Kommunalpolitikerundersökningen 1993

Undersökningen ingår i forskningsprogrammet 'Demokrati i förändring' och avsätter i första hand data för delprogrammet om väljare, partier och politiker. Syftet är i första hand att undersöka förändringar i kommunalpolitikernas rolluppfattning och arbetsförhållanden sedan 1980 års motsvarande undersökning Kommunalpolitikerundersökningen 1979-80 (SND 0101). Förändringarna relateras till 'den kommunala nyordningen' i form av 'privatisering' och 'nya demokratiska strukturer'.
Enkäten, som riktade sig till kommunal- och landstingspolitiker, innehöll bakgrundsuppgifter såsom ålder, bostadsort, civilstånd, utbildning, medborgarskap, yrke, hur länge man varit medlem av sitt politiska parti och när man fick sitt första kommunala uppdrag. Andra frågor tar upp allmänhetens inställning till kommunal-/landstingspolitiker, den närmaste omgivningens inställning till det egna engagemanget som politiker och kontakter med allmänhet, massmedia, föreningar, organisationer och företag i kommunala frågor under det senaste året. För ett antal kommunala områden fick respondenten ange om det var angeläget att kommune

... Visa mer..

Undersökningen ingår i forskningsprogrammet 'Demokrati i förändring' och avsätter i första hand data för delprogrammet om väljare, partier och politiker. Syftet är i första hand att undersöka förändringar i kommunalpolitikernas rolluppfattning och arbetsförhållanden sedan 1980 års motsvarande undersökning Kommunalpolitikerundersökningen 1979-80 (SND 0101). Förändringarna relateras till 'den kommunala nyordningen' i form av 'privatisering' och 'nya demokratiska strukturer'.
Enkäten, som riktade sig till kommunal- och landstingspolitiker, innehöll bakgrundsuppgifter såsom ålder, bostadsort, civilstånd, utbildning, medborgarskap, yrke, hur länge man varit medlem av sitt politiska parti och när man fick sitt första kommunala uppdrag. Andra frågor tar upp allmänhetens inställning till kommunal-/landstingspolitiker, den närmaste omgivningens inställning till det egna engagemanget som politiker och kontakter med allmänhet, massmedia, föreningar, organisationer och företag i kommunala frågor under det senaste året. För ett antal kommunala områden fick respondenten ange om det var angeläget att kommunen gör mera, om det var bra som det är eller om det kommunala engagemanget kunde minskas. Respondenterna fick även ange om man instämde eller ej med ett antal påståenden om hur det går till eller bör gå till i politiken. En serie frågor berör konflikter mellan de förtroendevaldas olika aktiviteter, hur mycket tid de olika aktiviteterna kräver, styrelseuppdrag i partiorganisationer samt övriga organisationsuppdrag och hur en ledamot skall rösta då det uppstår en konflikt mellan den egna, fullmäktigegruppens och allmänhetens uppfattning. Respondenterna fick ange vilken betydelse för innehållet i den ekonomiska planeringen de olika momenten i beslutsprocessen har i den egna kommunen, hur mycket de övriga politiska partiernas uppfattning i kommunala frågor brukar skilja sig från det egna partiet, vilka egenskaper partierna bör ta hänsyn till vid nominering av kandidater och i vilken utsträckning kommunens handlingsutrymme påverkas av olika yttre omständigheter. För ett antal påståenden om politiker och tjänstemäns roll i beslutsfattandet och om mäns och kvinnors villkor i samhället fick respondenterna ange om de instämde eller ej. Respondenterna fick även ta ställning till ett antal förslag som diskuteras för att göra den kommunala organisationen och beslutsprocessen i den kommunala förvaltningen effektivare samt ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om politiskt samarbete över nationsgränsen och lokala konsekvenser av Sveriges närmande till EG.
Enkätundersökningen är kompletterad med en studie innehållande uppgifter om uppdrag, födelseår, svenskt eller annat medborgarskap samt yrke (SEI) för samtliga förtroendevalda inom de 28 primärkommunerna och fyra landstingen. Visa mindre..