Utvärdering genom uppföljning

Sedan början av 1960-talet har Statistiska Centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har skett inom ramen för IS-projektet (Individualstatistikprojektet) vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vilka sedan 1990 är sammanslagna till ett forskningsprojekt benämnt 'Utvärdering genom Uppföljning'. Uppföljningsundersökningarna är ett led i den centrala utvärderingen av skolan och baseras på stora riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever.

Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var under vårterminen 1961 och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948, dvs cirka en tiondel av årsklassen. Enligt beräkningar fanns det då insamlingen genomfördes sammanlagt 12 166 individer i Sverige som var födda på dessa dagar, varav majoriteten befann sig i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet - cirka 2/3 inom folkskolan och 1/3 inom försöksskolan (enhetsskolan). De s k basuppgifte

... Visa mer..

Sedan början av 1960-talet har Statistiska Centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har skett inom ramen för IS-projektet (Individualstatistikprojektet) vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vilka sedan 1990 är sammanslagna till ett forskningsprojekt benämnt 'Utvärdering genom Uppföljning'. Uppföljningsundersökningarna är ett led i den centrala utvärderingen av skolan och baseras på stora riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever.

Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var under vårterminen 1961 och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948, dvs cirka en tiondel av årsklassen. Enligt beräkningar fanns det då insamlingen genomfördes sammanlagt 12 166 individer i Sverige som var födda på dessa dagar, varav majoriteten befann sig i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet - cirka 2/3 inom folkskolan och 1/3 inom försöksskolan (enhetsskolan). De s k basuppgifterna som införskaffades 1961 var följande:
1) Uppgifter om skolgång, t ex skolform, klasstyp, klasstruktur, klasskaraktär, årskurs och betyg.
2) Uppgifter om vissa personliga förhållanden, såsom hemort, föräldrarnas yrke och utbildning, antal syskon, avståndet mellan hemmet och skolan, avståndet mellan hemmet och närmaste gymnasium mm.
3) Svar på vissa frågor som belyser skolinställning, fritidssysselsättningar, intressen samt studie- och yrkesplaner. Skolinställningen mäts med formuläret 'Skolan' bestående av fem skalor och fritidssysselsättningarna uppskattas med hjälp av sex skalor.
4) Resultat på tre begåvningstest, ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt. Testen benämns 'Motsatser', 'Plåtvikning' och 'Talserier', vardera bestående av 40 uppgifter.
5) Resultat från standardiserade kunskapsprov i ämnena läsning, skrivning, matematik och engelska, vilka bjöds till samtliga elever i årskurs 6.
De båda första typerna av uppgifter insamlades av Statistiska centralbyrån och finns för 98 procent (11 950) av samtliga individer födda på sampledagarna. Övriga uppgifter insamlades av Pedagogiska in-stitutionen. Uppgiftstyperna 3 och 4 föreligger för 87 procent (10 562). Uppgifter om standardprovsresultat finns för färre individer (9 298), men innebär ändå att resultat finns för närmare 90 procent av dem som genomgått proven, dvs de som befann sig i årskurs 6. Så länge som undersökningsgruppen eller delar av gruppen befann sig inom det allmänna skolväsendet insamlades vid slutet av varje vårtermin årliga uppgifter av Statistiska centralbyrån. Dessa uppgifter är av samma karaktär som de under punkt 1 ovan och insamlingen pågick till och med läsåret 1968/69. På grund av att eleverna successivt lämnade skolan (vissa elever gick i 7- eller 8-årig folkskola) samt på grund av svårigheter att spåra elever inom vissa skolformer minskar dock antalet elever med årliga uppgifter förhållandevis snabbt.

Vårterminen 1966 påbörjades insamlingen av uppgifter till Individualstati-stikprojektets andra kohort och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1953. På grund av att årsklassen minskat uppskattades det totala antalet födda på dessa dagar till 10 723. Liksom fem år tidigare befann sig merparten i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet, men på grund av att grundskolan successivt införts tillhörde nu cirka 80 procent denna skolform, medan endast 20 procent den äldre skolformen, folkskolan. De basuppgifter som insamlades 1966 var följande:
1) Uppgifter om skolgång. Samma uppgifter som tidigare.
2) Uppgifter om vissa personliga förhållanden. Antalet uppgifter är här färre än tidigare - bl a saknas uppgift om syskon och avståndet mellan hemmet och olika skolor.
3) Svar på vissa frågor som belyser skolinställning, fritidsintressen samt studie- och yrkesplaner. Frågorna skiljer sig avsevärt från de tidigare använda.
4) Resultat på tre begåvningstest. Testen är identiska med dem som brukades 1961.
5) Resultat från standardiserade kunskapsprov. Proven är ej samma som 1961. Vidare kan nämnas att delvis olika prov gavs i grundskolan respektive folkskolan.
På grund av att SCB måste arbeta med mer begränsade resurser vid detta tillfälle finns de två första typerna av uppgifter endast för 93 procent (9 927) i denna kohort. Uppgifterna 3 och 4 föreligger för 88 procent (9 434) och standardprovresultat för 8 228 eller för drygt 85 procent av samtliga som tillhörde årskurs 6. Årliga uppgifter insamlades av SCB till och med läsåret 1973/74. Liksom var fallet med den första kohorten minskar denna typ av uppgifter kontinuerligt. Visa mindre..

Sedan början av 1960-talet har Statistiska Centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har skett inom ramen för IS-projektet (Individualstatistikprojektet) vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vilka sedan 1990 är sammanslagna till ett forskningsprojekt benämnt 'Utvärdering genom Uppföljning'. Uppföljningsundersökningarna är ett led i den centrala utvärderingen av skolan och baseras på stora riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever.

Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var under vårterminen 1961 och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948, dvs cirka en tiondel av årsklassen. Enligt beräkningar fanns det då insamlingen genomfördes sammanlagt 12 166 individer i Sverige som var födda på dessa dagar, varav majoriteten befann sig i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet - cirka 2/3 inom folkskolan och 1/3 inom försöksskolan (enhetsskolan). De s k basuppgifte

... Visa mer..

Sedan början av 1960-talet har Statistiska Centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har skett inom ramen för IS-projektet (Individualstatistikprojektet) vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vilka sedan 1990 är sammanslagna till ett forskningsprojekt benämnt 'Utvärdering genom Uppföljning'. Uppföljningsundersökningarna är ett led i den centrala utvärderingen av skolan och baseras på stora riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever.

Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var under vårterminen 1961 och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948, dvs cirka en tiondel av årsklassen. Enligt beräkningar fanns det då insamlingen genomfördes sammanlagt 12 166 individer i Sverige som var födda på dessa dagar, varav majoriteten befann sig i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet - cirka 2/3 inom folkskolan och 1/3 inom försöksskolan (enhetsskolan). De s k basuppgifterna som införskaffades 1961 var följande:
1) Uppgifter om skolgång, t ex skolform, klasstyp, klasstruktur, klasskaraktär, årskurs och betyg.
2) Uppgifter om vissa personliga förhållanden, såsom hemort, föräldrarnas yrke och utbildning, antal syskon, avståndet mellan hemmet och skolan, avståndet mellan hemmet och närmaste gymnasium mm.
3) Svar på vissa frågor som belyser skolinställning, fritidssysselsättningar, intressen samt studie- och yrkesplaner. Skolinställningen mäts med formuläret 'Skolan' bestående av fem skalor och fritidssysselsättningarna uppskattas med hjälp av sex skalor.
4) Resultat på tre begåvningstest, ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt. Testen benämns 'Motsatser', 'Plåtvikning' och 'Talserier', vardera bestående av 40 uppgifter.
5) Resultat från standardiserade kunskapsprov i ämnena läsning, skrivning, matematik och engelska, vilka bjöds till samtliga elever i årskurs 6.
De båda första typerna av uppgifter insamlades av Statistiska centralbyrån och finns för 98 procent (11 950) av samtliga individer födda på sampledagarna. Övriga uppgifter insamlades av Pedagogiska in-stitutionen. Uppgiftstyperna 3 och 4 föreligger för 87 procent (10 562). Uppgifter om standardprovsresultat finns för färre individer (9 298), men innebär ändå att resultat finns för närmare 90 procent av dem som genomgått proven, dvs de som befann sig i årskurs 6. Så länge som undersökningsgruppen eller delar av gruppen befann sig inom det allmänna skolväsendet insamlades vid slutet av varje vårtermin årliga uppgifter av Statistiska centralbyrån. Dessa uppgifter är av samma karaktär som de under punkt 1 ovan och insamlingen pågick till och med läsåret 1968/69. På grund av att eleverna successivt lämnade skolan (vissa elever gick i 7- eller 8-årig folkskola) samt på grund av svårigheter att spåra elever inom vissa skolformer minskar dock antalet elever med årliga uppgifter förhållandevis snabbt.

Vårterminen 1966 påbörjades insamlingen av uppgifter till Individualstati-stikprojektets andra kohort och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1953. På grund av att årsklassen minskat uppskattades det totala antalet födda på dessa dagar till 10 723. Liksom fem år tidigare befann sig merparten i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet, men på grund av att grundskolan successivt införts tillhörde nu cirka 80 procent denna skolform, medan endast 20 procent den äldre skolformen, folkskolan. De basuppgifter som insamlades 1966 var följande:
1) Uppgifter om skolgång. Samma uppgifter som tidigare.
2) Uppgifter om vissa personliga förhållanden. Antalet uppgifter är här färre än tidigare - bl a saknas uppgift om syskon och avståndet mellan hemmet och olika skolor.
3) Svar på vissa frågor som belyser skolinställning, fritidsintressen samt studie- och yrkesplaner. Frågorna skiljer sig avsevärt från de tidigare använda.
4) Resultat på tre begåvningstest. Testen är identiska med dem som brukades 1961.
5) Resultat från standardiserade kunskapsprov. Proven är ej samma som 1961. Vidare kan nämnas att delvis olika prov gavs i grundskolan respektive folkskolan.
På grund av att SCB måste arbeta med mer begränsade resurser vid detta tillfälle finns de två första typerna av uppgifter endast för 93 procent (9 927) i denna kohort. Uppgifterna 3 och 4 föreligger för 88 procent (9 434) och standardprovresultat för 8 228 eller för drygt 85 procent av samtliga som tillhörde årskurs 6. Årliga uppgifter insamlades av SCB till och med läsåret 1973/74. Liksom var fallet med den första kohorten minskar denna typ av uppgifter kontinuerligt. Visa mindre..