Tidigare arkeologiska undersökningar längs Ostlänken-korridoren 1965-2012: Fjärrkyla genom salpeterbruket

Under vintern och våren 2005 genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningar för fjärrkyla längs Klostergatan, Sturegatan, S:t Larsgatan m fl i Linköping. Hela sträckningen var belägen norr om vad som av tradition ansetts ingå i RAÄ 153, Linköpings medeltida stadsområde. Under senare år har det dock visat sig att fornlämningen sträcker sig längre åt norr än vad som tidigare antagits. Dessutom passerade schaktsträckningen rakt över det område där det enligt 1639 års geometriska karta låg ett salpetersjuderi. Vid förundersökningen påträffades ett kraftigt sotigt lager som kunde följas längs en 130 m lång sträcka i Klostergatan. I anslutning till lagret fanns även byggnadslämningar av tegel, samt en större avfallsgrop. Både lagret och några av de påträffade lämningarna kan sannolikt kopplas till salpetersjuderiet. I Sturegatan fanns ett fett, mörkt lager som tolkades som ett odlingslager.

Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Sö

... Visa mer..

Under vintern och våren 2005 genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningar för fjärrkyla längs Klostergatan, Sturegatan, S:t Larsgatan m fl i Linköping. Hela sträckningen var belägen norr om vad som av tradition ansetts ingå i RAÄ 153, Linköpings medeltida stadsområde. Under senare år har det dock visat sig att fornlämningen sträcker sig längre åt norr än vad som tidigare antagits. Dessutom passerade schaktsträckningen rakt över det område där det enligt 1639 års geometriska karta låg ett salpetersjuderi. Vid förundersökningen påträffades ett kraftigt sotigt lager som kunde följas längs en 130 m lång sträcka i Klostergatan. I anslutning till lagret fanns även byggnadslämningar av tegel, samt en större avfallsgrop. Både lagret och några av de påträffade lämningarna kan sannolikt kopplas till salpetersjuderiet. I Sturegatan fanns ett fett, mörkt lager som tolkades som ett odlingslager.

Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen.

Syfte:

Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att, där så var möjligt, se till att arbetet
berörde fast fornlämning i så liten omfattning som möjligt. Dessutom skulle den arkeologiska förundersökningen fastställa i vilken omfattning det förekom fast fornlämning i form av kulturlager eller konstruktioner i det aktuella området. Om fast fornlämning framkom skulle den dokumenteras avseende karaktär och omfattning, samt om möjligt dateras. Visa mindre..

Under vintern och våren 2005 genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningar för fjärrkyla längs Klostergatan, Sturegatan, S:t Larsgatan m fl i Linköping. Hela sträckningen var belägen norr om vad som av tradition ansetts ingå i RAÄ 153, Linköpings medeltida stadsområde. Under senare år har det dock visat sig att fornlämningen sträcker sig längre åt norr än vad som tidigare antagits. Dessutom passerade schaktsträckningen rakt över det område där det enligt 1639 års geometriska karta låg ett salpetersjuderi. Vid förundersökningen påträffades ett kraftigt sotigt lager som kunde följas längs en 130 m lång sträcka i Klostergatan. I anslutning till lagret fanns även byggnadslämningar av tegel, samt en större avfallsgrop. Både lagret och några av de påträffade lämningarna kan sannolikt kopplas till salpetersjuderiet. I Sturegatan fanns ett fett, mörkt lager som tolkades som ett odlingslager.

Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Sö

... Visa mer..

Under vintern och våren 2005 genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med schaktningar för fjärrkyla längs Klostergatan, Sturegatan, S:t Larsgatan m fl i Linköping. Hela sträckningen var belägen norr om vad som av tradition ansetts ingå i RAÄ 153, Linköpings medeltida stadsområde. Under senare år har det dock visat sig att fornlämningen sträcker sig längre åt norr än vad som tidigare antagits. Dessutom passerade schaktsträckningen rakt över det område där det enligt 1639 års geometriska karta låg ett salpetersjuderi. Vid förundersökningen påträffades ett kraftigt sotigt lager som kunde följas längs en 130 m lång sträcka i Klostergatan. I anslutning till lagret fanns även byggnadslämningar av tegel, samt en större avfallsgrop. Både lagret och några av de påträffade lämningarna kan sannolikt kopplas till salpetersjuderiet. I Sturegatan fanns ett fett, mörkt lager som tolkades som ett odlingslager.

Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen.

Syfte:

Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att, där så var möjligt, se till att arbetet
berörde fast fornlämning i så liten omfattning som möjligt. Dessutom skulle den arkeologiska förundersökningen fastställa i vilken omfattning det förekom fast fornlämning i form av kulturlager eller konstruktioner i det aktuella området. Om fast fornlämning framkom skulle den dokumenteras avseende karaktär och omfattning, samt om möjligt dateras. Visa mindre..