Didaktisk processanalys (DPA)

Skapare/primärforskare:

Karl Gustav Stukát - Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen

Beskrivning:

DPA-projektet syftade till att kartlägga huvudstrukturer i undervisningsprocessen och att studera relationer mellan processvariabler och produktvariabler. Följande variabelgrupper ingick: 1) Miljövariabler, 2) Lärarkarakteristika, 3) Elevkarakteristika, 4) Undervisningsprocessen, 5) Undervisningsprodukter (kognitiva och icke-kognitiva elevförändringar). Studien genomfördes med hjälp av ett på förhand bestämt observationsschema som klassificerade olika beteendekategorier.

I projektet ingick 80 lärare, en för varje skolklass, och deras elever från skolor i Göteborgsområdet. Av de 80 klasserna var 60 vanliga klasser och 20 var hjälpklasser. För insamlingen av processdata video- och ljudinspelades 10 lektioner vardera för varje klass, fördelat över fem olika ämnen. Insamlingen av övriga data bestod av frågeformulär, begåvnings-, attityd- och personlighetstest och registerutdrag om bland annat skolans storlek, betyg i årskurs 3 och lärarnas ålder, tjänsteår och betyg.

Lektionerna dokumenterades genom tidssamplad video kompletterat med kontinuerliga ljudinspelningar. Varje lärare spelades in i cir

... Visa mer..

Skapare/primärforskare:

Karl Gustav Stukát - Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen

Identifierare:

SND-ID: SND 0948

Syfte:

DPA-projektets syften kan formuleras i följande punkter: 1) att kartlägga huvudstrukturer i undervisningsprocessen, 2) att studera samband mellan förutsättningsvariabler och undervisningsprocessen, 3) att studera samband mellan process- och produktvariabler, 4) att studera samband mellan lärar- och elevegenskaper och undervisningseffekter, 5) att jämföra processtrukturer i olika skolämnen och 6) att jämföra processtrukturer i olika skolmiljöer (t ex vanlig klass och hjälpklass).

Beskrivning:

DPA-projektet syftade till att kartlägga huvudstrukturer i undervisningsprocessen och att studera relationer mellan processvariabler och produktvariabler. Följande variabelgrupper ingick: 1) Miljövariabler, 2) Lärarkarakteristika, 3) Elevkarakteristika, 4) Undervisningsprocessen, 5) Undervisningsprodukter (kognitiva och icke-kognitiva elevförändringar). Studien genomfördes med hjälp av ett på förhand bestämt observationsschema som klassificerade olika beteendekategorier.

I projektet ingick 80 lärare, en för varje skolklass, och deras elever från skolor i Göteborgsområdet. Av de 80 klasserna var 60 vanliga klasser och 20 var hjälpklasser. För insamlingen av processdata video- och ljudinspelades 10 lektioner vardera för varje klass, fördelat över fem olika ämnen. Insamlingen av övriga data bestod av frågeformulär, begåvnings-, attityd- och personlighetstest och registerutdrag om bland annat skolans storlek, betyg i årskurs 3 och lärarnas ålder, tjänsteår och betyg.

Lektionerna dokumenterades genom tidssamplad video kompletterat med kontinuerliga ljudinspelningar. Varje lärare spelades in i cir

... Visa mer..

Språk:

Svenska

Tidsperiod(er) som undersökts:

1967 — 1969

Geografisk utbredning:

Geografisk plats: Göteborg kommun, Partille kommun, Lerum kommun, Alingsås kommun, Borås kommun, Trollhättan kommun, Lidköping kommun, Mariestad kommun

Geografisk beskrivning: Deltagande lärare och elever är från Göteborg och angränsande kommuner.

Population:

Lärare och deras elever i årskurs 6 i Göteborgsområdet

Tidsdimension:

Urvalsmetod:

Sannolikhetsurval
I projektet ingår lärare i årskurs 6 och deras elever i vanliga klasser och hjälpklasser. Deltagande lärare och elever är från skolor i Göteborg och angränsande kommuner. Vissa inklusionskriterier uppställdes för att en lärare och dennes klass skulle kunna utgöra potentiella undersökningsgrupper. Kriterierna för vanliga klasser var att 1) läraren skulle ha undervisat klassen under hela mellanstadietiden och 2) flertalet elever skulle ha tillhört klassen fr o m höstterminen i årskurs 4. Kriterierna för hjälpklasser var att 1) läraren skulle ha haft klassen i årskurs 5 och 6, 2) flertalet elever skulle ha tillhört klassen i årskurs 5 och 6, 3) läraren skulle ha speciallärarbehörighet. Anledningen till att det är olika kriterier för de båda lärargrupperna är, att det var alltför få hjälpklasslärare som hade haft klassen under hela mellanstadietiden.

Finansiering:

Kungliga Skolöverstyrelsen

Nordisk kulturfond

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Larsson, Göran & Kittelmann Flensner, Karin (2014). Swedish religious education at the end of the 1960s: Classroom observations, early video ethnography and the national curriculum of 1962. British Journal of Religious Education. 36:2, s. 202-217
Läs fulltext SwePub

Dolatkhah, Mats & Lundh, Anna Hampson (2014). Reading, democracy and discipline: Premises for reading activities in Swedish primary schools from 1967 to 1969 [Elektronisk resurs]. Reading in changing society. s. 144-157 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2320/13995
Läs fulltext SwePub

Stukát, Karl-Gustaf (1970). Teacher role in change. Göteborg: Lärarhögskolan
LIBRIS

Bredänge, Gunlög (red.), Didaktisk processanalys: presentation av syften, uppläggning, undersökningsgrupper och mätinstrument samt några beskrivande data, Göteborg : Lärarhögskolan, 1971
LIBRIS

Dolatkhah, Mats och Anna Hampson Lundh. "Premises for Reading Activities in Swedish Primary School Classrooms 1967‐1969". Konferensbidrag. Reading in Changing Society, Tartu, Estonia, 31 Oktober - 1 November, 2013.

Lundh, Anna Hampson och Dolatkhah, Mats (2015). "Becoming Citizens: Dialogical Document Work in the Classroom of the People’s Home". Proceedings from the Annual Meeting of the Document Academy: Vol. 2, Article 14. Tillgänglig på Internet: http://ideaexchange.uakron.edu/docam/vol2/iss1/14
Läs fulltext

Lundh, Anna Hampson och Mats Dolatkhah (2016). "Reading as dialogical document work: Possibilities for Library and Information Science". Journal of Dokumentation 72(1), sid. 127-139.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er).

Version 1.0:

2016-07-01 doi:10.5878/002827

Didaktisk processanalys (DPA)

Citering:

Karl Gustav Stukát. Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen (2016). Didaktisk processanalys (DPA). Svensk nationell datatjänst. Version 1.0. https://doi.org/10.5878/002827

Beskrivning:

Materialet består av video- och ljudfiler; Ljud, okomprimerat, i wav-format (1,23 TB); Ljud, komprimerat, i mp3-format (71,4 GB); Video, okomprimerat, i mov-format (1,81 TB); Video, komprimerat, mp4-format (123 GB).

Vid beställning levereras video och ljud i komprimerat format (totalt 194 GB) tillsammans med tillhörande dokumentation. Vid efterfrågan kan okomprimerade filer lämnas.

Dataformat / datastruktur:

Video

Audio

Datainsamling:

Insamlingsmetod: Inspelning

Tidsperiod(er) för datainsamling: 1967-11 — 1969-06

Datainsamlare: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen

Datakälla: Händelser/interaktioner, Kommunikation: Mellanmänsklig, Befolkningsgrupp

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: papper

Tidsperiod(er) för datainsamling: 1967-11 — 1969-06

Datainsamlare: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen

Datakälla: Händelser/interaktioner, Kommunikation: Mellanmänsklig, Befolkningsgrupp

Insamlingsmetod: Psykologiska mätningar och tester

Tidsperiod(er) för datainsamling: 1967-11 — 1969-06

Datainsamlare: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen

Datakälla: Händelser/interaktioner, Kommunikation: Mellanmänsklig, Befolkningsgrupp

Tidsperiod(er) som undersökts:

1967 — 1969