Mediebarometern 2019

SND-ID: 2021-205

Den här studien är en del av samlingen Mediebarometern

Skapare/primärforskare

Karin Hellingwerf-Björkqvist - Göteborgs universitet, Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

Jonas Ohlsson - Göteborgs universitet, Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning orcid

Beskrivning

Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distri­butionsteknik. Syftet från starten har varit att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekon­sumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer en­skilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år.

Till skillnad från tidigare års undersökningar bygger Mediebarometern 2019 på svar insamlade via en kombinerad webb­- och telefonunder­sökning. Till och med 2018 genomfördes Mediebarometern som en renodlad telefonundersökning.

Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställ

... Visa mer..

Språk

Svenska

Huvudman, medverkande och finansiering

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet

Ansvarig institution/enhet

Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

Finansiering

  • Finansiär: Kulturdepartementet
Skyddsvärde och etikprövning

Data innefattar personuppgifter

Nej

Metod och tidsperiod

Analysenhet

Population

Personer i åldrarna 9-79 år

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval

Tidsperiod(er) som undersökts

2019-02-01 – 2019-12-15

Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Högsta geografiska enhet

Land

Ämnesområde och nyckelord
Publikationer

Nordicom Sverige. 2020. Mediebarometern 2019, Göteborg: Nordicom.
ISBN: 978-91-88855-23-7
URN: urn:nbn:se:norden:org:diva-9790

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Dataset
Mediebarometern 2019

Version 1

Citering

Karin Hellingwerf-Björkqvist, Jonas Ohlsson. Göteborgs universitet (2022). Mediebarometern 2019. Svensk nationell datatjänst. Version 1. https://doi.org/10.5878/9q88-vr90

Ladda ner citering

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Karin Hellingwerf-Björkqvist - Göteborgs universitet, Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

Jonas Ohlsson - Göteborgs universitet, Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning orcid

Tidsperiod(er) som undersökts

2019-02-01 – 2019-12-15

Datainsamling 1

  • Insamlingsmetod: Övrigt
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2019-02-01–2019-06-30
  • Datainsamlare: Nordicom
  • Instrument: Webbenkät (Frågeformulär) - Webbaserat frågeformulär om medievanor
  • Instrument: Telefonintervjuer (Frågeformulär) - Uppföljning med hjälp av telefonintervjuer till dem som ej besvarat enkäten på webben.
  • Datakälla: Befolkningsgrupp

Datainsamling 2

  • Insamlingsmetod: Övrigt
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2019-08-10–2019-12-15
  • Datainsamlare: Nordicom
  • Instrument: Webbenkät (Frågeformulär) - Webbaserat frågeformulär om medievanor
  • Instrument: Telefonintervjuer (Frågeformulär) - Uppföljning med hjälp av telefonintervjuer till dem som ej besvarat enkäten på webben
  • Datakälla: Befolkningsgrupp

Variabler

182

Antal individer/objekt

6011

Svarsfrekvens/deltagarfrekvens

24%

24 procent av bruttourvalet. Undersökningen är designad för att få så god representativitet som möjligt. Det innebär att urvals­storleken på vissa undergrupper av befolkningen har skalats upp, medan andra har skalats ner. De bakgrundsfaktorer som har beaktats i utformningen av kvoturvalet är ålder, kön och län.

Hemsida

Publicerad: 2022-12-07