Upplevda förändringar i handlingsfriheter under COVID-19 pandemin: En svensk tvärsnittsstudie från juni 2020

Covid-19-pandemin har påverkat samhället på olika sätt, direkt genom sjukdom och dödlighet, och indirekt genom smittskyddsåtgärdernas inverkan på skola, arbete, fritid osv. Förståelsen för hur pandemin och åtgärderna för att begränsa den har påverkat livskvaliteten kan vara betydelsefullt för beslutsfattare.

Men för att kunna beakta olika komponenter av livskvalitet på ett jämförbart sätt behövs det ett robust ramverk, vilket den så kallade "capability approach" erbjuder. Denna ansats mäter livskvalitet i termer av handlingsfriheter till skillnad från traditionell "welfaristisk" nationalekonomi som mäter välbefinnande i termer av "utility".

I denna studie utgår vi från en lista över tio handlingsfriheter som föreslogs av en statlig offentlig utredning (SOU 2015:56) att vara särskilt relevanta för den svenska kontexten: Ekonomisk situation, Sociala relationer, Hälsa, Boende, Närområde, Yrke, Kunskap, Säkerhet, Tids-balans, och Politiska fri- och rättigheter.

Studien genomfördes i juni 2020 genom en webbaserad enkät som distribuerades till ett urval av 500 individer i Sverige från en kommersiell webbpanel (Cint), efter kvot-stratifiering utifrån befolkningens ålder, region, utbildning och kön.

Enkäten inleddes med en fråga om informerat samtycke, följt av frågor om respondenternas nuvarande situation utifrån de tio handlingsfriheterna (låg, medium, hög). Därefter följde frågor om upplevda förändringar i handlingsfriheterna under 2020 (dvs. den största delen av perioden med covid-19-pandemin), på en Likertskala med fem svarsalternativ (mycket mindre, mindre, oförändrat, mer, mycket mer). Enkäten avslutades med ett antal bakgrundsfrågor om socioekonomiska och demografiska förhållanden.

Att ta stora stickprov från kommersiella webbpaneler är administrativt sett enklare och snabbare än andra metoder som till exempel att direkt ta ett allmänt befolkningsstickprov. Även svarsfrekvens kan vara högre och datahantering enklare. Å andra sidan är det mindre transparent hur studierekryteringen gick till och gruppen av webbpaneldeltagarna kanske inte är representativ för befolkningen. Dessa begränsningar borde behållas i minnet när man ska analysera data och tyda resultat.

Uppgifterna samlades med en PHP-baserad webapplikation för enkäter (limesurvey version 4.2.2, https://www.limesurvey.org) som drivs från en server vid Umeå universitet. Uppgifterna samlades in anonymt. Visa mindre..