Europaparlamentsvalundersökning 1995

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska unionen och det första svenska valet till EU-parlamentet hölls den 17 september 1995. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna.

Bland de allmänna frågorna om politik ingick exponering för nyheter i olika medier, intresse för politik, inställning till politiska partier och deras partiledare, förtroende för svenska politiker, inställning till den socialdemokratiska regeringen, partipreferens, respondentens och de politiska partiernas placering på en politisk vänster-höger skala. Dessutom fick respondenterna yttra sig om ett antal aktuella frågor i den politiska debatten.

Bland de EU-relaterade frågorna ingick inställning till ett enat Europa, Sveriges relation till EU, förtroende för beslut fattad

... Visa mer..

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska unionen och det första svenska valet till EU-parlamentet hölls den 17 september 1995. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna.

Bland de allmänna frågorna om politik ingick exponering för nyheter i olika medier, intresse för politik, inställning till politiska partier och deras partiledare, förtroende för svenska politiker, inställning till den socialdemokratiska regeringen, partipreferens, respondentens och de politiska partiernas placering på en politisk vänster-höger skala. Dessutom fick respondenterna yttra sig om ett antal aktuella frågor i den politiska debatten.

Bland de EU-relaterade frågorna ingick inställning till ett enat Europa, Sveriges relation till EU, förtroende för beslut fattade inom EU, samt inställning till en utveckling av EU mot en federation. Respondenterna fick även placera sig själva och de stora politiska partierna på skalor som visar om de var för eller emot ett svenskt EU-medlemskap, om de var för eller emot en gemensam europeisk valuta, och om de var för eller emot ett avskaffande av gränserna mellan nationer. Ett antal frågor handlade om valet till EU-parlamentet såsom deltagande, frågor viktiga för beslutet hur man skulle rösta, när den svarande beslutat hur man röstar, viktigaste skälet att rösta, kunskap om kandidaterna, inställning till de olika kandidaterna; och exponering för valkampanjen. Icke-röstande tillfrågades om orsaken varför man inte röstat, och de som röstat tillfrågades om de använde möjligheten att personrösta. Demografiska bakgrundsuppgifter innefattar kön, ålder, civilstånd, barn, utbildning och yrke.

Syfte:

Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Visa mindre..

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska unionen och det första svenska valet till EU-parlamentet hölls den 17 september 1995. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna.

Bland de allmänna frågorna om politik ingick exponering för nyheter i olika medier, intresse för politik, inställning till politiska partier och deras partiledare, förtroende för svenska politiker, inställning till den socialdemokratiska regeringen, partipreferens, respondentens och de politiska partiernas placering på en politisk vänster-höger skala. Dessutom fick respondenterna yttra sig om ett antal aktuella frågor i den politiska debatten.

Bland de EU-relaterade frågorna ingick inställning till ett enat Europa, Sveriges relation till EU, förtroende för beslut fattad

... Visa mer..

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska unionen och det första svenska valet till EU-parlamentet hölls den 17 september 1995. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna.

Bland de allmänna frågorna om politik ingick exponering för nyheter i olika medier, intresse för politik, inställning till politiska partier och deras partiledare, förtroende för svenska politiker, inställning till den socialdemokratiska regeringen, partipreferens, respondentens och de politiska partiernas placering på en politisk vänster-höger skala. Dessutom fick respondenterna yttra sig om ett antal aktuella frågor i den politiska debatten.

Bland de EU-relaterade frågorna ingick inställning till ett enat Europa, Sveriges relation till EU, förtroende för beslut fattade inom EU, samt inställning till en utveckling av EU mot en federation. Respondenterna fick även placera sig själva och de stora politiska partierna på skalor som visar om de var för eller emot ett svenskt EU-medlemskap, om de var för eller emot en gemensam europeisk valuta, och om de var för eller emot ett avskaffande av gränserna mellan nationer. Ett antal frågor handlade om valet till EU-parlamentet såsom deltagande, frågor viktiga för beslutet hur man skulle rösta, när den svarande beslutat hur man röstar, viktigaste skälet att rösta, kunskap om kandidaterna, inställning till de olika kandidaterna; och exponering för valkampanjen. Icke-röstande tillfrågades om orsaken varför man inte röstat, och de som röstat tillfrågades om de använde möjligheten att personrösta. Demografiska bakgrundsuppgifter innefattar kön, ålder, civilstånd, barn, utbildning och yrke.

Syfte:

Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Visa mindre..