Sverige under andra världskriget: Pressregister 1938-1945

Beställ data

Skapare/primärforskare

Klas Åmark - Stockholms universitet, Historiska institutionen

Beskrivning

Ett delprojekt inom forskningsprojektet Sverige under andra världskriget (SUAV) är undersökningen om den offentliga debatten i Sverige under perioden 1938-1945. Grundvalen i detta material utgörs av opinionsbildande material i tidningspressen, ledare, debattartiklar, referat av tal etc. De dokument som skulle klassificeras var tidningsartiklar. Registrets uppgift är att möjliggöra för en forskare som är intresserad av debatten i en viss fråga under en viss tidsperiod, att snabbt kunna få fram allt relevant tidningsmaterial. Ur klassificeringssynpunkt måste tidningsartiklar betecknas som ett "mjukt" material. Det är inte ovanligt att en tidningsartikel diskuterar flera olika frågor på samma gång. Rubriksättningen ger oftast inte heller någon som helst vägledning till innehållet. För att erhålla en tillförlitlig klassificering av tidningsartiklar är det därför nödvändigt att göra en mer omfattande innehållsanalys. Det är utifrån denna princip som kodblanketten lagts upp: klassificeringen sker utifrån en snabb genomläsning av innehållet i artikeln. Excerpisten väljer de kategorier som ger den ade

... Visa mer..

Ämnesområde

Media, Politiska beteenden och attityder, Internationell politik och organisationer, HISTORIA (CESSDA Topic Classification)
Samhällsvetenskap, Historia (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Nyckelord

Skapare/primärforskare

Klas Åmark - Stockholms universitet, Historiska institutionen

Identifierare

SND-ID: SND 0158

Beskrivning

Ett delprojekt inom forskningsprojektet Sverige under andra världskriget (SUAV) är undersökningen om den offentliga debatten i Sverige under perioden 1938-1945. Grundvalen i detta material utgörs av opinionsbildande material i tidningspressen, ledare, debattartiklar, referat av tal etc. De dokument som skulle klassificeras var tidningsartiklar. Registrets uppgift är att möjliggöra för en forskare som är intresserad av debatten i en viss fråga under en viss tidsperiod, att snabbt kunna få fram allt relevant tidningsmaterial. Ur klassificeringssynpunkt måste tidningsartiklar betecknas som ett "mjukt" material. Det är inte ovanligt att en tidningsartikel diskuterar flera olika frågor på samma gång. Rubriksättningen ger oftast inte heller någon som helst vägledning till innehållet. För att erhålla en tillförlitlig klassificering av tidningsartiklar är det därför nödvändigt att göra en mer omfattande innehållsanalys. Det är utifrån denna princip som kodblanketten lagts upp: klassificeringen sker utifrån en snabb genomläsning av innehållet i artikeln. Excerpisten väljer de kategorier som ger den ade

... Visa mer..

Språk

Svenska

Tidsperiod(er) som undersökts

1938-01-01 — 1945-12-31

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Analysenhet

Population

Tidningsartiklar om folklig opinion i Sverige, publicerade i 27 dagstidningar mellan 1938 och 1945.

Urvalsmetod

Vid urvalet av tidningar har man strävat efter att tillgodose några olika aspekter. För det första gällde det att få med ett representativt urval från respektive politiskt parti, alternativt politisk tendens. För det andra gällde det att få med de tidningar som allmänt uppfattas som centrala och dominerande. För det tredje gällde det att få fram en någorlunda jämn geografisk spridning över hela landet, inte minst med tanke på att politiska tal och möten normalt främst bevakas i regionalpressen. Då dessa överväganden ställdes mot varandra kom man fram till att det fanns en kärngrupp av tidningar som borde vara med, framför allt med tanke på deras politiska betydelse. Dit hörde främst Svenska Dagbladet, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Göteborgs-Posten, Stockholms-Tidningen, Arbetet, Socialdemokraten-Morgontidningen och Ny Dag. Därefter kompletterades denna lista med ytterligare ett antal tidningar, där storleken av urvalet bestämdes dels av vad som betraktades som ett vetenskapligt minimum, och dels av de ekonomiska ramarna. Man kom fram till att det inte var möjligt att exakt avgöra vilka övriga tidningar som skulle vara med utifrån de uppställda kriterierna. Eftersom avsikten var att arbeta med en kvalitativ argumentationsanalys menade man att det väsentliga var att det fanns med ett rimligt antal tidningar för de olik åsiktsriktningar som kunde tänkas ha varit av betydelse under kriget, men att det inom varje åsiktsriktning var möjligt att inom vissa gränser byta tidningar utan att detta skulle få större betydelse för slutresultatet. Sammanlagt har 27 tidningar excerperats, varav tjugo för hela perioden 1938-1945.

Högertidningar: Barometern (1938-30/6 1940, 1/7 1944-1945), Nya Dagligt Allehanda (1938-1944, nedlagd 1944), Nya Wermlandstidningen (1938-30/6 1940, 1/7 1944-1945), Svenska Dagbladet (1938-1945), Sydsvenska Dagbladet (1938-1945), Östergötlands Dagblad (1938-1945).

Liberala tidningar: Aftonbladet (1938-1945, Aftonbladet uppgav sig formellt vara folkpartistisk, men var i realiteten klart nazistiskt influerad fram till 1943. Tidningen togs med i urvalet p.g.a. dess nazistiska tendens), Dagens Nyheter (1938-1945), Eskilstuna-Kuriren (1938-1945), Expressen (1944-1945), Gefle Dagblad (1938-30/6 1940, 1/7 1944-1945), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1938-1945), Göteborgs-Posten (1938-1945), Stockholms-Tidningen (1938-1945), Svenska Morgonbladet (1938-1945), Upsala Nya Tidning (1938-1945), Vestmanlands Läns Tidning (1938-1945), Falu-Kuriren (1938-30/6 1940).

Socialdemokratiska tidningar: Afton-Tidningen (1942-1945), Arbetet (1938-1945), Norrländska Socialdemokraten (1938-1945), Ny Tid (1938-1945), Socialdemokraten-Morgontidningen (1938-1945), Sydöstra Sveriges Dagblad (1938-1945), Örebro-Kuriren (1938-1945).

Kommunistiska tidningar: Ny Dag (1938-1945).

Bondeförbundstidningar: Skånska Dagbladet (1938-1945).

Den grundläggande principen för urvalet av tidningsartiklar har varit att endast sådana artiklar, som kan sägas utgöra för historikern primärt källmaterial har registrerats; detta kan vad gäller tidningspressen sägas omfatta: ledare, ledarstick, artiklar i politiska frågor och reportage och referat av tal vid politiska möten samt intervjuer. Allt övrigt material i tidningarna har lämnats åt sidan. Således har inget nyhetsmaterial medtagits, inte heller har material av annan typ som pressgrannar, insändare, annonser, kåserier, familjenyheter, sporthyheter eller handelsnyheter medtagits - även om detta material naturligtvis i vidare mening kan betraktas som opinionsbildande.

Data innefattar personuppgifter

Nej

Ämnesområde

Media, Politiska beteenden och attityder, Internationell politik och organisationer, HISTORIA (CESSDA Topic Classification)
Samhällsvetenskap, Historia (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Nyckelord

Tillhörande dokumentation

Ladda ner metadata

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Åmark, K. (1973) Makt eller moral. Svensk offentlig debatt om internationell politik och svensk utrikes- och försvarspolitik 1938-1939. Stockholm: Allmänna Förlaget. (With a summary in English). ISBN: 91-38-01489-0.
Libris Google Books
ISBN: 9789138014899

Ekman, S. (1979) Sverige under andra världskriget - erfarenheter från arbetet i ett projekt. Historisk tidskrift 1979.
Libris

Ekman, S. (1970) Sverige under andra världskriget. Presentation av ett forskningsprojekt. Historisk tidskrift 1970.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Version 2.1

Version 2.0

Version 1.0

Ladda ner citering

Sverige under andra världskriget: Pressregister 1938-1945

Citering

Klas Åmark. Stockholms universitet, Historiska institutionen (2013). <em>Sverige under andra världskriget: Pressregister 1938-1945</em>. Svensk nationell datatjänst. Version 2.1. <a href="https://doi.org/10.5878/001627">https://doi.org/10.5878/001627</a>

Skapare/primärforskare

Klas Åmark - Stockholms universitet, Historiska institutionen

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Datainsamling

Insamlingsmetod: Kompilering/Syntes

Tidsperiod(er) för datainsamling: 1967-01-01 — 1972-12-31

Datakälla: Kommunikation: Offentlig

Variabler

135

Antal individer/objekt

160571

Publicerad: 1988-01-01
Senast uppdaterad: 2018-11-20