Capability ranking among health care related researchers and students at 5 Swedish universities

Skapare/primärforskare

Anna Månsdotter - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Kaspar Meili - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Lars Lindholm - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Beskrivning

Amartya Sen (1998 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) föreslår att mäta livskvalitet i termer av handlingsfrihet, dvs. vad individer kan göra eller vara, i motsats till att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka.

När förslaget ska användas i praktiken måste antalet möjliga handlingsfriheter begränsas, och dessutom kan betydelsen av handlingsfriheter skilja sig mellan olika kontexter. I Sverige är t.ex. tillgång till drickbart vatten självklart för de flesta, medan det i andra länder kan råda vattenbrist.
Syftet med studien var att samla information om vilka handlingsfriheter som betraktas särskilt viktiga i den svenska kontexten.

Utgångspunkten var 10 centrala handlingsfriheter som identifierades i en statlig offentlig utredning om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Dessa var: tidsutrymme, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, kunskap, livsmiljö, sysselsättning, sociala relationer, säkerhet, bostad.

Uppgifterna samlades in med en webbaserad enkät bland forskare och doktorander i hälsorelaterade ämnen

... Visa mer..

Skapare/primärforskare

Anna Månsdotter - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Kaspar Meili - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Lars Lindholm - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Medverkande

Björn Ekmann - Lund universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper

Inna Feldman - Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Anna-Karin Hurtig - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Lars Hagberg - Örebro universitet, Universitetssjukvårdens forskningscentrum

Identifierare

SND-ID: 2020-81

Beskrivning

Amartya Sen (1998 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) föreslår att mäta livskvalitet i termer av handlingsfrihet, dvs. vad individer kan göra eller vara, i motsats till att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka.

När förslaget ska användas i praktiken måste antalet möjliga handlingsfriheter begränsas, och dessutom kan betydelsen av handlingsfriheter skilja sig mellan olika kontexter. I Sverige är t.ex. tillgång till drickbart vatten självklart för de flesta, medan det i andra länder kan råda vattenbrist.
Syftet med studien var att samla information om vilka handlingsfriheter som betraktas särskilt viktiga i den svenska kontexten.

Utgångspunkten var 10 centrala handlingsfriheter som identifierades i en statlig offentlig utredning om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Dessa var: tidsutrymme, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, kunskap, livsmiljö, sysselsättning, sociala relationer, säkerhet, bostad.

Uppgifterna samlades in med en webbaserad enkät bland forskare och doktorander i hälsorelaterade ämnen

... Visa mer..

Språk

Engelska

Tidsperiod(er) som undersökts

2016-05-28 — 2016-06-20

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Lägsta geografiska enhet

Land

Högsta geografiska enhet

Land

Analysenhet

Population

Forskare och studenter i hälsorelaterade ämnen från 5 svenska universitet

Tidsdimension

Urvalsmetod

Icke-sannolikhetsurval: tillgänglighetsurval
Icke-sannolikhetsurval: syftesurval
Studiepopulationen bestod av ett tillgängligt urval av svensktalande forskare och doktorander vid fem svenska universitet, totalt cirka 830 potentiella respondenter:
- Cirka 100 från Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
- Cirka 550 från Medicinska fakulteten, Lunds universitet
- Cirka 40 från Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
- Cirka 180 från Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
- Cirka 70 från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Örebro
Antalet respondenter var 171, men 4 respondenter gav inte uttryckligen sitt informerade samtycke om att delta i studien. Det resulterade i en svarsfrekvens på cirka 20 % (167/830)
Vi mejlade inbjudan, med information och en länk till webbstudien, den 28e maj 2016. Detta följdes av en påminnelse via mejl den 15 juni 2016.

Data innefattar personuppgifter

Nej

Finansiering

Finansiär: Forte rorid

Diarienummer hos finansiär: 2014-145 and 2018-00143

Kontakt för frågor om data

Tillhörande dokumentation

Ladda ner metadata

Publikationer

Månsdotter, A., Ekman, B., Meili, K. W., Feldman, I., Hagberg, L., Hurtig, A.-K., & Lindholm, L. (2020). Towards capability-adjusted life years in public health and social welfare : Results from a Swedish survey on ranking capabilities. PLoS ONE, 15(12), Article e0242699. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699
URN: urn:nbn:se:oru:diva-87752
DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Version 1

Ladda ner citering

Ladda ner data

Licens

Creative Commons  Erkännande-Dela Lika 4.0 Internationell (CC BY-SA 4.0)

Capability ranking among health care related researchers and students at 5 Swedish universities

Citering

Anna Månsdotter, Kaspar Meili, Lars Lindholm. Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa (2020). <em>Capability ranking among health care related researchers and students at 5 Swedish universities</em>. Svensk nationell datatjänst. Version 1. <a href="https://doi.org/10.5878/r2nm-zc35">https://doi.org/10.5878/r2nm-zc35</a>

Skapare/primärforskare

Anna Månsdotter - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Kaspar Meili - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Lars Lindholm - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa orcid

Nyckelord

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Text

Datainsamling

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: webbaserat

Tidsperiod(er) för datainsamling: 2016-05-28 — 2016-06-20

Datakälla: Forskningsdata, Forskningsdata: Opublicerade

Variabler

17

Antal individer/objekt

167

Svarsfrekvens/deltagarfrekvens

20

Publicerad: 2020-11-16
Senast uppdaterad: 2020-12-08