GIS-material för arkeologiskt projekt: Skänninges stadsjordar

Riksantikvarieämbetet UV Öst genomförde i november 2005 en arkeologisk förundersökning i anslutning till stationsbyggnaden i Skänninge. Undersökningen föranleddes av att Mjölby kommun, i samband med utbyggnaden av järn­vägen mellan Motala och Mjölby, planerar att anlägga en pendeltågstation i Skänninge. Skänninge har framhållits som en av Östergötlands centralorter redan under yngre järnålder och tidig medeltid. De senaste årens undersökningar har dessutom indikerat centrala funktioner redan under äldre järnålder i anslutning till det nu aktuella exploateringsområdet. Utifrån det historiska kartmaterialet kan det konstateras att förundersökningsområdet i alla fall från 1600-talet varit beläget på staden Skänninges stadsjordar.
Större delen av de lämningar som påträffades vid förundersökningen kan knytas direkt till agrar verksamhet. Vid undersökningen påträffades även ett mindre antal svårtolkade lämningar som skulle kunna vara äldre än den agrara verksamheten på platsen. En flack nedgrävning eller kulturlagerrest har daterats till yngre bronsålder/äldre järnålder. På östra sidan om järnvägen

... Visa mer..

Riksantikvarieämbetet UV Öst genomförde i november 2005 en arkeologisk förundersökning i anslutning till stationsbyggnaden i Skänninge. Undersökningen föranleddes av att Mjölby kommun, i samband med utbyggnaden av järn­vägen mellan Motala och Mjölby, planerar att anlägga en pendeltågstation i Skänninge. Skänninge har framhållits som en av Östergötlands centralorter redan under yngre järnålder och tidig medeltid. De senaste årens undersökningar har dessutom indikerat centrala funktioner redan under äldre järnålder i anslutning till det nu aktuella exploateringsområdet. Utifrån det historiska kartmaterialet kan det konstateras att förundersökningsområdet i alla fall från 1600-talet varit beläget på staden Skänninges stadsjordar.
Större delen av de lämningar som påträffades vid förundersökningen kan knytas direkt till agrar verksamhet. Vid undersökningen påträffades även ett mindre antal svårtolkade lämningar som skulle kunna vara äldre än den agrara verksamheten på platsen. En flack nedgrävning eller kulturlagerrest har daterats till yngre bronsålder/äldre järnålder. På östra sidan om järnvägen förekommer upp till två meter påförda massor från sen tid. Troligen har i alla fall delar av massorna tillkommit i samband med anläggandet av järnvägen i slutet av 1800-talet.

Syfte:

Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Den arkeologiska förundersökningen syftade till att utröna om det aktuella exploaterings­området omfattade bevarade äldre lämningar, och om så var fallet även fastställa de bevarade lämningarnas kulturhistoriska utsagovärde. Målsättningen med undersökningen var att identifiera, dokumentera, tolka och karaktärisera anläggningar, kulturlager och eventuella konstruktioner som kunde komma att beröras av det planerade exploateringsföretaget. Visa mindre..