Till Sveriges folk!

s
Socialdemokraterna Valmanifest - Riksdagsval 1952
Download: pdf | txt
Hämtat från "Svenska valprogram 1902-1952", sammanställda av Sven-Olov Håkansson vid Statsvetenskapliga inst. Göteborgs universitet 1959. ISBN 99-0391724-4
Till Sveriges folk! Vi går till val den 21 september för att säkra en fortsatt demokratisk framstegspolitik och en fast utrikespolitisk kurs. Läget i världen präglas alltjämt av osäkerhet och oro. Det är därför av vital betydelse att vi även i fortsättningen följer Sveriges hävdvunna neutralitetspolitik, som betingas av vårt geografiska läge och våra historiska erfarenheter. För att trygga vår självständighet tvingas vi upprätthålla ett starkt försvar. De nödvändiga försvarsutgifterna måste samordnas med våra strävanden att bibehålla ekonomisk balans och höja levnadsstandarden för de breda folklagren. Vi vill som hittills utveckla det nordiska samarbetet inom rätts- och kulturlivets och den ekonomiska politikens områden. Inom Förenta nationerna vill vi biträda alla initiativ som är ägnade att främja fred, avspänning och successiv utjämning av de ekonomiska klyftorna mellan länderna. Med positiva insatser är vi beredda att stödja strävandena i samma riktning från den internationella socialdemokratins sida. Den ekonomiska utvecklingen i vårt land har under senare år medfört en fortsatt stegring av produktionen och en högre sysselsättning än någonsin tidigare. Den prisstegring som utlöstes av Koreakriget har kunnat begränsas till vad som svarar mot höjda import- och exportpriser samt ökade arbetskostnader i industri, handel och jordbruk. Detta har möjliggjorts genom omfattande åtgärder till begränsning av företagsvinster och investeringar. Härigenom har staten tillförts inkomster samtidigt som utrymme kunnat beredas för byggandet av utbildnings- och. forskningsanstalter, sjukhus, kraftverk och andra statliga anläggningar samt en förstärkning av militära och civila beredskapsåtgärder. Förutsättningar har även skapats för en skattereform, som för flertalet medborgare kommer att medföra sänkt skatt från och med den 1 januari 1953. I den mån ekonomiska möjligheter därtill uppstår skall ytterligare skattesänkningar följa. Även andra förbättringar av skattelagsstiftningen är aktuella. Uppmärksamhet skall ägnas taxeringen av vissa skattskyldiga med mera invecklade inkomstförhållanden och högre inkomster. För att möjliggöra detta förberedes en förenkling av inkomstskatten för löntagare och egnahemsägare - inte i syfte att höja deras skatter utan för att frigöra taxeringsorganisationen från betydelselösa detaljfrågor. Även en reform av den kommunala fastighetsskatten står på dagordningen, varigenom skattelindring kan möjliggöras åtminstone för ekonomiskt svaga fastighetsägare. Verkningarna av vår ekonomiska politik börjar nu skönjas. En stabilisering av priser och penningvärde. synes ligga inom räckhåll. Den internationella konjunkturutvecklingen är emellertid för den närmaste framtiden oviss. Stabiliseras världsmarknadspriserna ökas våra möjligheter att förhindra fortsatta prisstegringar. En tillspetsning av det internationella läget kan dock inträffa. I så fall måste den ekonomiska politiken ytterligare skärpas. Den fulla sysselsättningen skall alltjämt utgöra det främsta målet för den ekonomiska politiken. Skulle konjunkturavmattningen utomlands vara tecknet på en begynnande depression, måste energiska motåtgärder vidtagas. Investeringar skall i så fall uppmuntras och samhället öka sin egen anläggningsverksamhet. Beredskapen mot kris och arbetslöshet måste upprätthållas och intensifieras. Den pågående standardökningen har i stigande omfattning ställt nya anspråk på samhällets kapitalbildning. En sådan ekonomisk politik måste föras att behovet av bostäder, skolor, sjukvårdsanstalter, kraftverk, vägar och järnvägar tillgodoses i den omfattning, som vår stigande standard kräver. En fortsatt standardökning förutsätter att produktionen ytterligare ökas. Kampen mot skadliga konkurrensbegränsande regleringar skall skärpas. Ett viktigt led i strävandena att höja produktionen utgör de anställdes medinflytande inom företagen. I de senaste jordbruksuppgörelserna har kompensation för fjolårets ogynnsamma skördeutfall beretts jordbruket, samtidigt som möjligheter skapats för en höjning av ersättningen till de i jordbruket sysselsatta, som svarar mot löneförbättringarna för övriga grupper inom näringslivet. Detta har medfört både högre livsmedelspriser och tillfälligt ökade subventionskostnader. Uppgörelsen ansluter sig till de principer som hittills tillämpats för prissättningen. Tiden synes nu mogen. för en översyn av principerna för prissättningen, särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att den detaljbetonade regleringen ersättes med generellt verkande metoder. De riktlinjer för jordbrukspolitiken, som uppdrogs vid 1947 års beslut, måste fortfarande vara vägledande, och strävandena att påskynda rationaliseringsverksamheten och skapa bärkraftiga brukningsdelar effektiviseras. Stora och omdanande sociala reformer har under socialdemokratins ledning genomförts i vårt land. Den sociala reformpolitiken är dock långt ifrån slutförd. Folkpensionärerna, som under ett långt livs arbete bidragit till samhällets snabba välståndsutveckling, har rätt att kräva en rimlig del av produktionens avkastning. En förbättring av folkpensioneringen, som ger folkpensionärerna delaktighet i den standardförbättring som uppstått, står på dagordningen. Den obligatoriska sjukförsäkringen, omfattande alla medborgare, skall genomföras snarast möjligt. I samband härmed skall den nuvarande olycksfalls- och yrkesskadeförsäkringen reformeras. Stödet åt kvinnor vid moderskap skall förbättras. De partiellt arbetsföras problem skall angripas från den utgångspunkten att dessa gruppers inplacering i produktivt arbete är den för individen mest tillfredsställande och för samhället lämpligaste hjälpformen. Arbetslöshetsförsäkringen skall anpassas till dagens inkomst- och penningvärdeförhållanden. En sådan anpassning är även aktuell ifråga om andra icke indexreglerade socialförmåner. En förstärkning av barnbidragen framstår också som erforderlig. Bostadspolitiken skall fullföljas och utbyggas. De allmännyttiga och samhällsägda företagen främjas för att garantera en socialt inriktad bostadsproduktion. Genom sociala bostadsbidrag skall även de barnrika familjerna ges möjlighet att erhålla en ifråga om utrymme och kvalitet fullgod bostad. Begreppet Social-Sverige förpliktar. Socialdemokraterna vill föra arbetet vidare i den anda, som gjort vårt land till en föregångsnation på det sociala området. I socialdemokratins arbete för demokratins utbyggnad på olika områden och klassamhällets avskaffande har kulturpolitiken en viktig uppgift att fylla. Den ekonomiska och sociala utvecklingen har också skapat förutsättningar för att göra de kulturella värdena tillgängliga för folkets breda lager. Ett målmedvetet arbete för skolreformens praktiska genomförande blir också en av de viktigaste uppgifterna för de närmaste årens kulturpolitik. Den nioåriga enhetsskolan kommer bl.a. att innebära en allmän höjning av vårt folks bildningsstandard, en lösning av landsbygdens realskoleproblem och en avsevärd förstärkt ställning för de praktiska utbildningsvägarna, som skall göras likvärdiga med de teoretiska. Socialdemokratins gamla krav om utbildningsmöjligheternas demokratisering har numera vunnit allmän anslutning. Men ytterligare insatser erfordras, innan alla kan ges samma möjlighet till utbildning oavsett föräldrarnas ekonomi och bostadsort. Vetenskaplig forskning och högre utbildning måste tillförsäkras samhällets fortsatta stöd. Det frivilliga folkbildningsarbetet bör erhålla ökade ekonomiska resurser, folkbiblioteksväsendet utbyggas, och folkhögskolan ytterligare utvecklas. Samarbetet under 1930-talet mellan socialdemokratin och bondeförbundet blev till stort gagn för vårt land och folk. Det var därför naturligt att det socialdemokratiska partiet inför de ekonomiska och övriga svårigheter, som följt i Koreakrigets och den internationella upprustningens spår, sökte vinna en fastare parlamentarisk förankring för regeringspolitiken. Den samstämmighet, som efter överläggningarna hösten 1951 mellan socialdemokratin och bondeförbundet visade sig föreligga i väsentliga politiska frågor, ledde till en ny regeringssamverkan mellan de båda partierna. Ökade förutsättningar har härigenom skapats att i en ekonomisk och utrikespolitiskt vansklig tid driva en fast och målmedveten politik till landets och folkflertalets bästa. Kampen för friheten och demokratin har alltid varit en huvuduppgift för socialdemokratin. Därmed har följt att vakthållningen omkring vår medborgerliga frihet och vår nationella självständighet blivit oupplösligt förbunden med vår rörelses inriktning och strävanden. Socialdemokratin har aldrig tvekat att bekämpa de krafter som sökt komma dessa värden till livs. Socialdemokratin betraktar kommunisternas verksamhet som ett förräderi inte endast mot arbetarklassens intressen utan också mot vårt demokratiska samhällsskick. De händelser som utspelats i vårt land under senare tid bekräftar riktigheten av denna vår inställning. Under tjugo år har socialdemokratin nästan oavbrutet haft ledningen av landets regeringar. Det har varit en nyskapandets period i svensk politik, trots alla svårigheter som mött oss till följd av arbetslöshet, kriser och krig. Det gäller nu att fortsätta det demokratiska framstegsarbetet. Målet för socialdemokratins strävanden är att bereda människorna frihet och trygghet, ge dem full delaktighet i de kulturella värdena, utplåna klassgränserna och helt förverkliga det fria folkstyrets principer på de politiska och ekonomiska områdena. Genom ett livligt valdeltagande och en aktiv uppslutning omkring socialdemokratin skapas förutsättningar för en fortsatt välfärdspolitik. Fram till val den 21 september! Rösta med arbetarepartiet! Tage Erlander Sven Aspling