Inventeringsdata för fåglar, mossor, lavar och kärlväxter från 40 tall- och granbestånd i Sydsverige

SND-ID: 2023-18-1.

Åtkomst till data via

Tillhörande dokumentation

Citering

Alternativ titel

Data used for the study: The potential implications of shortened rotation length for forest birds, bryophytes, lichens and vascular plants: Example from southern Swedish production forests

Skapare/primärforskare

Lisa Petersson - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap orcid

Delphine Lariviere - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap orcid

Emma Holmström - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap orcid

Matts Lindbladh - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap orcid

Adam Felton - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap orcid

Forskningshuvudman

Sveriges lantbruksuniversitet - Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap rorId

Diarienummer hos huvudman

SLU.ess.2023.4.4.IÄ-1

Beskrivning

Syftet med datainsamlingen var att undersöka skillnader i biologisk mångfald mellan två olika ålderskategorier av produktionsskogsbestånd. Inventeringarna ufördes mellan 2016-2017 i fyrtio brukade produktionsbestånd i södra Sverige. Bestånden domineras av två olika träslag: tall och gran och tillhör två olika ålderskategorier: 55 (+/- 5) och 80 (+/- 5) år. Totalt finns inventerad data för tio bestånd av varje kategori (trädslag och ålderskategori). Det finns fyra olika dataset med artdata: fåglar, mossor, epifytiska lavar och kärlväxter. Det finns också ett dataset med beståndsstrukturer. De fem dataseten kan analyseras tillsammans genom att använda ett gemensamt bestånds ID som finns i alla filer.
Data består av befintlighetsdata (1/0) för de olika bestånden. Totalt innehåller dataseten uppgifter om 26 fågelarter, 84 mossarter, 57 lavarter och 102 kärlväxtarter.

Filerna består av 5 separata datamatriser i .csv-format (kommaseparerad). Dataset 'bird.csv' har 40 rader och 29 kolumner. Dataset 'bryophyte.csv' har 40 rader och 87 kolumner. Dataset 'epilichen.csv' har 40 rader och 60 kolumner. Da

... Visa mer..
Syftet med datainsamlingen var att undersöka skillnader i biologisk mångfald mellan två olika ålderskategorier av produktionsskogsbestånd. Inventeringarna ufördes mellan 2016-2017 i fyrtio brukade produktionsbestånd i södra Sverige. Bestånden domineras av två olika träslag: tall och gran och tillhör två olika ålderskategorier: 55 (+/- 5) och 80 (+/- 5) år. Totalt finns inventerad data för tio bestånd av varje kategori (trädslag och ålderskategori). Det finns fyra olika dataset med artdata: fåglar, mossor, epifytiska lavar och kärlväxter. Det finns också ett dataset med beståndsstrukturer. De fem dataseten kan analyseras tillsammans genom att använda ett gemensamt bestånds ID som finns i alla filer.
Data består av befintlighetsdata (1/0) för de olika bestånden. Totalt innehåller dataseten uppgifter om 26 fågelarter, 84 mossarter, 57 lavarter och 102 kärlväxtarter.

Filerna består av 5 separata datamatriser i .csv-format (kommaseparerad). Dataset 'bird.csv' har 40 rader och 29 kolumner. Dataset 'bryophyte.csv' har 40 rader och 87 kolumner. Dataset 'epilichen.csv' har 40 rader och 60 kolumner. Dataset 'vascularpl.csv' har 40 rader och 105 kolumner. Dataset 'stand_structures.csv' har 40 rader och 7 kolumner.
Alla data set har en kolumn som heter "stand" och som innehåller bestånds-ID. Dessa kan användas för att koppla ihop de olika datamatriserna. Information om träslag och ålderskategori finns också i datat. Engelska artnamn används till fåglarna. Vetenskapliga namn används för kärlväxter (Dyntaxa 2019), mossor (Hallingbäck 2006) och lavar (Santesson's Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi 2020).

Data samlades in under sommaren 2016 (fåglar, mossor, kärlväxter och skogsdata) och under sommaren 2017 (lavar och skogsdata). Datat innehåller information från fyrtio bestånd. I varje bestånd inventerades mossor och kärlväxter i 10 provytor som var 100m2 stora och tio träd inventerades på lavar (inklusive grenar, upp till 2 m). Fåglar inventerades i fyra provytor per bestånd. Provytornas radie var 40 meter. Förekomst data (1/0) för hela beståndet visas i data setet (alltså vilka arter som hittats i beståndet när alla ytor/träd lagts samman). SKogliga strukturer mättes in i ytor inom 10-15 m radie i tio ytor per bestånd, förutom död ved som mättes in i 100 m2 stora ytor. Datasetet 'stand_structures' visar hektarvärden baserat på medelvärde från de tio ytorna/bestånd. Kolumnnamnens betydelser: 'stand' = bestånds-ID, 'tree' = trädslag, 'age' = beståndsålder, 'basal_area' = grundyta, 'stem_density' = stamantal (stammar > 4 cm diameter) och 'wood' = död ved i m3 (stående, liggande). Kolumnen 'canopy_cover' visar krontäckningens medelvärde beräknat på 10 hemisfäriska foton per bestånd.

Stands were selected based on site index (SI 24-29 for Norway spruce) from forest owner management plans. Only stands on till soil with rhyolite or granite bedrock were selected for the study.

Mer detaljer om metod, artinventeringar och beståndsurval finns i följande artiklar:


*Fåglar*
Lindbladh M, Petersson L, Hedwall P-O, Trubins R, Holmström E, Felton A. Consequences for bird diversity from a decrease in a foundation species—replacing Scots pine stands with Norway spruce in southern Sweden. Regional Environmental Change. 2019;19(5):1429-40. doi: 10.1007/s10113-019-01480-0.

*Mossor*
Petersson L, Nilsson S, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Forest floor bryophyte and lichen diversity in Scots pine and Norway spruce production forests. Forest Ecology and Management. 2021;493:119210. doi: 10.1016/j.foreco.2021.119210. PubMed PMID: WOS:000651205800009.

*Lavar*
Petersson L, Lariviere D, Holmström E, Fritz Ö, Felton A. Conifer tree species and age as drivers of epiphytic lichen communities in northern European production forests. The Lichenologist. 2022;54(3-4):213-25. Epub 2022/07/29. doi: 10.1017/S0024282922000172.

*Kärlväxter*
Petersson L, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Tree species impact on understory vegetation: Vascular plant communities of Scots pine and Norway spruce managed stands in northern Europe. Forest Ecology and Management. 2019;448:330-45. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Ja

Typ av personuppgifter

Innehåller information som kan kopplas till geografiska koordinater

Språk

Metod och utfall

Tidsperiod(er) som undersökts

2016-04-01 – 2017-10-31

Dataformat / datastruktur

Datainsamling

Datainsamling 1

  • Insamlingsmetod: Fältobservation
  • Beskrivning av insamlingsmetod: Fågelinventering: Punkträkning inom cirkulära ytor (40 m radie)
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2016-03-01 – 2016-05-31
  • Datainsamlare: Sveriges lantbruksuniversitet

Datainsamling 2

  • Insamlingsmetod: Fältobservation
  • Beskrivning av insamlingsmetod: Mossor, kärlväxter och död ved: Rutinventering i 100 m2 cirkulära ytor
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2016-06 – 2017-10-31
  • Datainsamlare: Sveriges lantbruksuniversitet

Datainsamling 3

  • Insamlingsmetod: Fältobservation
  • Beskrivning av insamlingsmetod: Lavar: Inventering av stammar (inklusive grenar) upp till 2 m
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2016-06-05 – 2016-10-31
  • Datainsamlare: Sveriges lantbruksuniversitet
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige, Kronobergs län, Kalmar län, Småland

Geografisk beskrivning: Bestånden låg i Kalmar län (fastlandet) och i Kronobergs län

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap

Finansiering 1

  • Finansiär: Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne rorId

Finansiering 2

  • Finansiär: Crafoordska stiftelsen rorId

Finansiering 3

  • Finansiär: Södra skogsägarna rorId

Finansiering 4

  • Finansiär: Önnesjöstiftelsen
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Naturvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Ekologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Skogsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Miljö- och naturvårdsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Petersson, L., Lariviere, D., Holmström, E., Fritz, Ö., & Felton, A. (2022). Conifer tree species and age as drivers of epiphytic lichen communities in northern European production forests. In Lichenologist (Vol. 54, pp. 213–225). https://doi.org/10.1017/S0024282922000172
DOI: https://doi.org/10.1017/S0024282922000172
SwePub: oai:slubar.slu.se:118563

Petersson, L., Holmström, E., Lindbladh, M., & Felton, A. (2019). Tree species impact on understory vegetation: Vascular plant communities of Scots pine and Norway spruce managed stands in northern Europe. In Forest Ecology and Management (Vol. 448, pp. 330–345). https://doi.org/10.1016/j.foreco.2019.06.011
DOI: https://doi.org/10.1016/j.foreco.2019.06.011
SwePub: oai:slubar.slu.se:102050

Petersson, L., Holmström, E., Lindbladh, M., & Felton, A. (2021). Forest floor bryophyte and lichen diversity in Scots pine and Norway spruce production forests. In Forest Ecology and Management (Vol. 493). https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.119210
DOI: https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.119210
SwePub: oai:slubar.slu.se:112528

Lindbladh, M., Petersson, L., Hedwall, P.-O., Trubins, R., Holmström, E., & Felton, A. (2019). Consequences for bird diversity from a decrease in a foundation speciesreplacing Scots pine stands with Norway spruce in southern Sweden. In Regional Environmental Change (Vol. 19, pp. 1429–1440). https://doi.org/10.1007/s10113-019-01480-0
DOI: https://doi.org/10.1007/s10113-019-01480-0
SwePub: oai:slubar.slu.se:100536

Petersson, L. (2019). Replacing Scots pine with Norway spruce : implications for biodiversity in production forests. Diss. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences, https://res.slu.se/id/publ/103013
ISBN: 9789177604884
SwePub: oai:slubar.slu.se:103013

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.