Tillbaka till sökresultat

PERMTHAW dataset 1, inklusive markbiokemiska, växthusgasflödes- och mikrobiologiska data från de två tuvullstundralokalerna Latnjajaure och Corrvosjávri i norra Sverige

SND-ID: 2021-290-1. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/q65n-vv46

Ladda ner alla filer

2021-290-1-1.zip (~21.43 MB)

Citering

Alternativ titel

PERMTHAW

Skapare/primärforskare

Mats P. Björkman - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper orcid

Christoph Keuschnig - École Centrale de Lyon, Environmental Microbial Genomics, Laboratoire Ampère orcid

Robert G. Björk - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper orcid

Catherine Larose - École Centrale de Lyon, Environmental Microbial Genomics, Laboratoire Ampère orcid

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet - Institutionen för geovetenskaper rorId

Beskrivning

Permafrostjord innehåller cirka 1672 petagram kol (C), dubbelt så mycket som i den nuvarande atmosfären, och utgör 50% av all världens markbundna kol. I och med den nuvarande klimatförändringen upplever dessa nordliga områden ökade temperaturer, mer än någon annan region, med upptining av permafrosten som följd. Sådan upptining av permafrost frigör gammalt organiskt material som har lagrats i de frysta jordarna under århundraden. Efter mikrobiell nedbrytning kan detta organiska material släppas ut till atmosfären som koldioxid (CO2) och metan (CH4), vilket ytterligare påverkar klimatsystemen. Således leder ett förändrat klimat till stora förändringar av kolbalansen i Arktis. Forskning fram till idag har dock mest fokuserat på effekterna just under upptiningen av permafrosten och tidshorisonten omedelbart efter detta. Detta projekt syftar till att förstå framtiden som väntar, efter upptiningen och etableringen av nya icke-permafrost-ekosystem, och hur den förutspådda klimatvariationen kommer att påverka dessa jordar under kommande decennier. Genom att använda en naturlig förekommande permafrost

... Visa mer..
Permafrostjord innehåller cirka 1672 petagram kol (C), dubbelt så mycket som i den nuvarande atmosfären, och utgör 50% av all världens markbundna kol. I och med den nuvarande klimatförändringen upplever dessa nordliga områden ökade temperaturer, mer än någon annan region, med upptining av permafrosten som följd. Sådan upptining av permafrost frigör gammalt organiskt material som har lagrats i de frysta jordarna under århundraden. Efter mikrobiell nedbrytning kan detta organiska material släppas ut till atmosfären som koldioxid (CO2) och metan (CH4), vilket ytterligare påverkar klimatsystemen. Således leder ett förändrat klimat till stora förändringar av kolbalansen i Arktis. Forskning fram till idag har dock mest fokuserat på effekterna just under upptiningen av permafrosten och tidshorisonten omedelbart efter detta. Detta projekt syftar till att förstå framtiden som väntar, efter upptiningen och etableringen av nya icke-permafrost-ekosystem, och hur den förutspådda klimatvariationen kommer att påverka dessa jordar under kommande decennier. Genom att använda en naturlig förekommande permafrostnedbrytningstransekt undersöker detta projekt hur kolcykeln förändras efter upptining.

Platsbeskrivning:
Två tuvullstundralokaler användes i denna studie: vid sjön Latnjajaure (68°21,2'N, 18°29,3'E och 981 m ö.h.) och vid sjön Corrvosjávri (68°24.9'N, 18°38.1'E och 814 m) asl). Båda platserna och den inledande vegetationsbeskrivningen och metoden för vegetationsundersökning (upprepas i denna studie) beskrivs i Molau 2010.
På varje plats installerades 9 jordkragar (diameter 20 cm) i grupper om tre för växthusgasmätningar.

Data:
Vegetationsdata, se Molau 2010.
CH4- och CO2-mätningar utfördes med en ultraportabel växthusgasanalysator (Los Gatos Research, San Jose, Kalifornien, USA) ansluten till en transparent kammare (höjd: 20 cm, diameter 20 cm).
Jordtemperaturer (handhållen termometer) och markfuktighet (Delta-T-anordning) mättes tillsammans med varje flödesmätning.
Jordtemperaturer mättes också (-2 och -30 cm) med hjälp av en jordsond och vid TinyTag-logger och användes för jämförelse mellan lokalerna med medelvärden för varje mätperiod.
Biogeokemiska och mikrobiella data: Jordprover togs vid ytan (0-5 cm) och djupare ner (15-30 cm) i marken med hjälp av en jordprovtagare varannan vecka under växtsäsongen 2017. Växthusgasmätningar utfördes varannan vecka även under växtsäsongerna 2016 och 2018.

Molau U. 2010. Long-term impacts of observed and induced climate change on tussock tundra near its southern limit in northern Sweden. Plant Ecol Divers 3:29–34.

Format:
.xlsx och arkvis semikolonseparerad .csv (UTF-8).
Där det är möjligt har verbosa kolumnnamn använts. Readmetabell finns för markdatans kolumner. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Tidsperiod(er) som undersökts

2016 – 2018

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige, Arktis

Geografisk beskrivning: Post-permafrost, Arctic, Alpine

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för geovetenskaper

Medverkande

Bo Elberling - Københavns Universitet, Center for Permafrost (CENPERM), Department of Geosciences and Natural Resource Management orcid

Argus Pesqueda - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper

Stéphane Doleac - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper

Leif Klemedtsson - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper orcid

Mario Rudner - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper

Finansiering 1

  • Finansiär: Horizon 2020 Framework Programme - Marie Skłodowska-Curie Individual Fellowships (IF-EF)
  • Diarienummer hos finansiär: 657627
  • Projektnamn på ansökan: Permafrost thaw – decadal responses to climate change

Finansiering 2

  • Finansiär: Helge Ax:son Johnsons stiftelse

Finansiering 3

  • Finansiär: Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning rorId

Finansiering 4

  • Finansiär: FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) rorId
  • Diarienummer hos finansiär: 2016-01187
  • Projektnamn på ansökan: Thawing permafrost soils – long-term impacts on ecosystems carbon and nitrogen dynamics

Finansiering 5

  • Finansiär: Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelser rorId
... Visa mer..

Finansiering 1

  • Finansiär: Horizon 2020 Framework Programme - Marie Skłodowska-Curie Individual Fellowships (IF-EF)
  • Diarienummer hos finansiär: 657627
  • Projektnamn på ansökan: Permafrost thaw – decadal responses to climate change

Finansiering 2

  • Finansiär: Helge Ax:son Johnsons stiftelse

Finansiering 3

  • Finansiär: Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning rorId

Finansiering 4

  • Finansiär: FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) rorId
  • Diarienummer hos finansiär: 2016-01187
  • Projektnamn på ansökan: Thawing permafrost soils – long-term impacts on ecosystems carbon and nitrogen dynamics

Finansiering 5

  • Finansiär: Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelser rorId

Finansiering 6

  • Finansiär: BECC - Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate

Finansiering 7

  • Finansiär: SITES - Swedish Infrastructure for Ecosystem Science

Finansiering 8

  • Finansiär: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse rorId
Visa mindre..
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Klimatforskning (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Miljövetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Mikrobiologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Ekologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Biologi och ekologi (INSPIRE topic categories)

Miljö (INSPIRE topic categories)

Nyckelord

Methane, Permafrost melt, Permafrost/methane release, Koldioxid, Klimat, Alifatisk förening, Mikrobiologi, Permafrost ecosystem, Anläggningar för miljöövervakning, Naturtyper och biotoper, Mark

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Molau, U. (2010). Long-term impacts of observed and induced climate change on tussock tundra near its southern limit in northern Sweden. In PLANT ECOLOGY & DIVERSITY (Vol. 3, Issue 1, pp. 29–34).
DOI: https://doi.org/10.1080/17550874.2010.487548

Keuschnig, C., Larose, C., Rudner, M., Pesqueda, A., Doleac, S., Elberling, B., Björk, R. G., Klemedtsson, L., & Björkman, M. P. (2022). Reduced methane emissions in former permafrost soils driven by vegetation and microbial changes following drainage. Global Change Biology, 00, 1– 15. https://doi.org/10.1111/gcb.16137
DOI: https://doi.org/10.1111/gcb.16137

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

SND Logo

Versioner

Version 1. 2022-03-07

Version 1: 2022-03-07

DOI: https://doi.org/10.5878/q65n-vv46

Kontakt för frågor om data

Mats Björkman

mats.bjorkman@gu.se

Publicerad: 2022-03-07