Den nationella SOM-undersökningen 1986

1986 startade en serie årliga undersökningar vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Den kallades SOM-undersökningen, där SOM står för samhälle - opinion - massmedia. Undersökningen var ett resultat av ett samarbete mellan nio olika projekt vid institutionen. Det frågeformulär som användes var indelat i sju ämnesområden: massmedier, politik och samhälle, energi och kärnkraft, Sveriges förhållande till omvärlden, boendemiljö, intressen och fritidsaktiviteter samt bakgrundsuppgifter.

Frågor om massmedia behandlar hur ofta respondenten tittat på olika TV-program, läsvanor för morgontidning samt förekomst av felaktiga eller missvisande uppgifter i massmedierna.
Avdelningen med frågor om politik och samhälle innehåller bland annat frågor om respondentens förtroende för hur olika samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete. Respondenten fick även ange sin inställning till ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten samt placera in sig själv på en politisk vänster-högerskala och de politiska partierna och partiledarna på en gillar-ogillar skala. Därutöver

... Visa mer..

1986 startade en serie årliga undersökningar vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Den kallades SOM-undersökningen, där SOM står för samhälle - opinion - massmedia. Undersökningen var ett resultat av ett samarbete mellan nio olika projekt vid institutionen. Det frågeformulär som användes var indelat i sju ämnesområden: massmedier, politik och samhälle, energi och kärnkraft, Sveriges förhållande till omvärlden, boendemiljö, intressen och fritidsaktiviteter samt bakgrundsuppgifter.

Frågor om massmedia behandlar hur ofta respondenten tittat på olika TV-program, läsvanor för morgontidning samt förekomst av felaktiga eller missvisande uppgifter i massmedierna.
Avdelningen med frågor om politik och samhälle innehåller bland annat frågor om respondentens förtroende för hur olika samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete. Respondenten fick även ange sin inställning till ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten samt placera in sig själv på en politisk vänster-högerskala och de politiska partierna och partiledarna på en gillar-ogillar skala. Därutöver fick respondenterna ange vilket parti man tyckte bäst om och hur viktiga olika samhällsmål kommer att vara för de kommande tio åren.
Frågorna om energi och kärnkraft handlade om respondentens inställning till kärnkraft och åsikt om de politiska partiernas energipolitik. Respondenterna fick även ange hur de upplever olika risker i samband med användning av kärnkraft.
Andra frågor handlade om förtroendet för olika grupper när det gäller information om energi och kärnkraft. Respondenterna fick också ange om de upplevde att de personligen var utsatta för risker i samband med olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl tidigare under året och om man gjort något för att skydda sig mot dessa risker.
I avdelningen om Sveriges relationer till omvärlden fick respondenterna ange hur intresserade de var av utrikespolitik och diplomatiska frågor, biståndspolitik och humanitära frågor, försvarspolitik och militära frågor samt handelspolitik och ekonomiska frågor. Därutöver fick respondenten ange vad man ansåg som mest oroande för framtiden och hur den militära och politiska situationen kommer att vara 10-15 år framåt. Man fick även ange sin ståndpunkt i ett antal förslag som berör utrikespolitik och försvar.
Frågor om boendemiljön handlade om respondentens bostad, hur länge man bott på orten och om man övervägt att flytta till annan ort samt om man deltar i förening eller organisation som försöker påverka närmiljön eller bostadsområdet.
Frågor om intressen och fritidsaktiviteter inkluderar frågor om medlemskap i föreningar, intresse för ett stort antal ämnen och aktiviteter, samt hur viktiga olika värden är.
Bakgrundsavsnittet inkluderar frågor om yrke, fackföreningsmedlemskap, utbildning, parti man röstat på i riksdagsvalet 1985, civilstånd, hushållets storlek, inkomst, utrustning i hushållet samt hushållets årliga utgifter på olika områden.

Syfte:

Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. Visa mindre..