Storstockholmsundersökningen 1966
Skapare/primärforskare:
Jörgen Westerståhl - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen
Beskrivning:
a) Intervjupersonens "flyttningshistoria" till och inom storstockholmsområdet. Dessutom försökte man utröna intervjupersonens inställning till sin nuvarande bosättning genom frågor angående hans/hennes beredvillighet att flytta.
b) Intervjupersonens trivsel. Dessa frågor återfinns också i huvudundersökningen.
c) Intervjupersonens kunskap om och inställning till planerna på ett storlandsting och hur detta storlandsting skulle komma att fungera.
Vid analys av storstockholmsundersökningen bör man vara medveten om att materialet ursprungligen inte insamlats för att möjliggöra en deskription av storstockholmsområdet. Syftet var att beskriva samband mellan olika kommunvariabler, vilka man redan vid urvalsdragningen ansåg vara av betydelse. Individernas värde på de skilda variablerna skall betraktas som egenskaper hos kommunerna.
Ämnesområde:
politiska beteenden och attityder, val
(CESSDA:s ämnesklassificering)
Samhällsvetenskap, Statsvetenskap
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord:
Karta:
Huvudman:
Tillgänglighet:
Beställ data
Ansvarig institution/enhet:
Skapare/primärforskare:
Jörgen Westerståhl - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen
Identifierare:
SND-ID: SND 0263
Syfte:
Beskrivning:
a) Intervjupersonens "flyttningshistoria" till och inom storstockholmsområdet. Dessutom försökte man utröna intervjupersonens inställning till sin nuvarande bosättning genom frågor angående hans/hennes beredvillighet att flytta.
b) Intervjupersonens trivsel. Dessa frågor återfinns också i huvudundersökningen.
c) Intervjupersonens kunskap om och inställning till planerna på ett storlandsting och hur detta storlandsting skulle komma att fungera.
Vid analys av storstockholmsundersökningen bör man vara medveten om att materialet ursprungligen inte insamlats för att möjliggöra en deskription av storstockholmsområdet. Syftet var att beskriva samband mellan olika kommunvariabler, vilka man redan vid urvalsdragningen ansåg vara av betydelse. Individernas värde på de skilda variablerna skall betraktas som egenskaper hos kommunerna.
Språk:
Svenska
Tidsperiod(er) som undersökts:
1966-09-01 — 1966-11-01
Instrument:
Geografisk utbredning:
Geografisk plats: Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun, Österåker kommun, Järfälla kommun, Ekerö kommun, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Salem kommun, Tyresö kommun, Upplands-Bro kommun, Lidingö kommun, Solna kommun, Sundbyberg kommun, Nacka kommun, Stockholm kommun, Sollentuna kommun, Danderyd kommun, Täby kommun, Värmdö kommun, Haninge kommun, Vaxholm kommun
Geografisk beskrivning: Kommunerna Boo, Botkyrka, Danderyd, Djursholm, Ekerö, Färingsö, Grödinge, Gustavsberg, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Märsta, Nacka, Salem, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands-Väsby, Vallentuna, Värmdö, Västerhaninge, österhaninge, Österåker samt Stockholms stad.
Analysenhet:
Population:
Personer bosatta i Storstockholmsområdet och röstberättigade i kommunfullmäktigevalet 1966
Tidsdimension:
Urvalsmetod:
I Storstockholmsområdet ansågs följande kommuner ingå: Boo, Botkyrka, Danderyd, Djursholm, Ekerö, Färingsö, Grödinge, Gustavsberg, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Märsta, Nacka, Salem, Saltsjöbaden, Sollentuna, Solna, Stocksund, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands-Väsby, Vallentuna, Värmdö, Västerhaninge, Österhaninge, Österåker samt Stockholms stad. Från dessa kommuner, utom Stockholms stad som ansågs given, gjordes ett urval. De ovan nämnda 28 kommunerna indelades i 8 grupper efter kommunstorlek, expansionstakt samt ´svaga´ respektive ´starka´ socialdemokratiska kommuner. I den mån det var möjligt togs också hänsyn till kommunens geografiska läge i förhållande till Stockholms stad. Härvid definierades varje kommun såsom belägen i en inre, en yttre eller en mellancirkel i förhållande till Stockholms stad. Vid den slutliga urvalsdragningen kom på så sätt en del kommuner att vara ´givna´ medan man lottade mellan de övriga. Likaså har givetvis båda kommunerna varit givna i de fall då endast två kommuner ingår i gruppen. Endast i ett fall har ett helt obundet urval skett.
Individurvalet utfördes lik
Ämnesområde:
politiska beteenden och attityder, val
(CESSDA:s ämnesklassificering)
Samhällsvetenskap, Statsvetenskap
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord:
Relaterade forskningsdata i SND:s katalog:
Tillgänglig dokumentation:
Ladda ner metadata:
Publikationer
Sortera på namn | Sortera efter år
Birgersson, B O., Forsell, H., Odmark, T., Strömberg, L., & Örtendahl, C. (1971) Den kommunala självstyrelsen. Medborgarna informeras. Stockholm : Almqvist & Wiksell.
Google Books
Larsson-Petersson, E. (1976) Storstockholmsundersökningen. Kodbok och variabellista. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen
Westerståhl, J. (1970) Den kommunala självstyrelsen : ett forskningsprogram. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Google Books
Westerståhl, J. (1970) The Communal Research Program in Sweden. The New Atlantis, No. 2.
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er).
Version 1.0:
1991-04-01
doi:10.5878/002646
Tillgänglig dokumentation:
Storstockholmsundersökningen 1966
Citering:
Jörgen Westerståhl. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen (1991). Storstockholmsundersökningen 1966. Svensk nationell datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5878/002646
Dataformat / datastruktur:
Numeriska
Datainsamling:
Insamlingsmetod: Telefonintervju
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1966-09-01 — 1966-11-01
Datainsamlare: Statistiska centralbyrån
Datakälla: Befolkningsgrupp
Variabler:
70
Antal individer/objekt:
1034