Serviceundersökningen: Barnomsorg i fem typkommuner 1993

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga diciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med ut-gångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991.
Undersökningens frågeformulär sändes ut till vårdnadshavare för ett namngivet barn mellan ett och sex år. I hälften av fallen uppmanades kvinnor besvara frågorna och i hälften männen. I de fall där vårdnadshavaren var ensamstående uppmanades denna, oberoende av kön, besvara frågorna.
Enkätfrågorna tar upp hushållets sammansättning; barnets närhet till och umgänge med far- och morföräldrar; typ av barnomsorg; om man har den barnomsorg man önskar och i den omfattning och på de tider man önskar; samt om man står i kö för kommunal barnomsorg i de fall man inte har detta. Till föräldrar med barnomsorgen ordnad utanför hemmet ställdes frågor om förtroende för och kontakter med personalen inom barnomsorgen

... Visa mer..

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga diciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med ut-gångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991.
Undersökningens frågeformulär sändes ut till vårdnadshavare för ett namngivet barn mellan ett och sex år. I hälften av fallen uppmanades kvinnor besvara frågorna och i hälften männen. I de fall där vårdnadshavaren var ensamstående uppmanades denna, oberoende av kön, besvara frågorna.
Enkätfrågorna tar upp hushållets sammansättning; barnets närhet till och umgänge med far- och morföräldrar; typ av barnomsorg; om man har den barnomsorg man önskar och i den omfattning och på de tider man önskar; samt om man står i kö för kommunal barnomsorg i de fall man inte har detta. Till föräldrar med barnomsorgen ordnad utanför hemmet ställdes frågor om förtroende för och kontakter med personalen inom barnomsorgen; om dessa ger information om barnets aktiviteter under dagen; hur man upplever avståndet till barnomsorgen och miljön i det område barnomsorgen ligger; samt vad man tycker om innehållet i verksamheten. Därutöver ställdes frågor om förändringar som genomförts under den tid man haft barnet inom barnomsorgen, om dessa varit positiva eller negativa och om man fått tillräcklig information. Föräldern fick ange hur ofta hon/han lämnar resp. hämtar barnet från barnomsorgen; är hemma när barnet är sjukt; plockar ihop extrakläder; samt deltar i föräldramöten. Föräldern fick även ange av vem man brukar få hjälp med barntillsyn på tider man inte har tillgång till barnomsorg, om man utnyttjar kommunens öppna förskolor och om barnet deltar i gruppverksamhet för barn. Ett antal frågor berörde inställningen till hur kommunens barnomsorg borde utformas; stöd till alternativa former av barnomsorg; utformning av stödet till småbarnsföräldrar; fördelning av barnomsorg mellan olika barngrupper; och under vilka omständigheter man är beredd att betala för barnomsorgen. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta barnet besökt barnavårdscentral, barnmedicinsk mottagning eller akutsjukhus senaste halvåret, inställning till sjukvårdens fördelning mellan olika grupper och under vilka omständigheter man är beredd att betala för sjukvård. Föräldern fick även ange vilken inställning man har till kommunens service på olika områden; vilka områden det är mest angeläget att satsa på och vilka serviceområden man i första hand kan minska på; inställning till den kommunala servicen totalt; samt hur man upplevde sina egna kontakter med tjänstemännen inom barnomsorgen. Därutöver fick man ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om servicen och skatten. Visa mindre..

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga diciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med ut-gångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991.
Undersökningens frågeformulär sändes ut till vårdnadshavare för ett namngivet barn mellan ett och sex år. I hälften av fallen uppmanades kvinnor besvara frågorna och i hälften männen. I de fall där vårdnadshavaren var ensamstående uppmanades denna, oberoende av kön, besvara frågorna.
Enkätfrågorna tar upp hushållets sammansättning; barnets närhet till och umgänge med far- och morföräldrar; typ av barnomsorg; om man har den barnomsorg man önskar och i den omfattning och på de tider man önskar; samt om man står i kö för kommunal barnomsorg i de fall man inte har detta. Till föräldrar med barnomsorgen ordnad utanför hemmet ställdes frågor om förtroende för och kontakter med personalen inom barnomsorgen

... Visa mer..

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga diciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med ut-gångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991.
Undersökningens frågeformulär sändes ut till vårdnadshavare för ett namngivet barn mellan ett och sex år. I hälften av fallen uppmanades kvinnor besvara frågorna och i hälften männen. I de fall där vårdnadshavaren var ensamstående uppmanades denna, oberoende av kön, besvara frågorna.
Enkätfrågorna tar upp hushållets sammansättning; barnets närhet till och umgänge med far- och morföräldrar; typ av barnomsorg; om man har den barnomsorg man önskar och i den omfattning och på de tider man önskar; samt om man står i kö för kommunal barnomsorg i de fall man inte har detta. Till föräldrar med barnomsorgen ordnad utanför hemmet ställdes frågor om förtroende för och kontakter med personalen inom barnomsorgen; om dessa ger information om barnets aktiviteter under dagen; hur man upplever avståndet till barnomsorgen och miljön i det område barnomsorgen ligger; samt vad man tycker om innehållet i verksamheten. Därutöver ställdes frågor om förändringar som genomförts under den tid man haft barnet inom barnomsorgen, om dessa varit positiva eller negativa och om man fått tillräcklig information. Föräldern fick ange hur ofta hon/han lämnar resp. hämtar barnet från barnomsorgen; är hemma när barnet är sjukt; plockar ihop extrakläder; samt deltar i föräldramöten. Föräldern fick även ange av vem man brukar få hjälp med barntillsyn på tider man inte har tillgång till barnomsorg, om man utnyttjar kommunens öppna förskolor och om barnet deltar i gruppverksamhet för barn. Ett antal frågor berörde inställningen till hur kommunens barnomsorg borde utformas; stöd till alternativa former av barnomsorg; utformning av stödet till småbarnsföräldrar; fördelning av barnomsorg mellan olika barngrupper; och under vilka omständigheter man är beredd att betala för barnomsorgen. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta barnet besökt barnavårdscentral, barnmedicinsk mottagning eller akutsjukhus senaste halvåret, inställning till sjukvårdens fördelning mellan olika grupper och under vilka omständigheter man är beredd att betala för sjukvård. Föräldern fick även ange vilken inställning man har till kommunens service på olika områden; vilka områden det är mest angeläget att satsa på och vilka serviceområden man i första hand kan minska på; inställning till den kommunala servicen totalt; samt hur man upplevde sina egna kontakter med tjänstemännen inom barnomsorgen. Därutöver fick man ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om servicen och skatten. Visa mindre..