Skapare/primärforskare
Bo Melin - Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Lotta Nylén - Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap
Rose-Marie Herlin - Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa
Beskrivning
Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa.
Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden febr
Ämnesområde
HÄLSA, Allmän hälsa och välbefinnande, Arbetsförhållanden
(CESSDA Topic Classification)
Medicin och hälsovetenskap
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
Huvudman
Tillgänglighetsstatus
Ansvarig institution/enhet
Karolinska Institutet, Enheten för arbetshälsa
Skapare/primärforskare
Bo Melin - Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Lotta Nylén - Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap
Rose-Marie Herlin - Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa
Identifierare
SND-ID: SND 0834
Beskrivning
Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa.
Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden febr
Språk
Svenska
Tidsperiod(er) som undersökts
2003-01-01 — 2005-01-01
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Geografisk beskrivning: Data har samlats in från följande 12 kommuner i Sverige: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås och Åmål.
Analysenhet
Population
Telefonstudiens population bestod av: 1) Personer som sökt och beviljats friår. 2) Individer som ersatt friårslediga (vikarier) 3) Personer som sökt men ej beviljats friår.
Tidsdimension
Urvalsmetod
Finansiering
Näringsdepartementet
Ämnesområde
HÄLSA, Allmän hälsa och välbefinnande, Arbetsförhållanden
(CESSDA Topic Classification)
Medicin och hälsovetenskap
(Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
Tillhörande dokumentation
Version 2.0
2013-12-11
https://doi.org/10.5878/001618
Version 1.0
2013-11-22
https://doi.org/10.5878/001616
Dataset 1
Citeringsförslag
Skapare/primärforskare
Bo Melin - Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Lotta Nylén - Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap
Rose-Marie Herlin - Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa
Beskrivning
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Datainsamling
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-01-01 — 2005-01-01
Datakälla: Befolkningsgrupp
Version 2.0
2013-12-11
https://doi.org/10.5878/001619
Version 1.0
2013-12-03
https://doi.org/10.5878/001617
Dataset 2
Citeringsförslag
Skapare/primärforskare
Bo Melin - Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Lotta Nylén - Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap
Rose-Marie Herlin - Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa
Beskrivning
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Datainsamling
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-01-01 — 2005-01-01
Datakälla: Befolkningsgrupp
Version 2.0
2013-12-11
https://doi.org/10.5878/001621
Version 1.0
2013-12-05
https://doi.org/10.5878/001620
Dataset 3
Citeringsförslag
Skapare/primärforskare
Bo Melin - Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Lotta Nylén - Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap
Rose-Marie Herlin - Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa
Beskrivning
Dataformat / datastruktur
Numeriska
Datainsamling
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-01-01 — 2005-01-01
Datakälla: Befolkningsgrupp