Storstockholmsundersökningen 1966

Skapare/primärforskare:

Jörgen Westerståhl - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen

Beskrivning:

Intervjun kom i huvudsak att kretsa kring följande tre ämnen:
a) Intervjupersonens "flyttningshistoria" till och inom storstockholmsområdet. Dessutom försökte man utröna intervjupersonens inställning till sin nuvarande bosättning genom frågor angående hans/hennes beredvillighet att flytta.
b) Intervjupersonens trivsel. Dessa frågor återfinns också i huvudundersökningen.
c) Intervjupersonens kunskap om och inställning till planerna på ett storlandsting och hur detta storlandsting skulle komma att fungera.

Vid analys av storstockholmsundersökningen bör man vara medveten om att materialet ursprungligen inte insamlats för att möjliggöra en deskription av storstockholmsområdet. Syftet var att beskriva samband mellan olika kommunvariabler, vilka man redan vid urvalsdragningen ansåg vara av betydelse. Individernas värde på de skilda variablerna skall betraktas som egenskaper hos kommunerna.

Nyckelord:

Karta:

Skapare/primärforskare:

Jörgen Westerståhl - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen

Identifierare:

SND-ID: SND 0263

Syfte:

Komplettera huvudundersökningen, "Kommunala valrörelser 1966", med vissa grundläggande uppgifter hämtade från det område, där folkomflyttningen varit allra starkast och där det fanns exempel på en befolkning som till mer än hälften bestod av personer inflyttade under de senaste tio åren.

Beskrivning:

Intervjun kom i huvudsak att kretsa kring följande tre ämnen:
a) Intervjupersonens "flyttningshistoria" till och inom storstockholmsområdet. Dessutom försökte man utröna intervjupersonens inställning till sin nuvarande bosättning genom frågor angående hans/hennes beredvillighet att flytta.
b) Intervjupersonens trivsel. Dessa frågor återfinns också i huvudundersökningen.
c) Intervjupersonens kunskap om och inställning till planerna på ett storlandsting och hur detta storlandsting skulle komma att fungera.

Vid analys av storstockholmsundersökningen bör man vara medveten om att materialet ursprungligen inte insamlats för att möjliggöra en deskription av storstockholmsområdet. Syftet var att beskriva samband mellan olika kommunvariabler, vilka man redan vid urvalsdragningen ansåg vara av betydelse. Individernas värde på de skilda variablerna skall betraktas som egenskaper hos kommunerna.

Språk:

Svenska

Tidsperiod(er) som undersökts:

1966-09-01 — 1966-11-01

Instrument:

Geografisk utbredning:

Geografisk plats: Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun, Österåker kommun, Järfälla kommun, Ekerö kommun, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Salem kommun, Tyresö kommun, Upplands-Bro kommun, Lidingö kommun, Solna kommun, Sundbyberg kommun, Nacka kommun, Stockholm kommun, Sollentuna kommun, Danderyd kommun, Täby kommun, Värmdö kommun, Haninge kommun, Vaxholm kommun

Geografisk beskrivning: Kommunerna Boo, Botkyrka, Danderyd, Djursholm, Ekerö, Färingsö, Grödinge, Gustavsberg, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Märsta, Nacka, Salem, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands-Väsby, Vallentuna, Värmdö, Västerhaninge, österhaninge, Österåker samt Stockholms stad.

Analysenhet:

Population:

Personer bosatta i Storstockholmsområdet och röstberättigade i kommunfullmäktigevalet 1966

Tidsdimension:

Urvalsmetod:

I Storstockholmsområdet ansågs följande kommuner ingå: Boo, Botkyrka, Danderyd, Djursholm, Ekerö, Färingsö, Grödinge, Gustavsberg, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Märsta, Nacka, Salem, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands-Väsby, Vallentuna, Värmdö, Västerhaninge, Österhaninge, Österåker samt Stockholms stad. Från dessa kommuner, utom Stockholms stad som ansågs given, gjordes ett urval. De ovan nämnda 28 kommunerna indelades i 8 grupper efter kommunstorlek, expansionstakt samt ´svaga´ respektive ´starka´ socialdemokratiska kommuner. I den mån det var möjligt togs också hänsyn till kommunens geografiska läge i förhållande till Stockholms stad. Härvid definierades varje kommun såsom belägen i en inre, en yttre eller en mellancirkel i förhållande till Stockholms stad. Vid den slutliga urvalsdragningen kom på så sätt en del kommuner att vara ´givna´ medan man lottade mellan de övriga. Likaså har givetvis båda kommunerna varit givna i de fall då endast två kommuner ingår i gruppen. Endast i ett fall har ett helt obundet urval skett.
Individurvalet utfördes lik

... Visa mer..

Nyckelord:

Relaterade forskningsdata i SND:s katalog:

Tillgänglig dokumentation:

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Birgersson, B O., Forsell, H., Odmark, T., Strömberg, L., & Örtendahl, C. (1971) Den kommunala självstyrelsen. Medborgarna informeras. Stockholm : Almqvist & Wiksell.
Google Books

Larsson-Petersson, E. (1976) Storstockholmsundersökningen. Kodbok och variabellista. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen

Westerståhl, J. (1970) Den kommunala självstyrelsen : ett forskningsprogram. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Google Books

Westerståhl, J. (1970) The Communal Research Program in Sweden. The New Atlantis, No. 2.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er).

Version 1.0:

1991-04-01 doi:10.5878/002646

Tillgänglig dokumentation:

Storstockholmsundersökningen 1966

Citering:

Jörgen Westerståhl. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen (1991). Storstockholmsundersökningen 1966. Svensk nationell datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5878/002646

Dataformat / datastruktur:

Numeriska

Datainsamling:

Insamlingsmetod: Telefonintervju

Tidsperiod(er) för datainsamling: 1966-09-01 — 1966-11-01

Datainsamlare: Statistiska centralbyrån

Datakälla: Befolkningsgrupp

Variabler:

70

Antal individer/objekt:

1034