Filter
• Tillgänglighetsstatus
• SND: Fritt tillgängliga data 1
• SND: Tillgängliga via beställning 3
• Ämne
• Humaniora och konst 4
  • Annan humaniora 2
    • Etnologi 2
  • Filosofi, etik och religion 4
    • Religionshistoria 2
    • Religionsvetenskap 4
  • Historia och arkeologi 1
    • Historia 1
  • Konst 1
    • Musik 1
• Samhällsvetenskap 1
  • Sociologi 1
• Dataformat / datastruktur
• Numeriska 3
• Text 2
• Språk
• Svenska 4
• Engelska 1
• Huvudman
• Lunds universitet 4

Utökade filter
• Geografisk plats
• Sverige 4
• Urvalsmetod
• Hela populationen/total räkning 3
• Om man ser undersökningen som en enkät till präster med församlingstjänst är det fråga om en totalundersökning. Enligt denna princip skulle enkäten gått ut till 3132 präster. De som angav att de var tjänstlediga och alltså inte kunde förväntas ha några begravningar lämnades utanför populationen, varför antalet istället blev 3035. För ett antal pastorat uppgavs kyrkoherdetjänsten vara vakant. Alla brev med formulär hade som adressat en enskild person och inte någon som upprätthöll en viss tjänst. I den mån andra aktiva präster vikarierade på en vakant tjänst innebär förfarandet inga problem, däremot om en pensionerad präst gjorde det. Följden blev att från några få glesbygdspastorat som endast har en kyrkoherdetjänst vilken vid den aktuella tidpunkten var vakant, efterfrågades aldrig skeendet vid en begravning. Huruvida kontraktsadjunkterna skulle ingå i urvalet var tveksamt. Dessa förefaller ha något olika ställning inom de olika stiften. Många av dem har vid sidan om speciella funktioner också en församlingsanknytning, och det finskspråkiga församlingsarbetet inom Svenska kyrkan handhas i stor utsträckning av kontraktsadjunkter, varför också denna prästkategori inkluderades i undersökningspopulationen. En annan gränsgrupp som inkluderades var de som upptas som ”Övriga präster”. Det rör sig om präster som av skilda anledningar fått en personlig tjänst; de är alltså anställda av stiftet utan att ha några särskilda stiftsfunktioner men de är inte heller knutna till något speciella pastorat. Dessa kan ta på sig särskilda uppgifter som t ex begravningar och av detta skäl inkluderades de i undersökningspopulationen. Präster inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen ansågs falla utanför undersökningspopulationen. Antalet begravningar under ett år på de drygt 150 EFS-präster som upptas i matrikeln är avsevärt lägre än bland präster med ”vanlig” församlingstjänst. Hade svarsfrekvensen inom gruppen blivit hög hade det funnits en risk för att totalbilden av hur begravningarna enligt Svenska kyrkans ordning gestaltar sig i någon mån blivit felaktig. 1
• Analysenhet
• Geografisk enhet 1
• Händelse/process 1
• Individ 1
• Organisation 1
• Tidsdimension
• Longitudinell 1
  • Longitudinell: Panel 1
• Tvärsnitt 2
• Datum
Från år Till år
• Tidsålder
Från tidsålder Till tidsålder

Sök och beställ data

4 träffar

Aktiva filter

funerals

Lunds universitet

• Sverigeräkningen 2000

Datafilen i den här studien innehåller information om deltagande i gudstjänster och andakter hos ungefär 5900 församlingar, kårer och religiösa grupper i hela Sverige helgen 24-26 september 1999. Enkäten skickades ut til...

• Margareta Skog, Svenska kyrkan, Svenska kyrkans forskningsavdelning

Ladda ner data

0949-001sv.sav Sverigeräkningen 2000

Publicerad: 2015-01-19

Lunds universitet

• Frågor angående religiösa föreställningar och kyrklig sed

När denna studie började genomföras på 1940-talet utgick forskarna från uppfattningen att en kyrklig enhetskultur som tidigare varit mer eller mindre enarådande i Sverige var på väg att lösas upp. Det tidiga 1800-talets ...

• Lunds universitet, Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv

Publicerad: 2014-03-25

Lunds universitet

• Begravningssed på 1990-talet

Redan då projektet "Begravningsseder - studier av sociala skillnader efter döden" började planeras var en grundtanke att en bred enkätundersökning om den stora majoritet av alla begravningar som Svenska kyrkan svarar för...

• Göran Gustafsson, Lunds universitet, Teologiska institutionen

Publicerad: 2013-09-16

Lunds universitet

• Svensk kyrklig sed

Kyrkohistoriska arkivet vid Lunds universitet (LUKA) startade 1942. Uppgiften var då att genom intervjuer och uppteckningar klarlägga och dokumentera folklivets förankring i kristen tro och kyrklig sed. Parallellt med i...

• Lunds universitet, Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv

Publicerad: 1997