Tidigare arkeologiska undersökningar längs Ostlänken-korridoren 1965-2012: Senneolitikum i Fänsåker

Under maj-juni 1991 har UV Stockholm genomfört en förundersökning och en särskild undersökning av en liten senneolitisk boplatslokal och ett intilliggande område med sparsamma lämningar från mellersta bronsålder. De senneolitiska lämningarna bestod av en mindre yta med kulturlager och
ett par gropar av oklar funktion. I lagret och anläggningarna påträffades en del fynd, framför allt keramik men också lite bränd lera, ett fåtal fragment bearbetad flinta och kvarts samt en knacksten och enstaka brända ben och obrända djurtänder. Keramiken uppvisar senneolitiska drag både vad gäller godstyp, dekor och kärlform. Dateringen bekräftas av två 14C-dateringar.

Lämningarnas ringa omfattning och frånvaron av bebyggelserester tyder på att lokalen inte utnyttjats för långvarig bosättning. Detta stöds också av resultatet av fosfatkarteringen som endast uppvisade mycket svaga förhöjningar. Förekomsten av tänder från nötkreatur tyder på att boskapsskötsel förekommit, i vilken omfattning är dock oklart då det organiska materialet i övrigt är magert.

Öster om de senneolitiska lämningarna fanns inslag av träko

... Visa mer..

Under maj-juni 1991 har UV Stockholm genomfört en förundersökning och en särskild undersökning av en liten senneolitisk boplatslokal och ett intilliggande område med sparsamma lämningar från mellersta bronsålder. De senneolitiska lämningarna bestod av en mindre yta med kulturlager och
ett par gropar av oklar funktion. I lagret och anläggningarna påträffades en del fynd, framför allt keramik men också lite bränd lera, ett fåtal fragment bearbetad flinta och kvarts samt en knacksten och enstaka brända ben och obrända djurtänder. Keramiken uppvisar senneolitiska drag både vad gäller godstyp, dekor och kärlform. Dateringen bekräftas av två 14C-dateringar.

Lämningarnas ringa omfattning och frånvaron av bebyggelserester tyder på att lokalen inte utnyttjats för långvarig bosättning. Detta stöds också av resultatet av fosfatkarteringen som endast uppvisade mycket svaga förhöjningar. Förekomsten av tänder från nötkreatur tyder på att boskapsskötsel förekommit, i vilken omfattning är dock oklart då det organiska materialet i övrigt är magert.

Öster om de senneolitiska lämningarna fanns inslag av träkol i leran under ploglagret. Inom en mindre yta framkom också enstaka, spridda fynd, bl. a. keramik, kvarts och flinta. Träkolets uppträdande över ett relativt stort område och frånvaron av anläggningar tyder på att lagret är resultatet av en röjning/svedjning inför odling och/eller bete. Dateringar från lagret tidsfäster
denna röjningsfas till mellersta bronsålder.
Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen.

Syfte:

Syftet med den arkeologiska undersökningen var att fastställa utbredning samt karaktär hos tidigare påträffad fornlämning vid Fänsåker. I första skedet gjordes detta för att kunna skapa underlag för en bedömning av fornlämningens informationsvärde och de kostnader en mer grundlig undersökning skulle medföra. Denna undersökning syftade i sin tur till att säkrare fastställa lämningarnas datering och inbördes relation, samt att söka klarlägga vilken typ av aktiviteter som bedrivits på platsen. Visa mindre..