• Filter
Tillgänglighetsstatus
• Tillgång till data är begränsad 44
• Data är fritt tillgängliga 1
Åtkomst till data
• Åtkomst till data via extern aktör 41
• Åtkomst till data via SND 4
Ämne
• Medicin och hälsovetenskap 45
  • Annan medicin och hälsovetenskap 3
    • Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning 3
  • Hälsovetenskap 31
    • Arbetsmedicin och miljömedicin 7
    • Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi 17
    • Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi 5
    • Näringslära 1
    • Omvårdnad 5
  • Klinisk medicin 22
    • Cancer och onkologi 2
    • Endokrinologi och diabetes 2
    • Geriatrik 9
    • Kardiologi 9
    • Lungmedicin och allergi 2
    • Neurologi 1
    • Psykiatri 1
  • Medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper 1
    • Samhällsfarmaci och klinisk farmaci 1
• Samhällsvetenskap 5
  • Annan samhällsvetenskap 5
    • Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap 5
Dataformat / datastruktur
• Numeriska 40
• Övrigt 1
Språk
• Svenska 7
• Engelska 1
Samling
• Skånes Metadatabas för Epidemiologi (SME) 16
• Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se) 14
• NEAR - National E-Infrastructure for Aging Research in Sweden 10
• SNAC - Swedish National study on Aging and Care. 5
• Swedish Diet Cohort Consortium (SDCC) 5
• REWHARD - RElations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure 1
• SIMPLER - Swedish Infrastructure for Medical Population-Based Life-Course and Environmental Research 1
Huvudman
• Göteborgs universitet 8
• Karolinska Institutet 7
• Region Skåne 7
• Folkhälsomyndigheten 5
• Lunds universitet 5
• Umeå universitet 5
• Arbetslivsinstitutet 3
• Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2
• Uppsala universitet 2
• Blekinge tekniska högskola 1

• Utökade filter
Datakälla
• Befolkningsgrupp 33
• Biologiska prover 11
• Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska 5
• Register/handlingar/förteckningar: Administrativa 2
Geografisk plats
• Sverige 34
  • Blekinge län 2
    • Karlskrona kommun 2
  • Gävleborgs län 2
    • Nordanstig kommun 2
  • Norrbottens län 1
  • Skåne 1
  • Skåne län 3
    • Eslöv kommun 2
    • Hässleholm kommun 2
    • Malmö kommun 2
    • Osby kommun 2
    • Ystad kommun 2
  • Stockholms län 3
    • Stockholm kommun 2
      • Kungsholm församling 2
  • Västerbottens län 2
• Europa 1
  • Centraleuropa 1
    • Schweiz 1
    • Österrike 1
  • Västeuropa 1
    • Nederländerna 1
Urvalsmetod
• Hela populationen/total räkning 6
• Sannolikhetsurval 26
  • Sannolikhetsurval: klusterurval 1
  • Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval 4
  • Sannolikhetsurval: stratifierat urval 8
  • Sannolikhetsurval: systematiskt slumpmässigt urval 4
Analysenhet
• Individ 44
• Grupp 1
Tidsdimension
• Experimentell studie 2
  • Interventionsstudie 2
• Fall-kontrollstudie 1
• Longitudinell 31
  • Longitudinell: Kohort 21
    • Longitudinell: Kohort: Prospektiv 19
    • Longitudinell: Kohort: Retrospektiv 1
  • Longitudinell: Panel 1
  • Longitudinell: Trend/Upprepat tvärsnitt 3
• Tvärsnitt 7
Lämningstyp
• Brunn 1
Datum
Från år Till år
Tidsålder
Från tidsålder Till tidsålder

• =

  Åtkomst till data via SND

• =

  Åtkomst till data via extern aktör

• =

  Data är fritt tillgängliga

Sök och beställ data

45 träffar

Aktiva filter

risk-factors

Karolinska Institutet

• STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

STODS startade 2008 med syfte att studera riskfaktorer för att bli, respektive konsekvenser av att vara, sjukskriven, i sjuk- eller aktivitetsersättning. Särskilt fokus är på rörelseorganens sjukdomar och psykiska diagno...

• Pia Svedberg, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
• Jurgita Narusyte, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap

Publicerad: 2018-04-05

Lunds universitet

• Cystatin B, cathepsin L och D relaterat till andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom hos barn

Studien studerade relationen mellan traditionella och nya riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom som Cystatin B, cathepsin L and D hos barn. Totalt studerade 170 bran i åldern 8-11 år. Cystatin B var svagt-måttligt relat...

• Magnus Dencker

Ladda ner data

SND1033_001_V1_0.Codebook.pdf

Ladda ner data

×

Du vill ladda ner Cystatin B, cathepsin L och D relaterat till andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom hos barn från SND:s forskningsdatakatalog. Innan du kan göra det behöver du ta del av följande information.

När du använder data som tillgängliggörs via SND bör du tänka på att:

• Förse alla publikationer som på något vis baseras på data med en referens till dessa data. I referensen (eller citeringen) bör beständig identifierare (ex. DOI) och hänvisning till skapare/primärforskare finnas med. Detta gäller oavsett publikationsform.
• Följa rådande forskningsetiska principer. SND hänvisar till Vetenskapsrådets rapport God forskningssed (2017).
• Varken SND eller forskningshuvudmannen för data tar ansvar för hur data och tillhörande dokumentation används, inte heller för tolkningar eller slutsatser baserade på data.

Citering av data

Du väljer själv vilket referenssystem du vill använda för att referera till data. Det viktiga är att citeringen innehåller tillräcklig information för att den korrekta versionen av data ska kunna hittas.

Det dataset du nu laddar ner kan exempelvis citeras så här:

Magnus Dencker. Lunds universitet (2017). Cystatin B, cathepsin L och D relaterat till andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom hos barn. Svensk nationell datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5878/002921

Publikationer

Rapportera publikationer som bygger på data hämtade via SND:s forskningsdatakatalog till request@snd.gu.se.

Jag har tagit del av informationen.

Spara den här informationen Ladda ner data

SND1033_001_V1_0.Kodbok.pdf

Ladda ner data

×

Du vill ladda ner Cystatin B, cathepsin L och D relaterat till andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom hos barn från SND:s forskningsdatakatalog. Innan du kan göra det behöver du ta del av följande information.

När du använder data som tillgängliggörs via SND bör du tänka på att:

• Förse alla publikationer som på något vis baseras på data med en referens till dessa data. I referensen (eller citeringen) bör beständig identifierare (ex. DOI) och hänvisning till skapare/primärforskare finnas med. Detta gäller oavsett publikationsform.
• Följa rådande forskningsetiska principer. SND hänvisar till Vetenskapsrådets rapport God forskningssed (2017).
• Varken SND eller forskningshuvudmannen för data tar ansvar för hur data och tillhörande dokumentation används, inte heller för tolkningar eller slutsatser baserade på data.

Citering av data

Du väljer själv vilket referenssystem du vill använda för att referera till data. Det viktiga är att citeringen innehåller tillräcklig information för att den korrekta versionen av data ska kunna hittas.

Det dataset du nu laddar ner kan exempelvis citeras så här:

Magnus Dencker. Lunds universitet (2017). Cystatin B, cathepsin L och D relaterat till andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom hos barn. Svensk nationell datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5878/002921

Publikationer

Rapportera publikationer som bygger på data hämtade via SND:s forskningsdatakatalog till request@snd.gu.se.

Jag har tagit del av informationen.

Spara den här informationen Ladda ner data

SND1033_001_V1_0.sav

Ladda ner data

×

Du vill ladda ner Cystatin B, cathepsin L och D relaterat till andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom hos barn från SND:s forskningsdatakatalog. Innan du kan göra det behöver du ta del av följande information.

När du använder data som tillgängliggörs via SND bör du tänka på att:

• Förse alla publikationer som på något vis baseras på data med en referens till dessa data. I referensen (eller citeringen) bör beständig identifierare (ex. DOI) och hänvisning till skapare/primärforskare finnas med. Detta gäller oavsett publikationsform.
• Följa rådande forskningsetiska principer. SND hänvisar till Vetenskapsrådets rapport God forskningssed (2017).
• Varken SND eller forskningshuvudmannen för data tar ansvar för hur data och tillhörande dokumentation används, inte heller för tolkningar eller slutsatser baserade på data.

Citering av data

Du väljer själv vilket referenssystem du vill använda för att referera till data. Det viktiga är att citeringen innehåller tillräcklig information för att den korrekta versionen av data ska kunna hittas.

Det dataset du nu laddar ner kan exempelvis citeras så här:

Magnus Dencker. Lunds universitet (2017). Cystatin B, cathepsin L och D relaterat till andra riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom hos barn. Svensk nationell datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5878/002921

Publikationer

Rapportera publikationer som bygger på data hämtade via SND:s forskningsdatakatalog till request@snd.gu.se.

Jag har tagit del av informationen.

Spara den här informationen Ladda ner data

Publicerad: 2017-10-09

Folkhälsomyndigheten

• Nationella miljöhälsoenkäten 2015

Miljöhälsoenkäten är en tvärsnittsstudie som visar självrapporterad förekomst av olika exponeringar, besvär och sjukdomar. Studien genomförs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) och Statistiska Centralbyr...

• Antonios Georgelis, Stockholms läns landsting, Centrum för Arbets- och miljömedicin

Publicerad: 2017-06-16

Folkhälsomyndigheten

• Barnens miljöhälsoenkät 2011

Barnens miljöhälsoenkät genomförs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) och Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. 2011 års enkät riktade sig till barn i de tre ålder...

• Antonios Georgelis, Stockholms läns landsting, Centrum för Arbets- och miljömedicin

Publicerad: 2017-06-14

Region Skåne

• Barn och unga i Skåne 2016

Våren 2016 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt svarade nära 27 500 skånska elever. Undersökning...

• Mathias Grahn, Region Skåne, Samhällsanalys
• Maria Fridh, Region Skåne, Samhällsanalys
• Birgit Modén, Region Skåne, Samhällsanalys
• Ingela Sjöberg, Kommunförbundet Skåne

Publicerad: 2017-03-24

Umeå universitet

• Northern Sweden Diet Database (NSDD)

NSDD är en databas som inkluderar harmoniserade data från de två befolkningsbaserade projekten ”Västerbotten hälsoundersökningar” och ”MONICA i norra Sverige”. Informationen samlas in med hjälp av en validerad, semi-kva...

• Ingegerd Johansson, Umeå universitet, Institutionen för odontologi
• Anna Winkvist, Göteborgs universitet, Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition

Publicerad: 2016-11-15

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

• Kungsholmsprojektet

Kungsholmsprojektet bedrevs mellan åren 1987 och 2000. Det var en befolkningsstudie om åldrandet med omkring 2 500 medverkande personer. Projektet, som drevs av Äldrecentrum i samarbete med Karolinska institutet, är nu a...

• Laura Fratiglioni, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Publicerad: 2016-11-01

Blekinge tekniska högskola

• SNAC - Swedish National study on Aging and Care. Delstudie: SNAC-B

Den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National Study on Aging and Care, innefattar fyra deltagande områden: SNAC-Blekinge, SNAC-Kungsholmen, SNAC-Nordanstig och SNAC-Skåne (GÅS). Vid samtliga fyra områden finns ...

• Johan Sanmartin Berglund, Blekinge tekniska högskola, Institutionen för hälsa

Publicerad: 2016-10-28

Karolinska Institutet

• SHEEP - Stockholm Heart Epidemiology Program

SHEEP (Stockholm Heart Epidemiology Program) är en befolkningsbaserad fall-kontrollstudie av riskfaktorer för förstagångs hjärtinfarkt hos män och kvinnor i åldern 45-70 år boende i Stockholms län. Information om exponer...

• Johan Hallqvist, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
• Karin Leander, Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin

Publicerad: 2016-08-26

Karolinska Institutet

• SNAC - Swedish National study on Aging and Care.

Den nationella äldrestudien SNAC – The Swedish National Study on Aging and Care – startade 2001 på initiativ av regeringen för att ge svar på hur framtida behov av vård och behov kommer att se ut och hur de bäst skall ti...

• Sölve Elmståhl, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper Medicin i Malmö. Avdelningen för geriatrik
• Laura Fratiglioni, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Aging Research Center (ARC)
• Johan Sanmartin Berglund, Blekinge tekniska högskola, Institutionen för hälsa
• Mårten Lagergren, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
• Anders Wimo, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Publicerad: 2015-10-21