Frågor angående religiösa föreställningar och kyrklig sed

Beskrivning:

När denna studie började genomföras på 1940-talet utgick forskarna från uppfattningen att en kyrklig enhetskultur som tidigare varit mer eller mindre enarådande i Sverige var på väg att lösas upp. Det tidiga 1800-talets socioekonomiska förändringar antogs ha lett till att de religiösa föreställningarna differentierats och seder och bruk blivit mindre självklara. Man menade att bara rester återstod av en tidigare självklar och enhetlig kyrklig kultur. Med utgångspunkt i denna föreställning utförde forskarna ett omfattande projekt för att samla in uppgifter om de rester av detta tidigare kyrkoliv som ännu fanns kvar, på samma sätt som den allmänna folklivsforskningen utforskade seder och bruk inom andra livsområden. Man menade att den andliga sidan av folklivet förbisetts i tidigare forskning och att detta var problematiskt eftersom man då missade en viktig del av befolkningens vardagsliv och tankesätt som var djupt förankrade i kristendomen.

Identifierare:

SND-ID:

Syfte:

Att dokumentera de kyrkliga seder och bruk som vid studiens genomförande uppfattades som försvinnande rester av en tidigare "kyrklig enhetskultur".

Beskrivning:

När denna studie började genomföras på 1940-talet utgick forskarna från uppfattningen att en kyrklig enhetskultur som tidigare varit mer eller mindre enarådande i Sverige var på väg att lösas upp. Det tidiga 1800-talets socioekonomiska förändringar antogs ha lett till att de religiösa föreställningarna differentierats och seder och bruk blivit mindre självklara. Man menade att bara rester återstod av en tidigare självklar och enhetlig kyrklig kultur. Med utgångspunkt i denna föreställning utförde forskarna ett omfattande projekt för att samla in uppgifter om de rester av detta tidigare kyrkoliv som ännu fanns kvar, på samma sätt som den allmänna folklivsforskningen utforskade seder och bruk inom andra livsområden. Man menade att den andliga sidan av folklivet förbisetts i tidigare forskning och att detta var problematiskt eftersom man då missade en viktig del av befolkningens vardagsliv och tankesätt som var djupt förankrade i kristendomen.

Språk:

Svenska

Tidsperiod(er) som undersökts:

1942 — 1984

Geografisk plats:

Geografisk beskrivning:

Studien täcker Sveriges 13 stift.

Lägsta geografiska enhet:

Socken

Högsta geografiska enhet:

Land

Analysenhet:

Population:

Personer födda mellan 1820 och 1935 från hela Sverige

Typ av dataformat:

Text

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Fredriksson, U. (2010). Att kultivera ett folk; att leda det i rätt riktning; att stå emot. Masteruppsats. Malmö: Malmö högskola/Lärarutbildningen.
Malmö University Electronic Publishing

Bringéus, N-A. (1995). Hilding Pleijels frågelista "Kyrklig folklivsforskning". I: Hilding Pleijel symposium (1995). Hilding Pleijel symposium: 19 oktober 1893-19 oktober 1993 : ett hundraårsjubileum. Lund: Lund Univ. Press, s. 13-28.
Libris

Pleijel, H. (1942). Kyrklig folklivsforskning : frågelista, 1. Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund. Lund.
Libris

Gustavsson, A. (1972). Kyrktagningsseden i Sverige. Diss. Lund : Lunds universitet.
Libris

Gustavsson, A. (1975). En källkritisk granskning av folklivsuppteckningar. Lund: Gleerupska univ.-bokh.
Libris

Larsson, A. (2009). "Gå i frid och synda icke härefter". En undersökning om gifta och ogifta kvinnors barnafödande under 1800-talet. Kandidatuppsats. Högskolan i Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
DiVA

Bringéus, N.-A. (2004). Frågelistorna och den kyrkliga seden. I: Arkiv, fakultet, kyrka: festskrift till Ingmar Brohed, s. 413-422.
Libris

Om du har publicerat något baserat på denna studie, så maila gärna snd@snd.gu.se en referens till din(a) publikation(er).

Frågor angående religiösa föreställningar och kyrklig sed

Citering:

Lunds universitet, Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (2014). Frågor angående religiösa föreställningar och kyrklig sed. Svensk Nationell Datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5878/001677

Beskrivning:

Ca 5 600 textfiler med svar i fritext på studiens frågor från respondenter i hela Sverige. Filerna är ordnade efter stift och socken. I setet ingår också en accessionskatalog i Excel-format.OBS! Notera att textfilerna är kodade i UTF-8. Om å, ä och ö visas som andra tecken behöver du byta programmets teckenkodning till UTF-8.

Tidsperiod(er) som undersökts:

1942 — 1984