Alternativ titel
Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992
Skapare/primärforskare
Jonas Edlund - Umeå universitet, Sociologiska institutionen
Björn Halleröd - Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Stefan Svallfors - Umeå universitet, Sociologiska institutionen
Rune Åberg - Umeå universitet, Sociologiska institutionen
Beskrivning
Denna undersökning om svenska folkets inställning till skatterna finansierades av finansdepartementet genom 'Kommittén för utvärdering av skattereformen' (KUSK). Respondenterna fick för ett antal påståenden, hämtade från den aktuella svenska debatten, ange om man instämde eller ej. Därutöver fick man ange sin inställning till, och erfarenhet av, offentliga utgifter och social service, hur man anser olika verksamheter skall finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berör socialförsäkringar och hur ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt man tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter man haft av social service. En serie frågor behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt och för olika inkomstgrupper, samt inställning till det nya skattesystem som infördes 1991. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk pref
... Visa mer..Språk
Svenska
Forskningshuvudman
Ansvarig institution/enhet
Sociologiska institutionen
Data innefattar personuppgifter
Nej
Analysenhet
Population
Personer i åldrarna 18-74 år och bosatta i Sverige
Tidsdimension
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
1992-02-01 – 1992-05-01
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Lägsta geografiska enhet
Län
Forskningsområde
Ekonomisk politik, offentliga utgifter och intäkter, Välfärdspolitik, Sociala välfärdssystem/-strukturer, Specifika sociala tjänster: användning och tillgänglighet, Socialt beteende och attityder
(CESSDA Topic Classification)
Samhällsvetenskap, Sociologi
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
offentlig sektor, äldreomsorg, skattepolitik, social välfärd, offentlig utgift, utgift för social välfärd, utbildningsutgift, barnomsorg, sjukvård, offentlig service, privatisering, beskattning, socialförsäkringsförmåner, utbildning, finansiering av social välfärd, välfärdsekonomi, social välfärdsfilosofi
Sortera på namn | Sortera efter år
Sundström, E., & Svallfors, S. (1995) Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna : kodbok för maskinläsbar datafil. Umeå: Department of Sociology.
Svallfors, S. (1995) The End of Class Politics? Structural Cleavages and Attitudes to Swedish Welfare Policies. Acta Sociologica, 1995.
Svallfors, S. (1994) Svenskarna och välfärdspolitiken: opinionstrender 1970-93. Häften för kritiska studier, nr 2-3, 1994, s. 39-52.
Svallfors, S. (1994) Farväl till välfärdsstaten? Attityder till svensk välfärdspolitik 1986-92. In Har vi råd att avvara välfärden?. Stockholm: FKF debatt.
Åberg, R. (1993) Århundradets skattereform? Politik och opinion kring 1991 års skattereform. Stockholm: Norstedts.
Libris
|
Google Books
ISBN:
9789138134856
Svallfors, S. (1995) Den svenska välfärdsopinionen. Välfärdsbulletinen, nr 1, 1995.
Svallfors, S. (1994) Farväl till välfärdsstaten. TLM nr 19, 1994, s. 21-24.
Svallfors, S. (1995) Svenskarna och välfärdspolitiken: opinionstrender 1970-93. Stockholm: TCO.
Eger, M A. Even in Sweden: The effect of immigration on support for welfare state spending. Studentarbete vid Department of Sociology, University of Washington
Svallfors, S. (1995) Den stabila välfärdsopinionen : attityder till svensk välfärdspolitik 1986-1992. Report no 5, project Opinioner kring 1991 års skattereform. Umeå: Department of Sociology.
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
Beskrivning
Svarsbenägenheten är relaterad till inkomst. Ju högre inkomst, desto större benägenhet att svara. Svarsbenägenheten är lägre i Stockholm än övriga landet, samt en något lägre svarsfrekvens hos kvinnor och ensamstående. (Sundström & Svallfors: Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna. Kodbok för maskinläsbar datafil)Version 1.0
https://doi.org/10.5878/002649
Citering
Ladda ner citering
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Skapare/primärforskare
Jonas Edlund - Umeå universitet, Sociologiska institutionen
Björn Halleröd - Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Stefan Svallfors - Umeå universitet, Sociologiska institutionen
Rune Åberg - Umeå universitet, Sociologiska institutionen
Viktning
Datainsamlingen genomfördes som en kombination av postenkät och telefonintervju med ett suburval av bortfallet. Bland dem som ännu efter två påminnelser inte besvarat enkäten drogs ett suburval vilket telefonintervjuades. De som ingår i suburvalet skall därför ges en högre vikt i datamaterialet. Viktvariabel = V5.
Variabler
103
Antal individer/objekt
1346
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
76 (vägd)