Medborgarundersökningen 1987

Denna undersökning ingår som en delundersökning i Maktutredningen och handlar om medborgarnas möjligheter att påverka. För den del av studien som rör möjligheter att påverka sin egen situation har sex livsområden valts ut, representerande olika medborgarsituationer.


De frågor som berör rollen som boende handlar om vilken typ av bostad man har; om man deltagit i möten eller andra aktiviteter anordnade av hyresgästförening eller liknande; aktiviteter tillsammans med grannar; möjligheter att påverka boendet; anledning till missnöje beträffande boendet under det senaste året; aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motarbeta försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Rollen som konsument belyses genom frågor om inköp av kapitalvaror under senaste året; möjligheter att bedöma varans kvalitet, välja mellan olika fabrikat samt avgöra om den inköpta varan var mest prisvärd; missnöje med inköp under senaste året, försök att få rättelse och om önskemålen blev tillgodosedda.


Frågor om hälso- och sjukvård gällde egen erfarenhet av sjukvården beträffande lindrig sjukdom respektive allvar

... Visa mer..

Denna undersökning ingår som en delundersökning i Maktutredningen och handlar om medborgarnas möjligheter att påverka. För den del av studien som rör möjligheter att påverka sin egen situation har sex livsområden valts ut, representerande olika medborgarsituationer.


De frågor som berör rollen som boende handlar om vilken typ av bostad man har; om man deltagit i möten eller andra aktiviteter anordnade av hyresgästförening eller liknande; aktiviteter tillsammans med grannar; möjligheter att påverka boendet; anledning till missnöje beträffande boendet under det senaste året; aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motarbeta försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Rollen som konsument belyses genom frågor om inköp av kapitalvaror under senaste året; möjligheter att bedöma varans kvalitet, välja mellan olika fabrikat samt avgöra om den inköpta varan var mest prisvärd; missnöje med inköp under senaste året, försök att få rättelse och om önskemålen blev tillgodosedda.


Frågor om hälso- och sjukvård gällde egen erfarenhet av sjukvården beträffande lindrig sjukdom respektive allvarlig sjukdom; sjukhusvistelse eller nära anhörigas vårdbehov; möjligheter att påverka vården, få tillräcklig vård, välja läkare och byta till annan mottagning eller vårdklinik; anledning till missnöje med vården, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Ett annat område gällde familjen och dessa frågor handlade om civilstånd, antal barn, hushållets sammansättning och eventuella barns ålder. Gifta och samboende fick besvara frågor om den egna möjligheten att påverka större inköp till familjen eller hemmet; hushållsarbetets fördelning; tid ägnad åt familjen; hur barnen skall uppfostras och hur ofta det händer att man har olika uppfattningar.


Respondenter med barn i förskoleåldern fick besvara frågor om barntillsyn; hur man själv ordnat med barntillsynen; om man under det senaste året haft något längre samtal med den som passar barnet; om man haft längre samtal med andra föräldrar som har sin barntillsyn på samma ställe; om man deltagit i gemensam aktivitet med andra föräldrar som har sin barntillsyn på samma ställe; om man har förtroendeuppdrag eller varit med att anordna gemensam aktivitet tillsammans med föräldrar som har sin barntillsyn på samma ställe; möjligheter att påverka barntillsynens uppläggning och utformning, den miljö barnen vistas i, och det sätt på vilket barnen umgås med varandra; möjlighet byta till annan tillsynsform och att få barntillsyn i den omfattning man önskar; anledning att känna missnöje med förhållanden som rör barntillsynen, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Respondenter med barn i skolåldern fick besvara ett antal frågor om skola; om man under senaste året varit på föräldramöte eller kvartssamtal; kontakt med lärare eller skolledning på annat sätt; kontakt med hem- och skolaförening; kontakt med andra föräldrar angående barnens skolgång; om man varit klassmamma/klasspappa; möjligheter att påverka undervisningens uppläggning och utformning, skolmiljöns utformning, sättet på vilket eleverna umgås med varandra i skolan; möjligheter att byta till en annan skola; anledning till missnöje med förhållanden i barnets skola, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Frågor om arbete och utbildning gällde det egna förvärvsarbetet; möjligheter att påverka arbetstidens förläggning; arbetets uppläggning; arbetsmiljön; arbetets allmänna inriktning; byta till andra arbetsuppgifter eller annan arbetsgivare; påverka det lokala fackets agerande; fackets möjligheter att påverka förhållandena på arbetsplatsen; anledning att känna missnöje, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.
Frågor om föreningsliv, fritid och samhälle gällde bland annat vilka grupper som främst bör få behålla jobbet vid uppsägningar; inkomstskillnader; samhörighet med olika sammanslutningar och rörelser; medlemskap i organisationer och sammanslutningar, politiskt parti; politiska uppdrag; intresse för politik; bästa parti; deltagande i offentlig demonstration; anförande och diskussionsinlägg; skrivit insändare eller artikel; gudstjänstbesök; fritidsaktiviteter; aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar i samhället.


Respondenterna fick också ta ställning till ett antal påståenden om förhållandena i Sverige idag; egenskaper för att vara en god medborgare; förtroende för olika grupper i samhället; samt göra en bedömning av hur väl ett antal beskrivningar av olika sorters personligheter stämmer in på sig själv.


Huvudundersökningen grundas på ett urval som representerar i riket bosatta vuxna personer. Detta material kompletteras av ett speciellt delurval av gifta par, vilket gör det möjligt att analysera familjens politiska arbetsfördelning. Frågan är om familjerna är homogena eller heterogena, huruvida endast den ene av makarna eller båda makarna engagerar sig i samhällslivet. Visa mindre..

Denna undersökning ingår som en delundersökning i Maktutredningen och handlar om medborgarnas möjligheter att påverka. För den del av studien som rör möjligheter att påverka sin egen situation har sex livsområden valts ut, representerande olika medborgarsituationer.


De frågor som berör rollen som boende handlar om vilken typ av bostad man har; om man deltagit i möten eller andra aktiviteter anordnade av hyresgästförening eller liknande; aktiviteter tillsammans med grannar; möjligheter att påverka boendet; anledning till missnöje beträffande boendet under det senaste året; aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motarbeta försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Rollen som konsument belyses genom frågor om inköp av kapitalvaror under senaste året; möjligheter att bedöma varans kvalitet, välja mellan olika fabrikat samt avgöra om den inköpta varan var mest prisvärd; missnöje med inköp under senaste året, försök att få rättelse och om önskemålen blev tillgodosedda.


Frågor om hälso- och sjukvård gällde egen erfarenhet av sjukvården beträffande lindrig sjukdom respektive allvar

... Visa mer..

Denna undersökning ingår som en delundersökning i Maktutredningen och handlar om medborgarnas möjligheter att påverka. För den del av studien som rör möjligheter att påverka sin egen situation har sex livsområden valts ut, representerande olika medborgarsituationer.


De frågor som berör rollen som boende handlar om vilken typ av bostad man har; om man deltagit i möten eller andra aktiviteter anordnade av hyresgästförening eller liknande; aktiviteter tillsammans med grannar; möjligheter att påverka boendet; anledning till missnöje beträffande boendet under det senaste året; aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motarbeta försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Rollen som konsument belyses genom frågor om inköp av kapitalvaror under senaste året; möjligheter att bedöma varans kvalitet, välja mellan olika fabrikat samt avgöra om den inköpta varan var mest prisvärd; missnöje med inköp under senaste året, försök att få rättelse och om önskemålen blev tillgodosedda.


Frågor om hälso- och sjukvård gällde egen erfarenhet av sjukvården beträffande lindrig sjukdom respektive allvarlig sjukdom; sjukhusvistelse eller nära anhörigas vårdbehov; möjligheter att påverka vården, få tillräcklig vård, välja läkare och byta till annan mottagning eller vårdklinik; anledning till missnöje med vården, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Ett annat område gällde familjen och dessa frågor handlade om civilstånd, antal barn, hushållets sammansättning och eventuella barns ålder. Gifta och samboende fick besvara frågor om den egna möjligheten att påverka större inköp till familjen eller hemmet; hushållsarbetets fördelning; tid ägnad åt familjen; hur barnen skall uppfostras och hur ofta det händer att man har olika uppfattningar.


Respondenter med barn i förskoleåldern fick besvara frågor om barntillsyn; hur man själv ordnat med barntillsynen; om man under det senaste året haft något längre samtal med den som passar barnet; om man haft längre samtal med andra föräldrar som har sin barntillsyn på samma ställe; om man deltagit i gemensam aktivitet med andra föräldrar som har sin barntillsyn på samma ställe; om man har förtroendeuppdrag eller varit med att anordna gemensam aktivitet tillsammans med föräldrar som har sin barntillsyn på samma ställe; möjligheter att påverka barntillsynens uppläggning och utformning, den miljö barnen vistas i, och det sätt på vilket barnen umgås med varandra; möjlighet byta till annan tillsynsform och att få barntillsyn i den omfattning man önskar; anledning att känna missnöje med förhållanden som rör barntillsynen, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Respondenter med barn i skolåldern fick besvara ett antal frågor om skola; om man under senaste året varit på föräldramöte eller kvartssamtal; kontakt med lärare eller skolledning på annat sätt; kontakt med hem- och skolaförening; kontakt med andra föräldrar angående barnens skolgång; om man varit klassmamma/klasspappa; möjligheter att påverka undervisningens uppläggning och utformning, skolmiljöns utformning, sättet på vilket eleverna umgås med varandra i skolan; möjligheter att byta till en annan skola; anledning till missnöje med förhållanden i barnets skola, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.


Frågor om arbete och utbildning gällde det egna förvärvsarbetet; möjligheter att påverka arbetstidens förläggning; arbetets uppläggning; arbetsmiljön; arbetets allmänna inriktning; byta till andra arbetsuppgifter eller annan arbetsgivare; påverka det lokala fackets agerande; fackets möjligheter att påverka förhållandena på arbetsplatsen; anledning att känna missnöje, aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar och om önskemålen blev tillgodosedda.
Frågor om föreningsliv, fritid och samhälle gällde bland annat vilka grupper som främst bör få behålla jobbet vid uppsägningar; inkomstskillnader; samhörighet med olika sammanslutningar och rörelser; medlemskap i organisationer och sammanslutningar, politiskt parti; politiska uppdrag; intresse för politik; bästa parti; deltagande i offentlig demonstration; anförande och diskussionsinlägg; skrivit insändare eller artikel; gudstjänstbesök; fritidsaktiviteter; aktiviteter för att åstadkomma förbättringar/motverka försämringar i samhället.


Respondenterna fick också ta ställning till ett antal påståenden om förhållandena i Sverige idag; egenskaper för att vara en god medborgare; förtroende för olika grupper i samhället; samt göra en bedömning av hur väl ett antal beskrivningar av olika sorters personligheter stämmer in på sig själv.


Huvudundersökningen grundas på ett urval som representerar i riket bosatta vuxna personer. Detta material kompletteras av ett speciellt delurval av gifta par, vilket gör det möjligt att analysera familjens politiska arbetsfördelning. Frågan är om familjerna är homogena eller heterogena, huruvida endast den ene av makarna eller båda makarna engagerar sig i samhällslivet. Visa mindre..