Väljarna och kärnkraften 1976

1970-talets diskussioner kring den framtida energiförsörjningen och kärnkraften inleddes i endräktens tecken. Samtliga partier ställde sig bakom riksdagsbesluten 1970 och 1971 om att Sverige skulle bygga 11 kärnkraftsaggregat. Den partipolitiska enheten bröts först på våren 1973 då Thorbjörn Fälldin och centerns riksdagsgrupp tog ställning mot kärnkraften. Oljekrisen satte ett halvår senare energifrågorna i centrum för den politiska debatten och en intensiv opinionsbildningsprocess inleddes. De politiska partierna engagerade sig t ex under hösten 1974 i en rådslagsverksamhet med sina medlemmar för att informera om energiproblemen och pejla opinionsströmningarna. Under denna period utformades partiernas energipolitiska program. I maj 1975, när riksdagen fattade beslut om energiplanen för den närmaste 10-årsperioden fram till 1985, avslutades den första fasen i den politiska process som inletts två år tidigare. Frontlinjerna var upprättade och båda sidor hade formerat sina styrkor. Socialdemokraterna och moderaterna förordade en utbyggnad av kärnkraften och ville bygga 13 aggregat. Även folkpart

... Visa mer..

1970-talets diskussioner kring den framtida energiförsörjningen och kärnkraften inleddes i endräktens tecken. Samtliga partier ställde sig bakom riksdagsbesluten 1970 och 1971 om att Sverige skulle bygga 11 kärnkraftsaggregat. Den partipolitiska enheten bröts först på våren 1973 då Thorbjörn Fälldin och centerns riksdagsgrupp tog ställning mot kärnkraften. Oljekrisen satte ett halvår senare energifrågorna i centrum för den politiska debatten och en intensiv opinionsbildningsprocess inleddes. De politiska partierna engagerade sig t ex under hösten 1974 i en rådslagsverksamhet med sina medlemmar för att informera om energiproblemen och pejla opinionsströmningarna. Under denna period utformades partiernas energipolitiska program. I maj 1975, när riksdagen fattade beslut om energiplanen för den närmaste 10-årsperioden fram till 1985, avslutades den första fasen i den politiska process som inletts två år tidigare. Frontlinjerna var upprättade och båda sidor hade formerat sina styrkor. Socialdemokraterna och moderaterna förordade en utbyggnad av kärnkraften och ville bygga 13 aggregat. Även folkpartiet var för en satsning på kärnkraften men ville, i enlighet med 1971 års riksdagsbeslut, inte bygga fler än 11 aggregat. Centern och vänsterpartiet kommunisterna gick däremot emot en utbyggnad av kärnkraften och centerpartiet förordade en avvecklingsplan för de aggregat som redan var i drift.
Undersökningens frågeställningar berör väljarnas reaktioner inför den energipolitiska debatten och inför den partipolitiska konflikten om kärnkraftens utbyggnad. Undersökningen genomfördes i två steg med en intervjuomgång före valet och en andra efter valet. Cirka 1 000 personer intervjuades under två veckor i augusti och ungefär 1500 under tre veckor i september och oktober. Efter valet skickades en postenkät till de personer som intervjuats före valet med frågor om vilket parti man röstat på och vid vilken tidpunkt man bestämde sig för att stödja det parti man röstade på. Visa mindre..

1970-talets diskussioner kring den framtida energiförsörjningen och kärnkraften inleddes i endräktens tecken. Samtliga partier ställde sig bakom riksdagsbesluten 1970 och 1971 om att Sverige skulle bygga 11 kärnkraftsaggregat. Den partipolitiska enheten bröts först på våren 1973 då Thorbjörn Fälldin och centerns riksdagsgrupp tog ställning mot kärnkraften. Oljekrisen satte ett halvår senare energifrågorna i centrum för den politiska debatten och en intensiv opinionsbildningsprocess inleddes. De politiska partierna engagerade sig t ex under hösten 1974 i en rådslagsverksamhet med sina medlemmar för att informera om energiproblemen och pejla opinionsströmningarna. Under denna period utformades partiernas energipolitiska program. I maj 1975, när riksdagen fattade beslut om energiplanen för den närmaste 10-årsperioden fram till 1985, avslutades den första fasen i den politiska process som inletts två år tidigare. Frontlinjerna var upprättade och båda sidor hade formerat sina styrkor. Socialdemokraterna och moderaterna förordade en utbyggnad av kärnkraften och ville bygga 13 aggregat. Även folkpart

... Visa mer..

1970-talets diskussioner kring den framtida energiförsörjningen och kärnkraften inleddes i endräktens tecken. Samtliga partier ställde sig bakom riksdagsbesluten 1970 och 1971 om att Sverige skulle bygga 11 kärnkraftsaggregat. Den partipolitiska enheten bröts först på våren 1973 då Thorbjörn Fälldin och centerns riksdagsgrupp tog ställning mot kärnkraften. Oljekrisen satte ett halvår senare energifrågorna i centrum för den politiska debatten och en intensiv opinionsbildningsprocess inleddes. De politiska partierna engagerade sig t ex under hösten 1974 i en rådslagsverksamhet med sina medlemmar för att informera om energiproblemen och pejla opinionsströmningarna. Under denna period utformades partiernas energipolitiska program. I maj 1975, när riksdagen fattade beslut om energiplanen för den närmaste 10-årsperioden fram till 1985, avslutades den första fasen i den politiska process som inletts två år tidigare. Frontlinjerna var upprättade och båda sidor hade formerat sina styrkor. Socialdemokraterna och moderaterna förordade en utbyggnad av kärnkraften och ville bygga 13 aggregat. Även folkpartiet var för en satsning på kärnkraften men ville, i enlighet med 1971 års riksdagsbeslut, inte bygga fler än 11 aggregat. Centern och vänsterpartiet kommunisterna gick däremot emot en utbyggnad av kärnkraften och centerpartiet förordade en avvecklingsplan för de aggregat som redan var i drift.
Undersökningens frågeställningar berör väljarnas reaktioner inför den energipolitiska debatten och inför den partipolitiska konflikten om kärnkraftens utbyggnad. Undersökningen genomfördes i två steg med en intervjuomgång före valet och en andra efter valet. Cirka 1 000 personer intervjuades under två veckor i augusti och ungefär 1500 under tre veckor i september och oktober. Efter valet skickades en postenkät till de personer som intervjuats före valet med frågor om vilket parti man röstat på och vid vilken tidpunkt man bestämde sig för att stödja det parti man röstade på. Visa mindre..