Tidigare arkeologiska undersökningar längs Ostlänken-korridoren 1965-2012: Stenåldersliv vid viken

Hösten 2005 genomförde Riksantikvarieämbete, UV Mitt, en särskild arkeologisk undersökning av stenålderslokalen Helgona 315 vid Hagnesta bergtäkt, nordväst om Nyköping. Lokalen bestod av tre ytor, av vilka två utgjort en sannolikt samtida boplats- och aktivitetsplats under mellan-/senmesolitikum. Anläggningar och fynd på dessa två ytor (härdar, härdrester och en skärvstenskoncentration) bildade en sammanhängande struktur runt en forntida vik. Härdarnas placering i ett uppdraget, skyddat läge intill berget antyder att det här kan ha funnits enkla boningar som inte lämnat spår i den väldränerade sanden. Några härdar daterades till senare perioder (bronsålder, vikingatid respektive historisk tid). De två senare dateringarna kan styrkas, medan den första tolkas som en feldatering på grund av kontamination.
Den tredje, översta ytan har daterats till mellanmesolitikum och tidigneolitikum, och har utgjort en aktivitetsplats för bl a kvartsbearbetning. På denna äldsta yta påträffades endast ett fåtal anläggningar i form bl a en härd och en skärvstenskoncentration. Den neolitiska dateringen är troligas

... Visa mer..

Hösten 2005 genomförde Riksantikvarieämbete, UV Mitt, en särskild arkeologisk undersökning av stenålderslokalen Helgona 315 vid Hagnesta bergtäkt, nordväst om Nyköping. Lokalen bestod av tre ytor, av vilka två utgjort en sannolikt samtida boplats- och aktivitetsplats under mellan-/senmesolitikum. Anläggningar och fynd på dessa två ytor (härdar, härdrester och en skärvstenskoncentration) bildade en sammanhängande struktur runt en forntida vik. Härdarnas placering i ett uppdraget, skyddat läge intill berget antyder att det här kan ha funnits enkla boningar som inte lämnat spår i den väldränerade sanden. Några härdar daterades till senare perioder (bronsålder, vikingatid respektive historisk tid). De två senare dateringarna kan styrkas, medan den första tolkas som en feldatering på grund av kontamination.
Den tredje, översta ytan har daterats till mellanmesolitikum och tidigneolitikum, och har utgjort en aktivitetsplats för bl a kvartsbearbetning. På denna äldsta yta påträffades endast ett fåtal anläggningar i form bl a en härd och en skärvstenskoncentration. Den neolitiska dateringen är troligast ett resultat av att mer sentida material kontaminerat den mesolitiska härden.

Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen.

Syfte:

Den särskilda arkeologiska undersökningen genomfördes med anledning av planer på att utvidga den intilliggande bergtäkten. Undersökningen skulle inriktas på att studera lokalens struktur och variationen av verksamheter som ägt rum på platsen. Visa mindre..