Den här studien är en del av samlingen Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se)
Skapare/primärforskare
Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Annika Rosengren - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Saga Johansson - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Lars Wilhelmsen - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Beskrivning
BEDA-studien är en studie av kardiovaskulär sjukdom hos kvinnor som har genomförts av Sektionen för Preventiv Kardiologi, Göteborgs Universitet. Bakgrunden är att hjärt-kärlsjukdom och diabetes är viktiga och vanliga orsaker till för tidig död hos såväl kvinnor som män. Men riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom har inte varit lika väl kartlagda hos kvinnor som hos män. BEDA-studien är en kohort omfattande 1413 göteborgskvinnor födda 1915-1939. Den första undersökningen ägde rum mellan november 1979 och februari 1981. Av de inviterade deltog 1413 kvinnor (81%). En ny undersökningsomgång genomfördes 1997. Av 1201 inviterade kvinnor deltog 875 (73%). Deltagarna fick båda gånger svara på ett stort antal frågor angående hälsa, ärftlighet, levnadssituation mm och de undergick också en noggrann hälsoundersökning. Dessa kvinnor har sedan följts upp genom bl a journalinsamling, sjukhusdiagnosregister och dödsorsaksintyg. Materialet har använts både longitudinellt och som kontrollgrupper i olika fall-kontrollstudier.
Syfte:
Studiens syfte är att studera riskfaktorer för insjuknande i hjärtinfarkt och a
Ämnesområde
HÄLSA
(CESSDA Topic Classification)
Medicin och hälsovetenskap, Klinisk medicin, Kardiologi, Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
Hälsokontroll, Kroppssammansättning, Andnöd, Elektrokardiografi, Hjärtsvikt, Longitudinella studier, Motion, Befolkningsstudier, Röntgenundersökning, Socioekonomiska faktorer, Blodbrist, Övergångsålder, Östrogener, Kroppsmasseindex, Glukosbelastningsprov, Ledgångsreumatism, Kvinnlig, Hormonersättningsbehandling, Menopaus, Riskfaktorer, Kvinnohälsa, Medelålders personer, Kvinnor, Övervikt, Midje-höftkvot, Dödlighet, Hjärtinfarkt, Myokardischemi, Tumörer, Slaganfall, Kost, Alkoholism, Blodsocker, Bronkit, kronisk, Diabetes, Dödsorsaker, Epidemiologi, Fetma, Fetter, Graviditet, Hjärt-kärlsjukdomar, Hälsa, Högt blodtryck, Insulin, Kaffe, Kolesterol, Kranskärlssjukdom, Kroppslängd, Kroppsvikt, Kärlkramp, Psykisk hälsa, Rökning, Sjukdom, Sjukförsäkring, Sjuklighet, Hälso- och sjukvårdsförsörjning, Triglycerider, Yrkesmässig exponering, Ärftlighet, Ögonbotten, Cohorts.se, Swedish Cohort Consortium (SCC)
Huvudman
Tillgänglighetsstatus
Ansvarig institution/enhet
Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Skapare/primärforskare
Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Annika Rosengren - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Saga Johansson - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Lars Wilhelmsen - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Medverkande
Annika Dotevall - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Identifierare
SND-ID: SND 0012
Beskrivning
BEDA-studien är en studie av kardiovaskulär sjukdom hos kvinnor som har genomförts av Sektionen för Preventiv Kardiologi, Göteborgs Universitet. Bakgrunden är att hjärt-kärlsjukdom och diabetes är viktiga och vanliga orsaker till för tidig död hos såväl kvinnor som män. Men riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom har inte varit lika väl kartlagda hos kvinnor som hos män. BEDA-studien är en kohort omfattande 1413 göteborgskvinnor födda 1915-1939. Den första undersökningen ägde rum mellan november 1979 och februari 1981. Av de inviterade deltog 1413 kvinnor (81%). En ny undersökningsomgång genomfördes 1997. Av 1201 inviterade kvinnor deltog 875 (73%). Deltagarna fick båda gånger svara på ett stort antal frågor angående hälsa, ärftlighet, levnadssituation mm och de undergick också en noggrann hälsoundersökning. Dessa kvinnor har sedan följts upp genom bl a journalinsamling, sjukhusdiagnosregister och dödsorsaksintyg. Materialet har använts både longitudinellt och som kontrollgrupper i olika fall-kontrollstudier.
Syfte:
Studiens syfte är att studera riskfaktorer för insjuknande i hjärtinfarkt och a
Språk
Svenska
Tidsperiod(er) som undersökts
1980 — 1997
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Geografisk beskrivning: Göteborgs kommun
Lägsta geografiska enhet
Kommun
Analysenhet
Population
Kvinnor i Göteborg födda 1915 -1941
Tidsdimension
Urvalsmetod
Ämnesområde
HÄLSA
(CESSDA Topic Classification)
Medicin och hälsovetenskap, Klinisk medicin, Kardiologi, Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
Hälsokontroll, Kroppssammansättning, Andnöd, Elektrokardiografi, Hjärtsvikt, Longitudinella studier, Motion, Befolkningsstudier, Röntgenundersökning, Socioekonomiska faktorer, Blodbrist, Övergångsålder, Östrogener, Kroppsmasseindex, Glukosbelastningsprov, Ledgångsreumatism, Kvinnlig, Hormonersättningsbehandling, Menopaus, Riskfaktorer, Kvinnohälsa, Medelålders personer, Kvinnor, Övervikt, Midje-höftkvot, Dödlighet, Hjärtinfarkt, Myokardischemi, Tumörer, Slaganfall, Kost, Alkoholism, Blodsocker, Bronkit, kronisk, Diabetes, Dödsorsaker, Epidemiologi, Fetma, Fetter, Graviditet, Hjärt-kärlsjukdomar, Hälsa, Högt blodtryck, Insulin, Kaffe, Kolesterol, Kranskärlssjukdom, Kroppslängd, Kroppsvikt, Kärlkramp, Psykisk hälsa, Rökning, Sjukdom, Sjukförsäkring, Sjuklighet, Hälso- och sjukvårdsförsörjning, Triglycerider, Yrkesmässig exponering, Ärftlighet, Ögonbotten, Cohorts.se, Swedish Cohort Consortium (SCC)
Kontakt för frågor om data
Ingår i samling hos SND
Tillhörande dokumentation
Beda II - WHO kampanj mot hjärt-kärlsjukdom.pdf
Beda I - frågeformulär allmän del.pdf
Beda I - frågeformulär gynekologisk del.pdf
Beda II - mediciner och matvanor.pdf
Beda II - menstruation och klimakteriebesvär.pdf
Beda I - frågeformulär kardioväskular del läkare.pdf
Beda I - frågeformulär ortopedisk del.pdf
Beda I - undesökningsprotokoll.pdf
Beda I - WHO kampanj hjärt-kärlsjd.pdf
Sortera på namn | Sortera efter år
Dotevall, Annika. Women, diabetes and coronary heart disease. Thesis, University of Gothenburg, 2004.
Swepub
Till lärosätets (gu) databas
ISBN:
91-628-6243-X
Dudas, Kerstin. Manifestations and survival in coronary heart disease. Thesis, University of Gothenburg, 2009.
Shafazand M, Schaufelberger M, Lappas G, Swedberg K, Rosengren A. Survival trends in men and women with heart failure of ischaemic and non-ischaemic origin: data for the period 1987-2003 from the Swedish Hospital Discharge Registry. Eur Heart J 2009;30:671-8
Rosengren A, Dotevall A, Wilhelmsen L, Thelle D, Johansson S. Coffee and incidence of diabetes in Swedish women: a prospective 18-year follow-up study. J Intern Med. 2004 Jan;255(1):89-95.
Johansson S, Wilhelmsen L, Lappas G, Rosengren A. High lipid levels and coronary disease in women in Göteborg - outcome and secular trends: a prospective 19 year follow-up in the BEDA study. Eur Heart J. 2003 Apr;24(8):704-16.
Dotevall A, Johansson S, Wilhelmsen L, Rosengren A. Increased levels of triglycerides, BMI and blood pressure and low physical activity increase the risk of diabetes in Swedish women. A prospective 18-year follow-up of the BEDA study. Diabet Med. 2004;21:615-22.
Johansson S, Wilhelmsen L, Welin C, Eriksson H, Welin L, Rosengren A. Obesity, smoking and secular trends in cardiovascular risk factors in middle-aged women: data from population studies in Göteborg from 1980 to 2003. J Intern Med. 2010 Dec;268(6):594-603
Björck L, Rosengren A, Bennett K, Lappas G, Capewell S. Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. Eur Heart J. 2009 May;30(9):1046-56.
Johansson Saga. Female Myocardial Infarction in Göteborg, Sweden. Thesis, University of Gothenburg, 1983.
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
Dataset 1
Skapare/primärforskare
Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Annika Rosengren - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Saga Johansson - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Lars Wilhelmsen - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Datainsamling
Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1980-01 — 1980-12
Datakälla: Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska, Befolkningsgrupp, Biologiska prover
Insamlingsmetod: Fysiska mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1980-01 — 1980-12
Datakälla: Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska, Befolkningsgrupp, Biologiska prover
Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: papper
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1980-01 — 1980-12
Datakälla: Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska, Befolkningsgrupp, Biologiska prover
Variabler
304
Antal individer/objekt
1413
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
81
Dataset 2
Skapare/primärforskare
Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Annika Rosengren - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Saga Johansson - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Lars Wilhelmsen - Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Datainsamling
Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: papper
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1997-01 — 1997-12
Datakälla: Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska, Befolkningsgrupp, Biologiska prover
Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1997-01 — 1997-12
Datakälla: Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska, Befolkningsgrupp, Biologiska prover
Insamlingsmetod: Fysiska mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1997-01 — 1997-12
Datakälla: Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska, Befolkningsgrupp, Biologiska prover
Insamlingsmetod: Övrigt
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1998 — 1999
Datakälla: Register/handlingar/förteckningar: Medicinska/kliniska, Befolkningsgrupp, Biologiska prover
Variabler
433
Antal individer/objekt
875
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
73