Capability ranking among health care related researchers and students at 5 Swedish universities

SND-ID: 2020-81-1. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/r2nm-zc35

Citering

Skapare/primärforskare

Anna Månsdotter - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Kaspar Meili - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Lars Lindholm - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Forskningshuvudman

Umeå universitet - Institutionen för epidemiologi och global hälsa rorId

Beskrivning

Amartya Sen (1998 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) föreslår att mäta livskvalitet i termer av handlingsfrihet, dvs. vad individer kan göra eller vara, i motsats till att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka.

När förslaget ska användas i praktiken måste antalet möjliga handlingsfriheter begränsas, och dessutom kan betydelsen av handlingsfriheter skilja sig mellan olika kontexter. I Sverige är t.ex. tillgång till drickbart vatten självklart för de flesta, medan det i andra länder kan råda vattenbrist.
Syftet med studien var att samla information om vilka handlingsfriheter som betraktas särskilt viktiga i den svenska kontexten.

Utgångspunkten var 10 centrala handlingsfriheter som identifierades i en statlig offentlig utredning om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Dessa var: tidsutrymme, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, kunskap, livsmiljö, sysselsättning, sociala relationer, säkerhet, bostad.

Uppgifterna samlades in med en webbaserad enkät bland forskare och doktorander i hälsorelaterade ämnen v

... Visa mer..
Amartya Sen (1998 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) föreslår att mäta livskvalitet i termer av handlingsfrihet, dvs. vad individer kan göra eller vara, i motsats till att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka.

När förslaget ska användas i praktiken måste antalet möjliga handlingsfriheter begränsas, och dessutom kan betydelsen av handlingsfriheter skilja sig mellan olika kontexter. I Sverige är t.ex. tillgång till drickbart vatten självklart för de flesta, medan det i andra länder kan råda vattenbrist.
Syftet med studien var att samla information om vilka handlingsfriheter som betraktas särskilt viktiga i den svenska kontexten.

Utgångspunkten var 10 centrala handlingsfriheter som identifierades i en statlig offentlig utredning om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Dessa var: tidsutrymme, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, kunskap, livsmiljö, sysselsättning, sociala relationer, säkerhet, bostad.

Uppgifterna samlades in med en webbaserad enkät bland forskare och doktorander i hälsorelaterade ämnen vid fem svenska universitet. Deltagarna fick i uppdrag att rangordna de 10 handlingsfriheterna. Data består av 10 unika rang för varje handlingsfrihet, samt uppgifter om kön, ålder och forskningsområde. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Forskare och studenter i hälsorelaterade ämnen från 5 svenska universitet

Tidsdimension

Urvalsmetod

Icke-sannolikhetsurval: tillgänglighetsurval
Icke-sannolikhetsurval: syftesurval
Studiepopulationen bestod av ett tillgängligt urval av svensktalande forskare och doktorander vid fem svenska universitet, totalt cirka 830 potentiella respondenter:
- Cirka 100 från Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
- Cirka 550 från Medicinska fakulteten, Lunds universitet
- Cirka 40 från Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
- Cirka 180 från Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
- Cirka 70 från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Örebro
Antalet respondenter var 171, men 4 respondenter gav inte uttryckligen sitt informerade samtycke om att delta i studien. Det resulterade i en svarsfrekvens på cirka 20 % (167/830)
Vi mejlade inbjudan, med information och en länk till webbstudien, den 28e maj 2016. Detta följdes av en påminnelse via mejl den 15 juni 2016.

Tidsperiod(er) som undersökts

2016-05-28 – 2016-06-20

Variabler

17

Antal individer/objekt

167

Svarsfrekvens/deltagarfrekvens

20%

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: webbaserat
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2016-05-28 – 2016-06-20
  • Datakälla: Forskningsdata, Forskningsdata: Opublicerade
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Lägsta geografiska enhet

Land

Högsta geografiska enhet

Land

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Medverkande

Björn Ekmann - Lund universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper

Inna Feldman - Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Lars Hagberg - Örebro universitet, Universitetssjukvårdens forskningscentrum

Anna-Karin Hurtig - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Finansiering

  • Finansiär: Forte rorId
  • Diarienummer hos finansiär: 2014-145 and 2018-00143
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Nationalekonomi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Filosofi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Publikationer

Månsdotter, A., Ekman, B., Meili, K. W., Feldman, I., Hagberg, L., Hurtig, A.-K., & Lindholm, L. (2020). Towards capability-adjusted life years in public health and social welfare : Results from a Swedish survey on ranking capabilities. PLoS ONE, 15(12), Article e0242699. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699
URN: urn:nbn:se:oru:diva-87752
DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2020-11-16
Senast uppdaterad: 2020-12-08