Den här studien är en del av samlingen Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se)
Skapare/primärforskare
Margareta Kristenson - Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Beskrivning
Även välfärdslandet Sverige har påtagliga socioekonomiska skillnader i hälsa. Dessa skillnader återkommer oavsett om man använder mått på socioekonomisk status (SES) i form av utbildningsnivå, inkomst eller yrkesstatus. Skillnaderna återkommer också för dödlighet och sjuklighet oavsett diagnos samt för självskattad hälsa men är särskilt väl visat för risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt, med dubbel risk i låg SES. Orsakerna är inte klarlagda. Vi vet att låg SES är förenat med mer ogynnsamma levnadsvanor, men dessa kan bara förklara en del av SES skillnader i hälsa. En möjlig förklaring är effekt av psykosociala faktorer. En ogynnsam psykosocial karaktäristisk med höga nivåer av psykosociala riskfaktorer eller bristande tillgång till psykologiska resurser är idag välkända prediktorer för hjärtinfarkt och också vanligare i låg SES. Vi, och andra, har visat att dessa samvarierar med bristande funktion i HPA axeln och försvagad kortisolreaktivitet liksom med höjda nivåer av markörer för låggradig inflammation och plaque vulnerabilitet som också är prediktorer för hjärtinfarkt.
Vårt syfte är at
Ämnesområde
HÄLSA
(CESSDA Topic Classification)
Medicin och hälsovetenskap
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Huvudman
Tillgänglighetsstatus
Hemsida
Ansvarig institution/enhet
Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Skapare/primärforskare
Margareta Kristenson - Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Identifierare
SND-ID: EXT 0256
Beskrivning
Även välfärdslandet Sverige har påtagliga socioekonomiska skillnader i hälsa. Dessa skillnader återkommer oavsett om man använder mått på socioekonomisk status (SES) i form av utbildningsnivå, inkomst eller yrkesstatus. Skillnaderna återkommer också för dödlighet och sjuklighet oavsett diagnos samt för självskattad hälsa men är särskilt väl visat för risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt, med dubbel risk i låg SES. Orsakerna är inte klarlagda. Vi vet att låg SES är förenat med mer ogynnsamma levnadsvanor, men dessa kan bara förklara en del av SES skillnader i hälsa. En möjlig förklaring är effekt av psykosociala faktorer. En ogynnsam psykosocial karaktäristisk med höga nivåer av psykosociala riskfaktorer eller bristande tillgång till psykologiska resurser är idag välkända prediktorer för hjärtinfarkt och också vanligare i låg SES. Vi, och andra, har visat att dessa samvarierar med bristande funktion i HPA axeln och försvagad kortisolreaktivitet liksom med höjda nivåer av markörer för låggradig inflammation och plaque vulnerabilitet som också är prediktorer för hjärtinfarkt.
Vårt syfte är at
Tidsperiod(er) som undersökts
2003-09-30 — 2004-03-03
2012-08-21 — 2015-12-31
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige, Östergötlands län, Jönköpings län
Analysenhet
Tidsdimension
Urvalsmetod
Etikprövning
Linköping — dnr 02-324 and 2012/8031
Studie kopplad till biobank
Ja
Ämnesområde
HÄLSA
(CESSDA Topic Classification)
Medicin och hälsovetenskap
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Kontakt för frågor om data
Ingår i samling hos SND
Tillhörande dokumentation
Dataset 1
Skapare/primärforskare
Margareta Kristenson - Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Beskrivning
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Datainsamling
Insamlingsmetod: Mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 — 2004-03-03
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Datakälla: Befolkningsgrupp
Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 — 2004-03-03
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Datakälla: Befolkningsgrupp
Antal individer/objekt
1007
Dataset 2
Skapare/primärforskare
Margareta Kristenson - Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Beskrivning
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Datainsamling
Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2012-08-21 — 2015-12-31
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Datakälla: Befolkningsgrupp
Insamlingsmetod: Mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2012-08-21 — 2015-12-31
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Datakälla: Befolkningsgrupp
Antal individer/objekt
7051