arbetsplats och av dess tjäns- ter. En offentligt finansierad gemensam sektor är därför viktig också för att få en jämställd arbetsmarknad. Låglönegrupperna är kvinnodominerade. Vi vill arbeta för att kvinnors arbete värderas högre så att målet om lika lön för lika eller likvärdigt arbete förverkligas. Vi kräver att arbetsgivare redovisar åtgärder för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Etnisk mångfald Människor stängs i dag ute från arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Orsakerna till detta är många, till exempel nedskärningarna i välfärden, strukturförändringar inom det svenska arbetslivet, dis- kriminering och strukturella hinder samt vissa offent- liga och privata arbetsgivarnas oförmåga att hantera mångfald. Vi anser att arbetsgivarna ska upprätta mångfaldsplaner för hur en fleretnisk arbetsplats ska skapas. Vid lika me- riter ska sökande med underrepresenterad etnisk bak- grund ha företräde. Det ska gå att få en rättvis bedöm- ning av en utländsk utbildning och när det gäller yrken som kräver legitimation ska speciellt anpassade kurser erbjudas för människor med utländsk kompetens på området. Stat och kommun bör gå före och ha som jämlikhetsmål att aktivt rekrytera människor med olika kulturell bakgrund. Arbetslöshetsförsäkring Vi anser att det ska finnas en allmän statlig arbetslös- hetsförsäkring. Denna ska finansieras solidariskt. Ersättningens storlek ska bygga på att man inför ett så kallat brutet tak. Detta innebär en högre procentuell er- sättning för inkomsterna upp till en viss nivå, bryt- punkten, ovanför den nivån ges en lägre ersättning. Vi motsätter oss olika former av förtäckt beskattning av arbete genom så kallade egenavgifter som ska finan- siera obligatoriska försäkringar. Vi anser att medbor- garna redan genom skatten har betalat en allmän grundförsäkringspremie. 11. Näringsliv Genom ett väl fungerande näringsliv ska samhället för- sörjas med mat, kläder och andra varor och tjänster av hög kvalitet. Produktion och konsumtion ska ske på ett hållbart sätt i samklang med natur och människor. För att detta ska vara möjligt måste samhället och våra ge- mensamma regelverk utformas så att stort utrymme läm- nas för människors kreativitet och skaparvilja. Delak- tigheten i och närheten till beslutsfattandet måste stär- kas. Fantasi, flexibilitet och mångfald ska uppmuntras. Samhället behöver växa utifrån en världsbild som inte är fokuserad på materiell konsumtion, utan är mer in- riktad på kulturell utveckling, självtillit och livskvali- tet. Politikens roll inom näringslivet är framför allt att skapa lagar och regler som underlättar mångfald och förändring, samtidigt som gränser sätts för marknaden ur sociala och miljömässiga aspekter. Ett fungerande näringsliv är beroende av ett samspel med den gemen- samma sektorn, bland annat när det gäller barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Mångfald av företagsformer Vi förespråkar en differentierad ägandestruktur med så- väl privata, kooperativa, kommunala som statliga före- tag. Offentligt styrda företag ger av flera skäl ett viktigt bidrag till näringslivet. Det gäller till exempel i situa- tioner där det är viktigt med demokratisk kontroll över strategiska naturtillgångar och infrastruktur. Vi vill framför allt stödja de små företagen i enskild och koo- perativ ägo. Dels ger ett spritt ägande i ett decentralise- rat näringsliv de bästa förutsättningarna för en demo- kratisk samhällsutveckling, dels anser vi att småföreta- gen måste stärkas för att arbete och försörjning ska tryg- gas. Mindre företag står oftast för den idérikedom och livskraft som är nödvändig för att vårt näringsliv ska förnyas och utvecklas. I alla företagsformer måste ägaransvaret betonas och klart framgå av lagstiftningen. Aktiebolagsformen ska endast användas av företag som konkurrerar och har vinstsyfte. Verksamheter som utgör naturliga monopol bör i allmänhet ägas av det allmänna och ej ha vinst- syfte, vilket inte ska hindra dem från att aktivt utveck- las. I den mån privata företag utövar monopol- verksamhet ska stat och kommun granska verksamhe- ten så att inga oskäliga vinster förekommer. Lagstift- ningen för kooperativ och ekonomiska föreningar bör utvecklas för att underlätta dessa företags kapital- anskaffning. Kooperativa idéer ger möjlighet till delaktighet och sam- arbete mellan människor på lika villkor. Kooperativa företag har därför stora förutsättningar att bli den vita- mininjektion och folkrörelse som behövs i svenskt nä- ringsliv. I dag domineras det svenska näringslivet av ett litet an- tal mycket stora företag. I vissa fall är detta både bra och nödvändigt, men i andra fall är det till skada för både konsumenter och samhället i stort. Vi vill därför skärpa konkurrenslagstiftningen så att branscher med alltför stor koncentration tvingas till en förändring. Vi vill särskilt stimulera till småskaligt brukarägande och ökat löntagarinflytande. Vi vill bland annat införa förköpsrätt för anställda när ett företag ska säljas eller läggas ner. Förnyelse Vi behöver ett näringsliv som kan förnya och förändra sig. Nya företag måste kunna finna en jordmån att växa i, och de som redan finns måste kunna utvecklas genom nya idéer och projekt. Innovatörer och uppfinnare be- höver till exempel få betydligt bättre utvecklingsmöj- ligheter, särskilt i de grupper som har svårare att hävda sig gentemot banker och företag, till exempel kvinnor och invandrare. Delvis handlar det om att förändra atti- tyder inom både finansvärlden, politiken och industrin. Vi vill underlätta nyföretagande genom principen om ”en dörr in” i myndighetskontakter samt genom mins- kat byråkratiskt krångel. För att öka tillgången till pri- vat riskvilligt kapital vill vi skapa en ny form av ris- kapitalfonder med fördelaktiga skattevillkor. Det är också viktigt att lagar och skatteregler utformas så att det finns goda möjligheter för företagen att bygga upp ett eget kapital. Vi stöder en utveckling mot fler lokala och regionala banker. Det ger bättre chanser för det lokala näringsli- vet att få fram finansiering, samtidigt som människors sparande blir till nytta för bygden. En grön skatteväxling är ett viktigt medel för att förnya industrisamhället och skapa ett grönt och hållbart sam- hälle. För att öka det personliga ansvaret i näringslivet bör system utvecklas som medför att större aktieägare ska kunna tvingas till ansvar för företagets verksamhet vid till exempel skadestånd till tredje man samt vid kon- kurser. Detta ska i än högre grad gälla för moderbolags ansvar för dotterbolags verksamhet. 12. Naturvård Naturvårdsfrågorna i Sverige måste få större tyngd. Trots att antalet hotade arter ökar och trots att situationen i många fall är akut, har vi inget effektivt skydd av vare sig djur, växter eller naturtyper som är hotade. Våra skyddade arealer är i ett internationellt perspektiv fort- farande små och långt ifrån tillräckliga för att säker- ställa den biologiska mångfalden. De nationalparker och naturreservat som finns har visserligen i många fall bil- dats på goda grunder, men återfinns till övervägande delen på mager mark med relativt liten artrikedom. Dess- utom tillåter Sverige betydande störningar av djur- och växtliv även i skyddade områden. Vi människor måste inte bara ta större hänsyn till naturen i vår verksamhet, vi måste också anpassa oss till förutsättningarna för li- vet och dess mångfald. Vi måste ställa betydligt högre krav på oss själva och kombinera detta med rättsligt bin- dande regler. Forskningen om djur och växter, deras lev- nadsmönster och krav på livsmiljön, bör ökas. Vi anser även att fler kulturreservat ska inrättas. Naturvården kan inte ses isolerad. Det som sker inom ekonomin och samhället i övrigt påverkar naturen och livsmiljön för alla arter. Biologisk mångfald Biologisk mångfald är ett mått på naturens rikedom och variation. Vi vill att alla arter ska garanteras långsiktig överlevnad under naturliga betingelser i livskraftiga be- stånd inom sina naturliga utbredningsområden. Utarmningen av naturmiljön ska stoppas genom ökat naturskydd, större krav på hänsyn inom jord- och skogs- bruket, renskötseln och fisket; minskade utsläpp av miljöstörande ämnen och minskat uttag av naturresurser. Alla landets kommuner bör ges ekonomiska resurser för att bygga upp egna artdatabanker, liknande den som finns i Stockholms kommun. Skyddet av ur- och naturskogar, av våtmarker och strän- der och ett flertal andra biotoper måste utvidgas och skärpas, framför allt i södra Sverige. Den skyddade area- len ska vara tillräckligt stor för att arters och underart- ers fortbestånd åtminstone ska säkras, vilket totalt sett bör betyda minst tio procent av Sveriges yta. Kostna- derna för att bilda reservat ska staten och kommunerna ta ansvar för. Vi anser att våra nationalparker ska grundlagsskyddas. Även de före detta Domänreservaten bör skyddas en- ligt lag. Det krävs ökade resurser för att göra det möj- ligt att förbättra skötseln och förhindra djurlivets utarm- ning i dessa värdefulla och ofta känsliga naturområden. Försurningen av mark och vatten utgör ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Denna har redan lett till att ett stort antal skogslevande arter har försvunnit från sina naturliga utbredningsområden. Försurningen måste stop- pas genom en drastisk minskning av utsläppen från tra- fik, industri, kraftverk med mera. Konstgjord spridning av främmande arter kan ses som en förorening av den biologiska miljön som regelmäs- sigt ger allvarliga ekologiska störningar. Detta gäller i ännu högre grad spridningen av biotekniskt manipule- rade djur, växter och mikroorganismer i den naturliga miljön. Vi anser att ett generellt förbud mot spridning av främmande arter och biotekniskt manipulerade or- ganismer i naturen snarast bör införas. Vi accepterar heller inte att tillstånd beviljas för patent på levande djur eller växter. Miljö- och naturvårdskraven på jord- och skogsbruket ska skärpas. Brukande och ägande av skog och mark måste kopplas till ett ansvar för att det naturliga livet inte ska utarmas. En del gamla träd måste lämnas kvar vid avverkningar. I arbetet med att skydda hotade arter är lövträd som ek, bok, sälg och asp speciellt viktiga. Kostnaderna för artbevarande och övrig naturvård ska delas av markägarna och staten. För att inte skogsmark ska förstöras vill vi införa gränsvärden och kontrollsys- tem över de substanser som släpps ut i skogen. Ett för- bud mot blyammunition ska införas. Större insatser bör göras för att återskapa en del av den natur som försvunnit i till exempel odlingslandskapet. Det kan handla om att ta fram det ursprungliga loppet hos ett uträtat vattendrag, vilket skulle ge positiva ef- fekter på både djur- och växtlivet, samt minska kväve- läckaget till grundvattnet. En annan naturtyp som visat sig vara möjlig att återskapa, under vissa förutsättningar, är den svenska ängsmarken. Betesdrift, slåtter och mins- kad gödsling på gräsmark kan få försvunna örter att åter- komma. Vi vill också att naturliga reningsverk ska ska- pas, till exempel i form av våtmarker, odlingsfria zoner längs vattendrag, uppsamlingsdammar i avrinningsom- råden och så vidare. Vatten och havsmiljö Skyddet av vattenmiljöer - grundvatten, sjöar, vatten- drag och hav - ska skärpas och utvidgas. En kraftig minskning av utsläppen är nödvändig för att rädda livet i Östersjön, Bottenviken och Västerhavet. Vi anser att våra orörda älvar och älvsträckor ska grundlagsskyddas. Den storskaliga vattenkraften är färdigutbyggd i Sverige. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi måste stoppa slö- seriet med vatten i industrier, tvätterier, hushåll, bad- rum och toaletter. För att få vattenmiljöerna att tillfriskna krävs omfattande åtgärder för att minska utsläpp från transporter, jordbruk och industri. Utsläppen av stabila och giftiga metaller och kemikalier måste stoppas. Vi vill också att stora insatser ska göras för att minska ut- släppen till Östersjön från Polen, Baltikum och Ryss- land. Här har Sverige och övriga nordiska länder ett speciellt ansvar. Vi anser att kväveläckaget från jordbruket måste mins- kas mycket kraftigt. Vi vill att skatten på handelsgödsel ska höjas och att naturgödselhanteringen ska förbättras så att kväveförlusterna minskar kraftigt. Vi vill också uppmuntra till ökad användning av odlingssystem där marken är täckt med gröda året om. Vi anser att utsläpp av miljöstörande ämnen som kväve, fosfat och tungmetaller från reningsverken ska mins- kas kraftigt genom att industri- och hushållsavlopp se- pareras, avloppsnätet förbättras och miljöfarliga produk- ter byts ut enligt substitutionsprincipen. Vi vill införa ett förbud mot klorblekning av pappersmassa. Vi vill förbjuda all gas- och oljeborrning runt våra kus- ter och verkar för en nordisk överenskommelse om att freda våra gemensamma kusthav. Försurningen av sjöar, vattendrag och grundvatten är allvarliga hot mot betydande delar av de ekologiska sys- temen och livets mångfald. Redan när pH-värdet sänks med en enhet minskar den biologiska mångfalden till ungefär hälften i sjöar och vattendrag. Även människan hotas genom att dricksvattnet förgiftas. Radikala åtgär- der mot luftföroreningarna måste högprioriteras. Försurningen har dock redan gått så långt att omfattande kalkningsprogram måste sättas in för att de långsiktiga skadorna åtminstone delvis ska kunna begränsas. För att riskerna med kalkning ska minimeras bör den ske återkommande, med stor varsamhet och med material som vittrar långsamt. Under senare år har några marina naturreservat avsatts, i syfte att skydda den biologiska mångfalden i havet. Vi vill öka skyddet av ”nyckelbiotoper” i vatten, områden som är speciellt viktiga för havets biologiska mångfald och för många arters lek, exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och de musselbankar vilka i dag hotas av ett storskaligt fiske. Det fortsatta skyddet av marina mil- jöer ska prioriteras. Marksanering I Sverige har i dag 20 000 förorenade markområden identifierats. Många fler finns och nya tillkommer. En ökad medvetenhet om problemet behövs och arbetet med identifiering, riskklassificering samt sanering måste vara en viktig prioritet. I stället för att bebygga grönmark kan förorenad mark saneras och bebyggas, speciellt i tätortsnära läge där det ofta är markbrist. 13. Skog, jordbruk, fiske och livsmedel Jordbruk Vi arbetar för en övergång till ett ekologiskt jordbruk som utgår från ett kretsloppstänkande med minsta möj- liga påverkan på de naturliga livsprocesserna. Vi vill bevara och återskapa ett odlingslandskap med mång- fald inom flora och fauna. Vidare anser vi att alla ska garanteras tillgång till livsmedel av hög kvalitet, fria från tillförda giftsubstanser. Vi vill också att Sverige ska uppnå regional balans inom jordbruk och livsmed- elsindustri och vara självförsörjande på baslivsmedel. Den nuvarande utvecklingen, där vi minskar odlings- marken i Sverige för att i stället importera livsmedel, måste vändas. Dagens jordbruk är inte ekologiskt hållbart utan bedrivs till stor del med hjälp av kemikalier. Användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel har lett till en långtgående specialisering. Detta har medfört en koncentration av djurhållningen samt omfattande kväve- förluster. Dessutom minskar jordens naturliga mullhalt och bördighet samt mikrolivets förmåga att förse väx- terna med näring. Rester av de kemiska bekämpning- smedlen finns ofta kvar i maten och i jorden och förs vidare ut i både vattendrag och grundvattnet. Kemikalie- jordbruket inverkar också negativt på flora och fauna i kulturlandskapet. Med ekologiskt jordbruk menar vi ett långsiktigt håll- bart jordbruk där till exempel både biodynamisk och organisk-biologisk odling ingår. Vi anser att genom eko- nomiska styrmedel, till exempel höjd skatt på konst- gödsel och kemiska bekämpningsmedel, ska en succes- siv övergång till ett ekologiskt jordbruk åstadkommas. Forskning om och utveckling inom ekologiskt lantbruk måste stödjas. Dagens ekologiska jordbruk är beroende av det indu- striella lantbrukets förädlade sorter och utsädesodlingar. Vi vill därför stödja en utveckling av ekologiskt utsäde som är baserad på decentraliserade former av växtför- ädling och lokalt framtagna och utprovade sorter. Det ekologiska jordbruket måste ges undantag från EU:s krav på registrering enligt sortlistan, annars kommer många gamla frösorter att försvinna. Vi vill att miljöstörande ämnen och produkter ska er- sättas. Kemiska bekämpningsmedel som har allvarliga eller långtidsverkande miljöeffekter eller är av begrän- sad betydelse ska förbjudas omedelbart. På sikt ska an- vändningen av kemiska bekämpningsmedel upphöra helt. För att inte jordbruksmarken på lång sikt ska för- giftas vill vi att tillförseln av metaller inte ska få vara större än bortförseln. Det är inte långsiktigt hållbart att tillföra till exempel kadmium från jordskorpan via konst- gödsel. Jordarnas naturliga bördighet måste återställas. Vi accepterar inte att Sverige på grund av EU:s regler återigen måste tillåta bekämpningsmedel som länge varit förbjudna i Sverige. Genom att särskilja hushållens avlopp från dagvatten och industriavlopp ökar möjligheterna att återföra det biologiska avfallet till åkerjorden. Detta innebär också att våra avloppssystem måste kretsloppsanpassas och nya lösningar utvecklas. Målsättningen måste vara att urin, fekalier, BDT-vatten (bad, dusch, tvätt) och industriavlopp hanteras var för sig. Jordbruksmark är en oskattbar tillgång i en värld med ökande befolkning och därmed ökade försörjnings- svårigheter. Markpolitiken i Sverige måste vara före- byggande. Den bör gå ut på att förhindra att jordbruks- mark förstörs genom asfaltering, bebyggelse eller an- nan exploatering. Det är också viktigt att den biologiska mångfalden inte reduceras genom att jordbruksmark slås ut. Ängs- och hagmarker är viktiga inslag i landskapet för att bevara kunskapen om landets kulturhistoria och biologiska mångfald. Livsmedel Vi anser att alla ska garanteras tillgång till livsmedel av hög kvalitet, fria från tillförda giftsubstanser. Matvaror ska ha tydlig innehållsdeklaration på svenska där varje ingrediens i produkten anges. De ska märkas med tillverknings- och ursprungsplats, tillverkningsdatum samt sista förbrukningsdag. Det är viktigt att till exem- pel kött kan spåras tillbaka till gården. Vi vill inte tillåta bestrålning av livsmedel. För att behovet av färska livs- medel ska kunna tillgodoses bör en mer decentraliserad förädlingsindustri återskapas. Vi vill mana till försiktighet när genmanipulering til- lämpas eftersom de långsiktiga konsekvenserna för hälsa och miljö inte är utredda. Ny genteknik innebär möjlig- heter men också stora risker. Vi ser en stor fara i att forskning, marknadsföring och tillämpning av gen- tekniken i hög utsträckning styrs av ekonomiska intres- sen. Vi vill skärpa lagstiftningen kring vilka försök i fråga om genmanipulering som ska tillåtas. För- siktighetsprincipen ska gälla. Vi kräver ett tillfälligt stopp för tillämpningar av genteknik tills konsekven- serna och ansvarsfrågan är utredda. Vi kräver att den mat som i dag innehåller genmanipulerade ingredien- ser ska märkas med tydlig text och symbol. Om man vill uppnå rättvisa konkurrensvillkor och und- vika export av miljöproblem till andra länder är det vik- tigt att samma regler gäller både för importerade och för svenska livsmedel. Detta innebär exempelvis att Sverige ska kräva att importerat kött kommer från djur som fötts upp utan tillväxthormoner och med sunda djurhållningsmetoder. Varje större region behöver vara självförsörjande på bas- livsmedel, bland annat för att man ska undvika långa transporter, trygga tillgången i kristider och öka möj- ligheterna till lokalt demokratiskt inflytande över hur det man äter produceras. Jordbruksstöd För att vi ska uppnå regional balans med ett livskraftigt jordbruk i hela landet krävs särskilt stöd för jordbruket i bland annat norra Sverige. I glesbygden är det viktigt att kunna kombinera flera deltidsarbeten. Reglerna för olika jordbruksstöd bör därför utformas så att även deltidsjordbruk kan få del av stöden. När regelverken skrivs bör speciell hänsyn tas till förhållandena för små jordbrukare. Stödet till jordbruket är i dag en EU-fråga. Det är kon- struerat så att främst konventionell spannmålsodling pre- mieras och innebär kvotering av mjölkproduktion, kött- produktion, bidrag till vissa grödor och bidrag till att lägga jord i träda. Stöden bör utvecklas i riktning mot miljöersättningar med tydliga skötselkrav. Stödet till bönder som vill övergå till ekologiskt jordbruk bör öka, liksom stödet till marknadsföring av ekologiska produk- ter. Miljöpartiet vill fortsätta arbeta för ökat stöd till det ekologiska jordbruket och en avveckling av jordbruks- politiken i EU. Den verksamhet som bedrivs av fören- ingen KRAV, Ekologiska lantbrukarna och Sveriges småbrukare ska stödjas. Den som äger jord och skog bör ha ett personligt ansvar även för brukande och skötsel. Vi motsätter oss ett storskaligt och spekulativt ägande och anser att en lag- reglering, till exempel om bo- och brukarplikt, kan bli nödvändig för att komma till rätta med problemet. Fiske EU:s fiskeripolitik innebär att yrkesfisket i havet är reg- lerat mellan medlemsländerna om högsta tillåtna kvo- ter per fiskart och geografiskt havsområde. Kvoterna bestäms utifrån forskningsresultat om fiskens reproduk- tionsförmåga i olika områden. Ett mycket stort problem är att de forskare som tar fram underlagen är oense och att yrkesfiskare och forskare inte har samma uppfatt- ning. Syftet med kvoteringen är att uppnå balans i det lång- siktiga yrkesfisket. Att överenskommelserna efterlevs kontrolleras med hjälp av en omfattande kontroll- organisation till havs och i hamnarna. Trots detta fiskar varje år flera EU-länder mer än vad bestånden tål. EU:s fiskeripolitik har inom yrkesfisket lett till en utveckling mot större företag med effektivare och större fartygs- typer och redskap. Sverige har i dag liksom flera andra EU-länder en överkapacitet inom yrkesfisket. Det kust- nära fisket är inte utsatt för lika rigorös kontroll, vilket innebär att utfiskning kan ske utan insyn. Sverige har ett omfattande sötvattensfiske som inte är reglerat i EU:s fiskeripolitik. I vårt land fiskas lika mycket av fritids- och husbehovsfiskare som av yrkesfiskare, men fång- sterna i fritidsfisket kontrolleras inte. Sverige är det enda land inom EU som fortfarande tillverkar fiskmjöl. Dub- belt så mycket fisk som den som konsumeras av män- niskor används som proteintillskott i foderbranschen, varav en stor del används som foder till odlad fisk. Människan har hämtat sin näring ur havet sedan urmin- nes tider. Det är först under senare år som obalanser i de biologiska systemen har vuxit fram. Detta har skett i takt med ett allt intensivare industrifiske och för att grunda havsvikar har bebyggts med hamnanläggningar och industrier. Vi vill ha en lagstiftning som skyddar vissa vattenområden. Vi vill också att fiskemetoderna anpassas så att fiskarter som inte ska fiskas, samt sälar och andra djur, inte skadas av fisket eller av kvarglömda redskap. Fisken ska dödas på ett sätt som inte åsamkar den onödigt lidande. Vi vill stödja ett ekologiskt anpassat fiske som bedrivs i långsiktig balans med fiskens förmåga till reproduktion. Sverige behöver stärka forskningen på området och med kraft verka internationellt för att forskningsresultaten beaktas. Sverige måste även i fortsättningen ha en kvo- tering eller fångsttak för olika fiskarter i kustavsnitt, havsområden och sötvatten. Många bra matfiskar är i dag starkt hotade. Det gäller såväl torsken som den vilda och odlade laxen. Även strömming och sill är starkt hotade genom industrifisket. Det är viktigt att det svenska fisket får det stöd som behövs för att näringen ska överleva och utvecklas till att bli ett långsiktigt hållbart fiske. Vi vill stödja ett beståndsbevarande kustnära och lokalt fiske så att en levande skärgård kan bevaras och vidareutvecklas. När- mare en miljon människor i Sverige fiskar på sin fritid. Även i framtiden bör fritidsfiske kunna utövas, under ansvar och med hänsyn till vad naturen tål. Det är vik- tigt att fritidsfiskare har kunskaper om fridlysta arter och fångstperioder samt att fångsten begränsas. Skog Skogen är en förutsättning för liv på jorden. Men sko- gen är också en viktig del av vårt kulturarv och en omist- lig miljö för rekreation och friluftsliv. Skogen är inte en hemvist för växter och djur - det är djuren och växterna som är skogen. Vi förordar ett skogsbruk där mångbruk råder. Produktionen av virke får inte överordnas sko- gens övriga värden. Skogsbruket får inte ske utanför de ramar naturen sätter. Vi vill därför övergå till ett mer småskaligt och naturvänligt skogsbruk. Inga djur- och växtarter eller naturtyper får utplånas. Skogsbilvägnätet är tillräckligt utbrett och stöd till utbyggnad ska inte ges. I skogslänen har vi fått en mer utarmad natur, fattigare landskap och på många håll ödemark i stället för le- vande bygder. Vi anser att en av de viktigaste orsakerna har varit det storskaliga och likriktade skogsbruket. Mot detta vill vi ställa ett skogsbruk där virkesproduktionen underordnas den biologiska mångfalden. Målet bör vara att i högre grad producera kvalitetsvirke eftersom det innebär längre omloppstider och större biologisk varia- tion. Metoderna ska vara naturanpassade. Vi ser mycket positivt på att modern småskalig teknik används och vidareutvecklas. Ett sådant skogsbruk skapar arbetstill- fällen i glesbygden och större möjligheter för lokala virkesmarknader och lokal vidareförädling. För att träförädlingsindustrier ska kunna startas krävs att skogsbygderna kan utveckla entreprenörskap och har god tillgång till utbildningscentra. Vidare bör möjlig- heterna att kombinera sysselsättningar inom skogsbruk, jordbruk, turism med mera förbättras. Vi motsätter oss ett storskaligt och spekulativt ägande av såväl jord som skog. Den som är skogsägare bör ha ett personligt ansvar för sin skog och dess skötsel. Vi vill därför stärka ett småskaligt och lokalt förankrat skogsbruk. Ett decentraliserat ägande av skogsmarken är en viktig förutsättning för att stärka och återskapa en levande landsbygd och ett mer varierat och ansvarsfullt skogsbruk utan de stora ingrepp, till exempel i form av omfattande kalhyggen, som tyvärr alltför ofta hör ihop med det storskaliga skogsbruket. Skogsmark av stort natur- eller annat riksintresse bör förvaltas av staten el- ler ideellt drivna stiftelser. Skogsbruket ska ske på ett miljöanpassat sätt, till exempel inom ramen för den så kallade FSC-märkningen. Naturvård i skogen De fjällnära skogarna i Europa är unika genom sin stor- lek, orördhet och långa kontinuitet. Sverige har ett in- ternationellt ansvar för att dessa skogar bevaras. Vi an- ser att den gamla skogsodlingsgränsen ska gälla som naturvårdsgräns. Ovanför denna gräns ska storskaliga metoder som kalhyggen och skogsbilvägar inte tillåtas. Ett småskaligt skogsbruk inriktat på fjällskogsblädning (skonsam avverkning och självsådd) kan bedrivas i områden som är påverkade sedan tidigare. Cirka en procent av landets produktiva skogsareal är så kallad tätortsnära skog. Vi anser att kommunerna måste garantera att särskilt stor hänsyn tas till naturvårds- och fritidsintressen i dessa skogar. Hästar bör i större ut- sträckning utnyttjas inom gallringsskogsbruket och vid skötsel av grönområden. Skogen är en förnybar resurs enbart om den utnyttjas med stor varsamhet. Den naturliga, långsiktiga virkes- producerande förmågan får inte överskridas. Vi säger därför nej till kvävegödsling och all dikning av skogs- och våtmarker. Dessa metoder leder till stora störningar i de naturliga ekosystemen och till att kväve läcker ut i vattendragen. Främmande trädslag bör inte introduce- ras eftersom de innebär att nya ekosystem skapas vars effekter inte kan bedömas förrän efter mycket lång tid. Vi accepterar inte markberedning som medför bestående förändringar av växtligheten och markvattennivån eller stora läckage av näringsämnen. Kemisk bekämpning av lövträd har förbjudits. Ändå svarar skogsbruket, genom plantskyddet, för en betydande användning av kemiska bekämpningsmedel. Bruket av kemiska bekämpnings- medel bör upphöra helt och därför måste stödet till ut- veckling av alternativa metoder för plantskydd öka. Plantering av löv- och blandskog bör uppmuntras efter- som den skapar en rikare flora, motverkar försurning och åstadkommer en mer tilltalande landskapsbild. Försurningen, uttunningen av ozonskiktet och de höjda halterna av marknära ozon skadar såväl träd som andra livsformer. Dessutom orsakar försurningen indirekta skador genom näringsutlakning och utfällning av tung- metaller. För att vi ska kunna stoppa skogsdöden krävs drastiska minskningar av de luftburna föroreningarna. Framför allt måste vi kraftigt minska användningen av fossila bränslen och stoppa utsläppen av ämnen som ska- dar ozonskiktet. 14. Djurens rättigheter Det västerländska samhället tenderar att betrakta allt icke-mänskligt liv som objekt, som produktionsfaktorer. Den förhärskande föreställningen är att naturen inte har någon mening utan människan, att människan skapar ordning ur kaos. Utifrån vår solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet kräver vi att moraliska hän- syn tas även till djur. Ett grundläggande skydd måste utsträckas till att omfatta alla varelser på jorden. Miljöpartiet är positivt till den centrala djurskydds- myndighet som ska fungera som en spjutspets i arbetet med utredningar, forskning, utvärderingar och kunskap- sinhämtning. Som en följd av att en separat djurskydds- myndighet införs vill vi även ha en speciell djurskydds- minister. Vi vill att alla djur som omfattas av djurskydd- slagen ska hållas på ett sätt som ger dem möjlighet att bete sig naturligt. I dag omfattas till exempel inte häs- tar som inte är tävlingshästar, samt cirkusdjur och djur i djurparker, av djurskyddslagens paragraf om naturligt beteende. Frågan om djurens rättigheter är, precis som frågan om mänskliga rättigheter, inte enbart en nationell angelä- genhet. Vi vill därför även verka internationellt för att förhållandena för djuren förbättras. En FN-konferens och en FN-deklaration om djurens rättigheter är en grund för detta arbete och något vi vill att Sverige ska verka för. Djur i livsmedelsproduktion Varje år slaktas ungefär 76 miljoner djur i det svenska lantbruket. Till största delen handlar det om djur som fötts upp i trånga utrymmen. Detta sker trots att vi har en djurskyddslag som säger att djur ska hållas på ett sätt som “ger dem möjlighet att bete sig naturligt“. Vi vill därför få till stånd en statlig utvärdering av djurskyddslagens efterlevnad. Vi kräver en sund djurhållning inom lantbruket, där alla djurs behov tillgodoses. Djuren ska behandlas så att det överensstämmer med deras naturliga sätt att vara, och alla djur ska därför ha möjlighet att vara ute och ha stora ytor att röra sig på. Av denna anledning accepterar vi inte trånga stressande djurstallar eller burar. I dag med- ger djurskyddslagen dessutom undantag för försvarets djur. Detta kan givetvis inte tillåtas, försvarets djur har ju samma behov som alla andra djur. Genmanipulation av djur inom livsmedelsproduktionen, liksom användning av tillväxthormoner, ska förbjudas. Även importen av djur eller produkter från djur som behandlats med dessa metoder ska förbjudas. Genma- nipulation av djur ska endast tillåtas i undantagsfall för medicinsk forskning som kan leda till att minska män- niskors lidande eller rädda liv. Antibiotika får bara ges till sjuka djur. Raser med genetiskt betingade defekter som Belgisk Blå, samt många högproduktionsavlade höns och kycklingar med ständig växtvärk, ska inte få användas. I EU transporteras i dag många djur under vidriga för- hållanden. Vi anser att alla djur har rätt att slippa bli transporterade långa sträckor och kräver att EU ska sluta subventionera dessa transporter. Kontrollerna av impor- terade djur och animaliska produkter ska skärpas, både för att minska smittorisker och för att inte bidra till djur- plågeri. Även exporten av djur måste ses över, exem- pelvis med tanke på de fruktansvärda hästmarknader som finns i vissa länder. När det gäller förhållandena inom Sverige för djur- transporter och slakt ska efterlevnaden av djurskydds- lagstiftningen kontrolleras noga. Vi bör sträva efter att djur ska kunna slaktas så nära uppfödningsgården som möjligt, gärna med ett mobilt slakteri. Därför ska regel- verket för småskalig slakt och livsmedelshantering ses över. Tolkningar av EU:s övergripande förordningar ska göras på ett sådant sätt att man underlättar för lokal, småskalig förädling och försäljning av livsmedel. I ett ekologiskt lantbruk, som kräver en högre andel vall, kommer gårdar med idisslare som nötkreatur, får och getter att ges större utrymme. Denna förändring kom- mer att ske på bekostnad av exempelvis de mycket spe- cialiserade svin- och stråsädesgårdarna. För att bevara den biologiska mångfalden vill vi också värna om de gamla svenska husdjursraserna i jordbruket. För att missförhållanden ska upptäckas i tid krävs lo- kalkännedom. Den svenska djurskyddstillsynen ska därför ligga på kommunal nivå. Djurförsök Varje år lider tiotusentals djur i vetenskapliga försök och ytterligare hundratusentals tvingas leva ett ovärdigt liv. Samtidigt har en del försök haft avgörande bety- delse för att rädda sjuka och handikappade människors liv och minska deras lidande. Detta gör att frågan om djurförsök blir både komplex och känsloladdad. Vi vill att krafttag tas för att få bort de onödiga djurförsöken och minska lidandet. Försvarets djurförsök, samt djur- försök inom kosmetika- och hygienindustrin, ska stop- pas omedelbart. Djurtestade produkter ska märkas så att konsumenterna kan välja bort dem. Alla djurförsök som utförs måste ha godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. I dessa nämnder kommer hälf- ten av ledamöterna från forskningsvärlden, och många av dem sysslar själva med djurförsök. Vi vill att de djurförsöksetiska nämnderna ska ha tillgång till exper- ter på alternativa metoder, och att endast de folkvalda ledamöterna i nämnden ska ha rösträtt. Djurskydds- organisationer ska ges möjlighet att överklaga beslu- ten, till skillnad från i dag då bara forskarna har rätt att överklaga. Alla ledamöter i nämnden ska ges goda kun- skaper i alternativ till djurförsök. De ska också ha rätt att närvara vid de djurförsök som de godkänt. För att uppmuntra forskare att ta fram alternativa meto- små utrymmen och i ett klimat som inte passar dem ska der till djurförsök vill vi ta ut en avgift på försöksdjur. därför även gälla för exempelvis djurparker och struts- Målet måste vara att avskaffa försöken på djur helt och farmer. hållet, och därför vill vi att staten tar fram en avveck- lingsplan för djurförsöken. En stor anledning till att det görs så många djurförsök Dagens viltvård bör ersättas med faunavård och om- är att det inte finns eller har funnits resurser till forsk- fatta alla vilda arter. Jakt måste vara hänsynsfull, regle- ning om alternativa metoder. Vi vill därför att ett om- rad och långsiktigt hållbar. Den ska anpassas till fattande statligt stöd ska ges för detta ändamål. I dag populationerna hos de arter man vill jaga och deras ut- krävs enligt internationella överenskommelser djurför- veckling över tid och rum. sök för att godkänna nya läkemedel. Sverige bör verka för att alternativa metoder till djurförsök inkluderas i dessa regler. Inom universitetsutbildningen har utvecklingen av al- ternativa försöksmetoder gått framåt. Vi vill därför att djurförsöken inom högskoleutbildningen stoppas för stu- denter som inte kommer att utföra djurförsök i sitt fram- tida yrke. De studenter som utför djurförsök ska även genomgå en kurs i etisk diskussion om huruvida och vid vilka tillfällen det är etiskt försvarbart att använda försöksdjur. Pälsdjur Varje år dödas ungefär 1,2 miljoner minkar, 15 000 rä- var och ett okänt antal chinchillor i svenska pälsfarmar för sina pälsars skull. På grund av de trånga burarna får dessa djur inte utlopp för sina naturliga beteenden, utan får beteendestörningar. Detta strider mot Djurskydd- slagen och pälsfarmning ska därför förbjudas Cirkusar och djurparker Vi vill att djurskyddslagen ska utvidgas till att gälla även cirkusdjur. Vi vill dessutom införa ett uttryckligt förbud mot att djur som inte finns i tamt tillstånd i Sverige ska få finnas på cirkus. Jakt Jakten ska ta hänsyn till de arter som är beroende av de arter som jagas, till exempel ripa och jaktfalk. Ingen jakt ska förekomma på hotade rödlistade arter eller på arter där populationen minskar kraftigt, om jakten kan hota artens fortbestånd. Jakt under vår och sommar, då flytt och reproduktion sker, ska inte vara tillåten. Rovdjurspopulationen ska tillåtas öka så att den blir livs- kraftig. Vi tar avstånd från alla typer av jakt som inne- bär stor risk för att det jagade djuret lider. Jakten ska utformas utifrån ett ekologiskt perspektiv där naturvårdsintressen ges större inflytande än jakt- intressen. I nationalparker ska vilda djur och växter frid- lysas så att de ostörda kan ingå i ett naturligt kretslopp utan människans ingripande. Jakttiderna och antalet djur som får skjutas ska omprövas årligen och baseras på inventeringar för att säkerställa såväl biologisk mång- fald som långsiktig ekologisk hållbarhet. Därför vill vi införa ett svenskt faunaråd som ska bestå av represen- tanter för naturvårdsorganisationer, jägarkåren, djurrätts- rörelser och viltforskare i lika delar. Detta råd ska se över jaktens praktiska och etiska aspekter och besluta om jakttider och jaktformer. Uppfödning av djur för jakt (till exempel av vildsvin, fågel och kanin) bör inte före- komma eftersom denna uppmuntrar jakt som sport i stäl- let för som viltvård. Det är inte bara på cirkus som vilda djur hålls i fången- skap. Ett förbud mot att hålla djur fängslade i onaturligt 15. Energi Livet på jorden skulle inte existera utan energi. Energi är också grunden för det mänskliga samhället. Men en- ergi kan varken produceras eller konsumeras, bara om- vandlas. Däremot kan människan konsumera energins arbetsinnehåll (exergin) för att driva samhällets proces- ser. Energianvändning En stor energianvändning ger människan kraft och sam- hället styrka, men försätter samtidigt både människa och samhälle i en alltmer kritisk situation. Försurning av mark och vatten, skogsdöd, klimatförändringar och ra- dioaktiv nedsmutsning är ödesfrågor för hela mänsk- ligheten. Dessa problem härrör alla från ett felaktigt en- ergisystem och alltför stor energianvändning. Sveriges energipolitik har hittills främst gått ut på att öka tillförseln av energi till industri, lokaler, hushåll och transporter. Vi vill bryta denna inriktning genom att i stället stimulera effektivisering och teknik för att utnyttja energiinnehållet bättre. Genom effektivisering och hus- hållning skulle det bli möjligt att successivt minska sam- hällets energiomsättning med cirka två procent om året under en trettioårsperiod. Vi arbetar för en framtid där den använda energin i allt väsentligt kommer från biobränslen, vindkraft, solkraft och andra flödande och förnybara energikällor som är långsiktigt hållbara och naturligt hör hemma i ett mo- dernt och utvecklat kretsloppssamhälle. Varken kärn- kraft eller användning av fossila bränslen är förenligt med ett hållbart samhälle. Båda dessa medför en miljö- förstöring som allvarligt hotar den biologiska produk- tionen och därmed förutsättningarna för liv på jorden. Fossila bränslen Genom en snabb avveckling av fossila bränslen (olja, kol, torv och fossilgas) och en övergång till förnybara energislag kan vi bromsa försurningen av mark och vat- ten och kraftigt minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Vi vill senast 2030 ha minskat använd- ningen av fossila bränslen till en nivå som motsvarar högst 15 procent av den mängd som användes år 1990. Vårt långsiktiga mål är ett samhälle helt byggt på förnybara energikällor. Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för att minska de globala utsläppen från fossila bränslen. Bland annat bör Sverige kräva att internationella avgifter in- förs och att största tillåtna mängder utsläpp av skadliga ämnen som koldioxid, kväveoxider, kolväten och cancerogener fastställs för varje enskilt land. Vi i Sverige ska också ta ett större ekonomiskt ansvar för att minska utsläppen i vårt närområde. Kärnkraft Riskerna med kärnkraften har visat sig vara alltför stora såväl vid drift som vid gruvbrytning, anrikning, förva- ring av utbränt kärnbränsle samt hanteringen av låg- och mellanaktivt avfall. Kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen är dessutom väldokumenterad. De äldsta reaktorerna i Sverige är ålderstigna och närmar sig nu gränsen för sin tekniska livslängd. Riskerna med materialutmattning, försprödning och sprickor ökar där- med kraftigt. Vi kräver därför en lag om att kärnkraften ska avvecklas snabbt, med början omedelbart. Kärnkraftverken måste förstatligas till dess att de har avvecklats. Kortsiktiga vinstintressen får inte äventyra säkerheten. Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initia- tiv till en global avveckling av kärnkraften och till in- ternationella konventioner för transport av kärnavfall. Sverige ska också fortsättningsvis erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att montera ned kärnreaktorer i vårt östra närområde. Förnyelsebara energikällor Vi vill att vattenkraften från de redan utbyggda kraft- verken ska användas effektivt. Vi ser dock vattenkraf- ten som färdigutbyggd i Sverige och vill grundlags- skydda de sista orörda älvarna och älvsträckorna i Sverige. Nedläggning och/eller utförsäljning av statligt ägda vattenkraftverk som inte kan motiveras av miljö- skäl bör stoppas. Solenergi utgör en ur mänsklig synvinkel evig energi- källa. Den direkta solinstrålningen kan användas i be- tydligt högre grad än vad som sker i dag. Vi vill stimu- lera till utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller. Bioenergi finns i ett flertal olika former. Vi vill öka an- vändningen av träbränslen. Biobränsleeldade kraftvär- meverk för samtidig produktion av elektricitet och fjär- rvärme är ett bra alternativ för många tätorter. För att undvika att skogsmarken utarmas och att försurningen därmed påskyndas ställer vi dock som krav att askan återförs till skogen. Vi anser att uttag av hela träd med grenar, barr och rot ska förbjudas på mager skogsmark. Vi räknar inte hushållssopor till biobränslen. Vinden är en miljövänlig energiresurs med stor poten- tial. Vi vill se en kraftfull satsning på vindenergi som en del av ett kretsloppssamhälle. Energibärare Man måste skilja mellan begreppen energislag och energibärare. Olika energislag (vattenkraft, biomassa, sol- eller vindkraft) kan omvandlas till energibärare som elektricitet eller vätgas. Eftersom vätgas går utmärkt att lagra kan denna energibärare bli mycket värdefull i fram- tida energisystem. Vi vill därför stödja den forskning som pågår kring vätgaslagring och drift, till exempel kring bränsleceller. Energin i biomassa kan bland annat omvandlas till energibärare som biogas, etanol eller me- tanol. Valet av energibärare för framtidens transport- medel kommer att ha stor inverkan på, och betydelse för, hela samhället. Vi anser att stora insatser ska göras för att skynda på förändringsprocessen. För att det ska visa sig vilken av energibärarna som är mest miljö- och resurseffektiv bör dessa få konkurrera med varandra. Vägen till kretsloppssamhället Sverige har vid en internationell jämförelse mycket god tillgång till förnybara energikällor. När det gäller elek- tricitet har vi genom den redan utbyggda vattenkraften en större tillgång per capita än nästan alla övriga indu- strialiserade länder. Trots detta skulle en mycket snabb omställning av energisystemet medföra avsevärda försörjningsproblem under en övergångsperiod. Ersätt- ningen av kärnkraft och fossila bränslen bör i stora drag ske enligt följande schablon: Hälften effektiviseras bort, bland annat genom sparande och konvertering från upp- värmning med el, andra hälften ersätts med kraft- värmeenergi och drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck med mera. I framtiden måste vi hämta energi från många olika käl- lor. Det finns alltså ingen enda energikälla som kom- mer att vara tillräcklig. Utmaningen ligger i att använda rätt källa till rätt ändamål. Att anpassa och kombinera mångfalden av miljövänliga energisystem blir ett nytt och viktigt kunskapsfält. Vi vill använda följande styrmedel för att förändra energisystemet: – Lagstiftning: För att avveckla kärnkraft och skydda våra sista älvar, älvsträckor och andra outbyggda vattendrag. – Ekonomiska styrmedel: Vi vill ha en hög skatt på fossila bränslen och låg skatt eller skattebefrielse för miljöacceptabel energi. – Statsbidrag: Detta behövs bland annat till kommu- nala energirådgivare och under en övergångsperiod för att stimulera till investeringar i energieffekti- visering och byte av energianläggningar. – Statliga investeringsprogram: Dessa ska användas till bland annat ny energiteknik, effektivare energi- användning, järnvägsutbyggnad och effektiva, bekväma kollektivtrafiksystem för städerna. Slutligen anser vi att kärnkraften ska bära sina egna försäkringskostnader. Fasa ut den direktverkande elvärmen! I energibalansen för elsystemet svarar elvärmen för 25- 30 TWh. Med andra ord går halva kärnenergi- produktionen åt till att skapa lågtemperaturvärme (25°C), den lägsta formen av energi (det vill säja låg exergi). I effektbalansen (det momentana energibehovet) för elsystemet är uppvärmning med el under kalla vinter- dagar helt förödande, all kärnkraft går då åt till elvärme. Detta skapar en stor sårbarhet för samhället genom att vi blir beroende av ett storskaligt och ömtåligt system för en så vital tillgång som värme. Användningen av direktverkande elvärme för uppvärmning av hus bör därför successivt fasas ut. 16. Kommunikation Resor och kommunikationer bidrar till nya erfarenhe- ter och skapar förståelse för andra kulturer. I dagens samhälle reser många människor allt längre till arbetet, affären och för att utföra andra vardagssysslor. Även semester och nöjen söks av allt fler allt längre bort. Detta ställer höga krav på kommunikationssystemet, som måste ta större hänsyn till miljö, buller, hälsoeffekter och intrång. Det krävs både en tydlig styrning mot ett mer transportsnålt samhälle och förändringar av infrastrukturen och en anpassning av fordonen. Modern informationsteknik spelar en viktig roll för att minska transporterna eftersom den innebär att vi på ett bekvämt sätt kan kommunicera över långa sträckor utan att behöva transportera oss fysiskt. Miljö- och hälsopåverkan I Sverige svarar transporterna för 1/3 av fossilbränsle- användningen. Det är den enda sektor där användningen av fossila bränslen fortfarande ökar. Transportsektorn är den största enskilda utsläppskällan för kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid och kolväten. Trafiken bidrar till försurningen, övergödningen av haven, växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Människor drabbas in- direkt genom cancer, allergi, astma och andra sjukdo- mar, och direkt genom trafikolyckor och buller. Det är därför viktigt att samhället agerar för att motverka dessa transporters miljöförstöring. Ett transportsnålt samhälle Ett transportsnålt samhälle är i hög grad baserat på nära försörjning och lokalt arbete. Fler har då till exempel möjlighet att arbeta hemma vissa dagar och kan nå både information och service med hjälp av datakom- munikation. För persontransporter används cykel, en- ergisnål kollektivtrafik eller bil med icke-fossila driv- medel. De flesta godstransporter sker på järnväg eller på fartyg. I dag har miljövänliga transporter sämre konkurrens- förutsättningar än till exempel väg- och flygtrafiken ef- tersom de senare inte betalar sina samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader. För att gynna miljövänlig- are transportalternativ, och driva fram energieffektiv teknik, vill vi att framför allt skatten på fossila bränslen höjs. Skattehöjningarna måste dock ske på ett balanse- rat sätt som inte försämrar möjligheterna för människor att bo och arbeta i glesbygden. Vi vill subventionera kollektivtrafiken genom att ta bort momsen. Vår lång- siktiga vision är nolltaxa inom kollektivtrafiken. De miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför ut- byggnader av transportsystemet måste belysa olika transportalternativ. Man ska till exempel kunna ställa utbyggnaden av en flygplats mot en ny och modern järn- vägslinje. Det måste också vara möjligt att vid offentlig upphandling fullt ut ta hänsyn till transporternas miljö- påverkan. Vägtrafiken upptar i dag en stor del av markutrymmet i de större städerna. För att en levande och hälsosam stads- miljö ska bli möjlig krävs en stadsplanering där kollektivtrafiken prioriteras och privatbilismen minskas. Det är nödvändigt att kommunerna får möjlighet att an- vända miljöstyrande trängselavgifter så att oönskad tra- fik kan styras bort på ett effektivt sätt. Informationsteknik Eftersom många persontransporter i dagens samhälle kan ersättas med telekommunikation är det viktigt att hela Sverige får ett bra elektroniskt nät för samtal, fax och datorer. Speciellt för glesbygden/landsbygden är det viktigt att teletjänsterna utvecklas. Samhället har ett ansvar för att hela landet har en bra och effektiv postgång. Posten kan därför inte tillåtas försämra servicen och öka kostnaderna i glesbygden i jämförelse med städerna. Postgången i glesbygd måste förbättras. Genom att bland annat samutnyttja samhäl- lets tjänster kan vi få bättre service till lägre kostnad. Miljöpartiet de gröna ställer sig därför positivt till ut- byggnad av bredband över hela landet. Vi anser att amhället bör garantera funktionell och fast kommuni- kation för alla i Sverige. Staten har genom sitt ägarinflytande fortfarande insyn i Vattenfall, Banverket, Telia samt Teracom, och kan därigenom garantera tillgängligheten i glesbygd. Vi anser att man bör se över ägandet av de statsägda näten och vi tror att det finns goda möjligheter till samordning genom att dessa slås samman. Dessutom vill vi ge ökade resurser och befo- genheter till Post- och Telestyrelsen för att planera nät i glesbygd och för att köpa olönsamma sträckningar av bredband. Den nya informationstekniken är ett komplement till andra informations- och kommunikationssätt och blir alltmer nödvändig i det moderna lokalsamhället. Sam- hället och skolan har ett ansvar för att tekniken blir be- griplig och tillgänglig för alla och inte leder till ökade klyftor i samhället, vare sig regionalt, ekonomiskt eller kunskapsmässigt. Vägtrafik Vägtrafiken dominerar starkt bland transportslagen, både när det gäller de totala utsläppen av miljöfarliga ämnen och i olycksstatistiken. Utsläppen från vägtrafiken sker i marknivå. Människor, särskilt små barn, drabbas därför mer direkt av bilavga- ser än av luftföroreningar från andra källor. Den över- vägande delen av de hälsofarliga ämnen som vi andas in utomhus i stadsmiljön kommer från vägtrafiken. Vi menar att avgaskraven måste skärpas så att bättre reningsmetoder, miljövänligare drivmedel och bättre motorer tas fram. Vi anser att kraven ska utvidgas till att gälla fler av de föroreningar som ingår i avgaserna. Nollutsläpp ska eftersträvas. Diesel ska snarast ersättas med mer miljövänliga bränslen. Miljöpartiet kräver en bortre gräns för fossil bränsleanvändning och fossila bränslemotorer i trafiksystemet. Styrmedel för att fasa ut fossilbränsleanvändningen är bland annat en avveck- ling av förmånsbilssystemet och införande av miljö- avgifter för utsläpp och drivmedel. Miljöpartiet anser att vägnätet i Sverige i stort sett är färdigbyggt och att man i stället ska investera i spår- utbyggnad och underhåll av det befintliga spår- och vägnätet. Däremot bör staten genom Vägverkets försorg stimulera kommunerna till nyinvesteringar i gång- och cykelvägar. För att utsläppen ska minska är det också viktigt att på olika sätt resenärer uppmuntras till ökad samåkning, både vid arbetsresor och fritidsresor. I trafiken dödas och skadas varje år många människor och ännu fler skadas av transporternas miljöförstörande utsläpp. Vi i miljöpartiet ställer oss bakom den så kal- lade nollvisionen, men menar att man i första hand mins- kar olyckorna i trafiken genom att bilister istället an- vänder kollektivtrafik, som är säkrare. Andra sätt att förbättra trafiksäkerheten är att: – minska vägtrafiken – sänka hastigheten – motarbeta rattonykterhet – förbättra information och utbildning – bygga ut och underhålla gång- och cykelvägar – förbättra kollektivtrafiken – införa trepunktsbälten i skolbussar och långfärds- bussar – se till att lagarna efterlevs – förbättra kontrollen av tyngre fordon och släp Godstransporterna måste minska i omfattning och i största möjliga utsträckning ske på järnväg eller med båt. Detta kan göras med ekonomiska styrmedel. Transit- trafiken måste få samma konkurrensvillkor som den svenska, exempelvis när det gäller miljö- och säkerhets- krav. Vägtransporter av miljöfarligt gods medför bety- dande risker för miljön och för människors hälsa. Det är viktigt att det transportslag används som ger den minsta riskexponeringen. Sedan lång tid tillbaka ökar emellertid vägtransporterna kraftigt och om inget görs kommer de att öka ännu mer. Därför föreslår vi att gods- transporter på järnväg befrias från banavgifter. Utsläppen från arbetsfordon har visat sig vara mycket omfattande. Miljöpartiet föreslår därför att mobila arbetsmaskiner registreras och åläggs en regelbunden kontrollbesiktning. Vi arbetar också för högre skrot- ningspremie för gamla bilar. Spårburen trafik Det behövs en kraftig utbyggnad av järnvägsnätet för att det om möjligt ska nå ut till landets alla delar. Ned- läggningen av befintliga järnvägssträckningar måste stoppas. På stomnätet ska primära centra bindas sam- man med snabba tåg, medan mellanliggande platser ska betjänas med moderna lokaltåg. Till de större städerna måste det finnas pendeltågslinjer med hög turtäthet. I städer måste tunnelbana, spårvagns- och spårbilstrafik utvecklas. Staten har ett helhetsansvar och ska i större utsträck- ning köpa samhällsekonomiskt motiverad persontrafik på järnväg, även om denna inte bär sig på strikt före- tagsekonomiska grunder. Upphandlingen ska ske i kon- kurrens mellan olika trafikslag och trafikföretag. Ban- verkets och Järnvägsinspektionens villkor måste vara lika för alla aktörer. Banverkets policy bör ses över så att nya kunder kan få tillgång till spåren, vilket gör att järnvägsanläggningarna kan utnyttjas bättre och skapar bättre lönsamhet för järnvägen. Upphandlingen bör ske som bruttoupphandling, det vill säga staten respektive länshuvudmännen garanterar en viss standard i fråga om taxor, miljökrav, trafikutbud och kringservice så- som resgodshantering och biljettförsäljning. Biljett- priserna måste utformas så att det alltid blir billigare att välja tåg än bil. Cyklar måste kunna medföras på alla järnvägssträckor. Tågen måste återigen stanna vid alla större tätorter längs stambanorna. Sjöfart Sjöfarten har den i särklass största andelen av landets godstransporter. Den är också av avgörande betydelse för persontransporterna till Finland och Danmark, lik- som mellan fastlandet och Gotland. Sjöfarten är ett en- ergisnålt transportmedel för gods och kan därför med fördel utnyttjas ännu mer för att ersätta en del av de nuvarande långväga godstransporterna på landsväg. Detta gäller särskilt transittrafiken. Vi vill satsa på ham- nar där omlastning mellan fartyg och tåg kan ske. Sjö- fartens miljöfarliga utsläpp är dock alltför omfattande. Vi kräver drivmedel som är bättre för miljön, katalysa- torer samt rökgasrening som kraftigt reducerar utsläp- pen. Vi ska också verka för ett ökat internationellt sam- arbete för att förhindra att fartygs tankar rengörs till havs, med stora negativa konsekvenser för miljön. Vi vill även avveckla användningen av tvåtaktsmotorer på fritids- båtar så snabbt som möjligt. Luftfart Flyget har expanderat kraftigt under senare tid. Detta innebär ett mycket allvarligt hot mot miljön. Flyget är det sämsta färdmedlet i fråga om energiförbrukning per passagerare och orsakar dessutom stora bullerproblem. Det omfattande flygresande som i första hand västvärl- den svarar för måste starkt ifrågasättas både ur energi- och miljösynpunkt och med hänsyn till den globala för- delningen. Med samma energimängd kan tåget trans- portera cirka tio gånger så många personer som flyget på sträckan Göteborg-Stockholm. Tidsvinsten med flyg jämfört med tåg och buss är dessutom begränsad på sträckor inom södra och mellersta Sverige. Ett sätt att minska inrikesflygningarna är att minska el- ler ta bort subventionerna. Flygbolagen måste till ex- empel börja betala för flygbränslets miljöpåverkan ge- nom bränsleskatter och koldioxidskatt i likhet med an- dra trafikslag. Flyget måste minska sin energianvänd- ning och sina miljöfarliga utsläpp. Dessa krav måste också ställas internationellt. Befolkningsunderlaget räcker bara i undantagsfall till för både flyg och tåg eller buss. Därför bör inga till- stånd till nya flygplatser eller flygplatsutbyggnader ges, och verksamheten vid befintliga flygplatser bör begrän- sas genom bland annat skärpta villkor för buller och miljöfarliga utsläpp. Forskning och utveckling Vi anser att statliga medel ska avsättas för att utveckla ny och modern kollektivtrafik, exempelvis snabbtåg, elbuss, spårbuss och spårtaxi. Det är också viktigt att de transportslag vi har i dag utvecklas. Med förbättrade tidtabeller och bättre information om kollektivtrafiken utökas tillgängligheten för alla. En utveckling av bräns- leceller och vätgasdrift för till exempel busstrafiken ska stödjas. För att vätgasen ska kunna utvecklas vill vi också verka för att en infrastruktur för produktion och distribution byggs upp. 17. Boende Bostaden är basen för människans, särskilt barnens, upp- fattning av omvärlden och verkligheten. Den ska inte bara tillfredsställa grundläggande skyddsbehov. Den ska vara en vilopunkt, en startpunkt, en trygghet och en språngbräda mot yttervärlden. Vi anser att en bra bostad ska vara allas rättighet. Men vi menar också att människor kan och ska ta ansvar för sitt boende och sin närmiljö. De boende måste därför få ökade möjligheter att delta redan vid planeringen av ny- och ombyggnation, liksom i den löpande fastighets- förvaltningen. Kraven på boendet ser olika ut i olika skeden av livet och därför är det viktigt med ett varierat bostadsutbud. För många kan det vara viktigare med låga kostnader än med stora ytor och hög standard på utrustningen. Efter garantitiden bör husen kontrolleras regelbundet. Vi anser också att det ska finnas normkrav för en god bostadsstandard. De hus som byggs måste uppfylla högt ställda miljökrav. Boende och byggande Vi anser att all ny- och ombyggnation ska ske utifrån ekologiska grundprinciper och ett kretsloppstänkande. Bostaden och dess grannskap ska samordnas med om- givande natur, odlingar, historiska bebyggelse, bostads- nära arbetsplatser, avfallshantering och kollektivtrafik. För att undvika sjuka hus ska naturliga byggnadsmate- rial användas som minimerar riskerna för bland annat allergi och astma. Byggmetoder för sunt byggande ska stödjas. Alla bostäder har möjligheter att anpassas eko- logiskt. Individer, hushåll, natur och samhälle vinner på att sopor inte blandas och på att ekologiska avlopps- och toalettsystem införs. Viktiga inslag i en ekologisk anpassning är kompostering, minskad energianvänd- ning, lokalt omhändertagande av dagvatten och goda förutsättningar för odling. Vi vill att obligatoriska rivningsplaner upprättas för alla byggnader. En rivnings- plan visar på vilket sätt byggnader kan monteras ner så att så mycket som möjligt av byggnadsmaterialet kan återanvändas. Vi anser att experimentell ny- och ombyggnad enligt ekologiska principer ska stödjas så att mer miljövänlig teknik och bättre byggmetoder kan utvecklas. I städer är det extra viktigt att bygga om till ett ekologiskt bo- ende utifrån de olika lokala förutsättningar som finns. Boinflytande Människor ska ha mycket stora möjligheter till infly- tande och kontroll av sina hem, oberoende av upplåtelse- form och aktiv självförvaltning ska uppmuntras, obero- ende av om man bor i hyresrätt eller i bostadsrätt. I fler- familjshus ska boinflytandet gälla huset som helhet och dess närmaste omgivning. När det gäller ombyggnader i hyresrätter ska behoven hos dem som bor i bostaden vara utgångspunkt för de förändringar som görs. Bo- ende som grupp ska ha stort inflytande över gemen- samma anläggningar och den enskilde ska ha vetorätt mot åtgärder som berör hans eller hennes lägenhet om följden blir avsevärda hyreshöjningar. Äga, hyra eller förvalta bostaden För Miljöpartiet de gröna är innehållet i boendet vikti- gare än upplåtelseformen. Vi ser det inte som eftersträ- vansvärt att bostaden görs till ett spekulationsobjekt, oavsett vem som äger den. Därför vill vi utveckla olika boendeformer i flerbostadshus. Vi ser en lagstiftning om kooperativ hyresrätt som ett bra redskap för detta. Här kan antingen de boende ta över förvaltningen i ett hy- reshus med annan ägare, eller äga hela fastigheten utan att det leder till spekulation i överlåtelsekostnader. Det ska också vara möjligt att bilda andra typer av förvaltar- föreningar inom hyresrättens ram, med olika grad av ansvar för de boende. Om en kvalificerad majoritet av de boende vill bilda kooperativ hyresrätt eller annan förvaltarförening ska de ha rätt att göra detta. För att kunna möta olika behov är det i tätbebyggda områden en fördel med ett varierat utbud av olika upplåtelseformer. Vi vill på olika sätt stimulera ett ökat byggande av hyresrätter. De kommunägda bostads- bolagen har en viktig funktion att fylla som garant för en social boendepolitik. Kommuner med tomma lägen- heter ska ha möjlighet att anpassa hyrorna nedåt i dessa. Vi säger nej till fria marknadshyror. Bostadsfinansiering En grundbult i vår politik är att människor ska ha ett tryggt boende och rimliga boendekostnader. För att un- derlätta ett långsiktigt boinflytande med låga räntor el- ler avgifter vill vi uppmuntra olika former av bospar- kassor. Dessa innebär att låntagaren först sparar under en bestämd tid och sedan får låna ett större belopp som betalas av i samma takt, allt till minimala räntor eller avgifter. I stor skala skulle denna finansieringsform kunna leda till lägre bostadskostnader, både i nybyggen och i äldre fastigheter, och som en bieffekt medverka till att räntenivån hålls nere generellt. Dessutom vill vi verka för ett billigare byggande, med enklare grundlösningar och med möjligheter till indivi- duella utformningar och självbyggeri. Detta gäller inte minst kollektivt ungdoms- och seniorboende, men även andra gemensamma boendelösningar. Samtidigt vill vi öka intresset för renovering av hus med kulturhistoriskt värde. Fastighetsbeskattning Vi vill inte beskatta själva boendet, men väl den miljö- belastning som bostäderna medför. Sådana skatter eller avgifter ska gälla val av energisystem, energiutnyttjande, grad av miljöanpassning och infrastruktur. I första hand är det den kommun där fastigheten ligger som ska ha rätten att ta ut dessa skatter och avgifter. Permanent- boende ska gynnas i förhållande till fritidsboendet. Den nuvarande fastighetsskatten, som bygger på taxerings- värden, bör fasas ut genom att det införs ett grundav- drag på fastighetstaxeringen för permanentboende. Tills fastighetsskatten avvecklats bör den baseras på bruk- svärdet. Boendesegregering Fattiga och arbetslösa har ofta tvingats bo i områden där mer välbeställda inte vill bo, vilket lett till en ut- bredd segregation i framför allt städerna. Vi eftersträ- var ett blandat byggande så att det finns olika boende- former i alla områden. Vissa bostadsområden upplevs av många människor som dåliga boendemiljöer med till exempel mycket betong och lite grönytor. Sådana områden måste förändras till det bättre, i samverkan med de boende. Medlen för att åstadkomma detta är många. En viktig förändring är att olika typer av bostadshus blandas med arbetsplatser. Det är viktigt med möjlighet till sociala kontakter. Därför måste mötesplatser skapas där människor kan träffas på ett enkelt sätt. För rörelsehindrade är bostadsutbudet i dag alltför be- gränsat. Handikappanpassning ska vara en naturlig del när nybyggnation planeras. Vid ombyggnad av befint- liga hus ska tillgängligheten i möjligaste mån förbätt- ras. Friska hus I dag finns en småhusgaranti och för flerbostadshus finns en byggfelsförsäkring. Vi vill utvidga byggfels- försäkringen till att även omfatta arbets-, fritids- och skollokaler. Det behövs en återkommande kontroll av fukt, mögel, radon, elektromagnetiska fält, ventilation, materialtillstånd och energibalans med mera. Alla ska ha rätt att leva i en miljö utan hälsorisker. Vi vill ha obligatoriska miljödeklarationer för alla byggnader. Mobilfria och elfria zoner Mobilnätet byggs i dag ut över hela landet. Med tanke på elöverkänsliga personer och framtida hälsoeffekter bör vissa zoner fredas. Mobilleverantörerna bör dess- utom samordna uppförandet av antennmaster. 18. Kultur I ett gott samhälle flödar det fria kulturlivet. Där bryts åsikter och värderingar på ett sätt som gör att vi män- niskor kan växa och bli öppna, starka och fria. Musik, måleri, foto, teater, dans, hantverk, trädgårdsodling, mat- lagning och idrott har alla stor betydelse för männis- kans utveckling. Kulturell utveckling skapar ett större välbefinnande i samhället och är därför en angelägen- het för alla. Speciellt för barn och ungdomar är det viktigt att få många möjligheter att uttrycka sig. Därför vill vi att ska- pande verksamhet ska få ett betydligt större utrymme i förskolor och skolor. Skapande verksamhet har också en läkande kraft och bör därför användas som terapi i olika vårdinsatser. Människor i alla åldrar ska ha möj- lighet att i större utsträckning än i dag utöva kulturella aktiviteter och ges tillfälle att ta del av andras skapande. Kulturens finansiering En stor del av den nuvarande kulturen bär sina egna kostnader i form av avgifter och försäljning av konst- verk, föreställningar med mera. Vi anser att den del av kulturen som har svårt att bära sina kostnader ska få möjlighet till statligt, regionalt eller kommunalt stöd. Genom generella kulturfonder, exempelvis Författar- fonden, vill vi förbättra de ekonomiska möjligheterna för kulturarbetare att utöva sitt yrke. Vi kräver ökade insatser och mer långsiktighet i planeringen för att både kulturinstitutioner och fria grupper ska kunna fylla sin viktiga funktion och utvecklas. Vi anser att ett rikt kulturutbud är avhängigt klassiska institutioner som Dramaten och Operan, de fria kultur- grupperna och inte minst alla de människor som finner lust i att vara kulturellt aktiva. Vi försöker därför ge alla delar det ekonomiska utrymme som krävs. Etiska regler måste gälla vid sponsring. Vid ny-, om- eller tillbyggnad av offentliga rum bör minst en procent av kostnaderna avsättas till estetisk utformning. Medier Mångfald inom medierna är av stor betydelse för ytt- randefriheten och demokratin. Detta gäller både ägande och utbud. Det är också viktigt att värna om möjlighe- ten att yttra sig. Både offentliga och privatägda medier har ett stort ansvar för att hålla en öppen och bred de- batt levande i viktiga samhällsfrågor. Vi vill bevara pres- stödet och lagstifta mot ägarkoncentration så att mång- falden garanteras i tidningsvärlden. Vi vill också av- skaffa momsen på böcker. De licens- och avgiftsfinansierade TV- och radio- kanalernas kvalitetsansvar ska tydliggöras av staten genom tydliga mål, och hävdas av en stark gransknings- nämnd eller av brukarinflytande. Vissa videoproducenter och kommersiella TV-kanaler har missbrukat yttrande- friheten genom att visa grovt underhållningsvåld och grov pornografi i sin kamp om tittarna. Därför accepte- rar vi förhandsgranskning av biografernas filmutbud och av videofilmer till uthyrning. Bibliotek och museer Biblioteken är en viktig källa till fri information och en omistlig förutsättning för det offentliga samtalet. Vi anser att välförsedda och offentligt finansierade biblio- tek över hela landet ska garantera allmänheten tillgång till ett brett kulturutbud. Boklånen ska vara avgiftsfria. Bibliotekens förekomst och kvalitet ska garanteras i lag. Museer är en naturlig mötesplats mellan framtid och forntid, mellan kulturer och skilda folkslag, och för män- niskor med olika specialintressen. För att säkra exis- tensen, kvaliteten och tillgängligheten ska museer med lokal och regional karaktär få statsbidrag. Kvinnors bi- drag till historien saknas ofta på våra museer, och vi vill därför verka för att ett kvinnohistoriskt kunskaps- centrum byggs upp för att utveckla befintlig verksam- het. Även bildkonst och annan utställningsverksamhet bör stödjas genom att stat och kommun tillhandahåller ändamålsenliga utställningsmöjligheter. Lokal kulturverksamhet Vi vill uppmuntra musik- och kulturskolorna. Alla ung- domar ska, oavsett var de bor i landet och oberoende av familjens inkomst, ha möjlighet att prova på att spela ett musikinstrument, sjunga, dansa eller spela teater på sin fritid. Den mångfacetterade bild av kulturyttringar som uppbärs av lokala folkrörelser i form av bygde- spel, marknader, bygdedagar, levande rollspel med mera stärker sammanhållningen mellan människor. Det är viktigt att den lokala kulturen fortlever och kan utveck- las. Vi anser att kommunerna ska erbjuda amatörgrupper repetitionslokaler till ett rimligt pris. Kulturminnesvård Människors visioner om framtiden stammar från en medvetenhet om historien. Byggnader, minnesmärken och andra kulturmiljöer, såväl i stad som på landsbygd, måste bevaras och vårdas för framtiden. Vi kräver ökade ekonomiska resurser till kulturminnesvården. Kulturutbyte Ett ökat internationellt kulturutbyte, inte bara inom Eu- ropa utan även med övriga delar av världen, är spän- nande, intressant och viktigt för vår egen kulturella ut- veckling. Ökad kunskap om och förståelse för andra kulturer är också nödvändigt för att motverka interna- tionella konflikter, främlingsfientlighet och rasism. Olika former av festivaler har här stor betydelse och vi ser positivt på sådana arrangemang. Vi uppmuntrar där- för till stöd på alla politiska nivåer för sådana projekt. Idrott I Sverige är idrottsrörelsen den största folkrörelsen. Det är därför viktigt att den förmår behålla sin karaktär av bred folkrörelse och att demokratin i föreningarna be- som ett naturligt inslag i vardagen. Vi anser att de idrotts- varas och fördjupas. I en folkrörelse ska män och kvin- föreningar som breddar sin verksamhet och försöker ak- nor samlas och umgås på lika villkor. Därför måste dam- tivera barn och ungdomar utanför den ”ordinarie” verk- idrotten ges bättre förhållanden, träningstider och eko- samheten ska kunna söka extra medel från de statliga nomiska villkor än i dag. lotterierna. Samhällets resurser ska i första hand kanaliseras till Vi tvekar inte att kritisera idrottens avarter. Till dessa flick-, pojk- och breddidrotten, det vill säga den del av hör den långt drivna kommersialiseringen, läktarvåldet idrotten där de allra flesta kan vara med. Till bredd- och dopningen. Idrottsrörelsen måste ta sitt ansvar för idrotten räknar vi också handikapp-, korp- och motionsi- detta. Kommersiella intressen riskerar att helt dominera drott. elitidrotten, vilket gör idrott till en industri och reduce- rar utövaren till produktionsfaktor. Det ligger inte i sam- hällets intresse att stödja en sådan utveckling. Att motionera är viktigt för att få en god hälsa och sam- hället bör arbeta för att fler redan i unga år ser motion 19. Rättsfrågor I miljöpartiets politik kompletterar lagstiftning och eko- nomiska styrmedel varandra. Rättsväsendet har en vik- tig roll att spela för att se till att demokratiskt stiftade lagar efterlevs i samhället. Kriminalpolitiken måste bygga på en människosyn där alla människor har posi- tiva utvecklingsmöjligheter och där brottsförebyggande åtgärder prioriteras. Konstitutionella frågor I grundlagen beskrivs våra grundläggande fri- och rät- tigheter. Vi anser dock att framför allt en fri- och rättig- het saknas, nämligen rätten till en god livsmiljö - frihe- ten och rättigheten att andas frisk luft, dricka rent vat- ten och vistas i ostörd natur; fri från föroreningar och buller. Vi vill dessutom att det ska framgå av grundla- gen att staten har ett uttryckligt ansvar för kommande generationers livsförutsättningar. Vi anser också att rät- ten att slippa bära vapen och medverka i krigshandlingar ska garanteras i ett modernt, civiliserat samhälle. För att stärka grundlagen anser vi att om en vanlig lag står i strid med grundlagen ska den inte tillämpas. Miljölagstiftning Efter flera års påtryckningar och med medverkan från Miljöpartiet har en ny miljöbalk trätt i kraft som inne- bär att en stor del av miljölagstiftningen har samord- nats. Miljöbalken är en bra grund för fortsatta förbätt- ringar av miljölagstiftningen. Även skogsvårdslagen, väglagen och plan- och bygglagen bör arbetas in i miljöbalken. Möjligheten att använda sig av miljö- kvalitetsnormer är en viktig del av miljöbalken. Lag- stiftningen bör skärpas så att miljökvalitetsnormerna tillämpas. Inte minst när det gäller trafikens miljöpå- verkan bör lagstiftningen skärpas så att tillsyns- myndigheterna får både möjligheter och skyldigheter att agera så att luftkvalitetsnormerna uppfylls. Kommu- nernas möjlighet att arbeta med lokala, generella miljö- föreskrifter bör utökas. För att skydda utsatta arter och naturtyper krävs att fler arter och fler områden ges miljörättsligt skydd. Skadeståndsansvar ska gälla även kostnader för skador på djur och natur. De sanktionsavgifter som kan tas ut av företag som bryter mot miljöföreskrifter eller skadar miljön bör höjas. Möjligheten för miljöorganisationer att föra naturens och drabbade människors talan inför domstol bör utvidgas och till exempel även gälla begä- ran om att tillstånd omprövas. Allemansrätten är en urgammal sedvanerätt som bland annat innebär att alla har rätt att vistas i skog och mark utan att be markägaren om lov. Denna rätt måste få ett bättre skydd i grundlagen. Allemansrätten får inte miss- brukas i kommersiellt syfte. Barnens rätt Barnens rättigheter måste tillgodoses utifrån deras egna utgångspunkter och inte utifrån de vuxnas. Vi vill att FN:s barnkonvention ska införlivas i svensk lagstiftning. Vi anser att det måste vara en prioriterad uppgift att skydda alla barn mot övergrepp. Vi accepterar inte att barn förekommer i pornografiska framställningar. Vid rättegångar där barn är inblandade (brottmål, vårdnadsmål, omhändertagandemål och så vidare) måste det vara barnets självklara rättighet att personer med god erfarenhet av barn ingår i domstolen. Dessutom måste det finnas ett juridiskt biträde för barnet. Stor hänsyn bör tas till barnets egna önskemål och villkor. Polisen Vi anser att polisen ska arbeta i samarbete med andra organisationer för att förebygga brott. Närpolis- verksamhet, som ger person- och lokalkännedom, är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Specialpolis med adekvat utbildning krävs för till exempel narkoti- kabrott, ekonomiska brott och miljöbrott. Det är viktigt för poliskårens förtroende att dess sammansättning av- speglar befolkningen. Vi ser därför positivt på fler kvinn- liga poliser och poliser med olika kulturell bakgrund. Internationellt polissamarbete är viktigt och bör ske i mellanstatlig och bilateral form. Därför bör Interpol stär- kas. Brottsoffer Brottsoffrens ställning måste förbättras. Alltför många brottsoffer vågar inte inför polis eller domstol berätta vad de har utsatts för. Vi anser därför att alla som drab- bas av våldsbrott ska erbjudas juridisk hjälp, till exem- pel målsägandebiträde, och vid behov annan stödperson. Ansvaret för stöd och hjälp till brottsoffer vilar på sam- hället, som ska ställa upp med ekonomisk ersättning, samtalsterapi och vad som i övrigt krävs för att offret så långt som möjligt ska kunna återgå till ett normalt liv. Frivilliga och ideella grupper, såsom kvinno- och brottsofferjourer, måste också få resurser för att kunna ta emot hjälpsökande dygnet runt. Medborgarvittne och vittnesskydd Vi vill att alla ska ha rätt att begära och få ha ett med- borgarvittne närvarande, även vid kontakter med andra myndigheter än polisen. Vi vill garantera allmänheten insyn och inflytande i domstolar och andra myndighe- ter genom att lekmän finns med som ledamöter i beslu- tande organ. Vid utredningar om brott och vid andra myndighetskontakter som kan innebära ingrepp i den personliga friheten ska närvaro av medborgarvittne kunna krävas. Att vittna är en samhällsplikt och sam- hället ska också skydda vittnen så att de utan risk för repressalier ska kunna utföra denna plikt. Det är ett hot mot rättssäkerheten att misstänkta eller andra inblan- dade kan skrämma vittnen till tystnad. Vittneser- sättningen ska täcka vittnets kostnader. Integritetsskydd Vi ställer oss i grunden positiva till de möjligheter till brottsbekämpning som ny teknik skapar. En effektiv brottsbekämpning och allmänhetens skydd får inte ef- tersättas. Men vi anser också att den personliga integriteten måste skyddas. Registrering av människor hos polisen ska ske först när dom har avkunnats och den anklagade dömts för brott. Kameraövervakning på offentliga platser ska inte kunna ske utan tillstånd och synlig information om vad som sker. Alla registrerade ska i princip ha rätt att ta del av samtliga register- uppgifter om sig själva, även exempelvis i Säpos regis- ter. Beslut om undantag ska fattas restriktivt av dom- stol och endast om det behövs för att skydda pågående brottsutredning eller nationella säkerhetsintressen. Den framväxande gentekniken kan innebära ett hot mot integriteten. Vi vill lagstifta om att information framta- gen med genteknik inte får nyttjas av arbetsgivare eller försäkringsbolag. Kriminalpolitik Kriminalpolitik innebär statliga åtgärder för att hantera och minska brottsligheten, till exempel genom strafflag- stiftning och kriminalvård. Vilka resurser som krävs för detta arbete är dock i hög grad beroende av tillståndet i samhället i stort. En generell välfärdspolitik som leder till att barn och ungdomar får en trygg och meningsfull tillvaro, och som motverkar att stora grupper av män- niskor slås ut och marginaliseras, är viktig för att minska brottsligheten. En stor del av brottsligheten har sam- band med alkohol- eller narkotikamissbruk. Åtgärder som minskar missbruket har därför stor betydelse för möjligheterna till brottsförebyggande arbete. Fängelsestraff har inte varit någon särskilt framgångs- rik metod för att avskräcka från brott eller förebygga återfall i brott. Därför är det viktigt att se i vilken ut- sträckning det går att finna alternativ till fängelsestraffet. Vi anser att det måste utvecklas trovärdiga alternativ till fängelser: Inlåsning på anstalt måste bytas ut mot mindre destruktiva och kostnadskrävande modeller. Detta gäller inte minst de korta fängelsestraff som är vanligt förekommande i vårt land. I sådana fall kan an- dra former av frihetsberövande åtgärder vara mer lämp- liga, med hänsyn till det brottsförebyggande syftet bakom samhällets ingripande. Vi hävdar att rätt utfor- made, icke-frihetsberövande påföljder kan ha en bättre rehabiliteringseffekt än fängelsestraff och samtidigt ha en lika stor avskräckningseffekt. Innehållet i frivården bör utvecklas. Övervakningen måste bli mer påtaglig och kräva större aktivitet från de dömdas sida. Frivården bör lägga ned ökade resurser på att genast vid frigiv- ningen ta hand om de klienter som ska stå under över- vakning samt bistå dem under den första tiden i frihet. Ungdomsbrottslighet Vi anser att brottslighet under ungdomsåren kan före- byggas och förhindras. Barn med behov av stöd och hjälp måste uppmärksammas på ett tidigt stadium. Barn- omsorgen, skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin måste få ordentliga resurser för att hjälpa barn och ungdomar med problem, så långt som möjligt i samarbete med föräldrarna. Om ungdomar begår brott måste samhället reagera och agera snabbt, redan vid det första brottstillfället. Detta kan ske genom vård och behandlingsverksamhet som syftar till att unga tränas i sociala färdigheter, i mora- liskt tänkande och i att dämpa aggressioner. Även ”med- ling” mellan brottsling och brottsoffer, i syfte att nå en uppgörelse, kan användas. Den som har begått ett min- dre lagbrott får genom medling chans att göra rätt för sig utan att hamna i kriminalregistret. Våld i nära relationer Våld som utövas i nära relationer, ofta dolt för omvärl- den, är ett stort samhällsproblem. Misshandel, sexuella övergrepp och annat våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för kvinnoförakt och kvinnoförtryck. Våldet mot kvinnor speglar också den obalans som råder i makt- förhållandet mellan könen. Vi vill att våldtagna kvin- nor ska ha rätt till terapi och till lekmannaombud vid polisförhör och rättegång. Vi anser att män som uppre- pade gånger utövar våld mot kvinnor ska få terapeutisk behandling som en del av sitt straff. Incestoffer ska ha tillgång till incestjour och kvalificerad hjälp från sam- hället. En grundförutsättning för att våga anmäla att man ut- satts för våld är att man har förtroende för rättsväsen- det. Alla berörda handläggare vid polis- och åklagar- myndigheter samt domstolar ska utbildas i frågor som rör orsakerna till, och mönstren för, våld mellan män- niskor i en relation. Hatbrott mot minoriteter Ingen människa ska på grund av etniskt ursprung, ål- der, kön eller sexuell läggning utsättas för hot, våld, tra- kasserier eller diskriminering. I dag ser vi att hatbrotten - våld riktat mot människor på grund av deras grupp- tillhörighet - ökar i samhället. Vi hävdar att förbudet i lagen mot hets mot folkgrupp även ska gälla sådan hets som riktar sig mot människor med annan sexuell lägg- ning, och gälla oavsett om hetsen består av symboler eller spridning av skrifter. Brott med rasistiska inslag måste utredas med en medvetenhet om att sådana brott hotar grunden för det demokratiska samhället. Vi anser att möjligheterna att skärpa straffen för rasistiska brott bör gälla alla hatbrott och användas fullt ut. 20. Utbildning Miljöpartiet arbetar för ett ekologiskt och socialt håll- bart samhälle styrt av demokratiska värderingar. Hela utbildningssystemet, från förskola till högskola, har en nyckelfunktion i arbetet med att skapa ett sådant sam- hälle. Vår syn på skolan bygger på att alla människor i grun- den är aktiva och kreativa, med en möjlighet att bli so- lidariska, ansvarstagande, kärleksfulla och empatiska som vuxna. Vi anser att skolan ska vara en skola för alla, där barn och ungdomar med olika förutsättningar, från olika mil- jöer och kulturer, lär sig leva tillsammans med respekt för varandras egenart. Skolan ska stödja eleven i den- nes personliga och sociala utveckling lika väl som ge kunskapsmässig inlärning enligt läroplanens värde- grund. Barns nyfikenhet och lust att lära måste bevaras genom skolåren. Detta kan ske genom pedagogiska metoder som fokuserar på att locka fram barnens kreativitet och kunskapstörst. Barn, ungdomar och vuxna ska i högre grad göras delaktiga i beslut och verksamhet som rör deras undervisning. Genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt på alla nivåer inom skolväsendet kan människans samspel med natu- ren förstås på ett bättre sätt, och kunskaper för att på- verka samhället i hållbar riktning kan utvecklas. Skolan måste av det offentliga ges tillräckliga ekono- miska och personella resurser för att kunna förverkliga de mål som anges i centrala och lokala läroplaner. Undervisningens innehåll För att kunna överleva som art på jorden måste männis- kan utveckla en ekologisk förståelse. Sådana aspekter kan i större utsträckning tas upp inom alla ämnen, inte bara de naturvetenskapliga. På så sätt skapas större kun- skap och insikt om ekologi och förhållandet mellan män- niska och natur Som sociala varelser måste vi också förstå vår kultu- rella särart och de historiska skeenden som format sam- hället. Barn och ungdomar behöver insikt i sin egen his- toria och vetskap om att de är med och formar framti- den. Ett brett och medmänskligt perspektiv på omvärl- den är viktigt om denna framtid ska bli fredlig. Förstå- elsen och respekten för andra folk och kulturer är livs- viktig, liksom jämställdhet mellan könen. Estetiskt och annat praktiskt arbete ska genomsyra sko- lan. Om eleverna ges goda möjligheter att uttrycka sig genom exempelvis bild, musik och drama får detta en gynnsam inverkan på hela arbetsklimatet i skolan. Kritiskt tänkande, analys och problemlösning bör ut- göra en naturlig del av alla undervisningsmoment. Un- dervisning i konflikthantering, jämställdhet och sam- levnad ska ges större utrymme i grund- och gymnasie- skolan. De värderingar skolan står för ska vara öppet redovi- sade, kunna ifrågasättas och tåla prövning. Skolan måste bli bättre på att i sitt material framhäva alternativa kvinn- liga och manliga förebilder, liksom en historiesyn som tar upp andra perspektiv än den vite europeiske man- nens. Det finns ingen annan instans i samhället som möter unga människor, under så lång tid och så nära, som sko- lan. Om vi ska lyckas få en mer positiv samhällsutveck- ling med fler människor som mår bättre med sig själva och inte i så stor utsträckning beter destruktiva beteen- den måste skolan på allvar avsätta tid för att främja elev- ernas harmoniska utveckling. Det handlar om att med- vetet arbeta med känslor, jagstärkande övningar, res- pekt för andra (och sig själv) och med konflikthantering. Det bör bli obligatoriskt för alla skolor att ägna tid åt detta. Miljöpartiet verkar för att det i läroplanen sätts upp mål även inom ovanstående områden, inte för den enskilde eleven, men för skolan. Skolan ska redovisa, följa upp och utvärdera det arbete man gör för att uppnå dessa mål. Skoldemokrati För att elever, lärare och övrig personal ska kunna känna delaktighet i skolan och dess verksamhet krävs att de kan vara med och påverka sin skola utifrån demokra- tiska principer. Skolstyrelser där eleverna är i majoritet är en framkomlig väg. För att kunna få elever att ta an- svar måste man ge dem ansvar. Betyg Miljöpartiet motsätter sig betyg i grundskolan. I stället ska regelbundna formella samtal hållas med elev och föräldrar för att ge eleven stöd i skolarbetet. I gymna- siet vill vi ersätta det nuvarande betygssystemet med betygen ”godkänt” och ”icke godkänt”. Antagningen till gymnasieskolan och högskolan ska ske utifrån elevens intresse och de krav på förkunskaper och personliga förutsättningar som respektive utbildning ställer. Om antalet platser är färre än antalet sökande ska i första hand antalet platser ökas så långt det är möj- ligt. I andra hand får antagningstest användas. Fria skolor Vi förordar små och självstyrande skolor och värnar om byskolorna. Stora skolor bör delas upp i självstyrande enheter. Varje skola ska ha en styrelse bestående av skol- personal, elever och föräldrar. På gymnasieskolorna ser vi gärna styrelser med elevmajoritet. Utvecklingen av den kommunala skolan går i riktning mot ökad decentralisering av ansvar, och en större fri- het för den enskilda skolan att utveckla egna mål och undervisningssätt. Vi ser positivt på detta och arbetar samtidigt för att det ska finnas en övergripande tillsyn för att garantera hög utbildningskvalitet i alla skolor. Friskolor och kommunala skolor ska ha samma ekono- miska villkor. Vi menar att den svenska skolan utveck- las bäst i samverkan mellan skolor med olika verksam- hetsprofiler. Vi ser gärna en utveckling i riktning mot alltfler skolor med olika pedagogiska idéer och ämnesinriktningar med olika profil även inom den kommunala skolan. Skolans lokaler och omgivning måste utgöra en bra miljö för inlärning. Vi ser skolmiljön som en tummelplats för barnens livslust, äventyrslust, kreativitet, upptäckar- glädje och vila. Idrott är en viktig del av skolans schema. Vi vill att skolmåltiderna i så stor utsträckning som möj- ligt ska lagas med ekologiska råvaror. Lunchen är för många elever dagens huvudmåltid och bör vara gratis. Elever som föredrar vegetarisk kost eller vegankost ska erbjudas det av skolan. Många elever har ett annat språk än svenska som mo- dersmål. Modersmålsundervisningen ska jämställas med andra obligatoriska skolämnen genom att dessa elever får ett utökat studieprogram. Modersmålsundervisning ska erbjudas redan i förskolan. Skolstarten Barn utvecklas i olika takt och på olika sätt. Skolstarten ska därför vara flexibel, det ska vara möjligt att börja vid sex, sju eller åtta års ålder. Det är viktigt att de som väljer att börja vid sju eller åtta bereds god omsorg och pedagogisk verksamhet i förskolan. Vi vill inte att den obligatoriska skolan förlängs i och med möjligheten till tidigare skolstart. Miljöpartiet vill betona att en inte- gration av förskolan med grundskolan måste ske med full insikt om att barn lär genom att leka. Förskole- pedagogikens tyngdpunkt på lek, lust och egna aktivi- teter måste därför få ett större utrymme i grundskolan. Skolan i ungdomsåren Skolgången måste ses som en helhet. Övergången från grundskola till gymnasium måste i större utsträckning än i dag anpassas efter elevens behov. Vi vill också vi- dareutveckla möjligheten för elever att efter årskurs nio kunna praktisera, genom att exempelvis lärlingssystemet utvecklas. Ett ökat samarbete mellan lärare i de olika skolformerna måste bli verklighet. Trygga ungdomar som känner sig respekterade har lät- tare att respektera andra. Bara om den dagliga verksam- heten i skolan präglas av lyhördhet och ömsesidig res- pekt kan den fungera som en del i en demokratisk fost- ran. Skolan ska aktivt arbeta för att förebygga mobb- ning, våld, främlingsfientlighet och missbruk. Ungdomen är en period då man ofta söker och funderar som mest inför klivet in i vuxenliv. Därför är det extra viktigt att det då ges utrymme för studier av livsfilosofi- ska frågor och för estetisk verksamhet. Detta utrymme är också viktigt för att stödja elever med social otrygg- het till följd av segregering, familjeproblem eller arbets- löshet. Elever i behov av särskilt stöd Mer än 10 procent av alla elever har någon form av fy- siska eller sociala funktionshinder. Skolan måste bli bättre på att möta dessa handikapp. Elever ska tillför- säkras god undervisning anpassad till den enskilda elev- ens behov och förutsättningar. Det är viktigt att särskolan får finnas kvar som egen skolform. De särskolelever som vill och kan ska ges möjligheter att integreras i grundskolan. Skolidrott Brist på motion har blivit ett folkhälsoproblem i flera länder. Barn och ungdomar i Sverige motionerar allt mindre vilket visar att hälsonivån sjunker. Idrott i sko- lan ska entusiasmera eleverna och få dem att ägna sig åt fysiska och psykiska/mentala aktiviteter på fritiden. Möjligheter måste dessutom skapas för eleverna att de- mokratiskt samarbeta i grupp. Den enskilde eleven måste få hjälp att göra sitt bästa och prestera så bra som möj- ligt utifrån sina egna förutsättningar. Vi vill att grund- skolans idrott ska bestå av lek och möjligheter att prova på nya aktiviteter och ingen elev ska därför tvingas till en specifik aktivitet. Detta gäller även sådana aktivite- ter som samtidigt stärker psyket, till exempel medita- tion. Gymnasieidrottens utbud ska utökas och eleven ska i största möjliga mån själv kunna välja bland det. Det är viktigt att avskaffa betyget i idrott eftersom det skapar osäkerhet och leder till bristande motivation. Det mångkulturella samhället Skolan har ett stort ansvar för demokrati och tolerans. Därför ska kursplaner och läromedel bygga på mång- fald och ett öppnare synsätt. Vi vill att de anpassas till det mångkulturella samhället. Skolan ska ha strategier mot rasism och diskriminering. Även skolpersonalen bör spegla den etniska mångfald som finns i samhället. Per- sonalens kompetens när det gäller det mångkulturella samhället bör öka och den bör därför erbjudas utbild- ning och kurser. Skolan spelar en viktig roll när det gäl- ler att förmedla kunskap om olika kulturer, språk och traditioner. Respekten för olika skolformer ska upprätt- hållas. En fransk eller kristen skola bör exempelvis vara lika legitim som en kurdisk eller muslimsk, förutsatt att den uppfyller de grundläggande kriterierna i skolplanen. Elever med språksvårigheter eller andra svårigheter ska erbjudas stöd. Lärarutbildning Lärarna utgör en av landets viktigaste yrkesgrupper. Vi vill därför understryka behovet av en gedigen lärarut- bildning som förberedelse inför läraryrket. Pedagogisk skicklighet, det vill säga förmåga att förmedla, lyssna och förstå, ska ges högre prioritet i lärarutbildningen. För att få fler lärare till skolorna vill vi att det ska bli enklare för människor med ämneskunskaper från uni- versitet och högskola att få adekvat pedagogisk utbild- ning. En bred arbetslivserfarenhet ska enligt vår mening räk- nas som särskild merit vid antagningen till lärarutbild- ningen. Vi vill att särskilda vuxenlärar- och högskole- lärarutbildningar inrättas. Kommunal vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen behöver stärkas för att motsvara de krav som ett samhälle i förändring stäl- ler. Vi vill att människor ska få bättre möjligheter till vidareutbildning och komplettering för att läsa på hög- skola eller skaffa sig bredare yrkeskompetens. Folkhögskola Folkhögskolorna är ett viktigt inslag i det svenska ut- bildningsväsendet, både genom sina specialutbildningar och genom den möjlighet till en andra chans som de erbjuder människor. Verksamheten inriktas ofta på att utveckla individens personlighet och förmåga till sam- hällsansvar och kan bedrivas under alternativa arbets- former. Vi vill att folkhögskolan ska garanteras bibehållen fri- het och tillräckliga resurser för att behålla och utveckla sin särart. Distansundervisning För att åstadkomma ökad regional rättvisa och gene- rellt ökad tillgänglighet till eftergymnasiala studier och universitetsstudier är det viktigt att bygga ut och utveckla distansutbildningen. Samhället och skolan har ett an- svar för att öka tillgängligheten till utbildning genom datakommunikation samt att minimera klyftan mellan de som har datorer och datakunskaper och de som inte har. Universitet och högskola Vi anser att högskolan ska vara ett dynamiskt centrum både för nytt vetande och för mänsklig utveckling. Den ska vara en förändrande kraft och i hög grad inriktas på att lösa de avgörande problem som mänskligheten står inför. Dessa problem kan sällan avgränsas till traditio- nella ämnesområden. Ett mer utvecklat samarbete mel- lan olika forskare, ämnen, fakulteter och högskolor blir därför alltmer nödvändigt. Högskoleutbildningen ska inte bara vara yrkes- och forskarförberedande. Studierna ska också ge studenterna en helhetssyn och utveckla deras personlighet, även vid fördjupning och specialisering. Tvärvetenskapliga kur- ser och arbetssätt ska uppmuntras. Jämställdheten inom universitet och högskolor måste förbättras. Få kvinnor går vidare till forskarutbildningen, och ännu färre blir lektorer, docenter eller professorer. Det är högskolans och dess institutioners uppgift att vidta åtgärder för att ta bort de strukturella hinder som skapar denna snedrekrytering. För att bättre locka människor med mångkulturell bak- grund och människor med icke-akademisk bakgrund vill vi uppmuntra lokala initiativ för kontakter mellan hög- skolorna och gymnasierna, den kommunala vuxenut- bildningen och folkhögskolorna. Så kallade forskar- skolor kan vara ett bra sätt att få nya grupper intresse- rade av naturvetenskaplig forskning. Forskningens etiska och moraliska komplikationer måste lyftas fram. Detta gäller till exempel fosterdiag- nostik, bioteknik och i allra högsta grad genteknik. Vi vill att det införs moment i forskningsutbildningen som syftar till att ge träning i etisk diskussion kring den kon- kreta forskningen. Forskningen om miljö och utveckling måste förstärkas radikalt inom samtliga universitetsdiscipliner. Vi vill sär- skilt betona nödvändigheten av stora och ämnes- övergripande forsknings- och utvecklingsinsatser för att förebygga hälsoproblem och miljöskador. Freds- och konfliktforskningen måste också förstärkas och i högre grad inriktas på konflikthantering utan våldsanvändning. Vi vill undvika en alltför intim koppling mellan hög- skolan och näringslivets kortsiktiga intressen. Som källa till ny och ofta obekväm kunskap måste högskolan ha en hög grad av självständighet. Staten ska garantera medel för en bra grund- och forskarutbildning, utan att den årliga redovisningen snävt ska styra nästa års fi- nansiering. Risken att kvaliteten raseras är stor om en institution eller enhet måste producera färdiga studen- ter för att garantera nästa års budget. En högskola kan inte bedrivas enligt samma principer som ett företag. Att utbilda studenter kan inte jämställas med att produ- cera varor. Kårobligatoriet vid studier på högskola och universitet är odemokratiskt och ska avskaffas. Studiefinansiering Studiestödssystemet har reformerats så att bidragsdelen ökat något och fribeloppen höjts. Samtidigt har återbetalningskraven skärps, vilket slår hårt mot yrkes- grupper med lång utbildning och låga löner. Vi anser att studier är till gagn för hela samhället och bör uppmunt- ras. Vi vill införa studielön som ett steg mot medborgar- lön. I väntan på dessa reformer arbetar vi för höjd bidragsdel och bättre anpassning av systemet till stude- rande med barn. Vi anser att studiemedel ska betalas ut alla årets tolv månader i stället för nuvarande tio. Da- gens system innebär att många måste söka socialbidrag för att klara sin ekonomiska försörjning. Det är angeläget, både för att öka möjligheten för nya idéer att prövas av unga forskare och för att undanröja ett av hindren för kvinnliga forskarstuderande, att till forskningsråden anslå särskilda medel för stöd till forskarstuderande. Doktorandtjänsterna bör bli fler för att på lång sikt trygga kvaliteten inom högskolan. 21. Socialpolitik Vi vill utforma socialpolitiken så att människors trygg- het och oberoende stärks. Målet för vår socialpolitik är att uppnå ett öppet, rättvist, solidariskt och kärleksfullt samhälle. Vi anser att integritet och respekt för männis- kan ska prägla det sociala arbetet. Vi vill också med- verka till att alla i större utsträckning erbjuds hjälp till självhjälp och därmed får bättre möjligheter att be- stämma över sin framtid och hantera sina svårigheter. Vår socialpolitik förutsätter att besluten fattas närmare människorna och att möjligheterna att delta i besluts- processen ökar. Grundtrygghet Vi anser att alla människor ska tillförsäkras en grund- trygghet. Rätten till en grundläggande trygghet ska omfatta alla, oberoende av om man passar in i dagens modeller för olika former av bidrag eller ej. Därför fö- reslår vi en radikal förändring av dagens bidrags- och försäkringssystem. Grundtryggheten ska ersätta alla olika försörjningsbidrag och omfatta alla i samhället. Vår vision är att på sikt ersätta grundtryggheten med medborgarlön. I vår grundsyn på människan som aktiv och skapande har vi en vision om ett samhälle med med- borgarlön för alla. Medborgarlön kan skapa förutsätt- ningar för människor att forma det gröna alternativa samhället. värld. Det är viktigt att båda föräldrarna har möjlighet att vara hemma med sina barn. Alla barn ska ha möjlig- het att ha en förälder hemma i femton månader. Vi vill att föräldraledigheten ska förlängas och delas mellan föräldrarna. En förälder ska kunna föra över hela ”sin” föräldraledighet utom tre månader på den andre föräld- ern. På så sätt får både män och kvinnor större incita- ment än i dag att ta sig tid med barnet när det är litet. Föräldrar med barn under tre år ska ha rätt till sex tim- mars arbetstid per dag med full lön. Barnens rätt till en god uppväxt innebär också att en god barnomsorg och skolbarnsomsorg garanteras. Bar- nens rätt till förskola ska vara skyddad i lag. Föräld- rarna ska få möjlighet att i större utsträckning välja barn- omsorg. Vi arbetar för ett rikare utbud av alternativa barnomsorgsformer - i kommunal, kooperativ eller en- skild regi. Föräldrar som vill vara hemma ska ges större ekonomiska möjligheter till det. Varje förälder som vill vara hemma med sitt barn de tre första åren ska ha rätt till existensminimum från försäkringskassan. Vi anser att även barn till arbetslösa ska ha rätt till barnomsorg på samma sätt som andra barn. Ungdomar Självförvaltning Vi anser att samhällsplaneringen ska utgå från och prio- ritera barns och ungdomars behov och intressen så att deras möjlighet till politiskt inflytande stärks. Vi anser att de politiska beslut som är bra för barn och ungdo- mar är bra för hela samhället. Barnkonsekvensanalyser ska göras vid alla politiska beslut. Vi vill stärka självtilliten i samhället genom att stödja Ungdomar är samhällets framtid och ska ges större del- uppbyggnaden av den sociala ekonomin. Skattesyste- aktighet genom bland annat sänkt rösträttsålder. Ung- met och de ekonomiska styrmedlen ska anpassas så att domar måste tillåtas vara olika och de bör därför få större människor uppmuntras att vara delaktiga i såväl själv- frihet att göra uppehåll i studierna för arbete eller prak- förvaltning av bostäder som fritidsanläggningar och tik. Ungdomarnas egna föreningar ska stödjas och ges andra icke vinstgivande gemensamma verksamheter. möjligheter att utveckla verksamhet sin verksamhet. Barn och föräldrar Ungas psykiska situation ska tas på allvar. Vi kräver att utsatta barn, ungdomar och familjer i kris snabbt får stöd av samhället, så att felaktiga omhändertaganden undviks. Vi menar att det krävs bättre samverkan mel- lan till exempel elev- och skolhälsovård, mödravårds- centraler och familjerådgivning. I väntan på denna reform arbetar vi för högre grund- nivåer i socialförsäkringarna. Samhällets insatser måste i hög grad syfta till att stödja föräldrarna. Barnens miljö - i vid mening - måste bli bättre i stället för alltmer barnfientlig som i dag. Vuxna och föräldrar måste bli mer närvarande i barnens liv och Äldre Vi vill ha en pensionsålder som är rörlig mellan 55 och 70 år. Under denna tid ska det också finnas möjlighet att ta ut delpension. De som vill få ut mer än grundpensionen måste spara i privata pensions- försäkringar eller liknande. En av de stora utmaningarna detta sekel är att kunna ge det kraftigt ökande antalet äldre en värdig ålderdom. Dagens traditionella äldreomsorg bör kompletteras ge- nom att bland annat starka sociala nätverk byggs upp i bostadsområden så att en del av till exempel hemtjänst- ens arbetsuppgifter utförs i samverkan mellan anställd personal och olika boendegrupper. Om de äldre får meningsfulla uppgifter i boendegemenskapen minskar dessutom det fysiska och psykiska vårdbehovet. När vi människor blir äldre ska samhället garantera oss valfri- het i fråga om boendeformer och en värdig vård. Omtanke och valfrihet är viktiga inslag i äldreomsorgen. Kraftfulla insatser måste till för att möta de ökande be- hoven av anpassat boende, vård och omsorg. Självklart ska alla garanteras fullvärdig service, vård och omsorg, oavsett var man bor. Grunden inom äldreomsorgen måste vara att ta tillvara det friska och så länge som möjligt bibehålla männis- kans funktioner och färdigheter. Därför är förebyggande friskvård och stimulerande vardagsliv viktigt. Tillgång till grönska och beröring ökar välbefinnandet och påskyndar läkeprocesser, och spelar därför en viktig roll inom vården. En viktig kvalitetsaspekt är att det finns tid för annat än ren vård. Äldre behöver stimulans i sin vardag genom samtal och aktiviteter. Ökade kunskaper hos personalen om kost- och näringsfrågor, och lugn och samvaro vid maten, bidrar till att äldre mår bättre. Maten bör vara nylagad samt KRAV-godkänd eller mot- svarande. De äldre är en resurs som inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning. Glappet mellan generationerna tenderar att öka allt mer och detta leder till större rotlöshet. Umgänge över generationsgränserna är viktigt för både yngre och äldre. Samarbetet mellan sjukvården, som på de flesta ställen drivs av landstinget, och äldreomsorgen, som drivs av kommunen, måste bli bättre. Ingen män- niska ska hamna mellan ansvarsområdena av byråkra- tiska skäl. Utan de anhörigas insatser skulle vården inte fungera. Därför måste anhöriga i större utsträckning få stöd och avlösning. Anhörigvårdare Anhörigvårdare ska ha rätt till skälig ersättning för och avlastning i sitt arbete och få sin del av ansvarig vård- givares resurser. Vård av anhörig ska ge samma rätt till tjänstledighet som politiska uppdrag. Funktionshindrade Grunden måste vara att bygga på det som är friskt och att man ser att även personer med funktionshinder vill leva ett aktivt och deltagande liv. Rehabilitering är i många fall en fråga om samverkan mellan medicinska resurser och träning i vardagen. Samarbete mellan lands- ting och kommun krävs. Kommunen ska ha som mål att alla med funktionshinder ska få ett arbete eller dag- lig sysselsättning efter förmåga. Frivilligorganisationer och anhöriga är andra viktiga samarbetspartner. Barn med funktionshinder måste få tillgång till den hjälp som utlovas i handikapprogram med mera. Ett tidigt och riktigt stöd, individuellt utprovat med hänsyn till det speciella funktionshindret, kan medföra att barnen se- nare i livet har stora möjligheter att i likhet med andra delta i samhället. Att inte barn med funktionshinder får de möjligheter som krävs för att de ska kunna leva ett aktivt liv i stället för ett i passivitet innebär en mycket stor förlust. Samspelet mellan skola, sjukvård och an- dra stödresurser måste öka så att hjälpen kan ges med en helhetssyn på barnet och inte på funktionshindret. Särskild uppmärksamhet måste ägnas så kallade dolda funktionshinder där kunskaperna hos olika personal- kategorier i olika delar av samhället fortfarande är mycket begränsade. Vid funktionsnedsättningar är det betydelsefullt att re- habilitering sätts in tidigt och samordnat. Ju tidigare man börjar arbeta med att bygga upp individens egen för- måga, desto bättre blir resultatet och desto färre resur- ser behövs längre fram. Vi verkar för att ett tak införs för samtliga kostnader en person med omfattande funk- tionshinder drabbas av. Utvecklingsstörda ska få stöd för och möjlighet att leva ett människovärdigt liv i gemenskap med andra män- niskor. Resurserna måste vara sådana att det finns möj- lighet till individanpassade lösningar. God livskvalitet ska värnas genom lagstiftning med överklaganderätt. Barn måste i första hand få bo i sin familj. Samtidigt ska en sådan utveckling kompletteras med utvidgat stöd till familj och anhöriga. De hemlösas situation Samhällsklimatet har blivit hårdare och antalet hemlösa ökar. Arbetslöshet, ekonomiska problem eller drogpro- blem kan vara orsaker till detta. Att vara utan bostad innebär ett stort psykiskt och fysiskt lidande. Miljö- partiet anser det vara en självklarhet att alla garanteras boende och att det ordnas med lämplig boendeform uti- från individens situation. För en del kan ett gruppboende med tillgång till vårdpersonal vara nödvändigt, medan det för andra är bättre med eget boende. Hemlösa med psykiska besvär eller drogproblem måste också ges nöd- vändiga resurser. Missbruk Målet för vår drogpolitik är ett drogfritt samhälle. Drog- missbruket är ett av vårt samhälles största problem. Det leder till utslagning och utanförskap för missbrukaren och till stora lidanden för de närstående. Missbruket orsakar dessutom mycket stora kostnader. Vi ser kam- pen mot drogerna som en del av kampen för ett bättre samhälle. Vi vill se en ökad satsning på information i skolor och ett ökat stöd till frivilligorganisationer för att motverka glorifieringen av missbruk. Ungdomsmottagningar och tonårsbyråer är till stor nytta och ska stödjas. Resurser ska finnas för uppföljning och eftervårdskontakter ef- ter vistelser på behandlings- och inackorderingshem. Detta är en viktig del i förebyggandet av återfall. Bruket av alkohol åsamkar det svenska samhället år- liga skador till en kostnad på runt 100 miljarder kronor. Dessa fördelar sig på bland annat socialvårds-, sjukvårds-, rättegångs- och kriminalvårdskostnader, i form av sjukfrånvaro, trafikskador, olycksfall, misshan- del och andra våldsbrott. Minskad alkoholkonsumtion leder till minskade kostnader och minskat lidande. De styrmedel vi vill använda för att minska alkohol- konsumtionen är bland annat hög beskattning, alkohol- fri offentlig representation, slopad avdragsrätt för alko- hol vid privat representation samt en mer aktiv infor- mation om alkoholens skadeverkningar. Vi verkar för att de frivilligorganisationer som arbetar för ett alkohol- och drogfritt samhälle ska få ett ökat moraliskt och ekonomiskt stöd. Vi motsätter oss att al- koholen blir mera lättillgänglig. Vi anser att samhället ska ha en mycket sträng syn på narkotika. Kraftigt ökade resurser måste sättas in för att minska smuggling, försäljning och användning. Vi kom- mer att aktivt bekämpa förslag från drogliberala grup- per som innebär legalisering av droger, såväl i Sverige som inom EU. De senaste årens nedrustning av narkomanvården måste stoppas och ersättas av en sats- ning. Missbrukare måste ges möjlighet både till avgift- ning och till fortsatt kvalificerad behandling. Miss- brukarens ofta komplexa problematik kräver ett nära samarbete mellan de olika länkarna i vårdkedjan. Fram- för allt måste patienter med så kallade dubbeldiagnoser uppmärksammas på ett helt annat sätt än hittills. Även kriminalvården måste ta sitt ansvar när det gäller avgiftning. En minskad konsumtion av tobak är också av betydande samhällsintresse. Vi anser att kraftigt höjda skattesatser ska kombineras med åldersgräns för inköp och med ett reklamförbud, samt att alla offentliga lokaler ska vara rökfria. Vi arbetar också för ökad information i skolan och i samhället i övrigt om tobakens skadeverkningar. 22. Hälso- och sjukvård Synen på sjukdom och hälsa Hälso- och sjukvården är en omistlig del av välfärden. Människor måste kunna känna trygghet i att samhället bistår den som behöver vård. Sjukvården ska därför vara offentligt och solidariskt finansierad. Den framtida hälso- och sjukvården måste i mycket större omfattning ägna sig åt att förebygga sjukdom i stället för att som nu lägga resurserna på att reparera redan inträffade skador. En ökad ”medikalisering” av samhället är inte bara kostnadskrävande, utan på sikt ett hot mot uppnådd folkhälsa. En ökad medvetenhet om hälsofrämjande respektive sjukdomsalstrande fak- torer ökar möjligheten till ett större ansvarstagande för det egna livet. Kunskaper i egenvård och förmåga att lyssna inåt måste i högre grad förvärvas, framför allt i unga år, om balans ska uppnås mellan god prestation och sund livsstil. Genom att man påverkar individens hela livsmiljö, både socialt, psykiskt och fysiskt, samt stärker dennes so- ciala nätverk, minskas både sjuklighet och för tidig död och livskvaliteten ökar. Förbättrad arbetsmiljö, mins- kad tobaks-, alkohol- och drogkonsumtion, mindre stress samt förändrade kost- och motionsvanor är exempel på sådana åtgärder. Med ökad kunskap om hur miljö och livsstil påverkar hälsan kan såväl enskilda som grupper varaktigt påverka sina egna liv samt samhällets inrikt- ning, så att en god hälsa för alla främjas. Hälso- och sjukvården har till uppgift att förebygga, bota och lindra sjukdom, men kommer aldrig fullständigt att kunna eliminera ohälsa. Vi vill verka för ett förhållnings- sätt inom sjukvården som utgår från den enskilda pa- tientens behov och upplevelse av sin sjukdom. Behand- ling av sjukdomen ska sättas in tidigt och effektivt, samt kombineras med en aktiv rehabilitering när så erfordras. Alla yrkeskategorier inom vården behöver vidga sin kompetens för att få en helhetssyn på såväl människa och sjukdom som miljön omkring henne. Sjukvården ska vara tillgänglig för alla i landet på lika villkor. Även gömda flyktingar ska få möjlighet till be- handling, utan att behöva riskera att bli angivna. En ge- nerös inställning till människans sociala behov och res- pekt för patientens egen vilja är viktiga ingredienser i en grön hälso- och sjukvårdspolitik. Genom att använda och kombinera erfarenheter från olika forskningsfält, liksom alternativ-/komplementärmedicinsk kunskap, kan man bättre ta till vara och stärka patientens egna läkande krafter. Andelen allmänläkare behöver också ökas i vården. Folkhälsa Skillnaderna i livsvillkor mellan olika grupper visar sig också i ojämlik hälsa. Många av dagens sjukdomar or- sakas av våra levnadsvanor och/eller den fysiska eller psykosociala miljön. Ett långsiktigt folkhälsoarbete är därför en mycket viktig investering för framtiden, så- väl ur mänsklig som ur samhällsekonomisk synvinkel. Vi arbetar för ett samhälle där skillnaderna i livsvillkor minskas och en god social, psykisk och fysisk miljö er- bjuds. Det är ett samhälle utan segregation, diskrimine- ring och utanförskap, och med minskade ekonomiska klyftor. En socialt och ekologiskt god miljö skapar ökade möjligheter för den förbättrade folkhälsa som är nöd- vändig. Detta synsätt måste också prägla den moderna medicinen. Vi anser att en rökfri miljö är en mänsklig rättighet. Vi vill införa rökförbud på restauranger, inte minst med tanke på de restauranganställdas hälsa. På det lokala planet ska det hälsofrämjande arbetet vi- dareutvecklas. För att komplettera förebyggande vård och rehabilitering vill miljöpartiet verka för fler hälso- hem och hälsocentra. Genom att ta fram mål och strate- gier, internationellt, nationellt, regionalt och lokalt på- börjas ett systematiskt arbete. Arbetet ska ske genom upplysning, planering och stödjande miljöer. Visionen är att hälsan ska genomsyra alla beslut i alla verksam- heter. Miljöpartiet vill att kommunerna får ett uttalat ansvar för kommuninvånarnas hälsa. Det kan innebära att ta del av folkhälsorapporter och göra egen folkhälsoplan inom kommunen. Det kan också innebära att använda sig av hälsokonsekvensanalyser innan politiska beslut fattas. Landstingen och regionerna ska lägga större vikt vid sitt folkhälsoansvar. Inom hälso- och sjukvårds- organisationen ska det förebyggande arbetet stärkas genom forskning, utbildning, information och person- lig rådgivning. Inom de centrala myndigheterna ska den miljömedicinska kompetensen utökas och fler miljö- medicinska enheter byggas upp. Hos landstingen sam- las också statistik och information som blir en kunskaps- bas för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lokal sjukvård Den lokala sjukvården, primärvården, är basen i hälso- och sjukvården. Vi anser att det ska finnas ett väl ut- byggt omhändertagande så nära patientens boendemiljö som möjligt. Frågan om ansvaret för primärvården kan få olika lösningar beroende på de lokala förutsättningar som finns. Den lokala sjukvården ska byggas ut och det lokala, förebyggande arbetet prioriteras och komplette- ras med psykosocial kompetens, exempelvis psykolog eller kurator. Vård ska ges utifrån en helhetssyn på individen, vilket innebär att hänsyn tas till både kropp och själ. Då behövs fasta personliga kontakter i sjukvårds- organisationen. Detta kan bäst skapas genom att läka- ren eller distriktssköterskan tar ett ansvar för de patien- ter som väljer just honom eller henne. Hembesök ska kunna göras i större utsträckning än i dag, och lasarett- sanknuten vård i hemmet bör stödjas. Samarbetet och samordningen ska förbättras, inte bara inom sjukvårdens organisation, utan också med skolor, arbetsplatser osv. Ökad samordning underlättar rehabi- litering och anpassning. Särskilt viktigt är samarbetet vid vård av människor med kroniska sjukdomar eller funktionshinder och äldre långtidssjuka. Betydelsen av psykosociala faktorer måste betonas mer än tidigare. Vård på sjukhus Sjukhusen ska erbjuda akutvård, specialistvård och slu- ten vård. Sjukvården ska bedrivas utifrån ett helhets- perspektiv där tyngdpunkten läggs vid att förstärka krop- pens egna läkande krafter. Sjukhusen bör arbeta enligt WHO:s intentioner för hälsofrämjande sjukhus. Det är även viktigt med en insiktsfull utformning av lokalerna i fråga om färg, form och placering, liksom möjligheter till ro och viss aktivitet. Matens kvalitet och innehåll är andra faktorer som tillsammans med ett varmt och mänskligt förhållningssätt i omvårdnaden stödjer den medicinska behandlingen. Patientens ställning ska stär- kas genom information om sjukdomen och rätt att få veta vad som händer i vårdprocessen. Vi anser att det är viktigt att bevara mindre sjukhus och att små enheter med sin närhet kan erbjuda en god trygghet. Vi anser också att komplementärmedicinska och psykoterapeu- tiska metoder och erfarenheter ska ingå som en naturlig del av behandlingen. Samhällets resurser måste samordnas för att minska kö- erna och öka livskvaliteten inom vården. Många sjuk- domar innebär ett stort lidande för den enskilde och en stor kostnad för samhället. Frågan om ansvaret för färdigbehandlade patienter måste lösas i samförstånd mellan sjukvårdshuvudmännen så att den enskilde inte blir lidande. För att säkra en god kvalitet i vården bör kvalitetssäkringssystem som tar hänsyn till mjuka vär- den byggas upp. Psykiatri Den psykiatriska vården bör liksom övrig vård präglas av en helhetssyn på människan. Vården ska omfatta hela kedjan från öppen till sluten vård med minsta möjliga ingrepp i människors liv. Förebyggande insatser i sam- hället är viktiga för en god psykisk hälsa hos befolk- ningen. Det är särskilt viktigt att barns och ungdomars utsatta situation uppmärksammas. Många barn och ung- domar mår allt sämre. Vi förordar så tidiga insatser som möjligt i samverkan med anhöriga, barnavårdscentral, förskola, skola, ungdomsmottagningar, hälsovård osv. Barn- och ungdomspsykiatrin fyller en viktig funktion. En mjuk övergång mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin behöver utvecklas. Den medicinska synen dominerar fortfarande inom psykvården. Vi anser att psykosociala och miljömäs- siga faktorer ska ges en större tyngd. Genom att snabbt ta sig an människor i livskriser kan långvariga sjukdoms- förlopp förebyggas. Inom den psykiatriska vården ska akuta insatser anpas- sas efter varje individ, vara så korta som möjligt och ske med så lite läkemedel som möjligt. Vi anser också att psykoterapi, utförd av godkänd terapeut, ska ersät- tas ekonomiskt på samma sätt som annan sjukvårds- behandling. Vidare ska den öppna vården tillföras så- dana resurser att de sjuka kan leva och delta i samhäl- let. Tandvård Tandvården har länge varit mycket framgångsrik i sitt förebyggande arbete. Därför måste det förebyggande ar- betet, i synnerhet bland barn och ungdomar, ständigt utvecklas och intensifieras. För att tandhälsan inte ska bli en klassfråga vill vi att tandvårdsförsäkringen och sjukförsäkringen samordnas. Det finns ingen anledning att ha skilda system för munhålan och för resten av krop- pen. Speciellt viktigt är detta för patienter som drabbas av sjukdomar på grund av problem med olika tand- fyllningsmaterial. Vi anser också att forskning och ut- bildning om hur dessa material påverkar kroppen ska intensifieras. Amalgam ska vara förbjudet av såväl miljö- som hälsoskäl. Allt tandvårdsmaterial ska vara innehållsdeklarerat och allergitestat. Egenvård och komplementär vård Många människor kan, med erfarenhet och rätt stöd, själva förbättra sin hälsa. Att ge större insikt om egenvårdens betydelse bör därför vara en viktig uppgift både för skolväsendet och för sjukvården. Allmänheten efterlyser information om alternativ-/ komplementärmedicinska terapeuter och behandlingar och vill veta om terapiformerna är säkra. Ett nationellt och offentligt register över utövare av alternativ-/ komplementärmedicin ska finnas. Godkända komp- lementärmedicinska metoder måste bli en integrerad del av det allmänna sjukvårdssystemet. För att öka kunska- pen och förståelsen för komplementärmedicin bör sjukvårdspersonalen erbjudas utbildning och vidareut- bildning inom komplementär behandling. Liksom vid annan vård måste kompelementär utbildning och be- handling kvalitetssäkras. Vår målsättning är att skapa förutsättningar för en utö- kad dialog och ett vetenskapligt samarbete mellan skol- medicin och komplementärmedicin, präglat av ömsesi- dig respekt och öppenhet. Det är viktigt med forskning om de komplementär- medicinska behandlingsmetoderna eftersom de ska vara ett komplement i sjukvården. Miljöpartiet vill därför in- rätta ett komplementärmedicinskt forskningscentrum med tvärvetenskaplig inriktning. För att öka tillgången på komplementärmedicinska vårdformer och öka möj- ligheterna att pröva dem vill miljöpartiet ta bort mom- sen på dessa behandlingsmetoder. Dessutom vill vi momsbefria utbildningar inom komplementärmedicin. Livets början och livets slut Att föda barn är en naturlig process och ingen sjukdom. Blivande föräldrar ska ges tillgång till information in- för valet om hur och var kvinnan vill föda, grundat på hennes och barnets hälsotillstånd och på var kvinnan känner sig tryggast. Närhet och förtrogenhet har visat sig underlätta förlossningen, vilket talar för att även små sjukhus bör behålla sina förlossningsavdelningar. Al- ternativ till farmakologisk smärtlindring ska kunna er- bjudas. Lyhördhet för kvinnans egna kunskaper och önskemål ska iakttas vid förlossningen. Pappans roll vid förlossningen ska stödjas. Vid hemfödsel ska kostna- derna ersättas av landstinget. Anknytningen mellan mor och barn liksom amning ska uppmuntras. Det är ett viktigt samhällsansvar att ge upplysning och stöd så att oönskade graviditeter ej uppstår. Nuvarande abortlagstiftning ska behållas. Vi vill dessutom ge ökade resurser till rådgivning före en eventuell abort och stöd efter abort. Kontakt med kurator ska alltid erbjudas. Förutsättningen för en värdig vård i livets slutskede är att ingen ska behöva dö ensam. Varje individ ska, så långt det är möjligt, ha rätten att dö värdigt i en känd och lugn miljö, till exempel hemma, med tillgång till palliativa resurser och kompetens när ingen bot längre är att vänta. Vård på hospice kan vara ett komplement till vård i egna hemmet, både som avlastning och för dem som önskar avsluta sina dagar där. Miljöpartiet anser att forskning och utbildning kring vården i livets slutskede behöver byggas ut. Etik, genteknik och donation Prioriteringar inom vården ska ske utifrån en hög grad av medvetande om de etiska konsekvenser som beslu- ten leder till. Numera finns möjligheter att påverka och besluta om liv och död på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Genteknik, och de ökade möjligheterna att hålla människor vid liv ställer oss alla inför svåra frågor. Det är viktigt att medvetenheten kring dessa etiska livsfrågor hinner ifatt den medicinska och tekniska utvecklingen. Allmänheten måste ges möjlighet att diskutera dessa frågor. Vi vill värna rätten att själv välja behandling och även rätten att vara människa med fel och brister. För att man ska kunna välja krävs upplysning och en öppen debatt i samhället om dessa etiska frågeställningar. Varje indi- vid måste själv ta ställning i etiska frågor, men det är samhällets skyldighet att erbjuda ett sådant stöd att ett val blir möjligt. Vi säger nej till manipulering av mänskliga könsceller. Inga organ får tas från människor, vare sig levande eller döda, som inte har givit sitt uttryckliga tillstånd till detta. Försäljning av organ, och tillverkning av organ för för- säljning, kan inte accepteras. Forskning och utveckling Ökade forskningsinsatser bör genomföras inom en rad områden: Hälsofrämjande och förebyggande arbete, om- vårdnad, psykiatri, palliativ vård, komplementär- medicin, rehabilitering, näringslära och miljömedicin. Generellt sett behöver den tvärvetenskapliga forsk- ningen, samt integreringen av komplementärmedicinska metoder i traditionell sjukvård, stärkas. Läkemedels- forskningen ska utföras med både man och kvinna som norm. Vi anser att debatten om forskningsetik ska sti- muleras och fördjupas, bland annat genom forskning- setiska råd. Läkemedels- och teknikutvecklingsföretagens infly- tande över sjukvården är i dag alltför stort. Därför är det viktigt att en tydlig redovisning sker av de ekono- miska bindningar och andra relationer som förekom- mer. Lekmannarepresentanter bör övervaka att inte eko- nomiska egenintressen påverkar vårdens innehåll och utveckling på ett otillbörligt sätt. Utvecklingen på det medicinska området går nu mycket snabbt. Möjligheten att behandla allt fler sjukdomstill- stånd, allt högre upp i åldrarna, riskerar samtidigt att driva upp kostnaderna för sjukvården. Klyftan mellan vad som i dag är möjligt att genomföra och de resurser som finns tillgängliga växer, vilket understryker beho- vet av att diskutera prioriteringar, såväl mellan olika samhällsområden som inom hälso- och sjukvården. I sådana principdiskussioner måste alla samhällsmedbor- gare ges en möjlighet att vara med. Läkemedel Läkemedel utgör ett komplement i vården och kan ib- land ersätta annan behandling. Användningen av läke- medel kan dock innebära en risk för att normala livs- processer medikaliseras. Det är viktigt att kostnaderna för läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. För att be- gränsa kostnadsutvecklingen bör alternativ till läkeme- del eftersträvas där så är möjligt. Vid val av två likvär- diga läkemedel bör det billigaste väljas. Andra sätt är att begränsa förskrivningsrätten samt en minskad sub- ventionering av livsstilsmediciner och komfort- mediciner. Vårdkvalitet För att säkra kvaliteten på såväl metoder som omhän- dertagande bör medicinsk revision utföras regelbundet. Lokal kvalitetsuppföljning med direkt patientinflytande bör prövas inom alla vårdorganisationer. Patient- organisationerna är här viktiga samarbetspartners. Vi vill införa ett nytt kvalitetssäkringssystem som utgår från resultatmått i form av hälsovinst och nytta för den en- skilde patienten. Vi anser att möjligheterna för patienten att få diagnoser omprövade, att klaga och överklaga beslut ska förbätt- ras. Styrning och finansiering En god vård och omsorg måste säkerställas för alla män- niskor i hela landet. Därför ska sjukvården vara demo- kratiskt styrd och solidariskt finansierad med i huvud- sak offentliga medel. Ett bra högkostnadsskydd är nöd- vändigt. Avgifterna ska inte vara så höga att människor inte har råd med vård. Miljöpartiets grunduppfattning är att vår gemensamma skattefinansierade hälso- och sjukvård inte ska vara en affärsidé utan en väl fungerande och rättvis välfärds- institution utan vinstintressen. För att garantera en nå- gorlunda likartad och rättvis vårdstruktur i hela landet är miljöpartiet emot försäljning och privatisering av sjukhus. Vi ser som vår huvuduppgift att i första hand med alla medel förbättra och utveckla den offentliga vården. Vi är positiva till lokala initiativ i form av alternativa drift- former som intraprenad, entreprenad och kooperativ. An- ledningen till detta är att öka valmöjligheterna för pa- tienterna och för att ta tillvara nya idéer om arbetssätt och organisation som kan genomföras i den offentliga vården. Vid överväganden som rör alternativa drift- former ska vårdens innehåll och kvalitet, resultat och tillgänglighet styra. Brukarna av vården måste beredas plats vid styrningen av vården genom brukarråd. Vård- ens organisation måste också förändras och den i dag hierarkiska organisationen överges. Sedan länge har vi inom miljöpolitiken accepterat prin- cipen att den som smutsar ned ska betala kostnaderna för att reparera de skador som nedsmutsningen förorsa- kar. Det är dags att överföra denna grundsatsning till andra områden i samhället. Sjukvårdskostnader som or- sakats av trafik, av alkohol- och tobaksbruk och av att farliga kemikalier används bekostas i dag av alla skat- tebetalare. Vi vill genomföra en reform som möjliggör direkt beskattning av användningen. Dessa skatter kan i ökad omfattning bekosta såväl förebyggande åtgärder som sjukvård. Höga priser på hälsovådliga varor, tjäns- ter eller företeelser motiveras också av att de underlät- tar hälsosammare val och därmed är sjukdoms- förebyggande. 23. Landsbygd – glesbygd Ett långsiktigt hållbart kretsloppssamhälle bygger på ut- veckling i hela landet. Vi vill utveckla samverkan mel- lan stad och land. Landsbygden är inte bara livsmedels- och råvaruproducent, utan måste också kunna ta emot och återföra stadens restprodukter till kretsloppet. Vi ser stad, landsbygd och glesbygd som lika betydelse- fulla delar i ett kretsloppssamhälle. Vi sätter stort hopp till de människor som har insett att frihet och välbefinnande är långt viktigare än kortsik- tigt ekonomiskt tänkande. I stället för att flytta dit lön- earbete och pengar finns frågar sig många hur de kan förändra tillvaron och bo kvar och arbeta i sin hembygd. I takt med att denna skara blir allt större, ökar också möjligheterna att avfolkningstrakter ska få liv på nytt. Allmän service Vi vill främja små skolor på landsbygden. Biblioteks- filialer ska behållas och förses med datakommuni- kationsteknik som kostnadsfritt ska kunna användas till kursverksamhet och distansundervisning. Hälsocentrale- rna ska behållas och byggas ut. Centraliserad specia- listvård får inte byggas på bekostnad av lätt tillgänglig bassjukvård. Tandvården ska decentraliseras och vi ska behålla den förebyggande och kostnadsfria tandvården för skolbarn. Samhället har ett ansvar för att hela landet har en bra och effektiv postgång. Posten kan därför inte tillåtas försämra servicen och öka kostnaderna i gles- bygden i jämförelse med städerna. Postgången i gles- bygden måste förbättras. Genom att bland annat samut- nyttja samhällets tjänster kan vi få bättre service till lägre kostnad. För att människor ska kunna känna trygghet i vardagen är det viktigt med en decentraliserad räddningstjänst och ett decentraliserat polisväsende. De lokala räddnings- värnen bör bevaras och om möjligt utökas och förstär- kas. Närpolis med person- och lokalkännedom är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet och garante- rar snabba insatser vid till exempel rån och våldsbrott. Inställelsetiden för polisen vid till exempel bank- eller butiksrån bör på sikt vara densamma som för räddnings- tjänsten vid brand eller olycka. Närheten till rättsväsen- det är också viktigt, därför motsätter vi oss en ytterli- gare centralisering av tingsrätter. Informell ekonomi I glesbygden är arbetsbyte och varubyte en viktig del av ekonomin. Vi vill uppmuntra den informella ekono- min. Den ökar möjligheterna till sidoinkomster och självförsörjning. Att plocka bär, fiska, jaga och odla åt sig själv och bekanta spelar en viktig roll, inte bara som rekreation utan också som ett sätt att leva och överleva. Vi vill genom politiska beslut öka människors möjlig- heter att själva tillfredsställa sina behov av varor och tjänster utan att behöva gå omvägen över penning- ekonomin. Kooperativa verksamheter är särskilt viktiga i glesbygd och måste ges bättre villkor. Kulturen som tillväxtfaktor är också en näringsgren som det bör sat- sas på. Utlokalisering av beslut I flera större städer har man bildat kommundels- och stadsdelsnämnder, och nu är det dags att bilda sådana även i glesbygden. Kommunerna har i en del avseen- den blivit för stora. Vi anser att kommundels- och stadsdelsnämnder ska vara direktvalda. Det engagemang som bygderörelsen i dag uppvisar ut- gör en stor resurs för att vitalisera de demokratiska for- merna. Det är ett arbete som sträcker sig över etable- rade förenings- och partigränser för ett samhälleligt mål. Anläggnings-, drifts-, underhålls- och budgetansvar för vissa kommunala anläggningar, till exempel bad- och idrottsanläggningar, bör kunna överlåtas på byalag och lokala intresseföreningar. Vinster från vattenkraft, skog och malm bör i stor ut- sträckning återföras till de områden där de producerats. Därmed kan de regionalpolitiska bidragen till dessa områden på sikt skäras ned kraftigt. Vi anser att man kan börja med att ge regioner med vattenkrafts- produktion tre öre per kilowattimme utöver reglering- smedlen. Detta kapital kan bland annat användas för att utveckla infrastrukturen. Principen i våra förslag är att inte ge penningstöd till landsbygden utan att låta den behålla de resurser den genererar. Vi vill minska resursflödet från landsbygden. Resurserna gör mycket större nytta där! Regionalpolitik Till dess att en större del av vinsterna från vattenkraft, skog och malm har återbördats dit de producerats måste regionalpolitiken finnas kvar och utvecklas. Det kom- munala utjämningsbidraget är i sammanhanget en vik- tig hörnsten. Vi anser att lokal förädling av till exempel trävaror och livsmedel ska stödjas genom bland annat regional- politiska insatser. Privata och kooperativa företag på landsbygden ska uppmuntras genom återkommande ut- bildning och ekonomiskt startstöd. Vidare bör en stor del av det mindre vägnätet rustas upp till en acceptabel nivå. Lokala och regionala etanolfabriker bör kunna till- föras det skogsavfall som i dag inte används. Många skogsprodukter borde kunna ersätta plast och vi kräver därför utökade forskningsresurser inom träsektorn. Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna kraftigt i utsatta re- gioner. Statliga verk och institutioner, länsstyrelser, landsting och kommuner bör dessutom utlokalisera de- lar av sin verksamhet till glesbygden. Universitetsutbildade som bosätter sig i glesbygd ska få lättnader i återbetalningen av studielånet. Kommunikationer Glesbygdens befolkning ska kompenseras för högre transportkostnader. Samtidigt kräver vi upprustning och förbättrat underhåll av vägnätet samt att de allmänna kommunikationerna byggs ut. Post och tele- och data- kommunikationer ska vara tillgängliga för alla. En so- lidarisk prissättning ska garantera att glesbygdens be- folkning inte drabbas av högre kostnader än andra. Goda telekommunikationer är ett nödvändigt konkurrens- medel om tjänstenäringarna på allvar ska få en plats på landsbygden. Vi vill därför att bredbandsnätet ska byg- gas ut över hela landet. 24. Framtidens stad De flesta människor i Sverige bor i städer. I en grön framtidsstad ska det vara möjligt för både barn och vuxna att leva ett gott liv och bo bra. Staden är både en möjlighet och ett problem. När många människor samlas på en liten yta blir slitaget på naturen stort och det krävs särskilda åtgärder för att staden ska bli långsiktigt hållbar. Med en långsiktigt effektiv kretsloppspolitik kan staden bli en både miljövänlig och attraktiv boendemiljö. Det krävs långsiktiga planer för att behålla den grönmark som finns i dag, vårda parker och inrätta stadsnära naturreservat. En effektiv och mil- jövänlig kollektivtrafik i kombination med en mycket stor sparsamhet med vägutbyggnader är nödvändigt för en levande stad. Dessutom är långsiktig planering för bostäder viktigt. I städerna är kulturutbudet stort och möjligheterna att välja olika utbildningsvägar goda. En varierad arbets- marknad och ett rikt socialt liv är för många en tillgång i staden. Miljömässigt kan ett tätt boende vara en fördel om modern teknik används för energi och vatten- och avloppsförsörjning. Det stora befolkningsunderlaget gör det också möjligt att försörja sig på aktiviteter som inte kan ge tillräcklig inkomst på landet. Men det är också i staden som luft- föroreningarna och trafikbullret är värst, och där kon- takten med naturen är dålig. Miljövänlig trafik I tättbebyggda områden kan den dagliga trafiken minska genom att de flesta går, cyklar eller använder kollektiv- trafiken. Stadskärnor bör i stort sett vara bilfria. Egna filer för bussar, modern snabbspårväg och ökad sats- ning på pendeltåg är exempel på metoder att använda för att nå målen. För städer som ligger vid vatten kan båttrafiken öka. Det finns redan i dag miljövänliga driv- medel och utvecklingen på detta område är på fram- marsch. Bilen tar i dag halva stadens yta, vilket skapar en mycket utspridd stad. Om stadens yta fördubblas så fyrdubblas transporterna. Med en glesare stad blir kost- naderna för kollektivtrafiken stora. Framtidens samhällen måste byggas så att de kan för- sörjas med kollektivtrafik. Framtidens transporter måste planeras så att bästa alternativ används. Många fler trans- porter än i dag kan ske med järnväg och båt, både till och inom en stad. I staden ska bilarna betala de kostna- der för kommunala vägar och för alla hälso-, miljö- och bullerproblem som de orsakar. Då kommer vi att ta bi- len när det behövs och låta den stå när vi lika gärna kan cykla eller åka kollektivt. Biltrafiken minskar och män- niskorna kan återerövra gatuutrymmet i innerstäderna. I tättbebyggda områden är det möjligt att anordna uthyrningssystem för transporter, till exempel bilpooler. Detta minskar också behovet av en egen bil. Med färre transporter och bättre planering kan antalet tillverkade bilar minska. Bygg tätare Vid all nybebyggelse måste man i framtiden planera nog- grant så att så liten markyta som möjligt används till så många bra bostäder som möjligt. Att spara på utrymme och bo tätt sparar energi och transporter, minskar avfalls- hanteringen och ger ett bättre resursutnyttjande. För att trafiken ska kunna minskas är det bra om bostäder, ar- bete, dagis skola och affärer ligger nära varandra. När- het skapar också ökad trygghet och ökat intresse för de människor som bor runt omkring, kanske framför allt för barnen. Det ska också vara nära till grönområden, för att ge alla en möjlighet till ett rikt friluftsliv, natur- upplevelser och ren luft. Grönområden fungerar också som en lunga åt staden. Befintliga grönområden ska skyddas från exploatering, och nya ska planeras. Bostadsplanering Många tätorter har bostadsbrist. Det råder främst ett be- hov av billiga smålägenheter. Att bygga på mark ex- ploaterad sedan tidigare i stället för på grönmark, samt att avkontorisera innerstaden, är bra sätt att tillföra bo- städer. Energi Stadens el och värme ska produceras miljövänligt med förnyelsebara energikällor. Många städer/kommuner har redan ställt om sin energiförsörjning till biobränslen. Solenergi och vindenergi prövas mer och mer, och vi vill ekonomiskt stimulera andra städer att ta efter, både genom ökad forskning på området och med ekonomiska bidrag. Kraftvärmen ska byggas ut ytterligare. Genom att använda energin effektivare kan besparingar göras och genom att använda markens värme minskar man behovet av andra källor för bostadsuppvärmning. Vi vill ändra taxorna så att man betalar för den el och värme man använder i stället för dagens höga fasta avgifter. Detta skulle leda till en mer resurssnål användning Vatten Att slösa vatten kostar i dag nästan ingenting, trots att dricksvatten håller på att bli en bristvara i många stä- der. Vi svenskar använder mer vatten än vi behöver, mycket mer per person än till exempel danskar och tys- kar. Vi vill ha lägre fasta avgifter och högre rörliga av- gifter för vatten. Vi måste lära oss att spara eftersom vatten är en bristvara i övriga delar av världen. Dess- utom renas vattnet lika väl oavsett vad det ska använ- das till. Låt ett mindre väl renat vatten användas för att spola toaletter och vattna trädgården, eller återföras till åkermarken, så minskar slöseriet. Avfallshantering Den gröna framtidsstaden är en viktig länk i kretslopps- samhället. Att samla ihop och återbruka sopor borde vara lätt i staden. Den höga befolkningstätheten i städerna gör att avfallshanteringen underlättas. Det bör aldrig vara långt till en återvinningsstation. Korta avstånd gör det mer miljömässigt motiverat att samla in avfall och därmed minska sopberget. Kompost kan enkelt samlas in för rötning till biogas, som sedan kan driva kollektiv- trafiken. Målet ska vara att allt avfall kan komposteras, återvinnas eller återanvändas. För att nå det målet måste alla delta, från producent till konsument. Allt organiskt avfall ska på sikt återföras till åkermarken. För detta behövs samverkan mellan stad och land och att kretsloppsanpassade lösningar utvecklas för att ta hand om det organiska avfallet. 25. Stigfinnarna – slutord Vi har tagit på oss dubbla roller. Vi fungerar både som Det är inte för sent, men det är bråttom. Ju längre för- stigfinnare och som politiskt parti i traditionell mening; ändringen dröjer, desto djupare blir problemen och de- vi är både före vår tid och mitt i den. Kombinationen är sto svårare blir omställningen. Den tidsmarginal vi hade ofta svår. Vi får inte vara så långt före att vi tappar kon- i går har redan minskat. Tiden rinner som sand mellan takten med dem som kommer efter; stigen får inte växa fingrarna. igen. Samtidigt vet vi att ingen tid finns att förlora. Vi vågar vara steget före. Vi är stigfinnarna i svensk poli- tik – ett alternativ för överlevnad och solidaritet. Kärleken till livet Det är inte för sent, men det är bråttom. Livet är ett ständigt under. I varje ord som lyfter finns möjligheten. Vi blir allt fler som inte accepterar att framtiden upplö- ses i ett dis av svavel. Vi blir allt fler som inte accepte- rar att de avgörande besluten flyttas utom räckhåll. Till- sammans kan vi få orden att växa till handling och hand- lingen att växa till förändring. Hoppet finns i att kärle- ken till livet är större än likgiltigheten. Vi är ett obekvämt parti. Vi gröna ifrågasätter den rå- dande världsbilden, de rådande maktstrukturerna och de ideologier som styr världen. Men förändringar kräver tålamod och envishet. Den inre lågan måste hållas levande också när motgången, sor- gen och rädslan känns övermäktig. Lågan som brinner för livet, kärleken och solidariteten får aldrig någonsin slockna. Den är en förutsättning för människans egen mänsklighet. Som alla eldar måste även denna hämta sin energi ur något. För oss kan kärnan, meningen eller ledstjärnan sammanfattas i orden: kärleken till livet. Det är ur en grundläggande kärlek till livet som hela vår politiks inne- håll springer. Det är källan att ösa ur. Tillsammans med den brinnande viljan bildar den urkraften för oss. Vägen till framtiden Vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle innebär för- ändringar – ofta smärtsamma förändringar – men också glädje över att få vara med i arbetet för att återvinna framtiden och ett bra liv åt våra barn och barnbarn. Det är bara inom de ramar naturen sätter som vårt samhälle kan upprätthålla välstånd och välfärd under en längre tid. Det är inte för sent, men det är bråttom. Minsta sten kan bli ett berg att klättra över, när det som växer är öknarna och hålen i himlen medan skogarna skövlas och dör. Vägen till framtiden går inte genom stora teorier eller partiprogram. Vägen till framtiden går genom männis- kors hjärtan. Finns modet, kraften och viljan så finns det också en framtid. Låt oss tillsammans snarast söka oss fram till ett sätt att leva som är möjligt för alla på jorden i tusentals år utan att miljön föröds eller människor missbrukas. Register abort 47 adoption 11 aktiebolag 25 akutvård 46 alkohol 12, 22, 45, 48, 50 alkoholfri 45 alkoholkonsumtion 45 Allemansrätten 38 allergi 33, 40 allergitestat 47 alternativa barnomsorgsformer 43 alternativmedicin 45 Amalgam 47 amning 47 Anhörigvårdare 44 Antibiotika 30 arbete 8, 10, 12, 19, 22, 23, 33, 38, 43 arbetsgivaravgifter 21, 23, 49 arbetsgivare 10, 12, 24, 39 arbetslivet 10, 12, 24 arbetslöshet 23, 44 10, 21, 23 arbetslöshetsförsäkring 24 arbetslöshetskassa 23 arbetsmarknad 10, 23 arbetsmarknad 24, 50 arbetsmiljö 24 arbetsmiljö 45 arbetsplatser 12, 24, 35, 46 arbetsrotation 24 arbetstid 6, 12, 23, 43 artbevarande 26 arter 13, 18, 26, 29, 31, 38 artrikedom 26 aska 32 asp 26 astma 33, 35 asyl 17, 19 asylärenden 19 avfall 5, 20, 27, 32 avfallshantering 35, 50 avlopp 27 barn 6, 10, 12, 4, 15, 19, 22, 34, 37, 38, 43, 46, 50 barn- och äldreomsorgen 22 barnens rättigheter 19, 38 barnkonvention 7, 19 barnpornografi 12 basförsörjning 6 baslivsmedel 27, 28 bassjukvård 48 BDT-vatten 27 befolkningsökning 13, 14 behandling 39, 45, 47 bekämpningsmedel 21, 27, 29 Belgisk Blå 30 beskattning 8, 13, 25, 36, 45, 48 beslutande folkomröstningar 8 bestrålning 28 betesdrift 26 betyg 10, 41 bibliotek 37 bilavgaser 34 bildkonst 37 bilen 50 bilfria 50 biobränslen 31, 32, 50 biodynamisk 27 bioenergi 32 biogas 32, 51 biologisk mångfald 21, 26, 31 biologisk odling 27 biologiska produktionen 32 biomassa 32 bioteknik 42 biotekniskt manipulerade 26 bisexuell 11 bistånd 14, 19 blyammunition 26 BNI 14 boinflytande 35, 36 bok 26 bolag 7 bosparkassor 36 bostaden 35, 36 bostadsfinansiering 36 bostadsområden 10, 23, 36, 44 bostäder 23, 35, 36, 43, 50 brott 8, 11, 15, 18, 19, 38, 39, 40 brottmål 38 brottsbekämpning 16, 39 brottsligheten 15, 39 brottsoffer 39 bränsle 5, 13, 22, 29, 32, 33 buller 24, 33, 35, 38 bullerproblem 35, 50 bussar 34, 50 byggnadsmaterial 35 böcker 37 cancer 33 cancerogener 32 centrala myndighet 46 centralisering 6, 49 centralstyrning 6, 9 cykla 34, 50 dagis 12, 50 damidrotten 38 datakommunikation 33, 42, 49 datakommunikationsteknik 48 datorer 33, 42 decentralisera 6, 8, 48, 49 delaktighet 6, 7, 21, 25, 40, 43 delpension 44 deltagande demokrati 5, 7 deltidsarbeten 28 demokrati 37, 38, 42 den gemensamma sektorn 22, 24, 25 den informella sektorn 22 det offentliga samtalet 37 diesel 34 dikning 29 diskriminera 7, 11 distansarbete 24 distansundervisning 42, 48 djurens rättigheter 30 djurförsök 30, 31 djurhållningsmetoder 28 djurrättsrörelser 31 djurskyddslagen 30, 31 djurskyddsmyndighet 30 domstol 12, 38, 39, 40 Domänreservaten 26 donation 47 dricksvatten 50 drivmedel 16, 23, 32, 33, 35, 50 drogliberala grupper 45 drogpolitik 44 ECE 15 eftervårdskontakter 45 egenvård 45, 47 ekologi 40 ekologisk förståelse 40 ekologisk hållbar 31 ekologiska avlopps- och toalettsystem 35 ekologiska systemen 21, 27 ekologiskt hållbart samhälle 5, 16, 23 ekologiskt jordbruk 27, 28 ekonomisk tillväxt 16, 21 ekonomiska brott 38 ekonomiska styrmedel 6, 20, 21, 27, 34, 38 el 32, 33, 50 elbuss 35 elektricitet 32 elektromagnetiska fält 24, 36 elitidrotten 38 elitism 7 EMU 6, 17 energi 5, 6, 14, 16, 21, 22, 24, 31, 50 energianvändning 13, 31, 35 energibalans 36 energikällan 21 energislag 21, 32 energisystem 23, 31, 32, 36 energiteknik 14, 33 energiutnyttjande 36 etik 20, 47 etiska regler 8, 37 etniskt ursprung 40 etnocentrism 9 EU 6, 7, 14, 15, 16, 28, 30 EU-medlemskap 16 EU-parlamentet 7, 16 Europarådet 15 fantasi 5 farmakologisk smärtlindring 47 fastighetsskatt 36 faunavård 31 fax 33 federalistiska samarbets- modellen 15 fekalier 27 fiske 22, 26, 27 fjällnära 29 flora och fauna 27 flygplats 33, 35 flykting 16, 17, 19, 45 flyktingpolitik 19 flöden 5 FN 11, 14, 15, 38 FN-systemet 15 FN:s barnkonvention 19 FN:s Europaavdelning 15 folkhälsoarbete 45 folkhögskola 42 folkomröstning 7, 16 folkrörelser 23, 37 folkstyre 7 forskning 23, 28, 30, 32, 42, 46, 47, 50 forskningsetiska råd 47 fossila bränslen 5, 13, 22, 29, 32, 33 fosterdiagnostik 42 fotosyntesen 5 fred 16, 17 freds- och konfliktforskningen 42 fri information 37 fria marknadshyror 36 frihandelsavtal 17 friluftsliv 29, 50 fritid 9, 12, 29, 37, 41 fritidaktiviteter 10 fritidsboende 36 fritidsbåtar 35 fritidsfiske 29 fritidsintresse 29 fritidslokaler 36 fritidsresor 34 frivilligorganisationer 15, 44, 45 frivården 39 friår 23 främlingsfientlighet 6, 9, 37, 41 fukt 36 full sysselsättning 23 funktionshindrad 10, 44 fängelsestraff 39 företagsekonomiska 34 förhandsgranskning 37 förlossning 47 förnybar 5, 21, 24, 29, 32 försiktighetsprincipen 24, 28 förskola 40, 41, 43, 46 försurning 26, 27, 29, 31, 32, 33 förtroendevalda 7, 12 förädlade 27 föräldraledigheten 12, 43 föräldrar 10, 12, 41, 43, 47 gemensam sektor 24 Genèvekonventionen 19 genmanipulerade 28 genteknik 28, 39, 42, 47 glesbygd 48, 49 globala 6, 13, 15, 16, 32, 35 globala miljökrisen 13 globalisering 6, 7, 13, 18 globalt perspektiv 14, 21 godstransporter 33, 34 grund- och forskarutbildning 42 grundlagen 10, 38 grundpensionen 44 grundtrygghet 5, 22, 23, 43 grundvatten 26, 27 gränsvärden 24, 26 grön skatteväxling 22, 23, 25 grönområden 29, 50 gymnasieskolor 41 gödsling 26, 29 handelsgödsel 21, 26, 27 handikapp 30, 38, 41 hantverk 37 hatbrott 40 hav 13, 18, 21, 28, 33, 35 havsmiljö 26 hembesök 46 hemfödsel 47 hemtjänsten 44 heterosexuell 11 hets mot folkgrupp 11, 40 homosexuell 9, 11 hotade arter 16, 18, 26 hushåll 6, 26, 27, 31, 35 hållbar utveckling 14, 20 hållbart samhälle 5, 16, 23, 25, 32, 40 hälsocentraler 48 hälsohem 46 hälsorisker 24, 36 hälsovådlig 24, 48 högkostnadsskydd 48 högskola 12, 24, 40, 41, 42, 43 höns 30 I-länder 14 i-länder 15 IAEA 18 ideologi 5, 19, 20 idrott 37, 38, 41 idrottsrörelsen 37, 38 inackorderingshem 45 industri 22, 23, 25, 26, 31, 38 industriavlopp 27 industriella kretslopp 21 industriella lantbruket 27 industriella produktionen 5, 21 industrisamhället 5, 25 information 7, 10, 20, 33, 34, 35, 39, 44, 46 informationsteknik 7, 24, 33 informella sektorn 22, 49 informellt arbete 23 infrastruktur 23, 25, 33, 35, 36, 49 innehållsdeklarera 47 innerstäder 50 integration 13, 41 integritetsskydd 39 internationalisering 5, 13 internationell miljödomstol 13, 15 internationella 6, 10, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 22, 31, 32 internationella konflikter 37 Internationella valutafondens 14 internationellt polissamarbete 16, 39 internationellt samarbete 5, 6, 15, 16, 35 Interpol 16, 39 invandrare 19, 25 jakt 31 jaktfalk 31 jord- och skogsbruk 26 jordbruk 26, 27 jordbrukspolitik 16, 28 jordbruksstöd 28 jorderosion 13, 14 juridisk hjälp 39 jämlikhetsmål 24 jämställdhet 6, 11, 12, 40, 42 jämställdhetsarbete 11 jämställdhetsperspektiv 12 järnväg 23, 33, 34, 50 kadmium 27 kalhyggen 29 kalkningsprogram 27 kemikaliejordbruket 27 kemikalier 26, 27, 48 kemiska bekämpningsmedel 27, 29 klimatförändringar 13, 17, 31 växthusgaser 32 klorblekning av pappers- massa 27 kol 32 koldioxid 13, 16, 22, 32, 33 kollektivt 36 kollektivtrafik 23, 33, 34, 35, 50, 51 kolmonoxid 33 kolväten 22, 32, 33 kommersialisering 38 kommun 7, 10, 38, 44, 46, 49 kommunal vuxenutbildning 42 kommunala självstyret 8 kommunikation 5, 13, 15, 33, 49 kompetens 24, 42, 45 kompetensutveckling 24 komplementär vård 47 komplementärmedicin 45 kompost 35, 51 konflikthantering 40, 42 konkurrens 13, 34 konkurrensförhållande 20 konkurrenslagstiftning 20, 25 konkurrensvillkor 28, 34 konsekvensbeskriva 23 konsument 5, 7, 20, 21, 25, 30, 51 konsumentinflytande 20 konsumentmakt 22 konsumentupplysning 22 konsumera 21 konsumtion 5, 20, 21, 25, 45 kontrollsystem 26 kooperativ 23, 25, 43, 48, 49 kooperativ hyresrätt 36 kooperativa organisations- former 6 kreativitet 25, 40, 41 kreditgivning 22 kretsloppet 48 kretsloppsanpassade 51 kretsloppsekonomi 5, 20 kretsloppssamhälle 6, 13, 21, 32 kretsloppstänkande 27, 35 kriminalpolitik 38, 39 kriminalvård 39, 45 kroniska sjukdomar 46 kultur 9, 10, 14, 23, 37, 49 kulturarbetare 37 kulturarv 29 kulturell bakgrund 24, 38, 42 kulturell och social mångfald 21 kulturell utveckling 25, 37 kulturfonder 37 kulturhistoria 28 kulturlandskapet 27 kulturmiljöer 37 kulturminnesvård 37 kulturskolor 37 kulturutbud 37, 50 kurator 46, 47 kursverksamhet 48 kvinno- och brottsofferjourer 39 kväve 27, 29 kvävegödsling 29 kväveläckage 26 kväveoxider 22, 32, 33 kärnkraft 32, 33 kärnreaktorer 32 kärnvapen 15, 18, 32 kön 9, 11, 39, 40 könsroller 11, 12 könstillhörighet 11, 12, 19 köpfrid 22 kött 28 lagarbete 24 lagstiftning 6, 9, 11, 12, 22, 23, 24, 25, 28, 32, 36, 38, 44 land 28, 32, 39, 48, 51 landsbygd 29, 37, 48 landskapsbild 29 landsting 7, 22, 44, 49 legalisering av droger 45 linjära system 5, 21 livskvalitet 12, 25, 44 livsmedel 13, 14, 21, 26, 27, 28 49 livsmedels- och råvaruproducent 48 livsmedelsindustri 27 livsmedelsproduktion 13, 30 livsmiljö 21, 23, 45 lokal produktion 20 lokala 6, 8, 9, 13, 15, 25, 29, 35, 37, 38, 40, 42, 46, 48, 49 lokala marknader 20 luft 21, 38, 50 luftfart 35 luftföroreningarna 27, 50 läkaren 46 läkemedelsforskningen 47 läktarvåldet 38 länsstyrelser 49 lärarna 42 lärarutbildning 42 lärlingssystem 24, 41 läroplanen 40 lönearbete 22, 23, 48 lönebidragsanställningar 24 lövträd 26, 29 malm 49 mark 10, 50 marknadsekonomin 22 marknadsföring 22, 28 marknära ozon 29, 33 markägaren 38 massförstörelsevapen 8 massmedier 7 mat 6, 14, 21, 25, 28 materiell tillväxt 6, 21 matvaror 28 medborgarlön 23, 43 medborgarvittne 19, 39 medier 37 metaller 5, 22, 26 metanol 32 mikroorganismer 26 miljö 5, 28, 29, 33, 34, 3 5, 36, 40, 41, 42, 45, 47 miljöavgifter 16, 21, 34 miljöbalk 38 miljöbelastning 36 miljöbistånd 18 miljödeklaration 36 miljödomstol 13 miljöfrågor 13, 15 miljöföroreningar 15, 16 miljöförstöring 5, 8, 13, 19, 22, 33 miljökonsekvensbeskrivningar 33 miljölagstiftning 38 miljömedicin 46, 47 miljömotiverade avgifter 20 miljöproblemen 15, 17 miljörätt 38 miljösanktionsavgifter 22 miljöskatter 16, 21, 22 miljöstöd 21 miljövården 18 missbruk 12, 39, 41, 44 misshandel 39, 45 moms 21, 33, 37, 47 musik 37, 40 myndigheter 10, 22, 24, 39, 46 mångfald 6, 9, 10, 16, 21, 22, 24, 25, 26, 29, 37, 42 mångfaldsplaner 9 mångkulturellt samhälle 10 människors lika värde 9 mänskliga rättigheter 6, 8, 9, 13, 14, 15, 16, 30 mögel 36 narkotika 39, 45 nationalparker 18, 26, 31 naturgödselhantering 26 naturliga ekosystemen 29 naturreservat 26, 27, 50 naturresurser 5, 6, 13, 14, 19, 20, 21, 26 naturskog 26 naturvetenskap 40, 42 naturvård 26, 29, 31 naturvårds- och fritidsintressen 29 nedsmutsning 31, 48 neutralitet 17, 18 neutralitetspolitiken 17 Nordiska rådet 15 näringslivet 7, 21, 22, 25, 42 näringslära 47 närmiljö 35 närpolisverksamhet 38 nödvärn 8 nötkreatur 30 odling 21, 22, 27, 35 odlingsfria zoner 26 odlingslandskap 27 offentlig service 10 offentlighetsprincipen 7, 16 olja 5, 32 oljeborrning 27 olycksfall 45 omhändertagandemål 38 omrustning 18 omsorg 18, 22, 23, 41, 44, 48 omvårdnad 46, 47 organisationer 7, 10, 13, 14, 38 organisk-biologisk odling 27 organiskt 51 organiskt avfall 51 OSSE 17, 18, 19 ozonskiktet 5, 29 oönskade graviditeter 47 patent 14, 26 patienter 45, 46, 47, 48 pendeltåg 50 penningekonomi 22, 49 pension 44 pensionsålder 44 persontransporterna 34 pH-värdet 27 polisen 19, 38 pornografi 12, 37 posten 33, 48 presstödet 37 preventivmedel 14 primärvård 46 privata pensionsförsäkringar 44 producent 20, 22, 51 produceras 21, 28, 31, 50 produktionsfaktor 30, 38 prostitution 12 psykiatri 46, 47 radioaktiv 31 radioaktiv bakgrundstrålning 5 radiokanaler 37 radon 36 rasism 9, 37, 42 rattonykterhet 34 regional 8, 11, 15, 16, 25, 37, 42 regionalpolitik 49 regionalt eller kommunalt stöd 37 rehabilitering 44, 45, 46, 47 reklam 12, 22 reklamfria radio- och tv- kanaler 22 reklamförbud 45 rekreation 29, 49 religionsfrihet 8 reningsverk 26, 27 reservat 26 resursanvändning 11, 13 ripa 31 rovdjurspopulationen 31 råvaror 19, 20, 21, 22, 41 rättsfrågor 38 rättssäkerheten 7, 39 rättsväsendet 38, 40, 49 rösträttsåldern 7 samebyarna 10 samerna 10 samhällsplaneringen 43 samhällsplikt 39 samhällsutveckling 7, 25, 40 samvetsvägran 8 samåkning 34 sedvanerätt 38 segregering 36, 41 sjuka hus 35 sjukfrånvaro 45 sjukförsäkring 47 sjukhus 46, 47, 48 sjukvård 6, 11, 13, 18, 22, 44, 45, 46, 47, 48 sjukvårdskostnader 48 sjukvårdsorganisationen 46 självförsörjning 49 självförvaltning 6, 10, 35, 43 självstyrande skolor 41 självstyre 8, 15, 16 självtillit 6, 14, 17, 25, 43 självtillit och självförvaltning 6 sjöar 21, 26, 27 sjöfart 34 skapande verksamhet 37 skatt 17, 20, 21, 22, 23, 26, 27, 48 skattebefrielse 32 skattebetalare 48 skattesatser 45 skattesubventioner 21 skattesystemet 43 skatteväxling 22 skog 21, 26, 27, 28, 29, 32, 38, 49 skogs- och våtmarker 29 skogsbruk 26, 29 skogsdöd 29, 31 skogsägare 29 skola 6, 10, 22, 23, 25, 34, 39, 40, 41, 42, 44 skolidrott 41 skärgård 29 sluten vård 46 slåtter 26 småskalig 6, 25, 29 smärtlindring 47 snabbspårväg 50 snabbtåg 35 social ekonomi 22 social och materiell grundtrygghet 5 sociala nätverk 44, 45 sociala sektorn 24 socialbidrag 43 socialpolitik 43 sol- eller vindkraft 32 solceller 32 solenergi 14, 32, 50 solenergi 14 solidariskt 6, 12, 14, 22, 24, 43, 45, 48 solkraft 31 solvärme 32 sopor 32, 35, 50 spannmål 28 specialistvård 46, 48 specialutbildningar 42 sponsring 37 språkliga minoriteter 10 spårburen trafik 34 spårbuss 35 spårtaxi 35 stad 37, 48, 50 stat 22, 24, 25, 37 statliga företag 25 statliga verk 49 statsbidrag 11, 33, 37 studenterna 42 studiefinansiering 43 studielön 43 substitutionsprincipen 24, 27 supermakter 15 svin 30 symboler 40 sysselsättning 23, 44 säkerhetspolitiken 18 sälg 26 tandvård 46, 48 tandvårdsförsäkringen 46 teater 37 teknikutveckling 21, 47 telekommunikation 33, 49 terapeut 46, 47 terapi 37, 39 tidningsvärlden 37 tillväxthormoner 28, 30 tjänstesektor 24 toaletter 26, 50 tobak 12, 45 tobaksbruk 48 tonårsbyråer 45 torv 32 trafik 26, 33, 34, 50 trafikolyckor 33 trafikskador 45 trafiksystem 14, 34 trafiksäkerhet 34 transittrafiken 34 transpersoner 11 transportalternativ 33 transporter 16, 20, 21, 26, 28, 30, 33, 34, 35, 50 transportkostnader 49 transportmedel 32, 34 transportsektorn 33 transportsystem 13, 23, 33 tredje världen 6, 16, 17, 19 träbränslen 32 träd 26, 29, 32 trävaror 49 tungmetaller 27, 29 tunnelbana 34 turism 29 Tvärvetenskap 42 tvärvetenskap 40, 47 U-länderna 14 u-länderna 6, 14 underhållningsvåld 37 undervisning 10, 40, 41, 42 undervisningsmoment 40 ungdomar 7, 23, 37, 38, 39, 40, 41, 43, 46 ungdomsbrottslighet 39 ungdomsmottagningar 44, 46 universitet 13, 42 uppehållstillstånd 19 ur- och naturskogar 26 urin 27 ursprungsbefolkning 10, 13 utbildas 40 utbildning 9, 12, 19, 22, 24, 34, 38, 40, 42, 46, 49 utbildningsvägar 50 utfällning av tungmetaller 29 utrikespolitik 16 utsläppsskatter 22 utsädesodlingar 27 uttunningen av ozonskiktet 29 utveckling 5, 7, 31, 35, 37, 38, 40, 42, 47, 48, 50 utvecklingsländer 13 utvecklingsstörda 44 valbar 7 valsystemet 8 vapen 8, 15, 18, 38 vatten 5, 13, 21, 26, 31, 32, 38, 50 vattenkraft 26, 32, 49 ventilation 36 vidareutbildning 42, 47 videofilmer 37 vidgad hotbild 17 viltvård 31 vind 32 vindenergi 32, 50 vindkraft 31, 32 virke 29 vittnesskydd 39 våld 8, 11, 12, 18, 39, 41 våld mot kvinnor 39 våldsbrott 39, 45, 49 vård 22, 23, 25 vårdbehov 44 vårdinsatser 37 vårdkvalitet 48 vårdnadsmål 38 våtmarker 18, 26, 29 vägar 21, 50 vägtrafik 33, 34 välfärden 23, 24, 45 värdig ålderdom 44 Världsbanken 14 världsfreden 18 värm 33, 50 västvärlden 13, 35 vätgas 32 växtförädling 27 växthuseffekten 33 växthusgaser 13, 32 WTO 14 yrkeskompetens 42 Yttrande- och meddelar- friheten 7 yttrandefrihet 8, 37 åkermark 14, 50, 51 återanvändning 21 återlämningspremie 21 återvinning 21, 23, 24 återvinningsstation 50 återvinningssystem 21, 23 äldre 23, 36, 44 äldreomsorg 6, 22, 25, 44 älvar 26, 32 Ängs- och hagmarker 28 ängsmarken 26 öppna vården 46 Östersjön 26 övergrepp 19, 38, 39 övergödning 33 Anteckningar: Miljöpartiet de Grönas ideologi bygger på fyra solidariteter: – solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet – solidaritet med kommande generationer – solidaritet med världens folk – solidaritet med människor i vårt eget land Utifrån dessa grundvärderingar formar vi vår dagspolitik. I kommuner och landsting har vårt arbete varit framgångsrikt. Ut- vecklingen är grönare! Vi har också påverkat debatten och drivit på de andra partierna, framförallt i miljöfrågor. Miljöpartiet vill förverkliga det ekologiskt och hållbara samhället, vilket kräver ökad jämlikhet, delaktighet, självtillit, kreativitet och en robust kretsloppsekonomi. När skogarna skövlas, ozonhålet växer, orättvisorna ökar och fram- tiden är alltmer hotad, är det lätt att ge upp. Dumhet och kortsik- tiga vinstbegär väger ofta tyngre än klokskap och långsiktighet. I Miljöpartiets partiprogram, som du nu har framför dig, hoppas vi du finner verklighetsbeskrivningar, klokskap, visioner och vägar till framtiden som ger dig lust och vilja att arbeta för förändring. Det är inte för sent – men det är bråttom! Box 1244 Box 2136 221 05 Lund 103 14 Stockholm 046-16 22 40 08-545 224 50 service@mp.se info@mp.se 020-94 20 00, www.mp.se