SWERUS-C3 2014 - Meteorologiska och oceanografiska data, samt skeppsdata, insamlade ombord på isbrytaren Oden

SWERUS-C3 var en internationell forskningsexpedition med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen. Sammanlagt skulle ett 80-tal forskare, i ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete, arbeta i de norra delarna av Laptevhavet, Östsibiriska havet och Tjuktjerhavet. Forskarna undersökte samspelet mellan tinande kryosfär, kol och klimatsystem.

Expeditionen startade i Tromsø, Norge den 6 juli och fortsatte utmed ryska ishavskusten till Barrow, Alaska. Forskare och besättning byttes ut den 20 augusti i Barrow när den andra expeditionsetappen började. På tillbakavägen till Skandinavien korsades Lomonosovryggen, en undervattenskedja nära Nordpolen och expeditionen återvände till Tromsø den 4 oktober.

De viktigaste vetenskapliga frågorna gällde kopplingar mellan klimat, kryosfär och kol, därav namnet "C3". Forskarna studerade vad som händer med den metan som ligger bunden i permafrost och gashydrater i de svårtillgängliga östsibiriska grundhaven.

Den första etappens huvudsakliga frågeställningar handlade om processerna, källorna och flödena av metan i de östsibiriska grundhaven, hur de fungerar nu och hur de k

... Visa mer..

SWERUS-C3 var en internationell forskningsexpedition med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen. Sammanlagt skulle ett 80-tal forskare, i ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete, arbeta i de norra delarna av Laptevhavet, Östsibiriska havet och Tjuktjerhavet. Forskarna undersökte samspelet mellan tinande kryosfär, kol och klimatsystem.

Expeditionen startade i Tromsø, Norge den 6 juli och fortsatte utmed ryska ishavskusten till Barrow, Alaska. Forskare och besättning byttes ut den 20 augusti i Barrow när den andra expeditionsetappen började. På tillbakavägen till Skandinavien korsades Lomonosovryggen, en undervattenskedja nära Nordpolen och expeditionen återvände till Tromsø den 4 oktober.

De viktigaste vetenskapliga frågorna gällde kopplingar mellan klimat, kryosfär och kol, därav namnet "C3". Forskarna studerade vad som händer med den metan som ligger bunden i permafrost och gashydrater i de svårtillgängliga östsibiriska grundhaven.

Den första etappens huvudsakliga frågeställningar handlade om processerna, källorna och flödena av metan i de östsibiriska grundhaven, hur de fungerar nu och hur de kan komma att utvecklas i framtiden. Forskarna skulle bland annat analysera luft och havsvatten, mäta havs-sedimentens sammansättning och studera kolets och metanets transportvägar i hav och is.

Under den andra etappen undersökte forskarna den arktiska havsisens historia, inflödet av relativt varmt Atlantvatten samt omvandling och transport av kol från de östsibiriska grundhaven till Arktiska oceanens djuphav. Under båda etapperna undersöktes de arktiska molnens roll i klimatsystemet.

Syfte:

Syftet med expeditionen var bl.a. att undersöka vad som händer med den metan som ligger bunden i permafrost i de östsibiriska grundhaven. På senare år har forskare upptäckt att stora mängder kol, bland annat som metan, frigörs från den tinande permafrosten och man ville ta reda på om detta kan vara ett uttryck för en kol-klimatåterkoppling, som förstärker den pågående klimatuppvärmningen. I sedimenten på Arktiska oceanens botten finns också spår efter områdets utveckling. Genom att studera sediment ville forskarna få reda på om det har funnits perioder, under de senaste miljoner åren, när sommaristäcket varit mindre, och i så fall varför. Den långsiktiga historiska utvecklingen är en nyckel till kunskap om vad som händer med klimatet i dag samt för att kunna förutspå vad som händer framöver. Visa mindre..