Visual estimates of blood loss by medical laypeople: Baseline data

SND-ID: 2020-42-1. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/jm2q-xq68

Tillhörande dokumentation

Citering

Skapare/primärforskare

Erik Prytz - Linköpings universitet orcid

Forskningshuvudman

Linköpings universitet - Institutionen för Datavetenskap rorId

Beskrivning

Detta dataset samlades in för en studie som undersökte lekmäns förmåga att göra bedömningar av storlek och allvarlighet av blodförlust. Data samlades in från 125 personer som bedömde blodförlusten på patienter i 78 filmer. Patientens kön, blodförlustvolymen, och kameraperspektivet manipulerade systematiskt.

Detta dataset har fyra variabler: volume estimate, volume error, response time, och classification. Varje variabel återfinns på varsin flik i excel-arket.

Det är 125 individer listade, en för varje rad och med ett unikt, anonymt ID. Tre individer saknar data för de variabler som ingår i detta dataset. Varje flik har också en kolumn för deltagarens kön (0 = man, 1 = kvinna), ålder i år, och perspektivet på de videofilmer deltagaren såg på (0 = vy uppifrån, 1 = vy framifrån).

För varje variabel finns därefter 24 kolumner med data för alla kombinationer av den skadade patientens kön (man eller kvinna) och de 12 blodförlustvolymer som användes (från 0 till 1900 ml). Varje kolumn har ett namn som beskriver kombinationen enligt följande struktur: M eller F för patientens kön (male och female,

... Visa mer..
Detta dataset samlades in för en studie som undersökte lekmäns förmåga att göra bedömningar av storlek och allvarlighet av blodförlust. Data samlades in från 125 personer som bedömde blodförlusten på patienter i 78 filmer. Patientens kön, blodförlustvolymen, och kameraperspektivet manipulerade systematiskt.

Detta dataset har fyra variabler: volume estimate, volume error, response time, och classification. Varje variabel återfinns på varsin flik i excel-arket.

Det är 125 individer listade, en för varje rad och med ett unikt, anonymt ID. Tre individer saknar data för de variabler som ingår i detta dataset. Varje flik har också en kolumn för deltagarens kön (0 = man, 1 = kvinna), ålder i år, och perspektivet på de videofilmer deltagaren såg på (0 = vy uppifrån, 1 = vy framifrån).

För varje variabel finns därefter 24 kolumner med data för alla kombinationer av den skadade patientens kön (man eller kvinna) och de 12 blodförlustvolymer som användes (från 0 till 1900 ml). Varje kolumn har ett namn som beskriver kombinationen enligt följande struktur: M eller F för patientens kön (male och female, respektive), understreck, därefter en siffra som visar blodförlust i ml. T.ex. är M_50 en manlig patient med 50 ml blodförlust och F_1100 en kvinnlig patient med 1100 ml blodförlust.

Variabeln volume estimate är deltagarens uppskattning av blodförlust i ml.
Variabeln volume error är uppskattningen minus den sanna volymen, i ml.
Variablen response time är tiden det tog för deltagaren att klassa blödningen som antingen livshotande eller icke-livshotande, i sekunder.
Variabeln classification är ett värde från 0 till 1 som visar hur frekvent deltagaren klassade just den kön-volym kombinationen som en livshotande blödning (av tre gånger). Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Medicinska lekmän (studenter på kandidatnivå vid ett amerikanskt universitet)

Studiedesign

Experimentell studie

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval

Deltagarna deltog i ett kontrollerat experiment där de tittade på en serie med 78 stycken filmklipp, 5 sekunder långa, som visade en person med en simulerad blödning. De ombads att så snabbt som möjligt klassificera videon som en livshotande eller inte livshotande blödning genom att trycka på en tangent på tangentbordet. Efter varje filmklipp ombads deltagaren att uppskatta hur stor blödningen var, klassificera allvarligheten av skadan samt, om de klassificerade videon som en livshotande blödning, att uppskatta hur många minuter det skulle ta för offret att dö från blödningen. Deltagarna fyllde också i ett demografiskt frågeformulär i slutet av experimentet. Hela experimentet tog mellan 40 och 60 minuter att genomföra.

Deltagarna var studenter vid ett stort universitet i sydöstra USA. Deltagare med tidigare medicinsk utbildning eller stop the bleed-utbildning uteslöts. Således var alla deltagare medicinska noviser utan tidigare erfarenhet.

Variablerna som varierades i filmerna var patientens kön (man eller kvinna), blodvolym (ml blod på golvet) och flödeshastigheten på blödningen (i ml per m

... Visa mer..
Deltagarna deltog i ett kontrollerat experiment där de tittade på en serie med 78 stycken filmklipp, 5 sekunder långa, som visade en person med en simulerad blödning. De ombads att så snabbt som möjligt klassificera videon som en livshotande eller inte livshotande blödning genom att trycka på en tangent på tangentbordet. Efter varje filmklipp ombads deltagaren att uppskatta hur stor blödningen var, klassificera allvarligheten av skadan samt, om de klassificerade videon som en livshotande blödning, att uppskatta hur många minuter det skulle ta för offret att dö från blödningen. Deltagarna fyllde också i ett demografiskt frågeformulär i slutet av experimentet. Hela experimentet tog mellan 40 och 60 minuter att genomföra.

Deltagarna var studenter vid ett stort universitet i sydöstra USA. Deltagare med tidigare medicinsk utbildning eller stop the bleed-utbildning uteslöts. Således var alla deltagare medicinska noviser utan tidigare erfarenhet.

Variablerna som varierades i filmerna var patientens kön (man eller kvinna), blodvolym (ml blod på golvet) och flödeshastigheten på blödningen (i ml per minut). Vidare skapades två videouppsättningar, en med en vy uppifrån (kamera placerad ovanför patienten) eller framifrån (kamera placerad mot patienten framifrån). I varje video var patienten klädd i blå, hydrofoba scrubs och satt mot en vit vägg. Det simulerade såret var inte synligt. Skådespelarna var placerade så att blodet flödade nedåt låret och bildade en pöl mellan benen. Samma manliga och kvinnliga skådespelare användes för alla videor. De använda flödeshastigheterna var 80, 200 och 400 ml / minut. De använda blodvolymerna var 0, 50, 100, 150, 200, 300, 400, 500, 700, 900, 1100 och 1900 ml. Kombinationen av tre flöden, 13 blodvolymer och två kön innebar att det var 78 videoklipp totalt.

För detta dataset har data kollapsats över flödeshastigheten och volymen 0 har uteslutits, vilket innebär att det finns 24 kombinationer (2 kön x 12 volymer). Data inkluderar responstiden för den initiala klassificeringen, klassificeringssvaret, volymuppskattningen och volymfelet (beräknat som skillnaden mellan den verkliga mängden och den uppskattade mängden blodförlust). Visa mindre..

Tidsperiod(er) som undersökts

2019-08-01 – 2019-12-31

Variabler

100

Antal individer/objekt

125

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Laboratorieexperiment
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2019-08-01 – 2019-12-31
  • Datakälla: Forskningsdata: Opublicerade, Forskningsdata
Geografisk täckning
Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för Datavetenskap

Medverkande

Mattias Lantz Cronqvist - Linköpings Universitet, Institutionen för Datavetenskap

Rachel Phillips - Old Dominion University, Department of Psychology

Marc Friberg - Linköpings Universitet, Katastrofmedicinskt Centrum

Carl-Oscar Jonson - Linköpings Universitet, Katastrofmedicinskt Centrum, och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper

Finansiering

  • Finansiär: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Annan klinisk medicin (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Tillämpad psykologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Publikationer
Publicerad: 2020-10-06
Senast uppdaterad: 2020-10-07