Ett initiativ att utveckla goda år i Sverige: Frekvensord

Dessa data är en del av ett projekt som utvecklar måttet ”Goda År” för förhållanden som återspeglar den svenska kontexten. Måttet baserar på sex frågor som mäter livskvalitet i termer av handlingsfrihet, och kommer främst att användas vid en ekonomisk analys av folkhälso- och välfärdsinsatser.

Den vanligaste metoden i svenska kommuner för att analysera folkhälso- och välfärdsinsatser är att mäta kostnader och eventuella minskande kostnader (”besparingar”), vilket medför en risk att interventioner som kortsiktigt ger mätbara besparingar prioriteras framför sådana som på lång sikt ökar välfärden. ”Goda År” ger en möjlighet att systematiskt mäta förändringar i välfärd till följd av interventioner, och till exempel jämföra värdet av förbättrade skolor med värdet av rehabilitering av missbrukare.

Att mäta livskvalitet i form av handlingsfriheter, eller kapabilitet, föreslogs av Amartya Sen. Den undersöker vad individer kan göra eller vara istället för att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka. Amartya Sen belönades för sin forskning 1998 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk veten

... Visa mer..

Dessa data är en del av ett projekt som utvecklar måttet ”Goda År” för förhållanden som återspeglar den svenska kontexten. Måttet baserar på sex frågor som mäter livskvalitet i termer av handlingsfrihet, och kommer främst att användas vid en ekonomisk analys av folkhälso- och välfärdsinsatser.

Den vanligaste metoden i svenska kommuner för att analysera folkhälso- och välfärdsinsatser är att mäta kostnader och eventuella minskande kostnader (”besparingar”), vilket medför en risk att interventioner som kortsiktigt ger mätbara besparingar prioriteras framför sådana som på lång sikt ökar välfärden. ”Goda År” ger en möjlighet att systematiskt mäta förändringar i välfärd till följd av interventioner, och till exempel jämföra värdet av förbättrade skolor med värdet av rehabilitering av missbrukare.

Att mäta livskvalitet i form av handlingsfriheter, eller kapabilitet, föreslogs av Amartya Sen. Den undersöker vad individer kan göra eller vara istället för att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka. Amartya Sen belönades för sin forskning 1998 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

För att välja ut handlingsfriheter genomförde vi en Delfiprocess med deltagare från framför allt ideella organisationer. Utgångspunkten var de tio handlingsfriheter som en svensk offentlig utredning 2015 föreslog (SOU 2015:56). Genom Delfiprocessen blev sex av de tio handlingsfriheterna utvalda: ekonomi och bostad, nära relationer, hälsa, sysselsättning, säkerhet, samt medborgerliga och politiska rättigheter.

Med det här datasetet undersökte vi hur olika formuleringar av handlingsfriheter påverkade svarsmönstret. Vi prövade hur tre olika formuleringar av var och en av de sex handlingsfriheterna påverkade svarsfördelningen. Skillnaden mellan de tre versionerna var hur omfattande de sex handlingsfriheterna beskrevs och varje version besvarades av ett oberoende befolkningsstickprov. Till exempel fanns det de tre följande alternativen för att besvara kvalitén av hälsan:

-A: ”Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som alltid tillåter mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill.”
-B: "Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som nästan alltid (säg minst 95% av alla dagar) tillåter mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill.
-C: "Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som för det mesta tillåter (säg minst 90% av alla dagar) mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill."

Enkäten innehöll också frågor om ”ojämlikhetsaversion” för hälsa, lön och utbildning.

Den slutliga formuleringen av en handlingsfrihet gjordes mot bakgrunden av svarsmönstret i enkäten, men det beaktades också normativa överväganden som till exempel kommer till uttryck i lagar eller policys. Om det var obetydliga skillnader i svarsmönster mellan de tre alternativen valde vi alternativ A.

Studien genomfördes i juni 2020 genom en webbaserad enkät som distribuerades till ett urval av 500 individer i Sverige från en kommersiell webbpanel (Cint), efter kvot-stratifiering utifrån befolkningens ålder, region, utbildning och kön.

Enkäten inleddes med en fråga om informerat samtycke, följt av frågor om respondenternas nuvarande situation utifrån de tio handlingsfriheterna (låg, medium, och hög). Därefter följde frågor om upplevda förändringar i handlingsfriheterna under 2020 (dvs. den största delen av perioden med covid-19-pandemin), på en Likert skala med fem svarsalternativ (mycket mindre, mindre, oförändrat, mer, mycket mer). Enkäten avslutades med ett antal bakgrundsfrågor om socioekonomiska och demografiska förhållanden.

Att ta stora stickprov från kommersiella webbpaneler är administrativt sett enklare och snabbare än andra metoder som till exempel att direkt ta ett allmänt befolkningsstickprov. Även svarsfrekvensen kan vara högre och datahanteringen enklare. Å andra sidan är det mindre transparent hur studierekryteringen gick till och gruppen av webbpaneldeltagarna kanske inte är representativ för befolkningen. Dessa begränsningar borde behållas i minnet när man ska analysera dessa data och tyda våra resultat. Visa mindre..