Skapare/primärforskare
Anna Månsdotter
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Kaspar Meili
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Lars Lindholm
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Beskrivning
Amartya Sen (1998 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) föreslår att mäta livskvalitet i termer av handlingsfrihet, dvs. vad individer kan göra eller vara, i motsats till att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka.
När förslaget ska användas i praktiken måste antalet möjliga handlingsfriheter begränsas, och dessutom kan betydelsen av handlingsfriheter skilja sig mellan olika kontexter. I Sverige är t.ex. tillgång till drickbart vatten självklart för de flesta, medan det i andra länder kan råda vattenbrist.
Syftet med studien var att samla information om vilka handlingsfriheter som betraktas särskilt viktiga i den svenska kontexten.
Utgångspunkten var 10 centrala handlingsfriheter som identifierades i en statlig offentlig utredning om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Dessa var: tidsutrymme, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, kunskap, livsmiljö, sysselsättning, sociala relationer, säkerhet, bostad.
Uppgifterna samlades in med en webbaserad enkät bland forskare och doktorander i hälsorelaterade ämnen
Språk
Engelska
Forskningshuvudman
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Medverkande
Björn Ekmann - Lund universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper
Inna Feldman - Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Anna-Karin Hurtig - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Lars Hagberg - Örebro universitet, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Finansiering
-
Finansiär:
Forte
- Diarienummer hos finansiär: 2014-145 and 2018-00143
Data innefattar personuppgifter
Nej
Analysenhet
Population
Forskare och studenter i hälsorelaterade ämnen från 5 svenska universitet
Tidsdimension
Urvalsmetod
- Cirka 100 från Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
- Cirka 550 från Medicinska fakulteten, Lunds universitet
- Cirka 40 från Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
- Cirka 180 från Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
- Cirka 70 från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Örebro
Antalet respondenter var 171, men 4 respondenter gav inte uttryckligen sitt informerade samtycke om att delta i studien. Det resulterade i en svarsfrekvens på cirka 20 % (167/830)
Vi mejlade inbjudan, med information och en länk till webbstudien, den 28e maj 2016. Detta följdes av en påminnelse via mejl den 15 juni 2016.
Tidsperiod(er) som undersökts
2016-05-28 – 2016-06-20
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Lägsta geografiska enhet
Land
Högsta geografiska enhet
Land
Månsdotter, A., Ekman, B., Meili, K. W., Feldman, I., Hagberg, L., Hurtig, A.-K., & Lindholm, L. (2020). Towards capability-adjusted life years in public health and social welfare : Results from a Swedish survey on ranking capabilities. PLoS ONE, 15(12), Article e0242699. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699
URN:
urn:nbn:se:oru:diva-87752
DOI:
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
Ladda ner data
Tillhörande dokumentation
Version 1
https://doi.org/10.5878/r2nm-zc35
Citering
Ladda ner citering
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Text
Skapare/primärforskare
Anna Månsdotter
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Kaspar Meili
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Lars Lindholm
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Nyckelord
Variabler
17
Antal individer/objekt
167
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
20%
Licens
