H70

SND-ID: EXT 0203

Den här studien är en del av samlingen NEAR - National E-Infrastructure for Aging Research in Sweden

Beskrivning Data och dokumentation

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Beskrivning

Studien H70 är en av de longitudinella studierna från Göteborg där representativa populationer av äldre har följts över lång tid. (Metadata relaterade till H85, 95+ och Kvinnoundersökningen finns via fliken Relaterade studier.)
H70-undersökningen är en populationsbaserad studie av normgivande åldrande hos 70-åringar, som både fokuserar på medicinska och kognitiva mått. H70-undersökningen startade år 1971 då 973 70-åringar födda 1901/02 rekryterades. Dessa följdes sedan under drygt 30 år. Därefter har ytterligare födelsekohorter av 70-åringar och 75-åringar inkluderats i studien. Samtliga kohorter i studien har följts longitudinellt. H70-studien koordineras av flera forskargrupper, primärt av geriatrik, allmänmedicin och epidemiologi.

De undersökningsmetoder som använts har varit samma för samtliga studier, och för att resultaten ska kunna jämföras över tid har uppföljningarna varit så identiska som möjligt. Undersökningen omfattar psykiatrisk intervju, somatiska undersökningar, tester av sjukgymnast, anhörigintervju, blodprov med omfattande laboratorieanalyser samt psykologtest. Vidare ingår

... Visa mer..
Huvudman, medverkande och finansiering
Skyddsvärde och etikprövning

Data innefattar personuppgifter

Nej

Metod och tidsperiod

Analysenhet

Population

Den ursprungliga populationen bestod av ett representativt urval av 70-åriga män och kvinnor födda 1901/1902 och boende i Göteborg 1971/1972, som sedan följts longitudinellt. Fler kohorter av 70-åringar och även 75-åringar har inkluderats i studien.

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval: systematiskt slumpmässigt urval
Deltagarna har huvudsakligen valts ut genom ett representativt, systematiskt urval från befolkningsregistret.

Tidsperiod(er) som undersökts

1971–pågående

Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Göteborg

Lägsta geografiska enhet

Kommun

Ämnesområde och nyckelord

Nyckelord

äldreomsorg, äldre, åldrande, hälsa, ålderdom, äldreboende, mänskligt beteende, livskvalitet, sjukvård, ohälsa, läkemedel, sjukdomar, tandhälsa, rökning, fysisk rörlighet, sexuellt beteende, livshändelser, symptom, hjärt-kärlsjukdomar, näringsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar, cancer, bakterie- och virussjukdomar, folkhälsa, munhälsa, psykisk hälsa, sexuell hälsa, sjukdomshistoria, ärftliga sjukdomar, blodsjukdomar, hudsjukdomar, hormonsjukdomar, medfödda sjukdomar, muskel- och skelettsjukdomar, ögonsjukdomar, öronsjukdomar, antropometriska data, andningssystemet, blodsystemet, hjärt-kärlsystemet, immunsystemet, psykologi, aktiviteter i dagliga livet, fallolyckor, hälsokontroll, epidemiologiska metoder, kroppskonstitution, synuppfattning, demens, tandsjukdomar, hörsel, psykiatri, äldrepsykiatri, livsstil, geriatrik, äldrevård, minne, longitudinella studier, motorisk aktivitet, träning, psykologiska tester, socioekonomiska faktorer, sexualitet, överlevnad, sköldkörtelsjukdomar, riskfaktorer, dödlighet, tumörer, öronsjukdomar, andningsvägarna, folkhälsa, fysisk kondition, hjärt-kärlsjukdomar, munhälsa, psykisk hälsa, sjukdom, sociala villkor, socialt stöd, livskvalitet, kronisk sjukdom, personskador, kognitiva störningar, sensoriska funktionsnedsättningar, åldrande befolkning, hälsorisker, dödsfall, omsorg, längd, motion (fysisk aktivitet), vikt, near - towards a national e-infrastructure for aging research in sweden

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Skoog I. Psychiatric epidemiology of old age: the H70 study - the NAPE Lecture 2003. Acta Psychiatr Scand. 2004;109:4-18.

Rockwood K, Mitnitski A, Song X, Steen B, Skoog I. Long-term risks of death and institutionalisation of elderly people in relation to deficit accumulation at age 70. J Am Ger Soc 2006;54:975-979.

Fredén Klenfeldt I, Karlsson B, Sigström R, Waern M, Östling S, Marlow T, Gustafson D, Skoog I. Prevalence of Obsessive-compulsive Disorder in Relation to Depression and Cognition in an Elderly Population. Am J Geriatr Psychiatry. 2014 Mar;22(3):301-8. doi: 10.1016/j.jagp.2012.09.004. Epub 2013 Mar 13.

Kern S, Skoog I, Ostling S, Kern J, Börjesson-Hanson A. Does low-dose acetylsalicylic acid prevent cognitive decline in women with high cardiovascular risk? A 5-year follow-up of a non-demented population-based cohort of Swedish elderly women. BMJ Open. 2012 Oct 3;2(5). doi:pii: e001288. 10.1136/bmjopen-2012-001288. Print 2012. PubMed PMID: 23035037; PubMed Central PMCID: PMC3488756.

Ruitenberg A, Skoog I, Ott A, Aevarsson O, Witteman JC, Lernfelt B, van Harskamp F, Hofman A, Breteler MMB. Blood Pressure and Risk of Dementia: Results from the Rotterdam Study and the Gothenburg H-70 Study. Dement Geriatr Cogn Disord 2001;12:33-39.

Persson G, Svanborg A. Marital coital activity in men at the age of 75: relation to somatic, psychiatric, and social factors at the age of 70. A prospective study on a representative material. J Am Geriatr Soc 1992;40:439-444.

Steen B, Bruce A, Isaksson B, Lewin T, Svanborg A. Body composition in 70-year-old males and females in Gothenburg, Sweden. A population study. Acta Med Scand Suppl. 1977;611:87-112.

Persson G. Five-year mortality in a 70-year-old urban population in relation to psychiatric diagnosis, personality, sexuality and early parental death. Acta Psychiatr Scand 1981;64:244-253.

Silveira E, Skoog I, Sundh V, Allebeck P, Steen B. Health and well-being among 70-year-old migrants living in Sweden – results from the H70 gerontological and geriatric population studies in Göteborg. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2002;37:13-22.

Nilsson-Ehle H, Jagenburg R, Landahl S, Svanborg A, Westin J. Decline of blood haemoglobin in the aged: a longitudinal study of an urban Swedish population from age 70 to 81. Br J Haematol. 1989 Mar;71(3):437-42.

Lak V, Guo X, Skoog I. Secular trends in lung function and its relation to survival in Swedish 75-year olds 1976-2006. Age Ageing. 2012 Nov;41(6):735-40.

Sacuiu S, Gustafson D, Sjögren M, Guo X, Östling S, Johansson B, Skoog I. Secular changes in cognitive predictors of dementia and mortality in 70-year-olds. Neurology 2010;75(9):779-85.

Palsson SP, Östling S, Skoog I. The incidence of first-onset depression in a population followed from the age of 70 to 85. Psychol Med 2001;31:1159-1168.

Sigström R, Skoog I, Sacuiu S, Karlsson B, Fredén Klenfeldt I, Waern M, Gustafson D, Östling S. The prevalence of psychotic symptoms and paranoid ideation in a non-demented population sample of 70- 82 year olds. Int J Ger Psychiatry 2009;24:1413-1419.

Nilsson-Ehle H, Jagenburg R, Landahl S, Svanborg A, Westin J. Haematological abnormalities and reference intervals in the elderly. A cross-sectional comparative study of three urban Swedish population samples aged 70, 75 and 81 years. Acta Med Scand. 1988;224(6):595-604.

Hörder H, Skoog I, Frändin K. Health-related quality of life in relation to walking habits and fitness: a population-based study of 75-year-olds. Qual Life Res. 2013 Aug;22(6):1213-23. doi: 10.1007/s11136-012-0267-7. Epub 2012 Sep 22.

Karlsson B, Sigström R, Waern M, Östling S, Gustafson D, Skoog I. The Prognosis and Incidence of Social Phobia in an Elderly Population. A 5-Year Follow-up. Acta Psych Scand 2010; 122:4-10.

Liebetrau M, Hamann GF, Skoog I. White matter lesions as a risk factor for stroke and dementia. Nervenarzt 2005;76:708-715.

Sigström R, Ostling S, Karlsson B, Waern M, Gustafson D, Skoog I. A population-based study on phobic fears and DSM-IV specific phobia in 70-year olds. J Anxiety Disord. 2011;25(1):148-53. .

Persson G. Sexuality in a 70-year-old urban population. J Psychosom Res 1980;24:335-342.

Mellström D, Rundgren A, Jagenburg R, Steen B, Svanborg A. Tobacco smoking, ageing and health among the elderly: a longitudinal population study of 70-year-old men and an age cohort comparison. Age Ageing. 1982 Feb;11(1):45-58.

Beckman N, Waern M, Gustafson D, Skoog I. Secular trends in self reported sexual activity and satisfaction in Swedish 70 year olds: cross sectional survey of four populations, 1971-2001. Brit Med J 2008; 337:151–154.

Persson G. Prevalence of mental disorders in a 70-year-old urban population. Acta Psychiatr Scand 1980;62:119-139.

Persson G. Life event ratings in relation to sex and marital status in a 70-year-old urban population. Acta Psychiatr Scand 1980;62:112-118.

Waern M, Marlow T, Östling S, Morin J, Skoog I. Secular changes in at-risk drinking in Sweden: Birth cohort comparisons in 75-year-old men and women 1976-2006. Age Ageing. 2014 Mar;43(2):228-34. doi: 10.1093/ageing/aft136. Epub 2013 Sep 25.

Persson G. Relation between early parental death and life event ratings among 70-year-olds. A test of a sensitization theory. Acta Psychiatr Scand 1980;62:392-397.

Nilsson LV. Prevalence of mental disorders in a 70-year-old urban sample. A cohort comparison. J Clin Exp Gerontology 1983;5:101-120.

Sonn U, Frändin K, Grimby G. Instrumental activities of daily living related to impairments and functional limitations in 70-year-olds and changes between 70 and 76 years of age. Scand J Rehab Med 1995; 27: 119-28.

Nilsson J, Karlsson B, Sigström R, Waern M, Östling S, Guo X, Skoog I. The prevalence of Generalized Anxiety Disorder according to DSM-IV and ICD-10 among non-demented 75-year-olds in Gothenburg, Sweden. Am J Ger Psychiatry (in press).

Nilsson L. Mental diseases in an urban population examined at the age of 70 and 5 years later. Nordisk Gerontologisk Tidskrift, Norsam-Nyt Suppl 1982;42-43.

Nilsson-Ehle H, Jagenburg R, Landahl S, Svanborg A. Blood haemoglobin declines in the elderly: implications for reference intervals from age 70 to 88. Eur J Haematol. 2000 Nov;65(5):297-305.

Hörder H, Skoog I, Frändin K. Health-related quality of life in relation to walking habits and fitness: a population-based study of 75-year-olds. Qual Life Res 2013; 22(6):1213-23. doi: 10.1007/s11136-012-0267-7.

Rinder L, Roupe S, Steen B, Svanborg A. Seventy-year-old people in Gothenburg. A population study in an industrialized Swedish city. Acta Med Scand. 1975 Nov;198(5):397-407.

Frändin K, Grimby G, Mellström D, Svanborg A. Walking habits and health-related factors in a 70-year-old population. Gerontology 1991; 37: 281-8.

Persson G. Personality dimensions in a 70-year-old urban population. Norms for the MNT scales and sex and age relations. Acta Psychiatr Scand 1980;62:476-485.

Wiberg P, Waern M, Billstedt E, Östling S, Skoog I. Secular trends in the prevalence of dementia and depression in Swedish septugenarians 1976- 2006. Psychol Med. 2013 Dec;43(12):2627-34. doi: 10.1017/S0033291713000299. Epub 2013 Mar 12.

Berg S, Mellström D, Persson G, Svanborg A. Loneliness in the Swedish aged. J Gerontol 1981;36:342-349.

Landahl S, Lindblad B, Roupe S, Steen B, Svanborg A. Digitalis therapy in a 70-year-old population. Acta Med Scand. 1977;202(6):437-43.

Nilsson J, Östling S, Waern M, Karlsson B, Sigström R, Guo X, Skoog I. The 1-Month Prevalence of Generalized Anxiety Disorder According to DSM-IV, DSM-V, and ICD-10 Among Nondemented 75-Year-Olds in Gothenburg, Sweden. Am J Geriatr Psychiatry. 2012 Nov;20(11):963-72. doi: 10.1097/JGP.0b013e318252e749.

Nilsson L, Persson G. H70 Hälsoundersökning av 70-åringar i Göteborg. Mentalt hälsotillstånd. Läkartidn 1980;77:3757-3759.

Sacuiu S, Gustafson D, Johansson B, Thorvaldsson V, Berg S, Sjögren M, Guo X, Östling S, Skoog I. The pattern of cognitive symptoms predicts time to dementia onset. Alz & Dem 2009;5:199-206.

Thorvaldsson V, Skoog I, Hofer SM, Börjesson-Hanson A, Ostling S, Sacuiu S, Johansson B. Nonlinear blood pressure effects on cognition in old age: separating between-person and within-person associations. Psychol Aging. 2012 Jun;27(2):375-83. Epub 2011 Oct 10.

Östling S, Pálsson S, Skoog I. The incidence of first-onset psychotic symptoms and paranoid ideation in a representive population sample followed from age 70 to 90 years. Relation to mortality and later development of dementia. Int J Geriatr Psychiatry 2007;22:520-528.

Mosallanezhad Z, Hörder H, Salavati M, Nilsson-Wikmar L, Frändin K. Physical activity and physical functioning in Swedish and Iranian 75-year-olds – a comparison. Arch Gerontol Geriatr 2012; 55(2): 422-30.

Olesen PJ, Gustafson DR, Simoni M, Pantoni L, Ostling S, Guo X, Skoog I. Temporal Lobe Atrophy and White Matter Lesions are Related to Major Depression over 5 years in the Elderly. Neuropsychopharmacology 2010;35(13):2638-45.

Landahl S, Jagenburg R, Svanborg A. Blood components in a 70-year-old population. Clin Chim Acta. 1981 May;112(3):301-14.

Steen B, Isaksson B, Svanborg A. Intake of energy and nutrients and meal habits in 70-year-old males and females in Gothenburg, Sweden. A population study. Acta Med Scand Suppl. 1977;611:39-86.

Persson G, Nilsson LV, Svanborg A. Personality and sexuality in relation to an index of gonadal steroid hormone balance in a 70-year-old population. J Psychosom Res 1983;27:469-477.

Karlsson B, Klenfeldt IF, Sigstrom R, Waern M, Ostling S, Gustafson D, Skoog I. Prevalence of social phobia in non-demented elderly from a swedish population study. Am J Geriatr Psychiatry 2009;17:127-135.

Sjöberg L, Östling S, Waern M, Falk H, Skoog I. Secular changes in the relation between depression and social factors. A study of two birth cohorts of Swedish septuagenarians followed for 5 years. J Affect Disord. 2013 Sep 5;150(2):245-52. doi: 10.1016/j.jad.2013.04.002. Epub 2013 Apr 30.

Guo X, Matousek M, Sonn U, Skoog I, Björkelund C, Steen B. A longitudinal study on changes of movement performance and their relation to medical conditions in a female population followed from age 70 to 78. Arch Gerontol Geriatr 2003;36:127-140.

Nilsson LV. Incidence of severe dementia in an urban sample followed from 70 to 79 years of age. Acta Psychiatr Scand 1984;70:478-486.

Persson G. Psychogenic needs in a 70-year-old population. Norms for the CMPS and sex and age relations. Acta Psychiatr Scand 1980;62:464-475.

Billstedt E, Waern M, Duberstein P, Marlow T, Hellström T, Östling S, Skoog I. Secular changes in personalty: study of 75-year-olds examined in 1976-1977 and 2005-2006. In J Geriatr Psychiatry 2013;28(3):298-304.

Nilsson L, Skoog I. H-70 - de äldres hälsa. Fler resultat från projektet: Psykiska störningar. Läkartidningen 1989;86:2773-2774.

Bergh I, Steen G, Waern M, Sjöström B, Odén A, Steen B. Pain and depressive symptoms in 70-year old men and women: A Swedish population study. Journal of pain and symptom management 2003;26:903-912.

Duberstein PR, Palsson SP, Waern M, Skoog I. Personality and risk for depression in a birth cohort of 70-year-olds followed for 15 years. Psychological Medicine 2008;38:663-671.

Zhi X, Joas E, Waern M, Östling S, Börjesson-Hanson A, Skoog I. Prevalence of cardiovascular disorders and risk factors in two 75-year-olds birth cohorts examined in 1976-77 and 2005-06. Aging Clin Exp Res. 2013 Aug;25(4):377-83. doi: 10.1007/s40520-013-0058-1. Epub 2013 Jun 4.

Nilsson LV, Persson G. Prevalence of mental disorders in an urban sample examined at 70, 75 and 79 years of age. Acta Psychiatr Scand 1984;69:519-527.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Åtkomst till data via

Dataset 1
H70, kohort 1: 70-åringar födda 1901/02

Tillhörande dokumentation

Beskrivning

Vid baslinjemätningens hälsoundersökning år 1971/72 deltog 973 individer (449 män och 524 kvinnor) vilket motsvarade en svarsfrekvens på totalt 84 %. Deltagarna har följts upp vid 75-, 79-, 81-, 82-, 83-, 85-, 88-, 90-, 92-, 95-, 97-, 99-, 100-, och 101 års ålder. Studiens undersökningar har genomförts år 1971-72, 1976-77, 1980, 1982-83, 1984-85, 1986-87, 1989-90, 1991, 1993, 1996, 1998, 2000, 2001, 2002.

I samband med några undersökningar utökades urvalet med nya deltagare, som inte tidigare d

... Visa mer..

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tidsperiod(er) som undersökts

1971–2002

Insamlingsmetod

Ett representativt, systematiskt urval av 70-åringar drogs från befolkningsregistret genom att välja ut dem som var födda mellan 1 juli 1901 och 30 juni 1902 på datum som slutade med 2, 5 eller 8. Deltagarna tilldelades nummer från 1 till 5 för att underlätta subsampling. Deltagarna skickades först ett brev där de erbjöds en hälsoundersökning. Den första delen av datainsamlingen skedde sedan genom hembesök av en sjuksköterska som då genomförde en intervju med deltagaren samt utförde enklare observationer. Vid hembesöket bestämdes tid för undersökning på sjukhus som inkluderande fysiologiska tester, provtagning samt ytterligare intervjuer. Även data från officiella register samlades in.

Datainsamling

  • Instrument: Strukturerat frågeformulär
Dataset 2
H70, kohort 2: 70-åringar födda 1906/07

Tillhörande dokumentation

Beskrivning

Vid baslinjemätningens hälsoundersökning år 1976/77 deltog 1036 individer (474 män och 562 kvinnor) vilket motsvarade en svarsfrekvens på totalt 81 %. Deltagarna har följts upp vid 75-, 79-, och 95 års ålder. Studiens undersökningar har genomförts år 1976, 1981, 1985 och 2001.

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tidsperiod(er) som undersökts

1976–2001

Insamlingsmetod

År 1976-1977 drogs ett representativt, systematiskt urval av 70-åringar från befolkningsregistret genom att välja ut dem som var födda mellan 1 juli 1906 och 30 juni 1907 på datum som slutar med 2, 5 eller 8. Deltagarna skickades först ett brev där de bjöds in till en hälsoundersökning. Insamling av data har därefter gått till på liknande sätt som beskrivs för kohort 1.

Datainsamling

  • Instrument: Strukturerat frågeformulär
Dataset 3
H70, kohort 3: 70-åringar födda 1911/12

Tillhörande dokumentation

Beskrivning

Vid baslinjemätningen 1981/82 deltog 619 individer (302 män och 317 kvinnor) vilket motsvarade en svarsfrekvens på totalt 77 %. Deltagarna har följts upp vid 72- och 76-års ålder. Studiens undersökningar har genomförts år 1981, 1983 och 1987.

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tidsperiod(er) som undersökts

1981–1987

Insamlingsmetod

År 1981/1982 drogs ett urval av 70-åringar födda 1911/1912. I denna kohort inkluderades även deltagare från interventionsstudien äldre i Göteborg (IVÄG). Insamling av data har gått till på liknande sätt som beskrivs för kohort 1.

Datainsamling

  • Instrument: Strukturerat frågeformulär
Dataset 4
H70, kohort 4: 75-åringar födda 1915/16

Tillhörande dokumentation

Beskrivning

År 1990 inkluderades en kohort 75-åringar i H70-studien. Dessa individer ingick även i den nordiska studien NORA, som är en sidoundersökning av H70. Vid baslinjemätningen 1990 deltog 323 individer (143 män och 180 kvinnor) vilket motsvarade en svarsfrekvens på totalt 72 %. Deltagarna följdes upp vid 80 års ålder. Studiens undersökningar har genomförts år 1990 och 1995.

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tidsperiod(er) som undersökts

1990–1995

Insamlingsmetod

Ett randomiserat urval av 75-åringar i Göteborg gjordes år 1990. Dessa ingick som en kohort i H70-studien samt även i den nordiska studien NORA. Insamling av data har gått till på liknande sätt som beskrivs för kohort 1.

Datainsamling

  • Instrument: Strukturerat frågeformulär
Dataset 5
H70, kohort 5: 70-åringar födda 1922

Tillhörande dokumentation

Beskrivning

År 1992 inkluderades ännu en kohort 70-åringar. Vid baslinjeundersökningen 1992/93 deltog 500 individer (201 män och 299 kvinnor), vilket motsvarade en svarsfrekvens på totalt 66 %. Deltagarna har följts upp vid 78-, 83-, och 87-års ålder. Studiens undersökningar har genomförts år 1992, 2000, 2005 och 2009.

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tidsperiod(er) som undersökts

1992–pågående

Insamlingsmetod

På samma sätt som tidigare undersökningar i H70 drogs ett representativt, systematiskt urval av 70-åringar från befolkningsregistret. En subgrupp av kvinnorna inkluderades baserat på deltagande i den longitudinella studien Kvinnoundersökningen i Göteborg (dessa kvinnor valdes ut från befolkningsregistret år 1968 och har sedan dess följts upp regelbundet).

Datainsamling

  • Instrument: Strukturerat frågeformulär
Dataset 6
H70, kohort 6: 70-åringar födda 1930

Tillhörande dokumentation

Beskrivning

Vid baslinjemätningen 2000/01 deltog 574 individer (243 män och 331 kvinnor) vilket motsvarade en svarsfrekvens på totalt 65 %. Deltagarna i studien har följts upp vid 75- och 79 års ålder. Undersökningar har genomförts år 2000, 2005 och 2009.

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tidsperiod(er) som undersökts

2000–pågående

Insamlingsmetod

År 2000/2001 inbjöds alla 70-åringar boende i Göteborg (den 1 september 2000), och födda 1930 på datum 3, 6, 12, 18, 21, 24 och 30, till en hälsoundersökning. En subgrupp av kvinnorna inkluderades baserat på deltagande i den longitudinella studien Kvinnoundersökningen i Göteborg (dessa kvinnor valdes ut från befolkningsregistret år 1968 och har sedan dess följts upp regelbundet).

Datainsamling

  • Instrument: Strukturerat frågeformulär
Dataset 7
H70, kohort 7: 70-åringar födda 1944

Tillhörande dokumentation

Beskrivning

Under 2014 undersöks en ny kohort 70-åringar i Göteborg, födda 1944.

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Skapare/primärforskare

Ingmar Skoog - Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Tidsperiod(er) som undersökts

2014–pågående

Datainsamling

  • Instrument: Strukturerat frågeformulär
Publicerad: 2013-05-07
Senast uppdaterad: 2021-02-19