Alternativ titel
PERMTHAW
Skapare/primärforskare
Mats P. Björkman
- Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Christoph Keuschnig
- École Centrale de Lyon, Environmental Microbial Genomics, Laboratoire Ampère
Catherine Larose
- École Centrale de Lyon, Environmental Microbial Genomics, Laboratoire Ampère
Robert G. Björk
- Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Beskrivning
Permafrostjord innehåller cirka 1672 petagram kol (C), dubbelt så mycket som i den nuvarande atmosfären, och utgör 50% av all världens markbundna kol. I och med den nuvarande klimatförändringen upplever dessa nordliga områden ökade temperaturer, mer än någon annan region, med upptining av permafrosten som följd. Sådan upptining av permafrost frigör gammalt organiskt material som har lagrats i de frysta jordarna under århundraden. Efter mikrobiell nedbrytning kan detta organiska material släppas ut till atmosfären som koldioxid (CO2) och metan (CH4), vilket ytterligare påverkar klimatsystemen. Således leder ett förändrat klimat till stora förändringar av kolbalansen i Arktis. Forskning fram till idag har dock mest fokuserat på effekterna just under upptiningen av permafrosten och tidshorisonten omedelbart efter detta. Detta projekt syftar till att förstå framtiden som väntar, efter upptiningen och etableringen av nya icke-permafrost-ekosystem, och hur den förutspådda klimatvariationen kommer att påverka dessa jordar under kommande decennier. Genom att använda en naturlig förekommande permafrost
... Visa mer..Språk
Engelska
Forskningshuvudman
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för geovetenskaper
Medverkande
Bo Elberling
- Københavns Universitet, Center for Permafrost (CENPERM), Department of Geosciences and Natural Resource Management
Argus Pesqueda - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Stéphane Doleac - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Leif Klemedtsson
- Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Mario Rudner - Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Finansiering 1
- Finansiär: Horizon 2020 Framework Programme - Marie Skłodowska-Curie Individual Fellowships (IF-EF)
- Diarienummer hos finansiär: 657627
- Projektnamn på ansökan: Permafrost thaw – decadal responses to climate change
Finansiering 2
- Finansiär: Helge Ax:son Johnsons stiftelse
Finansiering 3
-
Finansiär:
Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning
Finansiering 4
-
Finansiär:
FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)
- Diarienummer hos finansiär: 2016-01187
- Projektnamn på ansökan: Thawing permafrost soils – long-term impacts on ecosystems carbon and nitrogen dynamics
Finansiering 5
-
Finansiär:
Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelser
Data innefattar personuppgifter
Nej
Tidsperiod(er) som undersökts
2016 – 2018
Forskningsområde
Klimatforskning, Miljövetenskap, Mikrobiologi, Ekologi
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Biologi och ekologi, Miljö
(INSPIRE ämnesklassificering)
Sortera på namn | Sortera efter år
Molau, U. (2010). Long-term impacts of observed and induced climate change on tussock tundra near its southern limit in northern Sweden. In PLANT ECOLOGY & DIVERSITY (Vol. 3, Issue 1, pp. 29–34).
DOI:
https://doi.org/10.1080/17550874.2010.487548
Keuschnig, C., Larose, C., Rudner, M., Pesqueda, A., Doleac, S., Elberling, B., Björk, R. G., Klemedtsson, L., & Björkman, M. P. (2022). Reduced methane emissions in former permafrost soils driven by vegetation and microbial changes following drainage. Global Change Biology, 00, 1– 15. https://doi.org/10.1111/gcb.16137
DOI:
https://doi.org/10.1111/gcb.16137
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
Ladda ner data
Beskrivning
Platsbeskrivning:
Två tuvullstundralokaler användes i denna studie: vid sjön Latnjajaure (68°21,2'N, 18°29,3'E och 981 m ö.h.) och vid sjön Corrvosjávri (68°24.9'N, 18°38.1'E och 814 m) asl). Båda platserna och den inledande vegetationsbeskrivningen och metoden för vegetationsundersökning (upprepas i denna studie) beskrivs i Molau 2010.
På varje plats installerades 9 jordkragar (diameter 20 cm) i grupper om tre för växthusgasmätningar.
Data:
Vegetationsdata, se Molau 2010.
CH4- och CO2-mätninga
Version 1
https://doi.org/10.5878/q65n-vv46
Citering
Ladda ner citering
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Skapare/primärforskare
Mats P. Björkman
- Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Christoph Keuschnig
- École Centrale de Lyon, Environmental Microbial Genomics, Laboratoire Ampère
Robert G. Björk
- Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper
Catherine Larose
- École Centrale de Lyon, Environmental Microbial Genomics, Laboratoire Ampère
Tidsperiod(er) som undersökts
2016 – 2018
Licens
