LSH-studien, livsvillkor Stress och Hälsa

Den här studien är en del av samlingen Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se)

Skapare/primärforskare:

Margareta Kristenson - Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa

Beskrivning:

Även välfärdslandet Sverige har påtagliga socioekonomiska skillnader i hälsa. Dessa skillnader återkommer oavsett om man använder mått på socioekonomisk status (SES) i form av utbildningsnivå, inkomst eller yrkesstatus. Skillnaderna återkommer också för dödlighet och sjuklighet oavsett diagnos samt för självskattad hälsa men är särskilt väl visat för risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt, med dubbel risk i låg SES. Orsakerna är inte klarlagda. Vi vet att låg SES är förenat med mer ogynnsamma levnadsvanor, men dessa kan bara förklara en del av SES skillnader i hälsa. En möjlig förklaring är effekt av psykosociala faktorer. En ogynnsam psykosocial karaktäristisk med höga nivåer av psykosociala riskfaktorer eller bristande tillgång till psykologiska resurser är idag välkända prediktorer för hjärtinfarkt och också vanligare i låg SES. Vi, och andra, har visat att dessa samvarierar med bristande funktion i HPA axeln och försvagad kortisolreaktivitet liksom med höjda nivåer av markörer för låggradig inflammation och plaque vulnerabilitet som också är prediktorer för hjärtinfarkt.

Vårt syfte är at

... Visa mer..

Ämnesområde:

HÄLSA (CESSDA:s ämnesklassificering)
Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Nyckelord:

Socioekonomiska faktorer, Inflammation, Cohorts.se, stress, psykosociala faktorer, psykologiska resurser

Huvudman:

Linköpings universitet

Tillgänglighet:

Åtkomst till data via extern aktör
Tillgång till data är begränsad

Hemsida:

Studiens hemsida

Ansvarig institution/enhet:

Skapare/primärforskare:

Margareta Kristenson - Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa

Identifierare:

SND-ID: EXT 0256

Syfte:

Att, prospektivt, studera om och hur psykosociala faktorer, särskilt psykologiska resurser, kan förklara socioekonomiska skillnader i insjuknande och död i hjärtinfarkt samt om observerade effekter kan förklaras av biologiska markörer för HPA-funktion, inflammation och plaque vulnerabilitet.

Beskrivning:

Även välfärdslandet Sverige har påtagliga socioekonomiska skillnader i hälsa. Dessa skillnader återkommer oavsett om man använder mått på socioekonomisk status (SES) i form av utbildningsnivå, inkomst eller yrkesstatus. Skillnaderna återkommer också för dödlighet och sjuklighet oavsett diagnos samt för självskattad hälsa men är särskilt väl visat för risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt, med dubbel risk i låg SES. Orsakerna är inte klarlagda. Vi vet att låg SES är förenat med mer ogynnsamma levnadsvanor, men dessa kan bara förklara en del av SES skillnader i hälsa. En möjlig förklaring är effekt av psykosociala faktorer. En ogynnsam psykosocial karaktäristisk med höga nivåer av psykosociala riskfaktorer eller bristande tillgång till psykologiska resurser är idag välkända prediktorer för hjärtinfarkt och också vanligare i låg SES. Vi, och andra, har visat att dessa samvarierar med bristande funktion i HPA axeln och försvagad kortisolreaktivitet liksom med höjda nivåer av markörer för låggradig inflammation och plaque vulnerabilitet som också är prediktorer för hjärtinfarkt.

Vårt syfte är at

... Visa mer..

Tidsperiod(er) som undersökts:

2003-09-30 — 2004-03-03

2012-08-21 — 2015-12-31

Geografisk utbredning:

Geografisk plats: Sverige, Jönköpings län, Östergötlands län

Analysenhet:

Tidsdimension:

Urvalsmetod:

Sannolikhetsurval
Randomiserat urval från normalbefolkningen.

Data innefattar personuppgifter:

Ja

Etikprövning:

Linköping —02-324 and 2012/8031

Studie kopplad till biobank:

Ja

Ämnesområde:

HÄLSA (CESSDA:s ämnesklassificering)
Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Nyckelord:

Socioekonomiska faktorer, Inflammation, Cohorts.se, stress, psykosociala faktorer, psykologiska resurser

Kontaktperson för frågor om data:

Margareta Kristenson

Ingår i samling hos SND:

Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se)

Tillgänglig dokumentation:

Studiedesign, studiepopulation och tidslinje (Engelska)

Ladda ner metadata:

Dataset EXT 0256-001

LSH studien Livsvillkor, Stress och Hälsa: Kohort 1

Beskrivning:

Kohort 1: Datainsamling avser ett slumpmässigt urval av befolkningen i Östergötland. Deltagarna besvarade omfattande enkäter med validerade instrument, samlade saliv i hemmet morgon och kväll, besökte en vårdcentral för kroppsmått, och provtagning. Rutinprover såsom blodsocker och lipidstatus analyserades direkt. Därefter har prover förvarats frysta i Linköpings Biobank.

Dataformat / datastruktur:

Numeriska

Datainsamling:

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär

Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 — 2004-03-03

Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa

Datakälla: Befolkningsgrupp

Insamlingsmetod: Mätningar och tester

Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 — 2004-03-03

Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa

Datakälla: Befolkningsgrupp

Antal individer/objekt:

1007

Dataset EXT 0256-002

LSH studien Livsvillkor, Stress och Hälsa: Kohort 2

Beskrivning:

Kohort 2: Datainsamling avser ett slumpmässigt urval av befolkningen i Östergötland och Jönköping. Deltagarna besvarade omfattande enkäter med validerade instrument, samlade saliv i hemmet morgon och kväll, besökte en vårdcentral för kroppsmått, och provtagning. Rutinprover såsom blodsocker och lipidstatus analyserades direkt. Därefter har prover förvarats frysta i Linköpings Biobank.

Dataformat / datastruktur:

Numeriska

Datainsamling:

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär

Tidsperiod(er) för datainsamling: 2012-08-21 — 2015-12-31

Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa

Datakälla: Befolkningsgrupp

Insamlingsmetod: Mätningar och tester

Tidsperiod(er) för datainsamling: 2012-08-21 — 2015-12-31

Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa

Datakälla: Befolkningsgrupp

Antal individer/objekt:

7051