The Northern Swedish Cohort (NoSCo)

År 1981 påbörjades en longitudinell studie som omfattar alla elever som vårterminen det året skulle avsluta årskurs nio i grundskolan i Luleå kommun. Gruppen består av 1083 elever (503 flickor och 577 pojkar) och denna grupp har sedan dess följts med upprepade frågeformulär, men också genom personliga möten, intervjuer, blodtrycksmätningar och andra hälsoundersökningar. Huvudsyftet med undersökningen har varit att studera vilka sociala och medicinska konsekvenser som arbetslöshet medför bland de av ungdomarna som befinner sig i skarven mellan skola, utbildning och förvärvsarbete.

Frågeformuläret bestod av cirka 90 frågor om social bakgrund, arbetssituation, hälsa, familjesituation, fritid etc. Enkäten var nästan identisk i alla undersökningar. Kohorten har med följts upp fem gånger - 1981 (16 års ålder), 1983 (18 års ålder), 1986 (21 års ålder), 1995 (30 års ålder) och 2008 (43 års ålder). Kliniska undersökningar utfördes i 1981, 1986 och 2008 och intervjuer utfördes med nyckelpersoner såsom skolsköterskor 1981 och med klasslärare 1981 och 1983. De deltagare som tidigt blev arbetslösa har föl

... Visa mer..

År 1981 påbörjades en longitudinell studie som omfattar alla elever som vårterminen det året skulle avsluta årskurs nio i grundskolan i Luleå kommun. Gruppen består av 1083 elever (503 flickor och 577 pojkar) och denna grupp har sedan dess följts med upprepade frågeformulär, men också genom personliga möten, intervjuer, blodtrycksmätningar och andra hälsoundersökningar. Huvudsyftet med undersökningen har varit att studera vilka sociala och medicinska konsekvenser som arbetslöshet medför bland de av ungdomarna som befinner sig i skarven mellan skola, utbildning och förvärvsarbete.

Frågeformuläret bestod av cirka 90 frågor om social bakgrund, arbetssituation, hälsa, familjesituation, fritid etc. Enkäten var nästan identisk i alla undersökningar. Kohorten har med följts upp fem gånger - 1981 (16 års ålder), 1983 (18 års ålder), 1986 (21 års ålder), 1995 (30 års ålder) och 2008 (43 års ålder). Kliniska undersökningar utfördes i 1981, 1986 och 2008 och intervjuer utfördes med nyckelpersoner såsom skolsköterskor 1981 och med klasslärare 1981 och 1983. De deltagare som tidigt blev arbetslösa har följts upp i ett delprov genom personliga intervjuer sedan hösten 1981. Hittills har de i genomsnitt intervjuats fyra gånger per person. Huvudtemat har varit hälsokonsekvenser av arbetslöshet.

Ett resultat av undersökningen var att arbetslöshet förefaller att få värre hälsokonsekvenser för unga än för vuxna och hälsokonsekvenserna av ungdomsarbetslöshet kvarstår i viss mån i vuxen ålder. Visa mindre..

År 1981 påbörjades en longitudinell studie som omfattar alla elever som vårterminen det året skulle avsluta årskurs nio i grundskolan i Luleå kommun. Gruppen består av 1083 elever (503 flickor och 577 pojkar) och denna grupp har sedan dess följts med upprepade frågeformulär, men också genom personliga möten, intervjuer, blodtrycksmätningar och andra hälsoundersökningar. Huvudsyftet med undersökningen har varit att studera vilka sociala och medicinska konsekvenser som arbetslöshet medför bland de av ungdomarna som befinner sig i skarven mellan skola, utbildning och förvärvsarbete.

Frågeformuläret bestod av cirka 90 frågor om social bakgrund, arbetssituation, hälsa, familjesituation, fritid etc. Enkäten var nästan identisk i alla undersökningar. Kohorten har med följts upp fem gånger - 1981 (16 års ålder), 1983 (18 års ålder), 1986 (21 års ålder), 1995 (30 års ålder) och 2008 (43 års ålder). Kliniska undersökningar utfördes i 1981, 1986 och 2008 och intervjuer utfördes med nyckelpersoner såsom skolsköterskor 1981 och med klasslärare 1981 och 1983. De deltagare som tidigt blev arbetslösa har föl

... Visa mer..

År 1981 påbörjades en longitudinell studie som omfattar alla elever som vårterminen det året skulle avsluta årskurs nio i grundskolan i Luleå kommun. Gruppen består av 1083 elever (503 flickor och 577 pojkar) och denna grupp har sedan dess följts med upprepade frågeformulär, men också genom personliga möten, intervjuer, blodtrycksmätningar och andra hälsoundersökningar. Huvudsyftet med undersökningen har varit att studera vilka sociala och medicinska konsekvenser som arbetslöshet medför bland de av ungdomarna som befinner sig i skarven mellan skola, utbildning och förvärvsarbete.

Frågeformuläret bestod av cirka 90 frågor om social bakgrund, arbetssituation, hälsa, familjesituation, fritid etc. Enkäten var nästan identisk i alla undersökningar. Kohorten har med följts upp fem gånger - 1981 (16 års ålder), 1983 (18 års ålder), 1986 (21 års ålder), 1995 (30 års ålder) och 2008 (43 års ålder). Kliniska undersökningar utfördes i 1981, 1986 och 2008 och intervjuer utfördes med nyckelpersoner såsom skolsköterskor 1981 och med klasslärare 1981 och 1983. De deltagare som tidigt blev arbetslösa har följts upp i ett delprov genom personliga intervjuer sedan hösten 1981. Hittills har de i genomsnitt intervjuats fyra gånger per person. Huvudtemat har varit hälsokonsekvenser av arbetslöshet.

Ett resultat av undersökningen var att arbetslöshet förefaller att få värre hälsokonsekvenser för unga än för vuxna och hälsokonsekvenserna av ungdomsarbetslöshet kvarstår i viss mån i vuxen ålder. Visa mindre..