Oden Arctic Technology Research Cruise (OATRC 2015) - Meteorologiska och oceanografiska data, samt skeppsdata, insamlade ombord på isbrytaren Oden från 18 september till 1 oktober 2015

I september 2015 genomfördes den norsk-svenska forskningsexpeditionen Oden Arctic Technology Research Cruise (OATRC 2015) med de svenska isbrytarna Oden och Frej i Arktiska oceanen norr om Svalbard.

Expeditionen var ett samarbete mellan Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim (NTNU) och Polarforskningssekretariatet. Två liknande expeditioner genomfördes 2012 och 2013.

OATRC 2015 var ett projekt inom Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology (SAMCoT), som är ett center för forskningsbaserad innovation som inrättats av Norges forskningsråd med NTNU som värd.

Ombord på isbrytarna undersökte den norska forskargruppen bland annat havsisens och isbergens fysikaliska och mekaniska egenskaper och studerade isbrytarna Oden och Frejs prestanda och framkomlighet under skiftande isförhållanden.

Det utfördes en studie av isbrytarbesättningens exponering för helkroppsvibrationer. Helkroppsvibration innebär att hela kroppen utsätts för vibrationer, antingen när någon står, sitter eller ligger. Exponering för helkroppsvibrationer påverkar framförallt nedre delen av ryggen och stu

... Visa mer..

I september 2015 genomfördes den norsk-svenska forskningsexpeditionen Oden Arctic Technology Research Cruise (OATRC 2015) med de svenska isbrytarna Oden och Frej i Arktiska oceanen norr om Svalbard.

Expeditionen var ett samarbete mellan Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim (NTNU) och Polarforskningssekretariatet. Två liknande expeditioner genomfördes 2012 och 2013.

OATRC 2015 var ett projekt inom Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology (SAMCoT), som är ett center för forskningsbaserad innovation som inrättats av Norges forskningsråd med NTNU som värd.

Ombord på isbrytarna undersökte den norska forskargruppen bland annat havsisens och isbergens fysikaliska och mekaniska egenskaper och studerade isbrytarna Oden och Frejs prestanda och framkomlighet under skiftande isförhållanden.

Det utfördes en studie av isbrytarbesättningens exponering för helkroppsvibrationer. Helkroppsvibration innebär att hela kroppen utsätts för vibrationer, antingen när någon står, sitter eller ligger. Exponering för helkroppsvibrationer påverkar framförallt nedre delen av ryggen och studier visar att risken att drabbas av ryggsmärtor dubbleras när man utsätts för helkroppsvibrationer. Det finns få tidigare studier av exponering för helkroppsvibrationer på isbrytare. Huvudsyftet med den här studien var att mäta exponeringsnivåerna som en isbrytarbesättning utsätts för under arktiska isbrytningsförhållanden. Exponeringsnivåerna kommer att jämföras med de värden som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och internationella standarder. Beroende på resultatet av mätningarna kan det också bli aktuellt att närmare undersöka om problem med nedre delen av ryggen är vanligt bland besättningen.

Under expeditionen ingick också en test av möjligheten att använda en isradar för att göra kontinuerliga mätningar av havsisens tjocklek under gång. Olika antenntyper och olika frekvensomfång testades och mjukvaran anpassades för bruk från ett fartyg. Ett delmål var även att mätningarna i framtiden ska kunna avläsas i realtid. Radarsystemet har tidigare använts för snö- och isdjupsmätningar i Antarktis och i svenska fjällen.

CTD (en förkortning för Conductivity, Temperature, Depth) användes under expeditionen. CTD är ett instrument som används inom havsforskningen för att mäta salthalt, temperatur och djup. Med hjälp av CTD arbetade forskarna under expeditionen med att kvantifiera vattenmassorna i transekter som sträckte sig från grundhav, genom iskanten och ut på djupare vatten.

Vattenprover samlades även in för att besvara frågorna:

Kan skillnader i växtplankton- och bakteriesamhällen vid iskanten förklaras av förändringar i fysiska och hydrografiska faktorer?
Har isen och dess mikroflora, direkt eller indirekt, påverkan på planktonsamhällen genom skuggning eller ympning av vattnet med organismer och organiskt material?

Insamlad data kombineras med andra kemiska, biologiska och fysiska data för att ge mer kunskap om de biologiska funktionerna vid iskanten, vilka är viktiga för att förstå produktion, biologisk mångfald och koldioxidcirkulation i Arktiska oceanen.

Forskarna hämtade SAR-data från Sentinel-1 och ett antal andra satelliter under expeditionen. Materialet behandlades i nära realtid för att ge en bild av isens rörelser för att underlätta isövervakning Visa mindre..