PART - Psykisk hälsa - Arbete - Relationer - PART - Enkätundersökningarna 1-3

SND-ID: snd0784-1.

Åtkomst till data via

Kontakt

Yvonne Forsell

yvonne.forsell@ki.se

Skapare/primärforskare

Yvonne Forsell - Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap

Ingvar Lundberg - Uppsala universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- och miljömedicin

Catharina Lavebratt - Karolinska Institutet, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi

Forskningshuvudman

Karolinska Institutet - Institutionen för folkhälsovetenskap rorId

Beskrivning

För att öka kunskaperna inom området psykisk ohälsa startades PART (Psykisk hälsa, Arbete, RelaTioner), en epidemiologisk studie som under sin första fas har kartlagt den psykiska sjukligheten bland 20-64-åringar i Stockholms läns befolkning.
Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och om den ökar är det alarmerande både ur mänskliga och samhällsekonomiska aspekter. Det är därför viktigt att identifiera orsaker och om möjligt angripa dem. Det är också angeläget att identifiera riskgrupper för att kunna ge hjälp redan när de första symtomen dyker upp, så att ett långvarigt lidande kan förhindras.
I PART-studien besvarade 10 441 personer (5798 kvinnor och 4643 män) mellan 1998 och 2000 en enkät om levnadsförhållanden, bland annat arbetsförhållanden och psykisk ohälsa. Detta utgjorde en svarsfrekvens på 53%. Av dessa deltog 1100 i en psykiatrisk intervju. I PART II som pågick 2001-2003 genomfördes en fortsättning av denna studie där de som svarade på den första enkäten fick ytterligare en enkät med i huvudsak samma frågor. Det var 8613 personer som svarade på båda enkäterna.
Delstudier inom PART

... Visa mer..
För att öka kunskaperna inom området psykisk ohälsa startades PART (Psykisk hälsa, Arbete, RelaTioner), en epidemiologisk studie som under sin första fas har kartlagt den psykiska sjukligheten bland 20-64-åringar i Stockholms läns befolkning.
Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och om den ökar är det alarmerande både ur mänskliga och samhällsekonomiska aspekter. Det är därför viktigt att identifiera orsaker och om möjligt angripa dem. Det är också angeläget att identifiera riskgrupper för att kunna ge hjälp redan när de första symtomen dyker upp, så att ett långvarigt lidande kan förhindras.
I PART-studien besvarade 10 441 personer (5798 kvinnor och 4643 män) mellan 1998 och 2000 en enkät om levnadsförhållanden, bland annat arbetsförhållanden och psykisk ohälsa. Detta utgjorde en svarsfrekvens på 53%. Av dessa deltog 1100 i en psykiatrisk intervju. I PART II som pågick 2001-2003 genomfördes en fortsättning av denna studie där de som svarade på den första enkäten fick ytterligare en enkät med i huvudsak samma frågor. Det var 8613 personer som svarade på båda enkäterna.
Delstudier inom PART är bl.a. Arbetsliv och psykisk ohälsa och Alkoholvanor och alkoholproblem (AUDIT-testet).

Syfte:

Att beskriva risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa i befolkningen, att analysera samband mellan sociala faktorer, kroppslig ohälsa, kognitiva funktioner och psykisk ohälsa, att validera screeningsinstrument för psykisk ohälsa i befolkningen, att analysera faktorer som har samband med behov av psykiatriska, psykologiska och sociala behandlingsinsatser, att analysera sociala konsekvenser av psykisk ohälsa, att analysera förloppet av behandlad och obehandlad psykisk ohälsa, att analysera effekt av arbetslivs- och arbetsmarknadsförhållanden på psykisk ohälsa och att beskriva förekomsten av de vanligaste psykiatriska symtomen/diagnoserna (depression, ångest och alkohol-missbruk/beroende) i den vuxna befolkningen Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Metod och utfall

Analysenhet

Tidsperiod(er) som undersökts

1998 – 2010

Variabler

1366

Antal individer/objekt

22256

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: papper
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2010-03-16 – 2010-06-10
  • Datainsamlare: Statistiska centralbyrån
  • Datakälla: Befolkningsgrupp
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Invånare inom Stockholms läns landsting

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för folkhälsovetenskap

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Forsell Y. The pathway to meeting need for mental health services in Sweden. Psychiatric Services 2006; 57(1): 114-119.

Airaksinen E, Larsson M, Lundberg I, Forsell Y. Cognitive functions in depressive disorders: evidence from a population-based study. Psychological medicine 2004; 34(1): 83-91
Libris

Airaksinen E, Wahlin Å, Forsell Y, Larsson M. Low episodic memory performance as a premorbid marker of depression: evidence from a 3-year follow-up. Acta Psychiatrica Scandinavica 2007; 115(6): 458-465
Swepub | Till lärosätets (su) databas

Airaksinen E, Wahlin Å, Larsson M, Forsell Y. Cognitive and social functioning in recovery from depression: Results from a population-based three-year follow-up. Journal of Affective Disorders 2006; 96(1-2): 107-110
Swepub | Till lärosätets (su) databas

Alderling M, de la Torre B, Forsell Y, Lundberg I, Sondergaard HP, Theorell T. Psychiatric diagnoses and circadian saliva cortisol variations in a Swedish population-based sample (the PART study). Psychother & Psychosom 2008; 77(2): 129-31
Swepub | Till lärosätets (uu) databas

Alderling M, Theorell T, de la Torre B, Lundberg I. The demand control model and circadian saliva cortisol variations in a Swedish population based sample (The PARTstudy) BMC Public Health 2006; 6(1): 288

Bergman P, Ahlberg G, Forsell Y, Lundberg I. Samband mellan vissa livsvilkor och psykisk ohälsa (lågt välbefinnnande, depressivitet och låg funktionsnivå) Analyser av enkätdatai PART-projektets första fas (No.2004:3). 2004. Stockholm: Centrum för folkhälsa.

Bergman P, Ahlberg G, Forsell Y, Lundberg I. Non-participation in the second wave of the PART study on mental disorder and its effects on risk estimates. Int J Soc Psychiatry 2010; 56(2):119-32

Airaksinen E, Larsson M, Forsell Y. Neuropsycological functions in anxiety disorders in population-based samples: evidens of episodic memory dysfunction. Journal of Psychiatric Research 2005; 39(2): 207-14

Aberg E, Fandino- Losada A, Sjöholm LK, Forsell Y, Lavebratt C. The funtional Val(158)Met polymorphism in catechol -O- methyltransferase (COMT) is associated with depression and motivation in men from a Swedish population based study. J Affect Disord. 2010; Sept 7.

Dahlberg K, Forsell Y, Damstrom- Thakker K, Runeson B. Mental problems and healthcare contacts in an urban and a rural area. Comparisons of two Swedish counties. Nord J Psychiatry 2007; 61(1): 40-46.

Fandino- Losada A, Forsell Y, Lundberg I. Demands, skill discretion, decision authority and social climat at work as determinates of major depression in a 3- year follow up study. Int Arch Occup Environ Health 2012.

Forsell Y. Psychiatric symptoms, social disability, low wellbeing and need for treatment: data from a population-based study. Internal Journal of Social Psychiatry 2004; 50(3): 195-203.

Forsell Y. The Major Depression Inventory versus Schedules for Clinical Assesment in Neuropsychiatry in a population sample. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology 2005; 40(3): 209-213

Forsell Y. A three-year follow-up of major depression, dysthymia, minor depression and subsyndromal depression:results from a pupulation-based study; Depress Anxiety 2007; 24(1): 62-65.

Forsell Y. Levander S, Cullberg J. Psychosocial correlates with depressive symptoms six years after a first episode of psychosis as compared with findings from a general population sample. BMC Psychiatry 2004; 4,29.

Hansson A, Hillerås P, Forsell Y. Well-Being in an Adult Swedish Population. Social Indicators Research 2005; 74(2): 313.

Hansson A, Hillerås P, Forsell Y. What Kind of Self-Care Strategies Do People Report Using and is There an Association with Well-Being? Social Indicators Research 2005; 73(1): 133.

Lavebratt C, Aberg E, Sjöholm LK, Forsell Y. Variations in FKBP5 and BDNF genes are suggestively associated with depression in a Swedish population-based cohort. J Affect Disord, Mars 2010.

Lundberg I, Damstrom Thakker K, Hallstrom T, Forsell Y. Determinants of non-participation, and the effects of non-participation on potential cause-effect relationship, in the PART study on mental disorders. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology 2005; 40(6): 475-483

Melas PA, Sjöholm LK, Forsner T, Edhborg M, Juth N, Forsell Y, Lavebratt C. Examining the public refusal to consent to DNA biobanking: empirical data from a Swedish population-based study. J Med Ethics 2010; 36(2): 93-98.

Sjöholm L, Lavebratt C, Forsell Y. A multifactorial developmental model for the etiology of major depression in a population-based sample. J Affect Disord 2009; 113(1-2): 66-76.

Sjöholm LK, Melas PA, Forsell Y, Lavebratt C. PreproNPY Pro7 protects against depression despite exposure to environmental risk factors. J Affect Disord; Mars 2009.

Stoetzer U, Ahlberg G, Johansson G, Bergman P, Hallsten L, Forsell Y, Lundberg I. Problematic Interpersonal Relationships at Work and Depression: A Swedish Prospective Cohort Study. J Ocup Health 2009; 51: 144-151.

Wallerblad A, Möller J, Forsell Y. Care-seeking pattern among persons with depression and anxiety: a population based study in Sweden. Int J Family Med 2012; 895425.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.