Folkomröstningsundersökningen 1994

I samband med folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska unionen, EU, genomfördes en valundersökning i samarbete mellan SCB och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga intervjuer genomfördes före dagen för folkomröstning den 13 november.

Intervjun innehöll frågor om hur mycket man tagit del av EU-frågor i dagstidningar; politiskt intresse och intresse för EU-frågan; åsikt i EU-frågan samt om inställningen förändrats under senaste året. Respondenten fick ange vilket alternativ i folkomröstningen de olika politiska partierna stöder samt på en skala 'mycket negativ-mycket positiv' placera partierna efter deras inställning i EU-frågan. Andra frågor handlade om vad ett svenskt medlemskap i EU skulle innebära inom olika områden, vilken inställning man har till en europeisk förbundsstat och inställning till folkomröstningar. Ett antal frågor berörde respondentens kunskap om EU; vilken sida man tror kommer att vinna i Sverige respektive Norge och vilken sida som fick flest röster i Finland; omgivningens ställningstagande i EU-frågan och vilken betydelse andra

... Visa mer..

I samband med folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska unionen, EU, genomfördes en valundersökning i samarbete mellan SCB och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga intervjuer genomfördes före dagen för folkomröstning den 13 november.

Intervjun innehöll frågor om hur mycket man tagit del av EU-frågor i dagstidningar; politiskt intresse och intresse för EU-frågan; åsikt i EU-frågan samt om inställningen förändrats under senaste året. Respondenten fick ange vilket alternativ i folkomröstningen de olika politiska partierna stöder samt på en skala 'mycket negativ-mycket positiv' placera partierna efter deras inställning i EU-frågan. Andra frågor handlade om vad ett svenskt medlemskap i EU skulle innebära inom olika områden, vilken inställning man har till en europeisk förbundsstat och inställning till folkomröstningar. Ett antal frågor berörde respondentens kunskap om EU; vilken sida man tror kommer att vinna i Sverige respektive Norge och vilken sida som fick flest röster i Finland; omgivningens ställningstagande i EU-frågan och vilken betydelse andras ställningstagande och argumentering haft för det egna ställningstagandet; samt hur man tänker rösta i folkomröstningen. Förutom de EU-specifika frågorna innehöll intervjun även frågor om inställning till de olika politiska partierna; inställning i ett antal aktuella frågor; förtroende för svenska politiker; samhällstyp man bör satsa på i framtiden; aktiviteter för att påverka beslut i samhället; och egna erfarenheter av det försämrade läget på svensk arbetsmarknad. Bakgrundsfrågorna innehåller uppgifter om utbildning, sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, civilstånd och språkkunskaper. Respondenterna fick i en enkät utsänd efter folkomröstningen bland annat ange hur man röstat, när man bestämde sig, om man sett slutdebatten i TV och om inställningen till svenskt medlemskap förändrats under kampanjen.

Syfte:

Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Visa mindre..

I samband med folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska unionen, EU, genomfördes en valundersökning i samarbete mellan SCB och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga intervjuer genomfördes före dagen för folkomröstning den 13 november.

Intervjun innehöll frågor om hur mycket man tagit del av EU-frågor i dagstidningar; politiskt intresse och intresse för EU-frågan; åsikt i EU-frågan samt om inställningen förändrats under senaste året. Respondenten fick ange vilket alternativ i folkomröstningen de olika politiska partierna stöder samt på en skala 'mycket negativ-mycket positiv' placera partierna efter deras inställning i EU-frågan. Andra frågor handlade om vad ett svenskt medlemskap i EU skulle innebära inom olika områden, vilken inställning man har till en europeisk förbundsstat och inställning till folkomröstningar. Ett antal frågor berörde respondentens kunskap om EU; vilken sida man tror kommer att vinna i Sverige respektive Norge och vilken sida som fick flest röster i Finland; omgivningens ställningstagande i EU-frågan och vilken betydelse andra

... Visa mer..

I samband med folkomröstningen om svenskt medlemskap i den europeiska unionen, EU, genomfördes en valundersökning i samarbete mellan SCB och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga intervjuer genomfördes före dagen för folkomröstning den 13 november.

Intervjun innehöll frågor om hur mycket man tagit del av EU-frågor i dagstidningar; politiskt intresse och intresse för EU-frågan; åsikt i EU-frågan samt om inställningen förändrats under senaste året. Respondenten fick ange vilket alternativ i folkomröstningen de olika politiska partierna stöder samt på en skala 'mycket negativ-mycket positiv' placera partierna efter deras inställning i EU-frågan. Andra frågor handlade om vad ett svenskt medlemskap i EU skulle innebära inom olika områden, vilken inställning man har till en europeisk förbundsstat och inställning till folkomröstningar. Ett antal frågor berörde respondentens kunskap om EU; vilken sida man tror kommer att vinna i Sverige respektive Norge och vilken sida som fick flest röster i Finland; omgivningens ställningstagande i EU-frågan och vilken betydelse andras ställningstagande och argumentering haft för det egna ställningstagandet; samt hur man tänker rösta i folkomröstningen. Förutom de EU-specifika frågorna innehöll intervjun även frågor om inställning till de olika politiska partierna; inställning i ett antal aktuella frågor; förtroende för svenska politiker; samhällstyp man bör satsa på i framtiden; aktiviteter för att påverka beslut i samhället; och egna erfarenheter av det försämrade läget på svensk arbetsmarknad. Bakgrundsfrågorna innehåller uppgifter om utbildning, sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, civilstånd och språkkunskaper. Respondenterna fick i en enkät utsänd efter folkomröstningen bland annat ange hur man röstat, när man bestämde sig, om man sett slutdebatten i TV och om inställningen till svenskt medlemskap förändrats under kampanjen.

Syfte:

Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Visa mindre..