GIS-material för arkeologiskt projekt: Mörtlösa - en by i långtidsperspektiv

Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde under oktober och november 2006 två förundersökningar vid Mörtlösa bytomt på grund av arbete med detaljplaner över området. Undersökningsområdet ligger i utkanten av Linköpings stad, på mark som tillhört den medeltida byn Mörtlösa. Tidigare undersökningar visar att området närmast bytomten har använts som boplats från äldre järnålder och fram till tidig medeltid. Söder om och genom boplatsområdet har det gått en stenlagd väg (RAÄ 444) som möjligen anlagts redan under äldre järnålder. Söder om vägen framkom ett stort område med stenläggningar (RAÄ 417). Anläggningarnas funktion bör ha haft ett samband med det topografiska läget på lägsta punkten i närområdet, i ett vattensjukt terrängavsnitt, men en tolkning i rituella termer också är fullt möjlig. I förundersökningsområdets södra del fanns sedan tidigare registrerat två boplatser, RAÄ 343:1 och 343:2, som daterats till äldre järnålder. Få anläggningar hittades dock och sannolikt är detta platser som besökts i samband med betesdrifte

... Visa mer..

Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde under oktober och november 2006 två förundersökningar vid Mörtlösa bytomt på grund av arbete med detaljplaner över området. Undersökningsområdet ligger i utkanten av Linköpings stad, på mark som tillhört den medeltida byn Mörtlösa. Tidigare undersökningar visar att området närmast bytomten har använts som boplats från äldre järnålder och fram till tidig medeltid. Söder om och genom boplatsområdet har det gått en stenlagd väg (RAÄ 444) som möjligen anlagts redan under äldre järnålder. Söder om vägen framkom ett stort område med stenläggningar (RAÄ 417). Anläggningarnas funktion bör ha haft ett samband med det topografiska läget på lägsta punkten i närområdet, i ett vattensjukt terrängavsnitt, men en tolkning i rituella termer också är fullt möjlig. I förundersökningsområdets södra del fanns sedan tidigare registrerat två boplatser, RAÄ 343:1 och 343:2, som daterats till äldre järnålder. Få anläggningar hittades dock och sannolikt är detta platser som besökts i samband med betesdriften under yngre bronsålder och äldre järnålder. Undersökning av en stensättning med osäker fornlämningsstatus (RAÄ 176:1) visade att det verkligen rör sig om en lämning av denna typ. Intill stensättningen finns en fossil åkeryta (RAÄ 445) som varit odlad i tidigmodern tid. Vidare framkom fynd av stenålderskaraktär inom hela impedimentet samt norr och söder om impedimentet (RAÄ 443). De äldsta besöken på platsen skett under senmesolitikum. Tre dateringar faller i tidig- respektive mellanneolitikum och ytterligare två i mellersta bronsålder. Lämningarna tolkas som spår av tillfälliga besök på platsen, kanske i samband med fiske, jakt, betesdrift och liknande. En övergripande projektplan för att studera bebyggelse- och landskapsutveckling i ett långtidsperspektiv har upprättats vid UV Öst. Redan efter de aktuella undersökningarna framstår Mörtlösa som ett utmärkt modellområde med bebyggelsekontinuitet från början av äldre järnålder till idag.

Syfte:

Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa art/karaktär, ålder och utbredning för de lämningar som framkommit vid tidigare arkeologiska åtgärder i området. Likaså har den syftat till att fastställa ovanstående variabler för lämningar som ej tidigare varit kända. Visa mindre..