Serviceundersökningen: Äldreomsorg i fem typkommuner 1993

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga disciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med utgångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991 (SSD 0306).
Undersökningen riktade sig till personer i åldrarna 65-85 år och formuläret innehöll frågor om civilstånd; hushållets storlek; antal söner och döttrar; avstånd till barnens bostad; hur ofta man träffar barnen eller talar i telefon med dem; inställning till hur kommunens äldreomsorg bör utformas; stöd till alternativ äldreomsorg; utformning av stöd till äldre. Respondenterna fick för ett tjugotal områden ange om man skötte dessa själva eller fick hjälp av någon; om man får hjälp från kommunens hemvård; under vilken tid man får hjälp av någon annan; hur man tycker kommunens hemvård fungerar och hur mycket man betalar per månad. Ett antal frågor berörde inställningen till hemvården och dess

... Visa mer..

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga disciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med utgångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991 (SSD 0306).
Undersökningen riktade sig till personer i åldrarna 65-85 år och formuläret innehöll frågor om civilstånd; hushållets storlek; antal söner och döttrar; avstånd till barnens bostad; hur ofta man träffar barnen eller talar i telefon med dem; inställning till hur kommunens äldreomsorg bör utformas; stöd till alternativ äldreomsorg; utformning av stöd till äldre. Respondenterna fick för ett tjugotal områden ange om man skötte dessa själva eller fick hjälp av någon; om man får hjälp från kommunens hemvård; under vilken tid man får hjälp av någon annan; hur man tycker kommunens hemvård fungerar och hur mycket man betalar per månad. Ett antal frågor berörde inställningen till hemvården och dess personal; hur man tycker hjälpen fungerar som helhet; om man behöver ytterligare hjälp och av vem man skulle vilja ha hjälp; fördelningen av äldreomsorgen mellan olika äldregrupper; och under vilka omständigheter man är beredd att betala för äldreomsorgen. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta respondenten och eventuell partner använt sig av sjukvård och färdtjänst under senaste halvåret, inställning till sjukvårdens fördelning mellan olika grupper och under vilka omständigheter man är beredd att betala för sjukvård. Respondenten fick även ange vilken inställning man har till kommunens service på olika områden; vilka områden det är mest angeläget att satsa på och vilka serviceområden man i första hand kan minska på; inställning till den kommunala servicen totalt; samt hur man upplevde sina egna kontakter med tjänstemännen inom äldreomsorgen. Därutöver fick man ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om servicen och skatten. Visa mindre..

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga disciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med utgångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991 (SSD 0306).
Undersökningen riktade sig till personer i åldrarna 65-85 år och formuläret innehöll frågor om civilstånd; hushållets storlek; antal söner och döttrar; avstånd till barnens bostad; hur ofta man träffar barnen eller talar i telefon med dem; inställning till hur kommunens äldreomsorg bör utformas; stöd till alternativ äldreomsorg; utformning av stöd till äldre. Respondenterna fick för ett tjugotal områden ange om man skötte dessa själva eller fick hjälp av någon; om man får hjälp från kommunens hemvård; under vilken tid man får hjälp av någon annan; hur man tycker kommunens hemvård fungerar och hur mycket man betalar per månad. Ett antal frågor berörde inställningen till hemvården och dess

... Visa mer..

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga disciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med utgångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991 (SSD 0306).
Undersökningen riktade sig till personer i åldrarna 65-85 år och formuläret innehöll frågor om civilstånd; hushållets storlek; antal söner och döttrar; avstånd till barnens bostad; hur ofta man träffar barnen eller talar i telefon med dem; inställning till hur kommunens äldreomsorg bör utformas; stöd till alternativ äldreomsorg; utformning av stöd till äldre. Respondenterna fick för ett tjugotal områden ange om man skötte dessa själva eller fick hjälp av någon; om man får hjälp från kommunens hemvård; under vilken tid man får hjälp av någon annan; hur man tycker kommunens hemvård fungerar och hur mycket man betalar per månad. Ett antal frågor berörde inställningen till hemvården och dess personal; hur man tycker hjälpen fungerar som helhet; om man behöver ytterligare hjälp och av vem man skulle vilja ha hjälp; fördelningen av äldreomsorgen mellan olika äldregrupper; och under vilka omständigheter man är beredd att betala för äldreomsorgen. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta respondenten och eventuell partner använt sig av sjukvård och färdtjänst under senaste halvåret, inställning till sjukvårdens fördelning mellan olika grupper och under vilka omständigheter man är beredd att betala för sjukvård. Respondenten fick även ange vilken inställning man har till kommunens service på olika områden; vilka områden det är mest angeläget att satsa på och vilka serviceområden man i första hand kan minska på; inställning till den kommunala servicen totalt; samt hur man upplevde sina egna kontakter med tjänstemännen inom äldreomsorgen. Därutöver fick man ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om servicen och skatten. Visa mindre..