Klimathistorisk databas för Sverige 1500-1870

Databasen innehåller ett stort antal samtida beskrivningar för perioden 1500–1870 från olika typer av dokument — direkta observationer i dagböcker, kamerala notiser om verksamheter som har påverkats av väderförhållanden, brevsamlingar, tidningsartiklar etc. — av väderförhållanden i Sverige inom nuvarande gränser.


** Databasens filstruktur och innehåll:

Databasen är samlad i ett kalkylark (xlsx). Samma information presenteras också i en semikolon-separerad textfil (csv) (teckenuppsättning: Wes

... Visa mer..

Databasen innehåller ett stort antal samtida beskrivningar för perioden 1500–1870 från olika typer av dokument — direkta observationer i dagböcker, kamerala notiser om verksamheter som har påverkats av väderförhållanden, brevsamlingar, tidningsartiklar etc. — av väderförhållanden i Sverige inom nuvarande gränser.


** Databasens filstruktur och innehåll:

Databasen är samlad i ett kalkylark (xlsx). Samma information presenteras också i en semikolon-separerad textfil (csv) (teckenuppsättning: Western Europe, ISO-8859-15/EURO). Filstorlek: 1,6 MB (xlsx) och 4,1 MB (csv). Antalet filrader, inklusive rubrikrad, är 20896.

Utöver själva datafilen innehåller datasetet också en källförteckning i xlsx-format. Filen har två blad: "Otryckta källor" och "Bibliografi". Samma information presenteras också i två komma-separerade csv-filer (teckenuppsättning: Western Europe, ISO-8859-15/EURO).

Den huvudsakliga filen med databasen innehåller information i åtta kolumner med följande rubriker:

* År
* Månad
* Dag
* Annan tidsangivelse
* Område
* Väder
* Källa
* Ytterligare hänvisning/information

Tidpunkten för en väderobservation anges i kolumnerna "År", "Månad" och "Dag". När informationen inte finns tillgänglig i detta format används kolumnen "Annan tidsangivelse", t ex "Hösten" eller "Mellan 19/2 och 2/3". I vissa av dessa fall har koden 99 använts i kolumnen "Månad".

Datumangivelserna för hela tidsperioden 1500-1870 är återgivna i enlighet med den gregorianska kalendern och kan därför avvika från ursprungskällornas för tiden före år 1753, då den gregorianska kalendern infördes i Sverige.

Kolumnen "Område" anger ett ortsnamn eller annat geografiskt område som en observation avser.

Beskrivningarna av vädret, och annan information som är relaterad till vädret, återfinns i kolumnen "Väder". Dessa beskrivningar bygger på såväl samtida otryckta och tryckta källor som på äldre eller modern litteratur. Information om konsekvenserna av olika slags väderförhållanden för människorna har tagits med så långt det varit möjligt. Det kan exempelvis handla om skördeutfall, torka, översvämningar mm.

Kolumnen "Källa" anger en referens till det dokument där informationen om vädret finns. Det kan vara antingen i en originalkälla från den tid då väderhändelsen skedde eller en senare källa. Om det senare finns ofta originalkällan angiven i kolumnen ”Ytterligare hänvisning/information”. I vissa fall ges viss ytterligare relevant information från aktuell källa i denna kolumn.

Kolumnen "Ytterligare hänvisning/information" används i de fall då relevant kompletterande källhänvisning eller annan information utöver det som står i kolumnen "Källa" finns tillgänglig.


** Huvudsakliga källor och insamlingsmetod:

Datainsamlingen utfördes genom att systematiskt läsa igenom tillgängligt arkivmaterial och för ämnet relevant litteratur. Information som ansågs vara av klimathistoriskt värde infördes i databasen, antingen som ett citat eller i form av kommentarer, tillsammans med angivande av källmaterialet till varje enskild post (rad) i databasen. Varje sådan post avser en mer eller mindre specifikt angiven geografisk plats och antingen ett specifikt datum eller en ungefärlig tidsrymd.

Data har insamlats längs tre huvudfåror: otryckt arkivmaterial, tryckta källor samt litteratur.

Otryckt arkivmaterial har hämtats främst från Riksarkivet. För tiden 1500–1540 kommer data huvudsakligen från databasen Svenskt diplomatariums huvudkartotek (Sdhk). För tiden därefter har data från bland annat Riksregistraturet, en samling kopior av skrivelser som utgått från det kungliga kansliet, utnyttjats. Åtskilliga otryckta brev, dagböcker, räkenskaper och rapporter har också genomsökts.

En särskilt omfattande enskild källa är Märta Helena Reenstiernas (känd som Årstafrun) dagböcker från Årsta Gård i Stockholm, skrivna under perioden 1793–1839 och förvarade i Nordiska museets arkiv. Dagböckerna innehåller ett stort antal anteckningar om lokala väderförhållanden. Mer än hälften av alla enskilda poster i databasen härrör från Årstadagböckerna.

Tryckta källor innefattar utgåvor av källskrifter som Gustav Vasas brev i 29 volymer. Där finns också Vetenskapsakademiens handlingar som bland annat innehåller meteorologiska observationer.

Kategorin litteratur rymmer en mängd lokalhistoriska framställningar. Här finns också tidiga försök till klimathistoriska översikter och tolkningar. Även företagshistorisk och militärhistorisk litteratur har använts.


** Primärforskarnas roller under databasens uppbyggnad

Huvuddelen av arbetet med uppbyggnad av databasen gjordes under perioden 2006–2010 av Johan Söderberg, Lotta Leijonhufvud, Dag Retsö och Ulrica Söderlind vid ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, under ledning av Johan Söderberg. Kurering av databasen inför publicering i SND utfördes under 2019–2020 av Lotta Leijonhufvud i samarbete med Anders Moberg, institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

Tidigare, opublicerade, versioner av databasen har använts i följande studier (se publikationslistan):

- Edvinsson et al. (2009). Väder, skördar och priser i Sverige.
- Leijonhufuvud et al. (2010). Five centuries of Stockholm winter/spring temperatures reconstructed from documentary evidence and instrumental observations.
- Wetter et al. (2014). The year-long unprecedented European heat and drought of 1540 – a worst case.
- Retsö (2015). Documentary evidence of historical floods and extreme rainfall events in Sweden 1400–1800. Visa mindre..