Agrarhistorisk databas 1570-1810: befolkning, jordbruk, jordägande

Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och n

... Visa mer..

Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter.

Syfte:

Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare. Visa mindre..